Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Transkript

1 Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl. Stockholm den 27 november 2013

2 En utbildningsdag om hot- och riskbedömningar Bakgrund Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga brott i nära relationer drabbas fortfarande många personer av brott där gärningspersonen är en anhörig eller nära bekant. Inte sällan handlar det om kvinnor som utsätts för våld eller hot av en nuvarande eller före detta pojkvän, make eller sambo. En stor del av dessa kvinnor drabbas dessutom av upprepade brott, ofta i nära anslutning till det föregående brottet. Det yttersta misslyckandet för samhället är att det i Sverige varje år dödas ca 13 till 20 kvinnor av en nuvarande eller f.d. make, sambo, pojkvän etc. Detta är särskilt allvarligt då många av dessa kvinnor tidigare haft kontakt med en eller flera myndigheter som, inom ramen för sina respektive uppdrag, har möjligheter eller skyldigheter att vidta stödjande och brottsförebyggande åtgärder. En kartläggning från den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige visar att det i hälften av de granskade fall om dödligt våld mot kvinnor i nära relation funnits förutsättningar för ett annorlunda och mer professionellt agerande från samhällets sida, vilket ytterst hade kunnat förhindra det inträffade. En viktig åtgärd för att motverka brott i nära relationer handlar om att aktörer så som polisen, socialtjänsten m.fl. måste genomföra så kallade strukturerade hot- och riskbedömningar för att kunna sätta in rätt åtgärder. Bakgrunden till detta är bland annat forskning som visar att många brottsutsatta drabbas av upprepade brott. Genom att sätta in åtgärder bland dem som redan drabbats skapas således möjligheter att dels förebygga en inte oväsentlig del av alla brott, dels hjälpa dem som kanske bäst behöver stöd. En strukturerad hot- och riskbedömning är en praktisk, systematisk och standardiserad arbetsmetod för att sammanställa information med relevans för bedömning av återfallsrisker och planering av hjälp-, stöd- och skyddsinsatser för brottsdrabbade. En hot- och riskbedömning syftar med andra ord till att karaktärisera och minimera risker för upprepad utsatthet. De instrument som i första hand används i Sverige är SARA, SAM och PATRIARK. SARA är en förkortning för Spousal Assault Risk Assessment Guide och utgör ett instrument framtaget för bedömning av risk för återfall i våld mot partner. SAM står för Stalking Assessment and Management och används för bedömning av risk för framtida stalkning, medan PATRIARK används för bedömning av risk för framtida våld med hedern som motiv. Utöver ovannämnda instrument har Socialstyrelsen utvecklat standardiserade bedömningsmetoder (FREDA) för personer verksamma inom socialtjänsten. Eftersom dessa verktyg bemöts med kritik, har flera kommuner istället valt att utbilda personalen i det redan vedertagna instrumentet SARA. 2

3 Syfte Syftet med utbildningen är att ge deltagarna grundläggande teoretisk kunskap inom området strukturerade hot- och riskbedömningar. Särskilt vikt läggs vid att beskriva hur sådana bedömnigar kan användas i det praktiska arbetet med att förebygga brott och stödja de drabbade. Deltagarna fär även möjlighet att på egen hand göra en enkel, strukturerad bedömning. Utbildningen syftar vidare till att beskriva soacialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn, där såväl socialtjänstens som polismyndigheternas hot- och riskbedömninar har en central roll. I den avslutande workshopen förs en gemensam diskussion om vilka förutsättningar polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården m.fl. har att hjälpa, stödja och skydda personer som utsätts för brott i nära relation. Viktigt i detta smmangang är att belysa vilka roller, befogenheter och mandat de olika samhällsaktörerna har i arbetet med brott i nära relationer. Mål Innehåll Deltagarna på utbildningsdagen ska få kunskap om: upprepad utsatthet för brott (repeat victimisation) hur bilden av det ideala eller icke-ideala offret påverkar möjligheterna till hjälp, stöd och skydd vad som utmärker olika grupper av särskilt sårbara och utsatta brottsdrabbade vad en strukturerad hot- och riskbedömning är och hur den kan användas i arbetet för att minska brottsligheten och säkerställa att de drabbade får hjälp, stöd och skydd hur strukturerade hot- och riskbedömningar kan användas i socialtjänstens dagliga arbete med personer som utsatts för brott i nära relationer hur barnkonsekvensanalyser vid brott i nära relationer kan användas för att säkerställa att de barn som själva utsatts eller som bevittnat brott får relevant hjälp, stöd och skydd vilka förutsättningar samhället har att förebyga och förhindra brott i nära relationer Se program sid.6 Datum Utbildningen ges onsdagen den 27 november 2013, kl Plats Arbetsformer Brygghustet, Norrtullsgatan 12 N (T-Odenplan) i Stockholm. Föreläsningar och praktiska övningar. 3

4 Litteratur Kostnad Övrigt Anmälan Strandell, P. (2013). Dödligt våld mot kvinnor. Om samhällets förutsättningar att förhindra brott i nära relationer. Stockholm: Jure Förlag. Kostnaden för utbildningsdagen uppgår till kronor (exkl. moms). Medlemmar i Viktimologiskt Nätverk betalar kronor (exkl. moms) (se för information om hur du blir medlem). I priset ingår föreläsningar, litteratur, frukostmacka, kaffe/te och fika. Skicka ett e-postmeddelande till info@tryggaresverige.org med namn, fakturaadress och organisation. Ange även om du är medlem i Viktimologiskt Nätverk. Eventuella frågor besvaras av Jenny Parker på telefon Observera att sista anmälningsdatum är den 8 november, Föreläsare Magnus Lindgren är kriminolog, fil.dr. i psykologi och f.d. polis. Magnus arbetar sedan drygt 15 år med frågor som rör stöd till brotts- drabbade och brottsförebyggande verksamhet. Under åren har han varit verksam som forskare vid Stockholms universitet, handläggare vid Brottsoffermyndigheten, lärare vid Polishögskolan, expert vid Rikspolis- styrelsen och chef för Brottsofferenheten vid Polismyndigheten i Uppsala län. Han har också varit ordförande i RAV (Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade) och haft olika förtroendeuppdrag i BOJ (Brottsofferjourernas riksförbund). Magnus har även publicerat flera böcker, rapporter och artiklar med fokus på brottsprevention och brottsdrabbade. Bland annat kan nämnas avhandlingen Brottsoffer i rättsprocessen från år 2004 och debatt- boken Stora Trygghetsboken från Magnus medverkar regelbundet i olika utbildningssammanhang, bland annat i grundutbildningen av socionomer, kriminologer, jurister och poliser. Han gästföreläser även vid fortbildningar av skolpersonal, domare, sjukvårdspersonal och ideella stödpersoner. Inger Olsson är socionom och verksamhetschef för resurscentrum Nexus som är Uppsala kommuns stödcentrum för personer som utsätts för brott i nära relation. Inger har tidigare varit chef för kvinnoboendet Siri (tillhör numera Nexus) samt resursteamet Famnen. Hon har erfarenhet av såväl myndighetsutövning som förebyggande arbete inom socialtjänsten. Inger har medverkat i flera nationella utbildningar och är medförfattare till boken När man krockar - ett handläggningsstöd för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och generationskonflikter kring traditioner seder och bruk (2008). Inger har tidigare drivit projektet Gömda - men inte glömda, som fokuserat på att utveckla rutiner, metoder, kunskap, fortbildning och personligt stöd till kvinnor med extra behov av skydd efter vistelsen på ett skyddat boende. 4

5 Peter Strandell är legitimerad psykolog och personsäkerhetsexpert med särskild fokus på ärenden om brott i nära relationer. Peter har tidigare arbetat med personsäkerhetsfrågor vid Polismyndigheten i Uppsala län och bland annat utvecklat myndighetens arbete med strukturerade hot- och riskbedömningar i utredningar om våld mot partner (SARA), stalkning (SAM) samt vid så kallade hedersbrott (PATRIARK). Genom åren har Peter hållit i ett stort antal utbildningar för bland annat poliser, socionomer, domare, åklagare och ideellt verksamma personer som handlat om brottsdrabbade och personsäkerhetsfrågor. Peter är idag verksam som expert och projektledare vid Stiftelsen Tryggare Sverige. Peter medverkar i debattboken Stora Trygghetsboken från 2009 och är författare till rapporterna Våld mot Kvinnor. Om polisiära hot- och riskbedömningar (2010) samt Kontaktförbud ett slag i luften? (2011) samt Dödligt våld mot kvinnor. Om samhällets förutsättningar att förhindra brott i nära relationer (2013). 5

6 En utbildningsdag om hot- och riskbedömningar Brott i nära relation från dold till prioriterad samhällsfråga Under redogörs för hur ansvaret för omhändertagande av personer som drabbats av brott i nära relation utvecklats och vad denna utveckling innebär i praktiken. Under föreläsningen behandlas även vad som utmärker olika grupper av drabbade och hur bilden av det ideala offret påverkar möjligheterna till hjälp, stöd och skydd. Slutligen redogörs för den viktiga kunskapen om upprepad utsatthet för brott (repeat victimization) och kopplingarna till arbetet med att förebygga brott och stödja dem som drabbats. - Magnus Lindgren, kriminolog och doktor i psykologi Paus Hot- och riskbedömningar i teori och praktik Under föreläsningen redogörs för hur strukturerade hot- och riskbedömningar kan användas för att förebygga brott i nära relation. Särskilt fokus läggs vid instrumentet SARA som kan användas vid brott i nära relation. Under föreläsningen presenteras såväl den teoretiska bakgrunden till arbetet med strukturerade hot- och riskbedömningar, som olika hinder och möjligheter i det förebyggande arbetet. - Peter Strandell, leg. Psykolog och personsäkerhetsexpert Lunch Hot- och riskbedömningar en övning Deltagarna ges möjlighet att själva göra en enkel bedömning med hjälp av ett strukturerat hot- och riskbedömningsinstrument. - Peter Strandell, leg. Psykolog och personsäkerhetsexpert Fika Socialtjänstens ansvar för och arbete med utsatta kvinnor Under föreläsningen redogör Inger Olsson för socialtjänstens ansvar för och arbete med brottsdrabbade kvinnor. Särskild fokus läggs vid hur strukturerade hot- och riskbedömningar kan användas i socialtjänstens arbete med att förebygga brott in nära relation. - Inger Olsson, socionom och verksamhetschef vid resurscentrum Nexus, Uppsala kommun 6

7 16.00 Workshop Med utgångspunkten i den nyligen publicerade rapporten om dödligt våld mot kvinnor i nära relation (Jure, 2013) förs här en gemensam diskussion om samhällets förutsättningar att förebygga och förhindra brott i nära relationer Slut! 7