TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling
|
|
- Hans Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TRYGGHETSAKADEMIN Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling Som ett led i att utveckla det framtida trygghetsarbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige bildat Trygghetsakademin. Den bärande tanken bakom Trygghetsakademin är att erbjuda professionell vidareutbildning och kompetensutveckling när det gäller frågor som handlar om hjälp, stöd och skydd till brottsdrabbade, om brottsförebyggande verksamhet och om trygghetsskapande åtgärder. Detta görs tillsammans med de ledande experterna inom sina respektive yrkesområden. Samtliga utbildningar och föreläsningar bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet samt anpassas utifrån olika aktörers behov, förutsättningar och önskemål. Detta för att säkerställa att de håller hög kvalitet och kommer till praktisk användning. De kan omfatta allt från enstaka föreläsningar till heldagsseminarier och längre kurser. Utbildningarna och föreläsningarna vänder sig till yrkesverksamma inom exempelvis rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan samt lokala brottsförebyggande råd, personer engagerade i kvinno- och brottsofferjourer, näringslivsrepresentanter, jurister, lokalpolitiker m.fl. För mer information om upplägg, priser och beställningar av utbildningar eller enstaka föreläsningar är ni välkomna att kontakta oss tel e-post: info@tryggaresverige.org Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsföre- byggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar.
2 Presentation av utbildningar och föreläsningar Minnespsykologi och brottsdrabbades reaktioner och behov Mötet med den brottsdrabbade ställer ofta höga krav på såväl kunskap om som förståelse för den drabbades reaktion. Det kan t.ex. handla om varför den våldtagna kvinnan skuldbelägger sig själv för det inträffade eller varför den rånade unga mannen inte kan beskriva gärningsmannens utseende och klädsel. Kunskapen om hur människor uppfattar, minns och bearbetar starkt känslomässiga upplevelser är således central i det stödjande arbetet. Under utbildningen/föreläsningen diskuteras brottsdrabbades reaktionsmönster och minnets grundläggande funktioner, med hjälp av bland annat följande frågeställningar: Hur ser minnets grundläggande funktioner ut? Hur påverkas minnet av stark känslomässig stress? Hur kan man tolka förändringar i drabbades utsagor över tid? Hur fungerar minnet hos små barn? Varför skuldbelägger den drabbade sig själv för det inträffade? Hur förändras brottsdrabbades reaktioner över tid? Hur kan brottsdrabbade uppleva mötet med rättsväsendet? Hur påverkar bilden av ideala och icke ideala offer möjligheterna till hjälp, stöd och skydd? Vad är upprepad utsatthet för brott? Vad är utmärkande för särskilt utsatta och sårbara grupper av brottsdrabbade? Äldres utsatthet för brott Till skillnad från många andra grupper av brottsdrabbade är äldre är en så kallad särskilt sårbar grupp. Den fysiska och psykiska sårbarheten ökar med stigande ålder, likaså de konsekvenser övergreppen får. Brott mot äldre ger ofta upphov till allvarliga somatiska, psykiska och sociala konsekvenser. Fysiska skador kan ta lång tid att läka och känslomässiga skador kan bli kvar för alltid. Det kan vara svårt att ställa en korrekt diagnos, då symptombilden hos äldre kan vara otydlig. Skador och konsekvenser av övergrepp, såsom depressioner, sömnlöshet och benbrott kan enklare bortförklaras på grund av åldern hos den drabbade. Under utbildningen/föreläsningen beskrivs vad äldres utsatthet för brott är samt vad vi vet om omfattningen idag. Vidare beskrivs de konsekvenser brott mot personer över 65 år kan få. Här förs även en diskussion om hur viktiga samhällsaktörer så som polis, kommun, hälso- och sjukvård m.fl. kan arbeta för att uppmärksamma utsattheten hos denna grupp och tillhandahålla adekvat hjälp och stöd. 2
3 Brott i nära relationer - ett olösligt problem? Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga brott i nära relationer drabbas fortfarande många personer av brott där gärningspersonen är en anhörig eller nära bekant. Inte sällan handlar det om kvinnor som utsätts för våld eller hot av en nuvarande eller före detta pojkvän, make eller sambo. En stor del av dessa kvinnor drabbas dessutom av upprepade brott, ofta i nära anslutning till det föregående brottet. Trots att mycket gjorts under senare år finns det således stora utvecklingsmöjligheter inom exempelvis polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården när det gäller att minska brottslighet och tillse att de drabbade för stöd, hjälp och skydd så att de i vart fall inte drabbas av nya brott. Under utbildningen/föreläsningen redogörs för hur ansvaret för omhändertagande av personer som utsatts för brott i nära relation utvecklats och vad denna utveckling innebär i praktiken. Särskild tonvikt läggs vid rättsväsendets samt socialtjänstens arbete med brott i nära relationer. Vidare beskrivs vad som utmärker olika grupper av drabbade och hur bilden av det ideala offret påverkar möjligheterna till hjälp, stöd och skydd. I samband med detta redogörs även för den viktiga kunskapen om upprepad utsatthet för brott (repeat victimization) och kopplingarna till arbetet med att förebygga brott och stödja dem som drabbats. Avslutningsvis diskuteras såväl kvarstående utmaningar som möjliga lösningar inom detta område. Stalkning Stalkning innebär att någon smyger sig på, övervakar och förföljer en annan person. Beteendet innefattar ofta upprepade kontakter som av den drabbade upplevs som mycket störande, kränkande, skrämmande och emellanåt även hotfulla genom både sitt innehåll och sin omfattning. Stalkning kan börja oförargligt med kärleksfulla kontakter och ömhetsbevis som sedan övergår till en närmast sjuklig besatthet. Gärningspersonen kan vara en arbetskamrat, en granne eller annan ytlig kontakt. Den vanligaste typen av stalkning handlar emellertid om en ex-partner som inte förmår att släppa taget. Under utbildningen/föreläsningen beskrivs stalkningens karaktär och omfattning samt dess konsekvenser för den drabbade. Här förs en diskussion om vilka möjligheter och skyldigheter samhället har att erbjuda den drabbade adekvat hjälp, stöd och skydd. Inte minst utifrån den nya lagen om olaga förföljelse och lagen om kontaktförbud. I samband med detta betonas även vikten av strukturerade hot- och riskbedömningar som ett verktyg i det stödjande och förebyggande arbetet. 3
4 Strukturerade hot- och riskbedömningar Under de senaste årtionden har betydelsen av ett aktivt brottsförebyggande arbete och ett utvecklat stöd till dem som drabbas av brott fått ökad uppmärksamhet inom såväl polis som samhället i övrigt. Forskning har fört med sig ny kunskap som i dag kan användas för att förebygga framtida brottslighet. Det är exempelvis numera känt att vissa grupper i samhället drabbas av brott i större utsträckning än befolkningen i övrigt och därför kan beskrivas som särskilt utsatta. Det har också uppmärksammats att det finns en liten grupp individer som drabbas av en stor andel av alla brott och därför är upprepat utsatta. Genom att sätta in åtgärder bland dem som redan drabbats skapas möjligheter att dels förebygga en inte oväsentlig del av alla brott, dels hjälpa dem som kanske bäst behöver stöd. Detta förutsätter emellertid att de åtgärder som vidtas är väl underbyggda och anpassade efter de för situationen unika behoven. En strukturerad hot- och riskbedömning utgör en praktisk, systematisk och standardiserad arbetsmetod för sammanställning av information med relevans för bedömning av återfallsrisker och planering av hjälp-, stöd- och skyddsinsatser för brottsdrabbade. Under utbildningen/föreläsningen presenteras de teoretiska grunderna för arbete med riskbedömningsinstrumenten SARA (våld mot partner), SAM (stalkning) och PATRIARK (hedresrelaterat våld). Vidare diskuteras hur detta arbete bedrivs idag inom polis och socialtjänst samt vilka hinder och möjligheter som finns inom detta område. Våld och hot i arbetslivet En trygg och säker arbetsmiljö är en grundläggande förutsättning för medarbetarnas välbefinnande, livskvalitet och allmänna hälsotillstånd. Under senare år har det emellertid visat sig att allt fler människor utsätts för våld, hot, trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med sin yrkesutövning. Den senaste Nationella trygghetsmätningen (Brå 2016:1) visar att våra arbetsplatser numera hör till de vanligaste brottsplatserna. Såväl kriminologisk som viktimologisk forskning, tillsammans med arbetsskadestatistiken, visar dessutom att vissa yrkesgrupper är mer utsatta än andra. Arbetsplatser som har till uppgift att vårda, skydda och ge omsorg om andra och där personalen i större omfattning konfronteras med aggressiva, drog- och/eller alkoholpåverkade personer utsätts i regel mer än andra yrkesgrupper för situationer som inbegriper våld och hot. Under utbildningen/föreläsningen behandlas bl.a. följande teman: Vad är våld och hot i arbetslivet? Hur kan våld och hot i arbetslivet förebyggas? Hur kan våld och hot i arbetslivet hanteras? Vilka konsekvenser kan våld och hot i arbetslivet medföra? 4
5 Brott och (o)trygghet i Sverige Under de senaste åren har en grövre och mer organiserad brottslighet fått fäste i Sverige. Som en konsekvens ökar brott som narkotikahandel, utpressning och människohandel. Detsamma gäller övergrepp i rättssak, olaga hot och bedrägerier. Till det kommer gängkriminalitet, social oro och upplopp i vissa förortsområden. Det innebär att många kommuner står inför stora utmaningar under de kommande åren. Under utbildningen/föreläsningen ges en lägesbeskrivning av frågor som rör brott och (o)trygghet i Sverige. Vidare ges exempel på hur kommuner, fastighetsägare och andra aktörer kan minska brottsligheten och öka tryggheten med hjälp av nya idéer, nya lösningar och nya samverkansformer. Hur bygger vi ett tryggare samhälle? De senaste decenniernas utveckling i Sverige har medfört att brottsligheten och otryggheten har blivit ett allt större samhällsproblem. Detta har bland annat resulterat i en ökad efterfrågan på mer och bättre skalskydd. Ett exempel är så kallade gated communities, det vill säga bostadsområden som är avgränsade och stängda för allmänheten. Detta är en oroande utveckling som på sikt kan leda till minskad tolerans och ökad otrygghet. Utbildningen/föreläsningen tar sin utgångspunkt i begreppet trygghet. Vad betyder trygghet, vad påverkar individens trygghet och hur kan trygghet mätas? Under seminariet diskuteras hur trygghetsfrågorna kan integreras i det vardagliga brottsförebyggande arbetet och inte minst hur olika aktörer i lokalsamhället kan samverka för att öka tryggheten och minska brottsligheten. I detta sammanhang kommer bl.a. trygghet i boende, trygghet i kollektivtrafiken och trygghet i den offentliga miljön att uppmärksammas särskilt. 5
Våld och hot i yrkeslivet
Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag
Läs merStukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.
Läs merStukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.
Läs merMalmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten och ideella organisationer
Läs merFrån ord till handling
Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef
Läs merTryggare Sverige - en ny aktör inom trygghetsområdet. En professionell NGO (non governmental organization)
2 Tryggare Sverige - en ny aktör inom trygghetsområdet En professionell NGO (non governmental organization) Partipolitiskt och religiöst obunden Drivs i form av en allmännyttig stiftelse Inget bakomliggande
Läs merOm brottsdrabbades reaktioner och behov en utbildning för målsägandebiträden
Om brottsdrabbades reaktioner och behov en utbildning för målsägandebiträden 2 Aktuell situation Lagen om målsägandebiträde trädde i kraft 1988 och innebär en möjlighet för målsäganden att kostnadsfritt
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merSäkerhets- och trygghetslösningar för kommunal verksamhet
S T I F T E L S E N T R Y G G A R E S V E R I G E Säker & trygg kommun Säkerhets- och trygghetslösningar för kommunal verksamhet Tryggare Sverige. Säkerhets- och trygghetslösningar för kommunal verksamhet.
Läs merStatistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens
Läs merBrottsofferpolitiskt program
Brottsofferpolitiskt program Innehåll Brottsofferpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Rättsväsende... 4 Förtydligande av förundersökningskungörelsen... 4 Tidigt stöd till vittnen... 4 Vittnen från annan
Läs merDet "viktigaste" först
Det "viktigaste" först Vad är Stiftelsen Tryggare Sverige - En professionell NGO (non governmental organization) - Partipolitiskt och religiöst obunden - Drivs i form av en allmännyttig stiftelse - Inget
Läs merHur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?
Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer
Läs merM115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merStatistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merNy idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten och öka tryggheten
Ny idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten och öka tryggheten Ängelholm 5 april, 2016 Magnus Lindgren forskare & f.d. polis Det "viktigaste" först Vad är Stiftelsen
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merProjektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning
Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29
Läs merRiktlinjer. Riktlinjer mot hot och våld KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa
KS18-110 003 Riktlinjer mot hot och våld Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2018-05-08 Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-11 36 Innehåll Inledning... 3 Syfte...
Läs merStatistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...
Läs merBrottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013
Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...
Läs merHandledning Om hot och våld för förtroendevalda i Sollentuna kommun.
Handledning Om hot och våld för förtroendevalda i Sollentuna kommun www.sollentuna.se Om hot och våld Handledning för förtroendevalda i Sollentuna kommun Ett högt säkerhetsmedvetande utgör grunden för
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merPolisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation
Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet
Läs merDefinition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Läs merRiktlinjer vid hot och våld mot förtroendevalda i Danderyds kommun
1(5) vid hot och våld mot förtroendevalda i Danderyds kommun Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Beslutsdatum: 2014-xx-xx Giltighetstid: Tillsvidare na kompletteras av Rutiner vid hot och våld mot förtroendevalda
Läs merBedömningsunderlag (SAM)
Bedömningsunderlag (SAM) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & David R. Lyon Steg 1: Insamlande av information Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall no: Gärningsman: Offer: Bedömare:
Läs merBrottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015
Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...
Läs merVåld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Läs merRiskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna
Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna 2015-10-13 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning,
Läs merNutritionsdagen 2015
Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL:
Läs merStoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Läs merHot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet
Hot och våld Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället Uppdrag: Göra en kunskapsöversikt över hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild
Läs merBrottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige
Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31
Läs merNär samhället havererar
När samhället havererar Om oförmågan att förhindra dödligt våld mot kvinnor i nära relationer PM 2014:1 Haverigruppen Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box
Läs merVåld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25
Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet PM 2013-11-25 Stiftelsen Tryggare Sverige Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet Adress: Stiftelsen
Läs merPresentation av Stiftelsen Tryggare Sverige
2 Presentation av Stiftelsen Tryggare Sverige OFFSÄK, Haninge 2010-10-21 Karl-Åke Pettersson Ordförande 3 Tryggare Sverige - en ny aktör inom trygghetsområdet En professionell NGO (non governmental organization)
Läs merSäkerheten inom rättsväsendet
Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och
Läs merAntagna av Kommunfullmäktige
Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.
Läs merRiktlinje - Hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda
Dokumentansvarig Ann Willsund, 0485-470 16 ann.willsund@morbylanga.se RIKTLINJE Beslutande Kommunfullmäktige 1(6) Beteckning Handbok Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori
Läs merHandlingsprogram mot familjerelaterat våld
Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.
Läs merOm det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser
Om det händer Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser 1 Människor reagerar olika i en våldssituation En del reagerar direkt med stressreaktioner eller chocktillstånd, andra
Läs merRiksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,
Läs merHandlingsplan för våld och hot mot förtroendevald
Handlingsplan för våld och hot mot förtroendevald Antagen av kommunfullmäktige 21 juni 2010 108 1 Innehåll: A. Förebyggande åtgärder för att förhindra och mildra incidenter av våld och hot: 1. Larmrutiner
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.
Läs merKARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.
KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje
Läs merFakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag
Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel
Läs merDet ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer
Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Våld i parrelationer förekommer oavsett om de är samkönade eller olikkönade. För att undvika kränkningar, felaktigheter och diskriminerande
Läs merDet viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merHar du utsatts för brott?
Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med
Läs merVåldet går inte i pension. För dig som vill veta mer
Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har
Läs merÄngelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Läs merStatistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat
Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under
Läs merRIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år
RIKTLINJE Lex Sarah Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare, dock längst fyra år Förvaltningschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer
Läs merRiktlinjer för att förebygga hot mot journalister
Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister Journalister är en utsatt yrkesgrupp. Kränkningar, trakasserier, hot och våld mot journalister har tyvärr blivit en allt vanligare del av yrket. Det är
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merNärhet som gör ont - om våld mot närstående
Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merRutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
Sida 1 av 5 2017-05-29 KOMMUNSTYRELSEN Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Mål Att arbeta i Munkedals kommun ska upplevas som positivt, utvecklande och trivsamt och det
Läs merStatistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2014 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Unga
Läs merVad säger lagen om #metoo?
Vad säger lagen om #metoo? Kartläggning av lagstiftning för sexuella trakasserier i Norden I alla nordiska länder har arbetsgivare skyldigheter att förbygga och agera vid sexuella trakasserier. Trots detta
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merArbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)
Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merStatistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012
Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merHANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Läs merGemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen
Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merRiktlinje vid kränkande särbehandling
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Riktlinje vid kränkande särbehandling Inledning Älvsbyns kommun är en arbetsgivare där ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling i någon form. Detta
Läs merHandledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt
Läs merStärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2791 av Roger Haddad m.fl. (FP) Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merStatistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010
Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merStatistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2017 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens statistikföring...
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merFORTE:s hearing. 3 oktober 2017
FORTE:s hearing 3 oktober 2017 FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering Innovationsområdet Personlig hälsa Position 2020 Innovationsområdet Personlig hälsa utgår från utmaningar
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merStatistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Läs merEnkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merRiktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2012/487 Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet Hot och våld Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Mål 3 4 Personsäkerhet 4 4.1 Hot och våld i arbetsmiljön 4 4.2 Arbetsgivaransvaret
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merHandlingsplan mot mobbing, diskriminering, kränkande behandling och förebyggande arbete mot sexuella övergrepp
2018-09-26 Handlingsplan mot mobbing, diskriminering, kränkande behandling och förebyggande arbete mot sexuella övergrepp Ludvika Hockey 1 Bakgrund. Styrelsen för Ludvika Hockey har beslutat om värdegrunder
Läs merTrygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder
Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder Trygghet i stadsdelen Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen
Läs merInformation om diskriminering, trakasserier och kränkningar
Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merPOSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25
POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs mer