Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Transkript

1 Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

2 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning, förföljelse (Stalking Assessment Management) PATRIARK Hedersrelaterat våld (Samlingsord härkomst)

3 Strukturerade bedömningar SARA, SAM och PATRIARK är interna arbetsdokument inom polisen för att bedöma skyddsbehov. De ska inte finnas med i utredningen De ska heller inte delges andra myndigheter i sin helhet.

4 Att göra en bedömning Ta med all tillgänglig information som finns att tillgå. Slagningar i register Historik! (tidigare utredningar) Andra tillgängliga handlingar (journaler mm.) Information från andra myndigheter (utredningar) Bedömningen ska helst innehålla information från förhör/samtal med både misstänkt, målsägande och vittnen

5 Checklista Skattning av alla faktorer - SARA:15 faktorer Ja, Nej eller Delvis Nutid (aktuell situation) och Dåtid (bakgrund) + Framtid

6 Checklista Tre delar 1. Typ av våld/ riskfaktorer för våld 2. Riskfaktorer hos gärningspersonen 3. Sårbarhetsfaktorer hos offret

7 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 1. Våld Fysiskt våld Sexuellt våld Men observera att det även kan handla om: Psykiskt våld/ Känslomässig misshandel Ekonomisk misshandel (kontroll)

8 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 2. Hot och/ eller avsikt att utöva allvarligt våld Både öppna och förtäckta hot Även tankar, fantasier och intentioner om att tillfoga våld Dödshot eller hot om allvarligt våld Även riktat mot offrets närstående! Hotets allvarlighetsgrad bör bedömas såväl utifrån personens beteendemönster, som utifrån själva hotets innehåll. Denna riskfaktor kan sägas vara en markör för psykisk störning, eller en attityd som stöder och ursäktar partnervåld.

9 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 3. Upptrappning Tung och viktig faktor Försök hitta ett mönster (partnervåld kännetecknas ofta av distinkta mönster en våldscykel) Två saker ska vägas ihop frekvens och/eller allvarlighets-/svårighetsgrad

10 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 4. Överträdelse av kontaktförbud eller liknande. Gäller även missbruk av permissioner, villkorlig frigivning, skyddstillsyn etc. i samband med partnervåld Denna riskfaktor är en markör för att en antisocial attityd eller en attityd som stöder eller ursäktar partnervåld kan föreligga. J=GM har gripits av polis eller dömts för överträdelse eller liknande ELLER har upprepade gånger överträtt ett besöksförbud D= GM har överträtt men inte gripits av polis eller dömts.

11 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 5. Attityd som stöder eller ursäktar partnervåld Otroligt tung riskfaktor!!!!! De attityder vi har styr i stor grad det beteende vi har. Inbegriper socio-politiska, sub-kulturella eller personliga attityder Kan vara svartsjuka, kvinnohat, uppfattning att mannen är mer värd än kvinnan. Förnekande och bagatelliserande attityd ingår också!

12 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 6. Frekvent annan icke partnerrelaterad kriminalitet Kriminalitet som inte är relaterad till partnervåld Uppvisar ett generellt antisocialt beteende Allvarligt innebär att personen har dömts, eller sannolikt kommer att dömas för brott.

13 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 7. Allvarliga relationella problem Allvarliga problem inbegriper separationer eller allvarliga konflikter Även en bristande förmåga att etablera relationer skall tas i beaktande. Exempel: - när kvinnan vill avsluta relationen - relationen är avslutad men mannen vill desperat återuppta förhållandet. - det har varit en plötslig och/eller nyligen genomförd separation. - när kvinnan skaffar ny partner

14 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 8. Problem på arbetsmarknaden/ ekonomiska problem = ökad risk för kriminalitet och generellt våld Allvarliga problem inbegriper längre perioder av arbetslöshet, korta anställningar, svårighet att erhålla anställning eller behålla arbetet, dålig arbetsinsats (hög frånvaro), och ekonomiska svårigheter. Problem på arbetsmarknaden kan vara en markör för förekomst av personlighetsstörning

15 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 9. Missbruksproblem TUNG riskfaktor (återfall) Missbruk är kopplat till risk för allvarligt och till och med dödligt partnervåld. Missbruk avser att personens hälsotillstånd eller sociala förmåga väsentligt har försämrats. Missbruk kan vara en riskfaktor som indirekt signalerar närvaron av en personlighetsstörning men det kan också bidra till att ytterligare stegra ett redan konfliktfyllt förhållande.

16 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 10. Psykiska problem Psykiska problem inkluderar även tecken på psykisk sjukdom. Definitiv (DSM-IV) eller presumerad (bedömning behöver konfirmeras/utföras av expertis) Kan finnas i handlingarna, journaler mm, Kolla! Se om det finns tecken på personlighetsstörning Även denna är en TUNG riskfaktor!!!

17 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 11. Inkonsekvent beteende eller attityd gentemot GM Inkonsekvent beteende inkluderar direkt eller indirekt kontakt med gärningsmannen vilket kan resultera i att denne kan uppfatta att offret sänder dubbla budskap (ex. kommunicera med en gärningsman som är belagd med besöksförbud). Det inkluderar också minimerande eller förnekande av det felaktiga i gärningsmannens beteende. Normalisering

18 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offer SARA:SV 12. Extrem rädsla för GM som gör offret irrationell Extrema rädsla betyder att vara rädd, skräckslagen eller panikslagen för att GM ska: a) trappa upp sitt våldsamma /hotfulla beteende b) allvarligt skada eller till och med döda offret c) allvarligt skada eller till och med döda offrets barn eller andra nära anhöriga. Rädslan ska påverka offrets förmåga och motivation att skydda sig från gärningsmannen. Man ska vara rädd för en farlig person, men det finns dem som inte orkar vara rädd

19 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 13. Dålig tillgång till social och professionell hjälp Dålig tillgång innebär att offret saknar kunskap, möjlighet eller motivation att dra fördel av de resurser som samhället tillhandahåller. (ex. dålig kännedom om lagstiftning, rättigheter, hjälporganisationer) Offret kan också vara geografiskt eller socialt isolerad och inte ha någon kontakt med familj eller vänner.

20 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 14. Farlig livssituation Konkret = var och hur bor målsägande, hur åker denne till jobbet, missbruk, saker som försämrar omdömet. Farlig livssituation inkluderar också att offret fortsätter att leva tillsammans med gärningsmannen.

21 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 15. Persoliga problem som kan påverka skyddsarbetet Personliga problem inkluderar psykiska problem, missbruk, arbetslöshet, juridiska och ekonomiska problem som kan påverka skyddsarbetet.

22 Övriga överväganden SARA:SV Tillgång till vapen (skjutvapen) Medlem i kriminellt gäng Gemensamma barn delad vårdnad Ny partner Andra inblandade

23 Övriga överväganden Kraftigt förändrad livssituation (ex. vräkning, förlust av närstående) Aktuell emotionell kris Tidigare sadism hos GM mot sina partners Sexuell sadism GM är utbildad i närstrid GM är offer för eller vittne till tortyr Kronisk smärta Risk för våld mot närstående

24 Bedömning av risk Låg, Medel eller Hög Hur stor är risken för våld OM man inte gör någonting Närmaste tiden (akut)? Risk för mycket allvarligt våld? Specificera, risk för vad? Gärna scenarion!

25 Rekommendationer gällande skyddsåtgärder Låg risk = Ansvaret för åtgärder ligger hos handläggare/utredare Medel risk = Ansvaret för åtgärder ligger hos handläggare/utredare samt brottsoffersamordningen. (Eventuellt åtgärder inom ramen för det lokala personsäkerhetsarbetet = PSG) Hög risk = Lokalt eller särskilt personsäkerhetsarbete (nationellt).

26 Sammanställning Aktuell handling/ Skäl till riskbedömning Bakgrund Sociala faktorer Psykisk sjukdom Övrigt Rekommendationer/Skyddsåtgärder Som har vidtagits: Som bör vidtas: