P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D
|
|
- Ingegerd Martinsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 vww.protect-international.com Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall nr: Bedömmare: Datum: Informationskällor: Copyright 2013 by P. R. Kropp, H Belfrage & S. D. Hart. Any reproduction or retraslation, in whole or in part, is prohibited under international law. Detta arbetsblad är utformat för användning enligt de instruktioner som finns i PATRIARK, version 1.1. Användning av PATRIARK kräver utbildning enligt kriterier som anges närmare i manualen. Nedladdning kan ske från Senast reviderad
2 Beskrivning av fallet och dess kontext Vem eller vilka hotar och vem eller vilka är hotade? Hur ser familjestrukturen ut? Beskriv det aktuella fallet Finns det tidigare hedersrelaterade problem i familjen?
3 Steg 2: Riskfaktorer Bedöm och beskriv riskfaktorers förekomst och relevans Del I: Historia av hedersrelaterat våld T1. Attityd eller uppfattning som stöder eller ursäktar hedersrelaterat våld T2. Hot eller planer på att utöva hedersrelaterat våld T3. Fysiskt våld eller försök därtill T4. Upptrappning T5. Våldets varaktighet och intensitet Övriga överväganden
4 Del II: Psykosociala problem hos gärningsmannen Kodning P1. Bristfällig kulturell integration P2. Upplevda allvarliga normöverträdelser P3. Problem i familjen P4. Psykiska problem eller missbruksproblem P5. Antisocial attityd och beteende Övriga överväganden
5 Del III: Sårbarhetsfaktorer hos offret Kodning S1. Inkonsekvent Beteende eller attityd S2. Extrem rädsla S3. Dålig tillgång till social eller professionell hjälp S4. Livsfarlig situation S5. Psykiska problem och/eller missbruksproblem Övriga överväganden
6 Riskformulering Utveckla en riskformulering genom att identifiera relevanta risk- och sårbarhetsfaktorer och vilken roll dessa har, samt analysera hos den eller de presumtiva gärningspersonerna: 1. Motivatorer (faktorer som ökar den upplevda belöningen eller tillfredställelsen av HRV) 2. Spärrsänkare (faktorer som minskar den upplevda kostnaden eller negativa konsekvenser av HRV) 3. Destabilisatorer (faktorer som stör och försämrar förmågan att fatta rationella beslut beträffande HRV)
7 Steg 3: Riskscenarier Vilka är de mest sannolika scenarierna vid ett framtida hedersrelaterat våld? Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Typ av våld - Vilken slags hedersrelaterat våld kan G sannolikt utöva? - Vem eller vilka kan sannolikt bli offer? - Vilket är det sannolika motivet? Svårighetsgrad - Vilken psykisk skada kan O komma att åsamkas? - Vilken fysisk skada kan O komma att åsamkas? - Kan ett sannolikt hedersrelaterat våld innebära livsfara för O? Tidsaspekten -Hur snart kommer ett eventuellt hedersrelaterat våld att ske? - Finns det några varningssignaler som tyder på att denna risk är hög eller ökande? Frekvens/varaktighet - Hur ofta kommer sannolikt ett framtida hedersrelaterat våld att inträffa - en gång, flera gånger, frekvent? - Ar risken kronisk eller akut ( dvs tidsbegränsad)? Sannolikhet - Hur frekvent eller vanligt är denna typ av hedersrelaterat våld generellt? - Utifrån G:s bakgrund, hur sannolikt är det att hedersrelaterat våld kommer att begås?
8 Steg 4: Riskhantering Rekommendation av strategier för riskhantering Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Tillsyn - Vilken är det bästa sättet att upptäcka ev förändring avseende risken? - Vilka händelser eller omständigheter bör medföra en omvärdering av risken? Behandling - Vilken behandling eller rehabilitering är mest lämplig ur risksynpunkt? - Vilka brister i G:s psykosociala anpassning bör bli föremål för åtgärder? Övervakning - Vilken övervakning eller restriktioner kan användas för att hantera risker från G (ex via kontaktförbud)? Brottsofferskydd - Vilka åtgärder kan vidtas för att öka O:s säkerhet? - Kan O:s säkerhetstänkande och beteende förbättras? Övriga överväganden - Vilka övriga händelser eller omständigheter kan öka eller minska risken? - Finns något ytterligare att göra för att hantera risken?
9 Steg 5: Slutsatser Sammanfattande riskbedömning Kodning Kommentar Fallets prioritet - Hur omfattande åtgärder krävs för att förhindra hedersrelaterat våld? - Är tillgänglig info oklar eller bristfällig? Låg Medel Hög/akut Risk för allvarligt/dödligt våld - Hur stor är risken för allvarligt/dödligt hedersrelaterat våld? - Är tillgänglig info oklar eller bristfällig? Låg Medel Hög/akut Risk närmaste tiden - Är risken för hedersrelaterat våld akut? - Bör åtgärder vidtas omedelbart? Låg Medel Hög/akut Sannolika offer Specificera: -Vem eller vilka är sannolikt primära offer för ett hedersrelaterat våld? - Riskerar någon att bli ett sekundärt offer? Andra risker Specificera: - Finns de skäl att bedöma och hantera andra våldsrisker (t.ex. självmord, annat våld)? - Bör åtgärder vidtas omedelbart? Ny bedömning Datum för ny bedömning - Bör fallet bli föremål för ny bedömning och i så fall när? - Vilka omständigheter bör innebära en ny bedömning?
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation
Arbetsblad för SARA:SV
Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma
Bedömningsunderlag (SAM)
Bedömningsunderlag (SAM) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & David R. Lyon Steg 1: Insamlande av information Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall no: Gärningsman: Offer: Bedömare:
Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)
Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld
Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)
Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information
Arbetsblad för SARA:SV
Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma
Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna
Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna 2015-10-13 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning,
Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:
Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under
Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund
Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund Ett utvecklingsprojekt i Polismyndigheten Stockholms län om polisiär riskbedömning och riskhantering Henrik Belfrage
PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 3.2 PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För information kontakta
Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation
Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet
Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering
Välkomna! Dagens upplägg DAG 2 Uppföljning FREDA-beskrivning Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning Introduktion Säkerhetsplanering Grupparbete Farlighetsbedömning och Säkerhetsplanering Frågor från förra
Vad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet 16.01.2013. Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige
Vad är problemet? Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? 2013 Henrik Belfrage Hedersmord? Brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, och...... vi är dåliga på att stötta, skydda och hjälpa.
PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5 PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 5 PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För information kontakta
Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk
Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Mt: K-nr: Riskfaktorer mt: (Bedöm N, D, J, och specificera) N,D,J Allmänt: 1. Våld 2. Hot/Avsikt 3. Kriminell belastning 4. Tillgång till vapen 5. Upptrappning
SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING
SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för
Utvärdering av SARA:SV
Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2014:6 Utvärdering av SARA:SV Uppsalapolisens arbete med riskbedömningar för upprepade brott i nära relationer Klara Svalin, Caroline Mellgren, Marie Torstensson
Statestik över index brott RPV-sektionen
brott mot barn Narkotika brott Sexual bro 12 10 8 6 4 2 0 Statestik över index brott RPV-sektionen Misshandel Grov misshandel Olaga hot Mordbrand Na Mattias Carlsson HCR-20 ansvarig 2009-01-09 Mord Riskbedömningar
PATRIARK Henrik Belfrage
Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv PATRIARK Henrik Belfrage Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall Mittuniversitetet Inledning Hedersrelaterat våld finns i olika skepnader
PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.1. Henrik Belfrage PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 3.1 Henrik Belfrage PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För
/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,
Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun
# 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid
Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Fengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage
Fengsels- och sikkerhetspsykiatri i Sverige Henrik Belfrage 2015 Fängelse: Normaliseringsprincipen Konsultpsykiatri Rättspsykiatrisk vård Domstolen dömer till rättspsykiatrisk vård Allvarlig psykisk störning
En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?
Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två
Våld och kontroll i hederns namn
KRUTON Stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende Våld och kontroll i hederns namn E n m a n u a l Manual Våld och kontroll i hederns namn: manual Manual för bedömning av hot, våld och risk i samband
Kvinnor som blivit utsatta för partnervåld
Kvinnor som blivit utsatta för partnervåld Sårbarhetsfaktorer för fortsatt utsatthet efter separation från gärningsmannen Therese Lundberg Therese Lundberg Magisteruppsats, 15 hp Handledare: Susanne Strand,
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Agenda Vad händer med den dömda? Kan man behandla våld i nära relation? Hur ser behandlingen
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Behandlingsprogram. Datum när behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ) Datum när den aktuella versionen av behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ-MM)
Rapporterande enhet Enhetens HSA-ID * Adress* Kontaktperson* Kontaktuppgift (e-post) Kontaktuppgift (telefon)* Landsting* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Informationsdatum är det datum då formuläret fylldes
Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 08:60 Diarienr: 08/2817 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2008-08-20 Mottagare: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Kommunstyrelse Kommundirektör
Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad
Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad Susanne Strand, Docent i Kriminologi CAPS Center for Criminological
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Självmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Hur reagerar människor i krissituationer?
Hur reagerar människor i krissituationer? Ann Försvarshögskolan Reaktioner i krissituationer: både eviga frågor och nya problem Lissabon 1755 Diffusa och osäkra hot Flöde av information om risker Mångfald
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken
Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
Klicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet
Anvisningar: Ett nytt formulär för varje utredning som görs. Rekommenderas minst vid 5-6 års ålder och vid 11-12 års ålder. Se manual för val av instrument vid olika åldrar och funktionsnivåer. Utredningsuppgifter
Oro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning.
1 ASI Feedback Formulär Skattning ASI Feedback Form Intervju uppgifter Skattningsskalor Namn Intervjuare Klient Klientkod Problem/Hjälpbehov Hjälp - Oro och Besvär Intervjudatum (ÅÅÅÅMMDD) 0-1 Inget 0
Mall för riskbedömning
1(6) DNR: Dubbelklicka här för att ändra [Fakultet/Institution/centrumbildning] [20ÅÅ-MM-DD] Mall för riskbedömning Nedan följer en kort beskrivning av på vilket sätt denna mall för riskhantering bör fyllas
Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan
Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan Sid 1 3 november 15 SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv hur kan vi minska sjukskrivningarna Centrala slutsatser Både inflöde
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose
Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala
Policy för diskriminering och kränkande särbehandling
FÄRGELANDA KOMMUN Policy för diskriminering och kränkande särbehandling För Färgelanda kommun Per Wahlén 2016-01-29 Dnr: 2016/110 Version: 1 Beslutad Kommunfullmäktige 2016-04-13, 63 Innehåll Diskriminering
rättsapparaten? Eva Diesen
Hur behandlas det icke perfekta brottsoffret av rättsapparaten? Qvinnoqraft Stockholm ABF föreläsning 14 november 2018 Eva Diesen Finns det ideala offret? Svag kvinna som inte tar onödiga risker Bli utsatt
Migrationsprocessen i en hederskontext Anna-Karin Hasselborg. Migration?
Migrationsprocessen i en hederskontext Anna-Karin Hasselborg Migration? 1 Asylprocessen Migrationsverket SKULD Asylprocessen Familj/släkt/klan IVO Elev hälsan Socialstyrelsen Arbets- Hyres förmed. värd
Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION
Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION
SOCIALFÖRVALTNINGEN. Klarar man detta på ett tillfredsställande sätt har man skapat förutsättningar för en god arbetsmiljö.
SOCIALFÖRVALTNINGEN Hot och våld INLEDNING I takt med ökande våld och hot inom socialtjänsten ställs allt högre krav på en bra beredskap om en incident inträffar. Det går att i möjligaste mån försöka förebygga
att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT
att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat
Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål
EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-
FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer
Välkomna! FREDA Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Utbildningens upplägg DAG 1 Introduktion till FREDA FREDA kortfrågor FREDA beskrivning Grupparbete
Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Min vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Efternamn... Förnamn...
Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.
SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Riktlinjer. Riktlinjer mot hot och våld KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa
KS18-110 003 Riktlinjer mot hot och våld Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2018-05-08 Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-11 36 Innehåll Inledning... 3 Syfte...
Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se
Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad
1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten Antagen av socialnämnden 2009-11-16 Reviderad 2011-09-26 Lex Sarah 2(5) Rapport Vad skall rapporteras och när En rapport enligt Lex Sarah
Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn
Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Barnrättsdagarna 9-10 april 2019, Örebro Ulf Axberg, Ole Hultmann Psykologiska
Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi II, 15 hp
1 (6) Kursplan för: Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi II, 15 hp Criminology BA (A), Applied Criminology II, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå
MYNDIGHETSSAMVERKAN I FINLAND. ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR FRÅN INFÖRANDET AV EN BRITTISK MODELL FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå GÖTEBORG VAD ÄR MARAK? Metoden för multiprofessionell
Handlingsprogram mot familjerelaterat våld
Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:
Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst
Fungerar? Göran Skol-KOMET Pelle PELLE! SLUTA! Sitter och knackar i bordet. Pelle, kan du sluta knacka i bordet? Martin Karlberg Ignorerar uppmaning. Kommer med ursäkter. Börjar svära och skrika. Går ut.
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det
När samhället havererar
När samhället havererar Om oförmågan att förhindra dödligt våld mot kvinnor i nära relationer PM 2014:1 Haverigruppen Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box
Program Strategi Policy Riktlinje. Strategi mot våld i nära relation
Program Strategi Policy Riktlinje Strategi mot våld i nära relation 2018-2022 Dokumentnamn: Strategi mot våld i nära relation Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: Kommunfullmäktige,
Caroline Mellgren, Klara Svalin, Sten Levander
Fou rapport 2012:2 Caroline Mellgren, Klara Svalin, Sten Levander & Marie Torstensson Levander Riskanalys i polisverksamhet Utvärdering av polisens arbete med riskanalys för våld på individnivå: Skånemodellen
Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140
Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag
Innehåll. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv
Innehåll Förmågebedömning i ett komplext samhälle HENRIK TEHLER AVDELNINGEN FÖR RISKHANTERING OCH SAMHÄLLSSÄKERHET Kort bakgrund till bedömning av krishanteringsförmåga Kontinuitetshantering och förmågebedömning
Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare.
18 Publikationer nationellt Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare. Belfrage H (2016). Bedömning av psykopati