Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Transkript

1 Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015

2 Bakgrund

3 Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt arbetet - TEAM Genus Empowerment Jämlik och rättvis barnhälsovård Barnkonventionen Insats efter behov Delaktighet Hälsofrämjande möten Partnerskap Evidensbaserad praktik + kunskaps- och erfarenhetsbaserad barnhälsovård

4 Jämlik och rättvis barnhälsovård?

5 Barnhälsovårdsenheter avgör själva oroande att nationellt program saknas. Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen nr Magnusson M, Lindfors A, Tell J. Vägledning för barnhälsovården Socialstyrelsen State ofthe Art 1992 Lika för alla? Thomas Wallby Lika för alla eller åt var och en efter behov C Sjölander, A-M Stenhammar Handlingsprogram för det förebyggande arbetet inom BUP Inga Gustavsson

6 Målet för hälso- och sjukvården enl HSL Målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 första stycket HSL). Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (2 andra stycket HSL) Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Vård på lika villkor, jämlik vård Likvärdig vård Rättvis vård den behöver mer ska få mer behovsstyrd vård (Prioriteringslista)

7 Prioriteringsutredningens slutbetänkande (Socialdepartementet 1995) I: Vård av livshotande akuta sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död Vård av kroniska sjukdomar Palliativ vård och vård i livets slutskede Vård av människor med nedsatt autonomi II: Prevention Habilitering/rehabilitering III: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar IV: Vård av andra skäl än sjukdom och skada

8 Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport: Closing the Gap (Folkhälsomyndigheten) Det finns en social gradient i hälsa ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism.

9 Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att: - främja barns hälsa och utveckling - förebygga ohälsa hos barn - tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö

10 Vår nationella målbeskrivning Verksamhetsmål Ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn genom insatser till blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna. Arbetssätt Utgångspunkt är ett salutogent förhållningssätt där friskfaktorer stärks genom hög tillgänglighet med tidiga och korta insatser. Metod och inriktning ska vara i nära samklang med övrig MHV/BHV och stå för förebyggande insatser av psykologisk karaktär. Arbetet karaktäriseras i hög grad av ett eklektiskt förhållningssätt d v s val av insats sker utifrån vad situationen kräver och i enlighet med vetenskap och väl beprövad erfarenhet.

11 Främja hälsa förebygga ohälsa Hälsofrämjande åtgärder (promotion) = åtgärder för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande (och barns positiva utveckling). Hälsofrämjande åtgärder utgår från kunskap om de processer som leder till hälsa resp positiv utveckling.

12 Förebygga ohälsa Förebyggande åtgärder (prevention) = åtgärder för att minska risken för ohälsa (reducera inflytandet av riskfaktorers och samtidigt stärka skyddsfaktorer) Förebyggande åtgärder utgår från kunskap om vad som orsakar upplevd ohälsa och sjukdom

13 Medel universella insatser individuellt utformad hjälp eller riktade insatser till barn och deras föräldrar hälsoövervakning/ health surveillance (Oberkleid) förhållanden i barnets närmiljö /familjens livssituation

14 Perspektiv för BHV s arbete Barnperspektiv Barnets perspektiv Jämlikhetsperspektiv Jämställdhets-/Genusperspektiv Etiskt perspektiv

15 Varför universella insatser? Har skapat allmänhetens uppfattning om BHV? Räcker inte idag? Vi vill mer! Förändringar i det samtida samhället kan innebära nya påfrestningar för barnsvenska välfärdsmodellen framgångsrik med breda inkluderande välfärdslösningar för alla, ex socialförsäkringar och barn- och skolhälsovård. och deras familjer med nya hot mot hälsan. Därför finns det skäl för barnhälsovården att följa barns aktuella hälsoläge och vara beredd att uppmärksamma nya hälsorisker.

16 Jämlik vård vad betyder det när det råder ojämlik hälsa? Svenska barns hälsa är på nationell nivå är god men det framkommer alltfler rapporter en betydande ojämlikhet i hälsa som drabbar barn både indirekt via föräldrars olika livsvillkor och direkt genom de skilda möjligheter som barn har

17 Hälsan hos svenska barn är god - men Ojämlik hälsa Psykisk ohälsa oroande grundläggs i tidig ålder BHV s insatser kan göra skillnad Tidiga insatser förhindrar inte framtida problem Barns förutsättningar i samspel med miljön

18 Det nya programmet viktiga aspekter Programmet tydliggör vikten av hälsofrämjande arbete hälsans bestämningsfaktorer barnets skydds- och riskfaktorer föräldrar och barns delaktiga att uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med ökade behov teamarbete och samverkan

19 Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stödja och stärka individens förmåga att ha kontroll över sin egen hälsa och att förbättra den kännetecknas av ambitionen att identifiera, stärka och ta hänsyn till individens egna resurser för att främja sin hälsa och förebygga och hantera sjukdom

20 Hälsans bestämningsfaktorer. Bearb. efter Haglund, B., Svanström, L. Folkhälsovetenskap en introduktion. Studentlitteratur 1992

21 Nya BHV- programmet förtydligar olika insatser Universella delen av BHV-programmet ger kunskap om barnet och barnets livsvillkor Kunskapen kan leda till ytterligare insatser inom BHV, i samarbete/samverkan med vårdgranne, kommunen/socialtjänst och/eller remiss till specialistnivå utifrån vetskap i förväg (ex. barn i familjehem, föräldrar med psykisk sjukdom, flyktingskap) vetskap som framkommer under besöket

22 Borås sept 2015

23 Arbetsinnehåll som lyfts fram av Socialstyrelsen Hälsoövervakning Vaccinationer Samtal och föräldrastöd Hembesök Föräldrastöd i grupp Teamarbete Samverkan

24 Hälsoövervakning Innebär att: Vid varje kontakttillfälle med barn och föräldrar uppmärksamma och följa barns hälsa utveckling och uppväxtmiljö för att vid behov initiera insatser i ett tidigt skede av en problemutveckling Värdera skydds- och riskfaktorer för att identifiera barn som i något avseende är i behov av ytterligare insatser Involvera föräldrarna

25 Hälsoövervakning forts. Ex. på ytterligare insatser inom barnhälsovårdens åtagande: Ytterligare rådgivande eller stödjande samtal Ytterligare hembesök Kontakt med psykolog för BHV Riktad gruppverksamhet Fördjupade samtal om exempelvis levnadsvanor Förmedla kontakt och samverka med andra verksamheter som socialtjänst, öppen förskolan och förskola Remiss till annan vårdgivare

26 Teamarbete på BVC Anges i Vägledning för barnhälsovården (SoS) Definition team och teamarbetet Exempel på olika teamtyper Utmaningar i skapandet av funktionella team Faktorer av betydelse för ett effektivt team

27 Implementeringen av BHV-programmet hur är det med vår delaktighet idag? Hur bidrar vi till en jämlik och rättvis vård. och hur kan vi själva utöva det framöver?

28 Diskutera med varandra Fråga 1: hur är vi psykologer delaktiga i implementeringen? Fråga 2: hur arbetar vi mot MHV och BHV för en jämlik och rättvis vård? Fråga 3: Hur får vi våra ärenden? Vem väljer i relation till en jämlik och rättvis vård? Vem prioriterar i en bristsituation?