Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Transkript

1 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE

2 FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård

3 Mål Föräldra- och barnhälsan (FBH) är landstingets samlade enhet med medicinsk, psykologisk, social och omvårdnadskompetens gällande mödra-barnhälsovårdsfrågor. Målgruppen är personal inom mödra- barnhälsovård, blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras familjer.

4 Föräldra- och barnhälsan Sekr P S grupp Socionomer Psykologer Åre/Krokom Strömsund Bräcke/Ragunda Berg/Härjedalen Östersund

5 Vi tänkte prata om: Ny Vägledningen för BHV, socialstyrelsen Rikshandboken Nytt BHV-program Vad har ändrats? 3-årsbesöket Lite statistik Hälsoenkät vid 4-år, BMI

6 Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

7 Kartläggning visar förändring av svensk barnhälsovård Kornfält R. Survey of the pre-school child health surveillance programme in Sweden. Acta Paediatr Suppl. 2000;89(434):2-7. (Nationell kartläggning 2000 fann små variationer i BHV s utbud) Magnusson, M., Lindfors, A., Tell, J. (2011). Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen , nr 35 Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala universitet. Regeringen regleringsbrev till SoS Vägledning

8 Bidra till utvecklingen av likvärdig barnhälsovård Ge kunskap och handledningsstöd för professionella och beslutsfattare Bidra till att stärka evidensbaserad praktik

9 Vägledningen belyser barnhälsovårdens olika arbetssätt Utan inbördes prioritering Hälsoövervakning Vaccinationer Hälsofrämjande samtal Föräldrastödjande samtal Hembesök Föräldrastöd i grupp Teamarbete Samverkan All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet

10 Vem har gjort vad? Professionen - Evelina: 2009 Medicinska basprogrammet Barns utveckling Hälsovägledning Föräldrastöd Psykisk hälsa Barn som far illa Kvalitet Organisation och struktur Familjecentral Rikshandboken: gemensam metodbok: Omfattar hela BHVprogrammet Fördjupningssidor Länkar till kunskapsöversikter, myndigheter, lokala överenskommelser (regionalisering) etc. Uppdatering årligen PRAKTIKEN Socialstyrelsen: Vägledning för BHV Kunskapsöversikter RAMEN

11 Barnhälsovården i Sverige Mål: bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn oavsett bostadsort Främja barns hälsa och utveckling Förebygga ohälsa hos barn Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö

12 För att nå målen behöver BHV erbjuda: Universella insatser med hälsoövervakning av alla barn Riktade förstärkta insatser till grupper av barn och föräldrar med ytterligare behov Individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller som redan indikerar att hälsan är nedsatt Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och familjens närmiljö

13

14

15 Barnhälsovårdens föränderliga verksamhet BHV ska utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar i samhällsutvecklingen för att möta aktuella och framtida uppgifter inom folkhälsoområdet. Från sjukdomsförebyggande till mer psykosocial och hälsofrämjande verksamhet Från läkarcentrerade insatser till teamarbete Sjuksköterska som nyckelperson Ökad kunskap om hälsans bestämningsfaktorer kräver hög barnkompetens, socialmedicinsk kunskap och samverkan

16 För att nå målen behöver BHV erbjuda: Universella insatser med hälsoövervakning av alla barn Riktade förstärkta insatser till grupper av barn och föräldrar med ytterligare behov Individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller som redan indikerar att hälsan är nedsatt Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och familjens närmiljö

17 BUM Hälsooch sjukvård ÖNH Förskola Skola Polis Sport HC Kir AF Socialtjänsten Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och familjens närmiljö Barnet och familjen behöver stöd och hjälp utifrån den samlade problembilden Kultur Familj Teaminsats Kollektiv intelligens 4 ögon BVC ser bättre än 2 FK

18 Från 1:a januari BHV-PROGRAMMET

19 Hälsoövervakningsprogram Jämtlands län 1-3v 4v 6-8v 3m 4m 5-6m 8m 10m 12m 18m 3 år 4 år 5 år H BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC BVC S L+S Team S S S L+S Team S S L+S Team S L+S Team S S Vid varje besök : Familjesituation, Tillväxt, Hälsosamtal, Åtgärd Läk.us Utv. bed. EPDS Utv. bed. Läk.us Utv. bed. Utv. bed. Läk.us Utv. bed. Läk.us Utv. bed. Språk BMI Utv. bed Syn BMI Hälsoenkät Utv. Bed. Epikris Vacc Vacc Vacc Vacc

20 3 år Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år De avvikelser vi finner vid 5 års ålder har vi svårt att hinna utreda eller ge stöd och hjälp kring innan skolstart Teaminsats - Kollektiv intelligens 4 ögon ser bättre än 2

21 Språkscreening ESSENCE tidig upptäckt och stöd -utvecklingsstörning 1% - grav språkstörning 1-2% Tillväxt - övervikt ADL Mat toalettvanor sömn Hälsa och livsvillkor - Familjesituation

22 Språklig utveckling Variationen stor men följer vanligen ett utvecklingsmönster En central del av ett barns utveckling med nära relation till andra aspekter av barnets utveckling som dess kognitiva, sociala och motoriska utveckling 62 % av alla barn med positiv screening vid 2 ½ åå hade en neuropsykiatrisk diagnos (oftast ASD eller AD/HD) och ytterligare 10% bedömdes ha svag begåvningsnivå vid 7-8 åå (Miniscalco C, 2007) Resultatet indikerar att en språkstörning sällan är specifik.

23 Syfte Samordna insatserna för barn med tidiga språkavvikelser. Öka möjligheterna till tidiga snabba insatser. Ge varje barn möjlighet till så god utveckling som möjligt. - Tidigt och rätt stöd -

24 Metod Språkscreening: Westerlund (A) Föräldrafrågor (bil 1) Direktobservation (bil 2a) Språkförståelse Språkanvändning, hört 3-ordsmening Subjektivt intryck, steglös skala Observationsfrågor: (O) 1. Reagerar barnet på sitt namn? 2. Söker barnet ögonkontakt med dig? 3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? 4. Använder barnet sitt eget pekfinger för att peka på något (t ex i en bok)? 5. Kan barnet samverka/låtsasleka tillsammans med dig eller förälder?

25 5 år SJUKSKÖTERSKEBESÖK Föräldraformulär Utvecklingsbedömning Tillväxt Vaccination Frikostig med läkarbesök ffa. Barn födda

26 Årsrapport för 2014 Antal nyfödda JLL 1345 Antal övervakade - f ,7% - totalt %

27 Orosanmälningar från BVC 2014 BVC Jämtlands län - 35 anmäln + 10 samverkan P/S FBH - 5 anmäln 4,8 (40/8249) Jmfr ,8

28 Orsak till anmälan/samverkan: 18 omsorgsvikt 9 annat 6 våld i familjen 5 barnmisshandel 3 missbruk 3 psykisk sjukdom hos förälder 3 sexuella övergrepp, 1 samverkan kring vilket stöd familjen har Annat har handlat om: Minderårig mamma Trött ensamstående mamma som inte vill ha sitt barn Familj med flera barn där ett barn har ADHD och frestar på familjen Ensamstående mor som behöver mycket avlastning Ett barn där det skrivits flertal orosanmälningar