Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Transkript

1 Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning

2 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec 201 Familjesituation EPDS Hembesök, nyföddhetsperioden 7 Basprogrammet 8 Föräldrastöd i grupp 9 Rökvanor 11 Amning 12 Barn och övervikt 1 Vaccinationer 1 Vaccination mot Hepatit B 17 Organisation Personal 18 Tillräckligt med tid för BHV-arbete 18 Vårdtyngdsindex 19 Anmälningar till socialtjänst 20 Referenser 20 1

3 Sammanfattning År 201 föddes i Västernorrland 20 barn, en ökning med ca 0 barn. Totalt var barn inskrivna, en ökning med 178 barn jämfört med året innan. Samtidigt minskades BVC-sjuksköterskornas arbetstid på barnavårdscentraler (BVC) med 3 timmar, vilket motsvarar mera än en heltidstjänst. Inom länet fanns 29 BVC varav tio bedrevs i privat regi. På BVC arbetade totalt i länet sjuksköterskor respektive läkare. Landstingets länssamråd för föräldra- och barnhälsovård (FBHV) upphörde med sina sammanträden under början av 201 och ersattes med FBHV- team möten och regelbundna träffar med personal inom barnhälsovård (BHV) vilket möjliggör en likvärdig och stärkt FBHV över hela länet. Det var stora skillnader inom Primärvårdens hälso/vårdcentraler bl a gällande genomförda EPDS- samtal, hembesök utförda inom en vecka efter hemkomsten från BB och på belastningen på BVC enligt vårdtyngdsindex. Det stora flertalet av alla barn i länet deltog i BHV programmet. Vid språkscreening för 3 åringar fanns hos 9% av barnen avvikelser som ledde till åtgärd. Många av dessa remitterades vidare till t ex logoped, hörcentral och FBHVpsykolog. Andelen förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragruppsverksamhet i länet var 9% för mödrar och 13% för pappa/partner. Fortfarande generellt låg pappa/partner deltagande. Andelen barn till rökande föräldrar är relativt oförändrad senaste åren. Barn till rökande mödrar är ungefär hälften av antalet barn till rökande fäder. Generellt är antalet rökande småbarnsföräldrar lågt i länet. Amning för barn födda 2013 har generellt ökat lite i hela länet Stort bortfall av tillväxtdata i BMI register, det kan förklaras bl a av tekniska problem. En annan orsak kan vara att tidpunkten för mätningen ska göras vid årsdagen plus/minus 3 månader och alla undersökningar sker inte inom detta tidsintervall. Andelen flickor med övervikt och fetma har ökat något medan pojkarnas vikt har minskat. Totalt pojkar och flickor tillsammans, har ingen större förändring skett under senaste åren. Det är en fortsatt utmaning inom BHV och inom hela samhället. Vaccinationstäckningen är som tidigare hög och ligger inom WHO s rekommendationer. Örnsköldsvik ligger dock på gränsen för ett gott skydd i samhället, gällande antal MPR-vaccinerade (mässling, påssjuka och röda hund) barn. Sedan maj 2012 erbjuds alla barn i Västernorrland hepatit B vaccination, därav har antalet hepatit B-vaccinerade barn kraftigt ökat till 9% av alla barn. Utmaningar under 201 Landstinget har under 201 deltagit i en upphandling av datajournal. PMO journalsystem ska under 201 förberedas innan datajournalen ska användas på alla BVC i länet. Dokumentation ska bl a bli förenklad och mer läsbar. Givetvis är förhoppningen att markant förenkla statistikinhämtningen som sker i början av året, för vidare rapport bl a till Socialstyrelsens register. Det är stora skillnader mellan olika BVC när det gäller antalet genomförda EPDS samtal, för att motverka en nedåtgående trend planeras under 201 en fortbildning i 2

4 samtalsmetodik av EPDS screeningen. EPDS är viktigt med tanke på barns mående och möjligheter till samspel med föräldrar. Nytt nationellt barnhälsovårdsprogram ska implementeras med början 201, detta är en process under utveckling som föranleder kontinuerligt stöd och uppföljning till hela personalgruppen inom BHV, vilket sker vid regelbundna träffar under året. Föräldragruppsverksamheten kommer att utvärderas med början under 201, med hjälp från Mittuniversitetet. Utvärderingen berör gruppledare inom MHV och BHV samt alla blivande och nyblivna föräldrar som deltagit i föräldraträffarna. Fortsätta arbete inom BHV med övervikt/fetma hos barn i förskoleålder. Det finns ett behov av samverkan där MHV är den mest självklara men även andra samhällsaktörer kan påverka. Minskad storlek på godispåsar och läskflaskor hos några livsmedelshandlare är exempel som kan leda till diskussioner och förändring på sikt. Föräldra-barnhälsovården (FBHV) i Västernorrland, organisation Inom ramen för Landstingets Folkhälsa- och vårdval finns en FBHV- enhet som består av vårdutvecklare för barnhälsovård, mödrahälsovård, barnhälsovårdsöverläkare, mödrahälsovårdsöverläkare samt vårdutvecklande föräldrabarnhälsovårdspsykolog. FBHVteamet har två möten per år. Tjänsten som vårdutvecklande föräldrabarnhälsovårdspsykolog har varit vakant under 201. BHV-enheten har överläkare 0.7 tjänster, delad på 2 personer. Vårdutvecklare 1, tjänster fördelat 1,0 för Medelpad-Härnösand, samt 0, för Örnsköldsvik/Kramfors/Sollefteå. BHV- enheten är ansvarig för: - att introducera och fortbilda barnhälsovårdspersonal - att utfärda medicinska riktlinjer - att initiera verksamhetsutveckling och följa kvaliteten och i förekommande fall utbilda, tex. för 201 implementerades nya barnhälsovårdsprogrammet. - att utveckla metoder och ge metodstöd till BHV verksamheten - att bevaka och följa barns hälsa ur ett folkhälsoperspektiv bl a genom årsrapport BHV- enheten ingår i ett nationellt nätverk för läkare och vårdutvecklare som arbetar för vidareutveckling av barnhälsovården. För en nationellt sammanhållen BHV anordnas årligen en regionträff på våren och en nationell träff på hösten. Landstingets länssamråd för FBHV frågor upphörde med sin funktion januari 201. För att säkerställa att likvärdig barnhälsovård bedrivs i länet, ordnas förutom utbildningstillfällen regelbundna träffar för BVC-sjuksköterskor och läkare. 3

5 Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland Varje hälso/vårdcentral har enligt basuppdraget som formulerats för primärvården ansvar för den egna barnavårdscentralen. Kvalitetskrav på verksamhet finns definierade i Regelboken för godkännande i Vårdval Västernorrland 201. Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården 201, avser att ge kunskaps och handläggningsstöd för yrkesverksamma och beslutsfattare, vilket ger ramar för verksamheten(1) Som metodstöd finns den webbaserade Rikshandboken för barnhälsovården som ger konkreta råd för arbetets utförande. Länken finns på intranätet och fungerar som ett dagligt verksamhetsstöd. Dessutom finns lokala riktlinjer som finns publicerade som styrande dokument på barnhälsovårdens hemsida. Resultatredovisning för BVC-verksamheten i länet, 201 Inskrivna barn 201 Tabell 1. Inskrivna barn på länets barnavårdscentraler, 31 dec 201 Barnens födelseår anges i kolumnhuvudet Födelseår, inskrivna barn, antal år Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Landstinget Västernorrland

6 Figur 1. Antal nyfödda barn i Västernorrland under perioden Antalet födda barn är tämligen konstant per år under den senaste 10-årsperioden. Familjesituation Tabell 2. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda ) Ensamstående förälder (%) Högst en av föräldrarna född i Sverige (%) Ingen av föräldrarna född i Sverige (%) Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Ö-vik Västernor rland Antal utlandsfödda föräldrar i länet har ökat med enstaka procent. Rädda barnens rapport om Barnfattigdomen i Sverige visar att ekonomisk utsatthet är vanligast för barn till ensamstående föräldrar och för barn till föräldrar med utländsk bakgrund(2).

7 % 90% 80% 70% 0% 0% 0% 30% 20% 10% 0% Ingen av föräldrarna födda i Norden Nacksta Ljustadalen Sundsvalls Familjecentral Kramfors Gilleberget Söråker+Timrå Johannesberg Ramsele Ånge Stöde Västernorrlan Centrum Sollefteå C Ankaret Husum Höga Kusten Njurunda Sidsjön Liden Indal Bjästa Öbacka Domsjö Alnö Granlo Human Resurs Själevad Matfors Fränsta Bredbyn Figur 2 Andel barn där ingen av föräldrarna är född i norden Nacksta BVC har övervägande andel föräldrar med utländsk bakgrund. Det innebär en ökad resursåtgång med bl a ökat behov av tolksamtal och ökad tidsåtgång för att bibehålla kvaliteten. I länet finns tre BVC som inte har några föräldrapar som är födda utanför Norden. EPDS (Edinburgh postnatal depressions scale) Målsättning; Andel mammor % som erhållit EPDS-bedömning % 90% 80% 70% 0% 0% 0% 30% 20% 10% 0% Fränsta Själevad Matfors Granlo Human Resurs Figur 3. andel genomförda EPDS- samtal 2013 Bredbyn Njurunda Domsjö Bjästa Ankaret Husum-Trehörn Kramfors Nacksta ästernorrlands landsting Centrum Sollefteå C Ljustadalen Gilleberget Liden-Indal Öbacka Sidsjön Sundsvalls vårdcentral Familjecentralen Ånge Johannesberg Stöde Höga Kusten Alnö Söråker+Timrå Ramsele EPDS underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Det är angeläget att tidigt upptäcka psykisk ohälsa så hjälp kan erbjudas eftersom depressiva symtom negativt kan påverka anknytning till och samspel med barnet. Variationen är stor mellan hälso- /vårdcentralerna bland genomförda samtal. Metoden finns översatt till flera språk och det är glädjande att EPDS används bland BVC som har hög andel utlandsfödda mammor.

8 Hembesök under nyföddhetsperioden Målsättning: % av alla förstagångsföräldrar får hembesök av BVC sjuksköterskan inom en vecka efter hemkomsten från BB/barnklinik. Tabell. Andel förstagångsfäder, respektive förstagångsmödrar (%) som erhåller hembesök inom en vecka efter hemkomsten från BB/barnklink,, barn födda 2013 respektive 201. Jämförelser på kommunnivå. Proc% Förstagångspappor Förstagångsmödrar Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland Positivt är att Kramfors och Timrå lyckats upprätthålla/förbättra antalet hembesök trotts ökad arbetsbelastning av föräldrar som är födda utanför norden. % 80% 0% 0% 20% 0% Johannesber Alnö Gilleberget Matfors Njurunda Fränsta Ankaret Bjästa Husum- Själevad Domsjö Familjecentr Sundsvalls Ånge Bredbyn Söråker+Tim Ramsele Sollefteå C Kramfors Höga Kusten Västernorrlan Granlo Öbacka Liden-Indal Stöde Sidsjön Human Centrum Ljustadalen Nacksta Figur. Förstagångsmödrar Första hembesök, barn födda 201. Jämförelse mellan BVC 7

9 % 80% 0% 0% 20% 0% Ånge Granlo Johannesber Matfors Njurunda Fränsta Ramsele Bjästa Domsjö Husum- Ankaret Själevad Alnö Sollefteå C Gilleberget Familjecentr Kramfors Söråker+Ti Sundsvalls Västernorrla Bredbyn Höga Stöde Öbacka Sidsjön Liden-Indal Human Centrum Ljustadalen Nacksta Figur. Förstagångsfäder Första hembesök, barn födda 201. Jämförelse mellan BVC Alla bör erbjudas hembesök, genom att möta hela familjen i deras hem bygger man upp en bra grund för den fortsatta kontakten under hela BVC tiden. Med god förståelse för familjens situation kan stödjande arbete utformas utifrån familjens och det enskilda barnets behov. Almqvist Tangen m.fl. har i en studie poängterat att hembesök minskar inom barnhälsovården. De tre främsta orsakerna till att hembesök inte gjordes var tidsbrist, lång resväg och att föräldrarna tackat nej. Hembesök kunde bl a inte göras på grund av att de saknade transportmedel, vilket också visas vara ett problem i länet (3). Några BVC i Sundsvall och Örnsköldsvik uppnår inte målsättningen. En annan orsak kan vara att hembesöket genomförs efter en vecka efter hemkomsten och därmed räknas bort Basprogrammet Målsättning: % deltagande i basprogrammets undersökningar. Det stora flertalet av alla barn deltar i barnhälsovårdens basprogram. Tabell. Deltagande i basprogrammet. Språk/tal Födelseår Ålder Andel undersökta % år 9 Avvikande resultat % 9 Syn 2009 år 98 Hörsel 2009 år 97 Utveckling 2009 år 98 Skolförberedande us 2008 år 99 8

10 Syftet med språkscreening vid 3 års ålder är att tidigt fånga upp de barn som har behov av extra stöd och för att kunna vägleda föräldrarna. Det kan leda till extra besök på BVC, ökat stöd i föräldraskap, stimulera till ökad läsning och i flera fall vidare bedömning av bl a logoped, FBHV-psykolog och hörseltest. Av 3-åringar födda 2010 hade 9 % avvikelser vid språkscreeningen och för barn födda 2009 var den jämförbara siffran 10 % Föräldrastöd i grupp Tabell : andel förstagångsfäder/mödrar som deltar i föräldragrupp minst tre gånger under %. Kommunnivå. DELTAGANDE I FÖRÄLDRA- 1:A-GÅNGSFÄDER, % 1:A-GÅNGSMÖDRAR % GRUPPER år Sundsvall Timrå Ånge H-sand Sollefteå Kramfors Ö-vik Länet Under 2013 infördes successivt i länet ett nytt föräldrastöds program med utökade antal träffar under barnets första 1-1½ år Förhoppning är att locka flera föräldrar och framförallt fäder till att delta. Resultatet visar att sen 2010 har deltagandet av fäder varit konstant lågt. 9

11 Figur 7 Mödrar som deltagit minst tre gånger i gruppverksamhet, barn födda 2013 Figur 8 Fäder som deltagit minst tre gånger i gruppverksamhet, barn födda 2013 Det är stor spridning mellan fäders deltagande i föräldragrupp och det är generellt få pappor som deltar minst tre gånger. 10

12 Föräldrarnas rökvanor Figur 9. Mammornas rökvanor då barnet är veckor (blå linje) och 8 månader Röd linje), förändring över tid för barn födda Andelen barn med rökande mammor har minskar något senaste året och har halverats sedan 199. Tabell 8. Föräldrarnas rökvanor då barnet är veckor och 8 månader (barn födda 2013). Kommunvis redovisning. Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) 1 mån 8 mån 1 mån 8 mån Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik LÄNET 3,,, 3,9 7,8,3,3,,1,, 3,9 8,8,9,,0 8, 8,7 11,9 11,8 1,2 8,2 8,7 9, 9,9 8,3 11,9 9,3 17,7 8,2 9,1 9, Överallt i länet är det fler fäder än mödrar som röker. I socialstyrelens rapport från 201 över barn födda 2012 rapporterades att i Sverige rökte,% av mödrarna och 10,3 % av fäderna då barnen var 1 månad och vid 8 månader var motsvarande siffror,% och 10,1% Jämfört med vårt län för barn födda 2013 se tabell 8 är det framför allt Kramfors kommun som har större andel rökare än riksgenomsnittet(). 11

13 Figur 10. Andel rökare i barnens hemmiljö vid 8 mån ålder, barn födda 2013 Andel barn som bor i rökmiljö i hemmet vid 8 mån. ålder varierar från till 2 % Alla föräldrar informeras om riskerna med passiv rökning, de föräldrar som röker erbjuds rådgivande samtal och de som har behov av kvalificerat rådgivning, hänvisa till en diplomerad rådgivare. Amning Målsättning: andel barn som ammas helt vid 2 mån. 80%, helt eller delvis vid mån. 70% WHO;s och livsmedelsverkets rekommendationer är att enbart amma i sex månader och därefter gärna fortsätta amma med tillägg av annan kost under det första levnadsåret eller så länge som föräldrarna vill. Amning är en skyddsfaktor för barnet, bröstmjölken innehåller ämnen som stimulerar immunförsvaret och minskar risken för infektioner och utveckling av övervikt I Sverige visar amningsstatistiken på att amningen fortsätter att minska och att nedgången är påtagligare ju äldre barnet blir. Enligt socialstyrelsen kan det tolkas som att kvinnorna ammar kortare tid nu är för 10 år sedan(). Statistiken visar på stora regionala skillnader, i Västernorrland har andelen ammade mammor generellt ökat något under

14 Figur 11. Andel ammade barn vid 1 vecka, 2 månader och sex månader, förändring mellan 199 och

15 Figur 12. Hel och delvis amning barn födda Amningssituation vid 1 veckas och mån ålderfördelat på HC/VC Barn och övervikt Barnhälsovården har under många år följt BMI-utvecklingen bland länets åringar, men registreringen är inte fullständig. Det stora bortfall av tillväxtdata i BMI registeret kan förklaras av tekniska problem, det är främst privata vårdgivare som drabbats av svårighet att komma in i databasen, en annan orsak kan vara att tidpunkten för mätningen ska göras årsdagen plus/minus 3 månader och alla undersökningar sker inte inom detta tidsintervall. Sammanlagt undersöktes över 2700 barn födda 2010 varav 19 barns tillväxtdata registrerades i BMI databas. 1

16 Tabell 9. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda (endast inkluderande barn i intervallet år ±3 mån) Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 1,8, 1, 3,2 1,8 3,9 1,7,0 1,3 3,8 13, 3,2 12,9 2,7 13,0 3, 13,0 2,9 13,1 2,8 Övervikt eller fetma 20,2 19,8 19,7 18,7 18,1 1,7 1, 1, 1,9 1,9 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. 2 Inga registreringar utförda mellan 17 mars och 19 september Tabell 10, 11. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet år ±3 mån). Flickor Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 1,7, 19,3 3,7 17,2,0 1,,9 1,, 1,0 3, 13,1 3,3 1,,3 1,0 2,8 1, 3, Övervikt eller fetma 22,2 23,0 22,2 20, 20,0 17, 1, 19,9 17,8 19,1 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. 1

17 Pojkar Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 1,7 3,2 13,9 2,8 1, 2,8 1,0 3,1 13,0 3,2 13,1 2,8 12,7 2,1 10, 2,9 11,1 3,0 10, 2,0 Övervikt eller fetma 17,9 1,7 17,3 17,1 1,2 1,9 1,8 13, 1,1 12, 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. Tabell 10 och 11 visar att antalet flickor med övervikt och fetma har ökat något medan pojkarnas BMI har minskat. Det är en viktig utmaning att påverka den utveckling av övervikt och fetma som vi en längre tid sett i Sverige och ännu tydligare i Västernorrland tillsammans med ex vis Norrbotten och Gotland. Förhoppning är att vid behov göra föräldrar uppmärksamma på barnens viktutveckling tillsammans med levnadsvanor vid 3 årsbesöken, för att kunna stötta en ändring av utvecklingen de resterande åren inom BHV. Vaccinationer Uppslutningen kring barnhälsovårdens vaccinationsprogram var som tidigare mycket hög, vilket framgår av tabell 12. Årets sammanställning avser barn födda Tabell 12. Deltagande i barnhälsovårdens vaccinationsprogram. Barn födda Andel vaccinerade (%) av barn födda 2012 vaccinerade mot DTP % Polio % Hib % Pneumokocker % MPR % Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 9 98,9 98,9 98,3 9 98,3 98,8 98,3 9 9,7 98,7 97, , 9, 98, 9, 97, 99, 97,8 98, 98,8 97,1 9,9 Västernorrland 98, 98, 98,1 97, 9,8 1

18 Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund är fortfarande hög. En förändring har skett sen förra året då Kramfors och Timrå hade lägre siffror än länsgenomsnittet, nu framgår det att Örnsköldsvik har lägst antal vaccinerade. (fig 13) Figur 13. Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder. Barn födda Vaccination mot hepatit B Inom ramen för barnhälsovårdsprogrammet erbjuder Landstinget Västernorrland sedan år 2003 kostnadsfri vaccination mot hepatit B till riskgrupper. Riskgrupp för hepatit B är ungefär densamma som för tuberkulos. Andelen barn vaccinerade mot Hepatit B har stadigt ökat de senaste åren som ett resultat att även andra förutom riskgrupper har erbjudits vaccination, tidigare till självkostnadspris, men sedan maj 2012 erbjuds alla detta vaccin. Organisation BVC tillhör en hälso- eller vårdcentral som kan vara både privat och offentlig och ansvarar för de barn som de har inskrivna. Västernorrlands län har 29 HC/VC var av tio VC är privata. BVC kan vara en del i en familjecentral som förutom barnhälsovård innehåller mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Länet har 3 familjecentraler (Kramfors, Härnösand, Gilleberget). Det är många fördelar med att flera yrkeskategorier arbetar tillsammans med barnfamiljen. Det finns ett lagstöd för samverkan mellan kommun och landsting och Familjecentralers fördel med närheten till lokal samverkan uppfattas av många som uppenbar och positiv. 17

19 BVC-sjuksköterskan och BVC- läkaren skall ha särskild tid avsatt för BVC-verksamhet. Riktlinjer för organisation och bemanning återfinns i kravspecifikationen. Vid teambesök arbetar sjuksköterska och läkare tillsammans i samma rum. Vid behov deltar FBHV-psykolog. Personal Sammanlagt finns sjuksköterskor och läkare engagerade på länets BVC. Kravspecifikationen för BVC och socialstyrelsen anger att varje BVC-sjuksköterska och BVC- läkare bör träffa minst (ca) 2 nyfödda per år för att upprätthålla sin kompetens. Enligt Socialstyrelsen bör BVC-sjuksköterskan kunna ägna 20 timmar eller mer per vecka åt barnhälsovård. Det kan vara en fördel att koncentrera BVC-arbetet även för läkare på färre personer. I kravspecifikationen anges att sjuksköterskan ska erbjudas tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog mins en gång per månad. Fem barnavårdscentraler uppger att de inte har haft någon konsultation. En trolig orsak kan vara att alla FBHV- psykologtjänster inte har varit besatta under 201. Tillräckligt med tid för BVC-arbete? 18 av 29 barnavårdcentraler hade mindre tid avsatt än den som rekommenderas i kravspecifikationen, 0 nyfödda/år = 0 tim. BVC/vecka. En försämring sen i fjol, under 2013 hade 10 av 30 BVC mindre tid Figur17. Skötersketimmar/vecka på BVC, faktisk tid och börtimmar,

20 Då det gäller bemanningen på BVC är det totala antal timmar som läggs på BVC för sköterskor 193 timmar, 3 timmar mindre än året innan. Det finns rätt stora skillnader som kan utläsas från figuren ovan. Vårdtyngdsindex Är tiden för BVC-arbete anpassad efter vårdtyngden? Vårdcentraler med hög vårdtyngd behöver mer tid för BVC-verksamhet. Indikatorer på vårdtyngd är bland annat andel föräldrar med utländsk bakgrund, andel ensamstående föräldrar och slutligen andel rökande föräldrar. Se figur. 18. % 90% 80% 70% 0% 0% 0% 30% 20% 10% 0% Vårdtyngdindex 201 Andel utrikes födda föräldrar Förstagångsmammor/3 Andelen rökande mödrar Nacksta Ljustadalen Sundsvalls Gilleberget Ramsele Kramfors Familjecentralen Stöde Söråker+Timrå Johannesberg LVN Ånge Bjästa Sollefteå C Centrum Höga Kusten Ankaret Liden Indal Njurunda Domsjö Sidsjön Human Resurs Öbacka Husum Trehörn Granlo Bredbyn Fränsta Själevad Alnö Matfors Figur 18. Vårdtyngdsindex, barn födda 201 Vårdtyngdsindex används på flera håll i landet för att mäta belastning på BVC. Index beräknas som summan av andelen mödrar som röker 0- v + andelen föräldrar av utländsk härkomst (bägge föräldrar), + slutligen andelen förstagångsmödrar. Den senare variabeln divideras med 3, för att inte få för stark genomslagskraft. Vi får då ett länsgenomsnitt på Året. År 201 var genomsnittet 3,0 året innan var genomsnittet 33,3 och siffrorna för år 2012 och 2011 var 30,0 vilket pekar på att vårdtyngden ökar i verksamheten. Det finns en skiktning och segregationen i Sundsvall som tydliggörs i tabell 18. Matfors och Nacksta har c:a 0 nyfödda per år. Matfors har ett vårdtyngdsindex på 11, Nacksta ligger på drygt 8. Skillnaden är i stort sett liknande som förgående år. 19

21 Anmälningar till socialtjänsten Barnavårdscentralerna i länet har sammanlagt anmält 9 ärenden som berör 9 barn till socialtjänsten. Ljustadalen, Familjecentralen i Härnösand och Nacksta rapporterar flest ärenden, varpå Ljustadalen står för en fjärdedel av alla anmälningar i länet. Det bör beaktas att detta arbete är en belastning som inte framgår i vårdtyngdsindex. Det är viktigt att uppmärksamma anmälningsskyldigheten, vid misstanke om att barn kan fara illa. Referenser [1] Vägledning för barnhälsovården. Socialstyrelsen 201 ISBN art.nr [2] Barns ekonomiska utsatthet Rapport från Rädda barnen Barnfattigdom i Sverige årsrapport 201 Rädda barnen Forskning och analys: Tapio Salonen [3] Minskat antal hembesök inom barnhälsovården. G. Almqvist-Tangen m.fl.läkartidningen nr volym 107 []Amning och föräldrars rökvanor barn födda 2012 Socialstyrelsen;201 ISBN Artikelnummer