Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

Transkript

1 1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare Samordnande sjuksköterska Reviderad: Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Inledning...6 Bakgrund...6 Syfte...6 Kännetecken...7 Mål...7 Verksamhetens innehåll och organisation...7 Samarbete, resurser och personal...9 Dokumentation och kvalitetssäkring...13, LiV...14 Kvalitetskriterier och standards...15 Basprogram...18

3 3 Sammanfattning Verksamhetens mål ska främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap och att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn och att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnavårdscentral (BVC) En BVC är en lokal där barnhälsovård bedrivs för barn 0-6 år inom ett geografiskt avgränsat område/betjäningsområde och leds av en sjuksköterska. Flera BVC kan vara lokaliserade i samma byggnad med gemensam lokal. Verksamhetens struktur har ett områdesansvar. ska bevaka barnets rätt till hälsovård och erbjuda föräldrar/barn god service i närsamhället i samverkan med kommunens barnomsorg och socialtjänst m fl verksamheter. Alla barn 0-6 år i BVC:s betjäningsområde ska aktivt erbjudas anslutning till barnhälsovårdens program. Föräldrar kan fritt välja annan BVC än den för betjäningsområdet ansvariga. Personal BVC-sjuksköterskan är nyckelperson i verksamheten och ska vara specialistutbildad barnsjuksköterska och/eller distriktssköterska. Enskild sjuksköterska bör ha minst halvtidstjänst. BVC-sjuksköterskan ska delta i den fortbildning som arrangeras av, LiV. BVC-läkaren ska vara specialistkompetent barnläkare eller allmänläkare. Läkare under utbildning kan efter tjänstgöring på barnklink tjänstgöra på BVC om handledare finns utsedd. Konsulter Varje BVC ska ha tillgång till: Barnmedicinsk konsult MHV/BHV-psykolog Tandhälsoövervakning som sker i samarbete med tandhälsovården Dietist Logoped Lokaler Verksamheten ska vara förlagd till lokal särskilt avsedd för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet.

4 4 Verksamhetens innehåll Hälsoövervakning ska ske enligt Allmänna Råd från Socialstyrelsen 1981:4 och 1991:8 Metodbok för barnhälsovård, LiV Riktlinjer för barnhälsovården inom LiV Hembesök erbjuds alla föräldrar med nyfödda förstfödda inom två veckor efter hemkomst samt till nyinflyttade. Föräldrastöd i grupp erbjuds alla nyblivna föräldrar. Processkriterier BVC ska under verksamhetsåret haft kontakt med minst 99 % av barnen 0-2 år och minst 80 % av barnen 2-6 år. 90 % av förstabarnsföräldrar ska få hembesök Minst 70 % av förstagångsföräldrarna och minst 30 % av flerbarnsföräldrarna har deltagit i föräldragrupp Individuellt stöd ges till barn och familjer med särskilda behov. Hälsoupplysning om barns utveckling och behov, amning, kostfrågor, skadeprevention och samlevnadsfrågor. Alla föräldrar ska informeras om tobaksrökens och alkoholens skadeverkningar. Hälsovård i förskolan. BVC-sjuksköterskan besöker förskolan årligen, vid behov med BVC-läkaren och/eller samlar förskolepersonal till regelbundna träffar. Screeningundersökningar Edinburgh Post Natal Depression Scale (EPDS) Hörsel Syn 2½-årsundersökningen 4-årsundersökningen 5½-årsundersökning Rökvanorna hos minst 98 % av föräldrarna ska registreras i BHV-journalen då barnet är 0-4 veckor och åtta månader. 80 % av föräldrarna ska ha fått information om alkoholens skadeverkningar Minst 75 % av områdets förskolor har besökts av BVC-sjuksköterskan under året. 80% av mammorna har deltagit 98 % av barnen har undersökts Samverkan Varje BVC ska ha en lokal verksamhetsplan. Av den ska även framgå samverkan med mödrahälsovård, förlossning/bb, övrig primärvård, lokal barnläkare, förskoleverksamhet, skola och socialtjänst.

5 5 Verksamhetens resultat Resultatkriterier Vaccinationer I berörda åldersgrupper ska alla barn erbjudas vaccination mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (P), polio, Hemophilus influenzae typ B (Hib), pneumokocker och mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Barn med ökad risk för tuberkulos erbjuds BCG-vaccin. Barn med ökad risk för hepatit B erbjuds vaccin. Amning BVC ger råd och stöd för amning 99 % bör vara vaccinerade mot DTP, polio, Hib och pneumokocker 96 % bör vara vaccinerade mot MPR 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot tuberkulos 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot hepatit B 85 % av två månaders barn ammas helt 75 % av fyra månaders barn ammas helt 80 % av sex månaders barn ammas helt eller delvis Uppföljning av verksamheten BVC-sjuksköterskan ska varje år i januari insända de statistiska uppgifter från det gångna året som begär in och ska återge resultat av insänd statistik till resp enhet.

6 6 Inledning Barnhälsovård är ett erbjudande från hälso- och sjukvården till föräldrar till barn 0-6 år om hälsoövervakning av deras barn. arbetar för att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap och att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn och att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Alla barn i området ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig. Barnhälsovård har bedrivits i vårt land sedan 1930-talet och den första barnavårdscentralen (BVC) startade i Grums 1931 och året därpå i Karlstad. Bakgrund Följande dokument styr och vägleder barnhälsovårdens verksamhet: FN:s konvention om barnets rättigheter (FN 1989) Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet (WHO) Agenda 21 Hälso- och sjukvårdslagen, (SFS 1982:763) Riksdagens beslut om föräldrautbildning (proposition 1978/79:168) Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården (Allmänna råd från Socialstyrelsen 1981:4) Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS-rapport 1994:19) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården (Allmänna råd från Socialstyrelsen SOSFS 1993:17) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24) Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2006:22(M), 2008:7(M), 2008:31(M)) Kravspecifikation för barnhälsovården, LiV Metodbok för barnhälsovården i LiV Lokal arbetsplan/styrkort för varje BVC Syfte ska genom förebyggande insatser såsom stöd, rådgivning och hälsoövervakning - i samspel med föräldrarna - bidra till barns (0-6 år) hälsa, trygghet och utveckling. Särskilt angeläget är att identifiera barn som far illa, eller riskerar att fara illa och att i samarbete med andra vårdgivare och myndigheter se till att de får den hjälp de behöver.

7 7 Mål Att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn. Att tidigt uppmärksamma behovet av stöd till barn och föräldrar. Att föräldrarna upplever att de lättillgängligt och med god kontinuitet får stöd i föräldrarollen. Att barnhälsovårdens insatser har en kvalitet som motsvarar de kvalitetsnivåer som anges nationellt av Socialstyrelsen och av, LiV. Kännetecken ska ha en helhetssyn på familjens hälsa. ska arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Föräldrar ska stödjas till ett aktivt föräldraskap. Barn och föräldrar ska mötas av förståelse och respekt. ska bygga på ett psykosocialt förhållningssätt och erbjuda undersökningar av alla barns utveckling och hälsa. ska vara lättillgänglig, ge kontinuitet i mötet mellan personal och barn/föräldrar och vara fokuserad på tidiga störningar. BVC-sjuksköterskans och BVC-läkarens ansvar för barnhälsovården ska vara områdesinriktat. s samverkan med andra vårdgivare/aktörer i lokalsamhället ska ske planmässigt och i det dagliga arbetet. Hög och jämn kvalitet samt kostnadseffektivitet ska prägla verksamheten. Verksamhetens innehåll och organisation Verksamhetsansvar Verksamhetschefen på vårdcentralen/vårdenheten ansvarar för verksamheten på BVC och har resurs- och resultatansvar, personal- och budgetansvar. Barnhälsovårdsöverläkaren har ansvar för det medicinska innehållet i verksamheten och för metodutveckling och samordning (se stycke, LiV, sid 12). Barnavårdscentral Basen i barnhälsovården utgör barnavårdscentralerna (BVC). BVC bemannas av sjuksköterska och läkare med tillgång till mödra- och barnhälsovårdspsykolog. På BVC erbjuds hälsostöd och hälsoövervakning, se nedan. Sjuksköterskan är den som arbetar mest tid på BVC, och alltså leder arbetet, se nedan.

8 8 Familjecentral En familjecentral ska fungera som en mötesplats för blivande föräldrar och barnfamiljer i ett bostadsområde. Där ska de, på ett och samma ställe, erbjudas en mängd olika tjänster som är av betydelse för barnens och föräldrarnas hälsa och välbefinnande. Det innebär att flera olika yrkesgrupper samverkar kring barnfamiljerna. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa hos barn och föräldrar. Basen i en familjecentral utgörs av BVC, barnmorskemottagning (BMM), en öppen förskoleavdelning och socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Ytterligare verksamheter kan knytas till familjecentralen och varje central kan anpassa aktiviteter efter familjernas behov och önskemål. En familjecentral har flera huvudmän. Mödrahälsovård och barnhälsovård hör till landstinget, medan öppna förskolan och socialtjänsten har kommunen som huvudman. Andra huvudmän kan vara t ex kyrkan. De ingående yrkesgrupperna med resp ledningsnivåer, t ex mödra- och barnhälsovård, barnomsorg och socialtjänst, behöver vara eniga och ha en gemensam förankring i den samverkansform som familjecentralen utgör. FN:s konvention för barnets rättigheter ska utgöra den gemensamma värdegrunden för arbetet. I barnhälsovårdens ansvar ingår Hälsoövervakning Barnfamiljerna ska erbjudas ett generellt program med hälsoövervakning innefattande regelbunden sjuksköterskekontakt och läkarundersökningar enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen 1981:4 och 1991:8, barnhälsovårdens metodbok för LiV och Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland. Hembesök Alla nyblivna förstabarnsföräldrar (till någon av föräldrarna) ska erbjudas hembesök av BVC-sjuksköterskan inom två veckor efter hemkomsten från BB. Samverkan sker med barnmorskan på barnmorskemottagningen (BMM) vid tidig hemgång efter förlossning (se Rutiner vid tidig hemgång efter förlossning, Kvinnosjukvården, LiV 2009). BVC-sjuksköterskan gör även hembesök vid behov, t ex hos nyinflyttade familjer, flyktingfamiljer eller vid misstanke om att barn far illa. Vaccinationer Vaccinationer av barnen ska erbjudas föräldrarna enl Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2006:22(M), 2008:7(M), 2008:31(M)), eller som därtill beslutas i LiV. Hälsosamtal Barns utveckling och behov, amning, rökning, alkohol och andra droger, familjerelationer, kostfrågor, fysisk aktivitet, lekmiljö, barnolycksfallsprofylax och allergiproblematik är ämnesområden som ska ingå i BVC:s hälsosamtal. Hälsosamtalen genomförs enligt ett

9 9 strukturerat program. Samtalen har ett hälsofrämjande syfte. De ska utgå från familjernas behov. Föräldrastöd i grupp Alla nyblivna föräldrar, såväl förstabarns- som flerbarnsföräldrar, ska erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Föräldrar med specifika behov ska särskilt uppmärksammas och erbjudas stöd utifrån sina behov. Det är en fördel om BVC övertar föräldragruppen från BMM med samma sammansättning som under graviditeten. BVC-sjuksköterskan bör delta i teamet kring föräldragrupperna med barnmorska på BMM och pappagruppsledare. Individuellt stöd Det generella programmet ska kompletteras med individuellt stöd. Det kan vara behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov (barn med handikapp, barn som riskerar att fara illa, barn från missbruksmiljöer, invandrar- och flyktingfamiljer m m). Detta stöd erbjuds i samverkan med barnhälsovårdens samarbetspartners. EPDS Självskattningsformuläret Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är ett internationellt och nationellt utprovat formulär som syftar till att identifiera de kvinnor som är i behov av samtalsstöd i spädbarnsperioden. Alla nyblivna mammor ska erbjudas att fylla i formuläret när barnet är cirka 8-10 veckor. EPDS erbjuds tillsvidare endast till svensktalande mammor. Stödjande samtal med BVC-sjuksköterska är förstahandsåtgärd. Vårdkedja med MHV/ BHV-psykolog, allmänläkare och tillgång till psykiatrisk konsult finns etablerad. Hälsovård i förskola bör medverka i förskolans hälsovård. BVC-sjuksköterskan bör därför göra regelbundna besök på alla typer av förskolor. Vid behov görs besök av BVCläkaren. Samarbete, resurser och personal Samarbete I varje område ska finnas en planering för BVC:s samarbete med barnomsorg, socialtjänst, skola och övrig hälso- och sjukvård. Viktiga att samarbeta med är mödrahälsovård, allmänläkare, distriktssköterskor, barnoch ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomsmottagningar, barn- och ungdomskliniken CSK, BB, övrig specialistvård, tandhälsovård samt enheten folkhälsa och samhällsmedicin LiV, kommunens socialtjänst, barnomsorg, skolhälsovård.

10 10 Resurser Personal- och tidsresurser är beräknade på en medelpopulation. Råder speciella geografiska, sociala eller befolkningsmässiga förhållanden kan det innebära en annan vårdtyngd för BVC-verksamheten. En förändring av vårdtyngden kan kräva en annan resursdimensionering. Vårdtyngd Vårdtyngd kan definieras som den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt kravspecifikationens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som medför ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan. Ökade arbetsinsatser krävs för att ge god barnhälsovård till barn med utländsk härkomst, t ex arbete genom tolk, kontakter med socialtjänsten, specialförskolor, invandrarmyndigheter och andra barnverksamheter. En hög andel socialbidragstagare och arbetslösa och ensamstående föräldrar kan innebära en ökad arbetsinsats. Barn med olika funktionshinder i ett område, ger också ökad vårdtyngd. Lokaler BVC-verksamheten ska bedrivas i särskild lokal med eget väntrum. När BVC-mottagning bedrivs bör ingen annan mottagning förekomma i samma lokaler. Lokalerna ska vara ändamålsenliga för verksamheten, så att man kan genomföra hälsoundersökningar, ha föräldragrupper och enskilda samtal. Planering och utrustning ska vara så att smittspridning kan förebyggas. Personalen Förutom att personalen har formell yrkeskompetens och kunskaper inom området är en viktig förutsättning att de som ägnar sig åt barnhälsovård har särskilt intresse för och engagemang i barn och familjerelationer. BVC-sjuksköterskan Sjuksköterskan är nyckelperson på BVC eftersom den största delen av barnhälsovårdens arbete utförs av BVC-sjuksköterskan. Läkarinsatserna har minskat. En förskjutning av arbetet har skett, från ett övergripande somatiskt perspektiv, mot ett alltmer psykosocialt och folkhälsoinriktat arbetssätt. Förskjutningen beror på att barns fysiska hälsa har blivit allt bättre, medan den psykiska ohälsan och sociala och miljömässiga problem har ökat. Detta kräver ett annat arbetssätt där BVC-sjuksköterskan har en mer stödjande roll och där individuellt stöd, föräldragrupper och nätverksarbete har en ökad betydelse. Behörighet och kompetens Sjuksköterskan som arbetar med barnhälsovård ska ha specialistutbildning till barnsjuksköterska alternativt till distriktssköterska. För att sjuksköterskan ska kunna bibehålla sin kompetens och färdighet i arbetet med barn, särskilt med nyfödda, bör minst 50% av heltidstjänst eftersträvas i arbetet med barnhälsovård. Se Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom barnhälsovården 2007

11 11 Organisation Arbetet ska organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamiljer och BVC-personal. BVC-sjuksköterskan ska ha ett områdesansvar. Hög tillgänglighet ska eftersträvas, vilket innebär att sjuksköterskan ska kunna nås per telefon varje arbetsdag, ha tidsbeställda mottagningar och kunna göra hembesök. Öppna mottagningar kan också vara ett komplement. Under mottagningstid ska BVC-sjuksköterskan enbart arbeta med barnhälsovård och väntrummet disponeras enbart för denna verksamhet. BVC-arbetet ska bedrivas enligt Metodboken för barnhälsovård i LiV, varje barn som förtecknas ska erbjudas det basala hälsoövervakningsprogrammet, och man ska kunna ge extra stöd utifrån behov. Antalet barn som en BVC-sjuksköterska har ansvar för kan variera beroende på vårdtyngd, geografi eller andra förhållanden. För en BVC-sjuksköterska som arbetar heltid med barnhälsovård är cirka 60 nyfödda barn per år ett rimligt antal att utgå ifrån, se Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för regelbunden samverkan med mödrahälsovård, läkare, psykolog, socialtjänst och barnomsorg. Sjuksköterskan ska också ha tid avsatt för konsultation av MHV/BHV-psykolog. Sjuksköterskan ska delta i fortbildning organiserad av, LiV. Nyanställd sjuksköterska på BVC ska kontakta, LiV för genomgång av handlingsprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. BVC-läkaren Behörighet och kompetens Läkare som tjänstgör inom barnhälsovård ska vara specialistkompetent allmänläkare eller barnläkare. Läkare under specialistutbildning kan ha BVC efter minst två månaders tjänstgöring på barnklinik och om det finns handledare utsedd. Se Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005, som är en överenskommelse mellan Barnläkarföreningen, Svenska Distriktsläkarföreningen och Svensk Förening för allmänmedicin. Organisation Enligt ovan nämnda nationella målbeskrivning beräknas behovet av läkartid på BVC till 4 veckotimmar per heltids BVC-sjuksköterska. Av dessa bör cirka 3,5 timmar per vecka avsättas för mottagningsverksamhet. Den övriga tiden ska avsättas för samråd med sjuksköterskan, barnläkare, psykolog och för samverkan med förskolan samt tid för fortbildning. Under mottagningstid ska läkaren enbart arbeta med barnhälsovård. Förmågan att bedöma ett barns utveckling och hälsotillstånd grundas på erfarenhet och teoretiska kunskaper. Det är viktigt att se ett tillräckligt stort antal barn i olika åldrar för

12 12 att upprätthålla en personlig referensram för vad som är normalt. Denna kunskap är svår att vidmakthålla om BVC och dess läkare får ansvar för färre än cirka 30 nyfödda per år. BVC-läkaren ska delta i fortbildning organiserad av, LiV. Nyanställd läkare på BVC ska kontakta, LiV för genomgång av handlingsprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. BVC-sjuksköterskorna bör ha en läkare på vårdcentralen knuten till sig för erfarenhetsoch kompetensutveckling. På vårdcentraler där det finns flera läkare med barnhälsovårdsuppgifter utser verksamhetschefen en av läkarna till dessa uppgifter. En kontaktyta mellan barnläkare och BVC ska finnas i alla områden. Den bör innefatta barnläkarinsatser i form av BVC-mottagning, konsultmottagning och utbildnings/fortbildningsinsatser för BVC-personal. Mödra- och barnhälsovårdspsykologen (MHV/BHV-psykologen) Alla BVC ska ha tillgång till MHV/BHV-psykolog, som ska vara legitimerad psykolog eller PTP-psykolog under handledning. I psykologens arbetsuppgifter ingår konsultation och handledning till BVC-personal, direkta barn/föräldrakontakter i form av utrednings- och behandlingsarbete. Fortbildning till BVC-sjuksköterskor och BVC-läkare. Samverkan med socialtjänst, barnomsorg, skola och övrig hälso- och sjukvård ingår också. Motsvarande arbetsuppgifter har psykologen även gentemot BMM. Som riktmärke ska gälla att antalet barn i åldern 0-6 år i MHV/BHV-psykologens upptagningsområde ska vara cirka beräknat på en heltidstjänst. Hänsyn ska tas till geografiska avstånd och social vårdtyngd. Tid ska finnas avsatt för samverkan med kollegor inom BHV, både regelbundna träffar och fortbildning samt för gemensam övergripande planering och arbete. Till detta kommer arbete med blivande föräldrar inskrivna på BMM. Organisatoriskt bör psykologerna vara inplacerade så att det blir möjligt att fungera som konsult och trots ensamarbete upprätthålla sin yrkeskompetens. Psykologen ska ha tillgång till för arbetet anpassad lokal på BVC eller i nära anslutning till denna. Psykologen ska ha tid och medel avsatta för fortbildning inom yrket, handledning och möjlighet till egen terapi, vid behov på arbetstid. Logopeden Alla BVC ska ha tillgång till logoped.

13 13 Tandhälsovård Tandhälsoövervakning ska ske i samarbete med folktandvården. Alla barns föräldrar skall ges möjlighet till tandhälsorådgivning för sina barn. Detta sköts av Folktandvården Värmland och sker på BVC eller på Folktandvården. Fortbildning BVC-personal ska kontinuerligt genomgå fortbildning och kompetensutveckling. BVCpersonalen ska delta i den utbildning/fortbildning som, LiV erbjuder. Allmänläkare som medverkar på BVC ska ha möjligheter till kompletterande utbildning inom öppen och/eller sluten barnsjukvård. Verksamhetschefen ska ansvara för att BVC-personalen har erforderlig kompetens, är väl förtrogen med nationella överenskommelser, författningar och regelsystem och deltar i den utbildning/fortbildning som erfordras. Dokumentation och kvalitetssäkring Varje BVC ska upprätta en lokal verksamhetsplan i överensstämmelse med LiV:s kravspecifikation för barnhälsovården i länet. Den ska innehålla lokalt formulerade mål. Verksamheten ska utvärderas och revideras årligen, t ex i en verksamhetsberättelse. Nödvändig tid ska avsättas för detta. BVC-sjuksköterska, BVC-läkare och MHV/BHVpsykolog ska medverka i det kvalitetssäkringsprogram som, LiV anger., LiV ska sammanställa BVC:s statistik för analys och redovisning. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål ej kan uppnås rapporteras av verksamhetschefen till, LiV, samt rapportera från BHV till verksamhetschef och BVC. Forsknings- och utvecklingsarbete ska kunna bedrivas inom barnhälsovårdsverksamheten. Dokumentation Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen och anteckningar i journalen signeras av ansvarig BVC-sjuksköterska, BVC-läkare eller annan som gör journalanteckning. Patientjournallagen ska följas vid all dokumentation inom barnhälsovården. Kvalitetsmål för BVC-verksamheten Några viktiga mål som ska uppfyllas är tillgänglighet, relevans, jämlikhet, socialt godtagande, produktivitet och ekonomi samt effektivitet. Tillgänglighet Föräldrarna ska kunna nå sin BVC varje vardag. Det kräver tillräckligt tilltagen telefonoch mottagningstid.

14 14, LiV utgörs av barnhälsovårdsöverläkare, samordnande sjuksköterska/verksamhetsutvecklare, samordnande mödra- och barnhälsovårdspsykolog och assistent. Ansvar för enhetens verksamhet har barnhälsovårdsöverläkaren. är organisatoriskt knuten till barn- och ungdomsmedicin, Värmland. ska ha ett nära samarbete med länsledningsgruppen för allmänmedicin, mödrahälsovårdsenheten och enheten för folkhälsa och samhällsmedicin. Samverkansavtal mellan division allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin samt kvinnosjukvård inom division länsspecialiteter finns sedan är representerad i allmänmedicins ledning genom BHV-överläkaren. leder barnhälsovårdsarbetet i länet. Däri ingår att ansvara för information och samordning, handledning och utbildning av BVC-personal, utveckling, uppföljning och redovisning av verksamheten i länet samt övrigt stöd som behövs för att säkerställa barnhälsovården enligt ambitionerna i kravspecifikationen. Barnhälsovårdsöverläkaren ger anvisningar om vilka moment som ska ingå i arbetet vid BVC och hur detta ska utföras. Vid svårigheter att fullgöra BVC-arbetet enligt riktlinjer, t ex p g a resursbrist, ska lokal verksamhetschef samverka med barnhälsovårdsöverläkaren i det nödvändiga prioriteringsarbetet, som kan avse överväganden gentemot hela vårdcentralens verksamhet. s arbetsuppgifter är att: biträda centrala och lokala ledningsgrupper i frågor som rör planering och organisation av barnhälsovården i Värmland utarbeta riktlinjer för arbetet inom barnhälsovården, följa den nationella och internationella utvecklingen inom området, initiera och utföra utvecklings- och utbildningsverksamhet samt fortbildning som svarar mot barnhälsovårdens behov av kompetensutveckling, verka för en gemensam strategi för att förebygga, spåra och behandla psykisk ohälsa hos förskolebarn samt för en gemensam strategi i hälsovården av barn med olika sjukdomar och handikapp, utveckla samarbetet med olika myndigheter och instanser i barnfrågor, sammanställa och bearbeta statistik och återföra denna till enskilda BVC och verksamhetschefer, landstingsstyrelsen, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet, initiera och delta i kvalitetssäkringsarbetet, göra regelbundna besök på barnavårdscentralerna, ha tid avsatt för arbete på barnavårdscentral, delta i introduktion av nyanställda sjuksköterskor, läkare, psykologer och verksamhetschefer.

15 15 Referensgrupp har en referensgrupp som har till uppgift att diskutera aktuella barnhälsovårdsfrågor och ge barnhälsovårdsenheten synpunkter och förslag på förändringar i verksamheten. Medlemmarna i referensgruppen från verksamheterna bör bytas ut kontinuerligt, för att inte belasta enskilda personer och för att skapa större förankring i verksamheterna. Kvalitetskriterier och standards Strukturkriterier Enligt lokal verksamhetsplan redogörs för: Resurser Personalkompetens Tillgänglighet Fortbildning Processkriterier och processtandards Processkriterier är andelen barn som deltar i barnhälsovårdens program. Processtandards är den lägsta acceptabla andelen barn/föräldrar som deltar i programmet. Följande standards gäller: Hälsoövervakning Standard för det generella programmet: BVC-sjuksköterskan och/eller BVC-läkaren har undersökt 99% av barnen under det första och det andra levnadsåret (0-1 år) och därefter i genomsnitt minst 80% i de övriga årskullarna (2-6 år).

16 16 Screeningundersökningar Indikatorer Neonatal hörselscreening (OAE) EPDS vid 8-10 veckors ålder Standards 95% av barnen har undersökts 80% av mödrar (svenska) till barn vid 8-10 veckors ålder Ljuduppmärksamhetstest 98% av barnen har undersökts före 11 månaders ålder Utvecklingsbedömning vid 18 månaders ålder Språktest vid 2½ års ålder Synprov 4 år 98% av barnen har undersökts före 2 års ålder 98% av barnen har undersökts före 3½ års ålder 98% av barnen har undersökts före 5 års ålder Indikatorer Hörselprov 4 år Taltest 4 år 4-årsundersökning 5½-årsundersökning Standards 98% av barnen har undersökts före 5 års ålder 98% av barnen har undersökts före 5 års ålder 98% av barnen har undersökts före 5 års ålder 98% av barnen har undersökts före 6 års ålder Hembesök Minst 90% av förstagångsföräldrarna får hembesök. Föräldrastöd i grupp Alla förstagångsföräldrar erbjuds att deltaga i föräldragrupp (enligt riksdagsbeslut 1979). Minst 70% av förstagångsföräldrarna har deltagit och minst 30% av flerbarnsföräldrarna har deltagit i föräldragrupp. Alkoholinformation Alla föräldrar ska informeras om alkoholens skadeverkningar enligt metoden Barns tankar om alkohol och eller FHI:s material Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Målet är att minst 80% av småbarnsföräldrarna har fått denna information.

17 17 Tobaksinformation och rökregistrering Alla nyblivna föräldrar ska informeras om tobaksrökens skadeverkningar. Registrering av föräldrarnas rökvanor och rökare i barnets hemmiljö ska finnas i alla journaler för barn födda fr o m Registreringen ska ske före och under graviditet, vid 0-4 veckors ålder, vid 8 månaders ålder, vid 18 månaders ålder samt vid 4 års ålder. Minst 98% av föräldrars rökvanor är registrerade i BHV-journalen. Tandhälsoövervakning BVC informerar om munhälsa och tittar på barnets tänder. Hälsovård i förskolan Minst 75% av områdets förskolor har besökts av BVC-sjuksköterskan under året. Resultatkriterier Resultatkriterier är de mål verksamheten vill uppnå. De idag använda resultatkriterierna är: Amning 85% av 2 månaders barn ammas helt 75% av 4 månaders barn ammas helt 80% av 6 månaders barn ammas helt eller delvis WHO:s mål år 2000 är att 80% av barnen helammas vid 4 månaders ålder. Vaccinationer I berörda åldersgrupper ska: 99% av barnen ha fått vaccin mot polio, 99% av barnen ha fått vaccin mot difteri (D), 99% av barnen ha fått vaccin mot tetanus (T), 99% av barnen ha fått vaccin mot pertussis (P), 99% av barnen ha fått vaccin mot Hemophilus influenzae typ B (Hib) 99% av barnen har fått vaccin mot pneumokocker 96% av barnen ha fått vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR), 96% av barnen med ökad risk för tuberkulos vara vaccinerade med BCG-vaccin vid ett års ålder. 96% av barnen med ökad risk för hepatit B vara vaccinerade vid ett års ålder.

18 18 Basprogram För det friska barnet Vid varje besök bedöms tillväxten men också barnets totala hälsotillstånd ur fysiologisk, psykologisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas. Barnets ålder 6 timmar och timmar Personal Plats Innehåll exempel Vaccination/ Screening Barnläkare BB Barnmorska Somatisk undersökning, bedömning av förlossningsförlopp och graviditet PKU Neonatal hörselundersökning Hereditet för höftledslux Riskbarn tuberkulos/allergi OAE 0-14 dagar efter hemkomst 2 6 veckor BVC-ssk Hemmet Förlossningsupplevelse, information om BVC, barnets hälsa, föräldra-barnkontakt, amningsstöd, skötsel, utrustning, rökningalkohol, barnsäkerhet, allergianamnes BVC-ssk BVC Vid 2 och 4 veckor: tillväxt, hälsa, amning, rökning, föräldra-barnkontakt Diskutera behov av senare BCGvaccination, hepatit B (riskbarn) 6 veckor - 3 mån BVC-ssk BVC-ssk+läk BVC Vid 6 8 veckor och 3 månader: Tillväxt, amning, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, utveckling, stimulans Riskbarnsvärdering (hepatit B/tbc) Läkarundersökning Föräldragrupp x 3 Vid 3 mån: Difteri Tetanus Pertussis Polio Hemophilus influenze Pneumokocker (Hepatit B) 8-10 veckor BVC-ssk BVC Mor, ev utan barn Mamman erbjuds att fylla i EPDSformulär. Samtal efteråt om hur mamman mår. EPDS 3-10 mån BVC-ssk BVC-ssk+läk BVC Vid 5 och 6 månader: tillväxt, hälsa, utveckling, amning, mat, gluten, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet, tänder Läkarundersökning Vid 5 mån: Difteri Tetanus Pertussis. Polio Hemophilus influenze Pneumokocker (Hepatit B) BCG-vacc för barn med ökad risk för tb från 6 mån

19 19 Barnets ålder Personal Plats Innehåll exempel Vaccination/ Screening mån BVC-ssk BVC Vid 10 månader: tillväxt, hälsa, utveckling, amning, rökning, alkohol, mat, gluten, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Ljuduppmärksamhet (bjällror) Föräldragrupp 12 mån BVC-ssk+läk Tandsköterska BVC Tillväxt hälsa, utveckling, amning, mat, tandhälsa, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Läkarundersökning, hälsosamtal Difteri Tetanus Pertussis Polio Hemophilus influenze Pneumokocker (Hepatit B) 18 mån BVC-ssk+läk BVC Tillväxt, hälsa, utveckling, mat, tänder, rökning, kommunikation, tal/språk, stimulans, barnsäkerhet, barnomsorg Läkarundersökning 2½ år BVC-ssk BVC Mat, språk, kommunikation, utveckling, TV/video, tillväxt, hälsa, barnsäkerhet 4 år BVC-ssk BVC Syn, hörsel, språk, utveckling, mat, rökning, barnsäkerhet, hälsa, tillväxt 5½ år BVC-ssk BVC Längd, vikt, vaccination, journal till SHV, överlämning till skolsköterskan Mässling-Påssjuka- Röda hund Språkscreening Synprövning, tal och hörsel Difteri Tetanus Pertussis Polio