Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Transkript

1 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

2 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Verksamhetens mål och innehåll Övergripande mål Innehåll i verksamheten Hälsoövervakning Psykosocialt stöd Hembesök Föräldrastöd i grupp Individuellt stöd Vaccinationer Hälsosamtal Hälsovård i förskola Kompetenskrav för personal Lokaler och utrustning Samverkan Kvalitet Dokumentation/patientjournal Uppföljning och tillsyn Barnhälsovårdens organisation i Jämtlands län KVALITETSKRITERIER OCH STANDARDS Verksamhetsmått som delvis redovisas i årsstatistiken Indikatorer som delvis redovisas i årsstatistiken Vaccinationer, redovisas i årsstatistiken... 11

3 3 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Barnavårdscentralerna skall aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning och föräldrastöd, regelbunden sjuksköterskekontakt, läkarundersökningar samt psykolog- och socionominsatser enligt Riktlinjer 2012 (revideras årligen) för barnhälsovården i Jämtlands län och enligt barnhälsovårdens nationella rikshandbok ( Riktlinjer för bemanning på länets barnavårdscentraler baseras på nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (2007) och motsvarande målbeskrivningar för läkartjänstgöring på BVC (2005) och för mödra-barnhälsovårdspsykologernas verksamhet (2007). Alla barn 0-5 år (dvs. upp till 6 års ) och tills de börjar förskoleklass och deras föräldrar/vårdnadshavare inom Jämtlands län ska ha tillgång till barnhälsovård. Asylsökande och gömda barn har rätt till barnhälsovård på samma villkor som barn bosatta i Sverige. 2. Verksamhetens mål och innehåll 2.1 Övergripande mål Det övergripande målet för barnhälsovården är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Alla barn 0-5 år och deras föräldrar/vårdnadshavare ska ha tillgång till barnhälsovård. Verksamhetens huvudsakliga uppgift är att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle 3. Innehåll i verksamheten 3.1. Hälsoövervakning Barnfamiljerna erbjuds ett generellt program med hälsoövervakning och regelbunden sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar. Barnhälsovårdspsykolog genomför vid behov särskilda barnneuropsykologiska utredningar. Enklare sjukvård kan förekomma på BVC i samband med hälsovård Psykosocialt stöd Att ge föräldrar stöd i föräldrarollen är en av BVC:s viktigaste uppgifter. Det förebyggande psykosociala arbetet går ut på att ge människor som står inför påfrestningar och förändringar stöd och hjälp så att de själva kan hantera sin situation. Detta stöd kan ges både individuellt och i föräldragrupp. Där BVC är en del av en familjecentral sker detta i samverkan med de övriga på familjecentralen. Barnhälsovården kan bidra till förbättrad psykisk hälsa genom stöd till föräldrarna. Sådant stöd ökar möjligheterna att utveckla en trygg relation mellan barn och föräldrar. Detta ger skydd mot psykisk ohälsa under uppväxtåren och senare under vuxen.

4 4 3.3 Hembesök Hembesök är en evidensbaserad arbetsmetod och alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök i nära anslutning till hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn, nyinflyttade invandrarbarn (inkluderar asylsökande och flyktingar) samt familjer med särskilda behov ska erbjudas hembesök. Hembesök kan också vara lämpligt vid stödjande samtalskontakter och vid sjukdomsrådgivning. 3.4 Föräldrastöd i grupp Enligt riksdagsbeslut 1979 erbjuds alla nyblivna föräldrar aktivt att delta i föräldragruppsverksamhet. I Föräldrastöd en vinst för alla, betänkande av Föräldrastödsutredningen, SOU 2008:131, betonas vikten av stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Gruppverksamheten fordrar lämplig lokal och utbildning/fortbildning samt handledning av mödra-barnhälsovårdspsykolog. BVC-sjuksköterskan är vanligtvis gruppledare. Föräldrastödsprogrammet är utformat enligt Föräldrastöd Z med ett minimum av sju gruppträffar under barnets första år och därutöver fyra tillfällen med spädbarnsmassage och ett möte med tandhygienist. 3.5 Individuellt stöd Det generella programmet kompletteras med individuellt stöd, bl.a. behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov, t ex invandrarfamiljer, barn med funktionshinder, barn till missbrukare och/eller psykiskt sjuka föräldrar. Nyblivna mödrar erbjuds EPDS-screening, som är en metod för att tidigt upptäcka och ge stöd till mödrar med nedstämdhet efter förlossningen. För att ge föräldrastöd med god kvalitet behövs tid och möjlighet för fortbildning och handledning. 3.6 Vaccinationer Vaccinationer erbjuds enligt socialstyrelsens rekommendationer (SOSFS 2006:22, 2006:24 samt SOSFS 2008:7).Barnhälsovårdsteamet bör ansvara för att såväl sjuksköterskor som läkare vid BVC får kontinuerlig fortbildning på vaccinationsområdet liksom att nyanställda utan aktuell erfarenhet av eller aktuell kunskap om barnvaccinationer får adekvat information och handledning. 3.7 Hälsosamtal Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Vid varje möte med föräldrar och barn måste personalen vara lyhörd för just den familjens behov. Samtalet ska bygga på en respektfull kommunikation, ett motiverande och stödjande förhållningssätt utan att blanda in egna attityder och värderingar. BVC-sjuksköterskan erbjuder kunskap bl.a. om barns utveckling, barn/föräldrarelationer, amning, kostfrågor, fysisk aktivitet och barnolycksfallsprofylax. Alla föräldrar skall uppmuntras att ta ställning till hur deras eventuella alkohol/tobaksvanor påverkar deras barn

5 5 3.8 Hälsovård i förskola Barnhälsovården och förskolan samverkar i syfte att främja barnens fysiska och psykiska hälsa. Barnhälsovården skall vara ett stöd i hälsoarbetet på förskolan. BVC-sjuksköterskan har regelbunden kontakt och gör återkommande besök på alla typer av förskolor. 4. Kompetenskrav för personal BVC-sjuksköterskan skall ha specialistutbildning för legitimerad sjuksköterska i Öppen hälso- och sjukvård (50 poäng) och/eller Hälso- och sjukvård för barn och ungdom (40 poäng). BVCsjuksköterskan skall i största möjliga utsträckning endast arbeta med BVC-verksamhet. BVC-läkaren skall vara specialistkompetent inom allmänmedicin eller barn- och ungdomsmedicin. Läkare med egen BVC ska ha minst 2 månaders tjänstgöring på barnklinik eller barnmottagning. Läkare under specialistutbildning kan ha BVC under handledning av specialistläkare på den egna vårdcentralen. Varje BVC skall ha möjlighet till barnmedicinska konsultinsatser via barnhälsovårdsöverläkaren. BHV-psykologen skall vara legitimerad psykolog med erfarenhet av arbete med barn eller PTPpsykolog under handledning. Socionom med adekvat vidareutbildning och erfarenhet av arbete med barn och föräldrar. 5. Lokaler och utrustning Det är viktigt att den fysiska miljön där BVC-verksamhet bedrivs är anpassad för just sådan verksamhet. Detta innebär: - att miljön är barnanpassad, dvs. med leksaker, skötrum och barnvagnsutrymme. - att barnhälsovårdens barn ej blandas med infekterade barn eller vuxna. - att krav på handikappanpassning och barnsäkerhet uppfylls. - att lokalerna är försedd med adekvat utrustning för läkarundersökning - att lokalerna är anpassade för genomförande av hälsoscreening och samtal. - att lokalerna är lämpliga för föräldragrupper. - att lokalerna är genusanpassade. 6. Samverkan Varje BVC skall samverka med övrig primärvård, kvinnoklinken, barn- och ungdomskliniken, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, tandhälsovården, barnomsorgen, skolhälsovården och socialtjänsten. Dessutom skall man regelbundet samverka med logopedmottagning, hörcentral och ögonklinik.

6 6 BVC skall samverka i Familjecentral där sådan finns. Ett lokalt samverkansavtal där resursåtgång och ansvar regleras skall då upprättas. Där Familjecentral saknas ska Vårdgivaren verka för att i samarbete med kommunen tillskapa en sådan. Barnhälsovården och förskolan samverkar i syfte att främja barnens fysiska och psykiska hälsa. Barnhälsovården skall vara ett stöd i hälsoarbetet på förskolan enligt Socialstyrelsens direktiv Smitta i förskolan. BVC-sjuksköterskan har telefonkontakt och gör regelbundna besök på alla typer av förskolor. Varje förskola skall ha en namngiven BVC som kontaktmottagning. 7. Kvalitet Kvalitetssäkring av barnhälsovården skall ske enligt de nationella kvalitetsmål som finns angivna i Kvalitetssäkring av barnhälsovården att skydda skyddsnätet (SoS-rapport 1994:19), Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161), Konvention om barnets rättigheter (FN 1989), Föräldrastöd- en vinst för alla (SOU 2008:131), Hälso- och sjukvårdslagen, Barnhälsovårdens rikshandbok (1177) samt enligt lokala riktlinjer för Barnhälsovården i Jämtlands län 2012 (revideras årligen). Antal barn/ tjänst sjuksköterska En BVC-sjuksköterska på heltid bör ha ansvar för högst 60 nyfödda per år alternativt 320 inskrivna barn i glesbygd respektive 400 barn i tätort. Om vårdbehovet är stort på grund av hög andel barn med utlandsfödda eller arbetslösa föräldrar behöver sjuksköterskan mer tid för BVC (dvs. färre antal nyfödda per heltidsanställd sjuksköterska). BVC-sjuksköterskan bör ha ansvar för minst 25 nyfödda/år för att upprätthålla sin kompetens och få tillräcklig erfarenhet. Undantag kan göras i uttalad glesbygd. Arbetet organiseras för att främja största möjliga personalkontinuitet i kontakterna med barnfamiljer och BVC-personal. Hög tillgänglighet eftersträvas, vilket innebär att sjuksköterskan skall kunna nås dagligen per telefon (om inte personligen utan via hänvisning) och kan ha såväl öppna mottagningar som tidsbeställda mottagningar och hembesök. För att ge föräldrastöd med god kvalitet behövs tid och möjlighet för fortbildning och handledning. Antal barn/tjänst läkare Behovet av läkartid på en BVC med 60 nyfödda/år rekommenderas till 4 timmar i veckan, inklusive tid avsatt för samråd med sjuksköterska, psykolog, socionom samt olika samverkansinstanser. För att upprätthålla kompetens och få erfarenhet bör antalet barn per BVCläkare inte bli för lågt, minst 25 nyfödda per år. Psykolog och/eller socionom kontakt Barnavårdscentralen skall ha tillgång till psykolog och socionom Rekommendationen för psykologens arbete är 40 timmar/vecka/2000 barn och gravida i ett normalområde. I barnhälsovårdspsykologens arbete ingår förutom direkta kontakter med barn och föräldrar, kontakter med förskola, familjecentral och andra samarbetspartners samt

7 7 regelbunden konsultativ handledning till BVC-sjuksköterskan och fortlöpande utbildning av barnhälsovårdens personal. BHV-psykologen genomför vb barnneuropsykologiska utredningar. Vårdgivaren ansvarar för att BVC-personalen har erforderlig kompetens, är väl förtrogen med nationella och lokala överenskommelser, författningar och regelsystem samt vid behov deltar i den fortbildning som erfordras. All BVC-personal skall kontinuerligt erbjudas fortbildning. Särskild tid bör avsättas för områdesträffar och sjukskötersketräffar för praktisk handledning, samt psykologisk konsultativ handledning till BVC-sjuksköterskan. 8. Dokumentation/patientjournal BVC-verksamheten skall följa patientjournallagens kriterier för journalföring inom hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdslagens krav på vård i samförstånd med barnet/vårdnadshavaren. Vårdgivaren utfäster sig vid en övergång till databaserad journal samplanera med barnhälsovårdsöverläkaren för att undvika svårigheter med interkompatibilitet mellan olika vårdgivare. 9. Uppföljning och tillsyn Barnfamiljerna erbjuds ett hälsoövervakningsprogram utifrån fastlagda riktlinjer och med angivna mål. Barnhälsovårdens innehåll följs årligen upp utifrån ett antal indikatorer (se nedan!) som är fastlagda i ovan angivna riktlinjer för barnhälsovården i Jämtlands län. Vårdgivaren skall varje år till barnhälsovårdsöverläkaren och samordnande BVC-sjuksköterska lämna in statistikuppgifter. Barnhälsovårdsöverläkaren skall före verksamhetsårets början bestämma vilka lokala statistikuppgifter som kommer att vara aktuella. I övrigt kommer en sammanställning av vilka mål som ska följas upp att arbetas fram inför varje verksamhetsår. Kvalitetskontroll syftar till att utvärdera verksamheten gentemot uppställda mål. Om uppföljningen visar att målen för barnhälsovården ej uppnås ska barnavårdscentralen rapportera till verksamhetsledning och till barnhälsovårdsöverläkare samt identifiera orsaker i den egna verksamheten och ge förslag till förbättringar. 10. Barnhälsovårdens organisation i Jämtlands län Verksamhetsansvaret för barnavårdscentral/barnhälsovård ligger hos verksamhetschefen (VC) och/eller enhetschefen (EC) på respektive hälsocentral. Denne ansvarar för verksamheten på BVC och har resurs-, resultat-, personal- och budgetansvar. Vid svårigheter bör VC/EC samverka med barnhälsovårdsöverläkaren (BHVöl) om behov av prioritering. Barnhälsovårdsöverläkaren (BHVöl) med uppdrag av landstingsdirektören (enligt särskild befattningsbeskrivning) skall som medicinsk rådgivare utöva tillsyn av verksamheten och verka för att barnhälsovården beskrivs på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt i länet och i samverkan

8 8 med ansvariga chefer utveckla verksamheten. BHVöl ansvarar tillsammans med Samordnande BVC-sjuksköterska för uppföljning, metodutveckling och samordning. Barnavårdscentralen (BVC) är lokalen på hälsocentralen där barnhälsovårdens verksamhet bedrivs. På vissa platser är barnhälsovården samlokaliserad med annan verksamhet i en Familjecentral (FC). Föräldra- Barnhälsan kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård FBH är lokaliserad och finansierad inom länssjukvårdens Barn Unga Vuxna; Centrum Kvinna/Barn/Psykiatri men utgör en fri resurs för mödra- och barnhälsovården i Jämtlands län. Föräldra- Barnhälsan (FBH) är Jämtlands läns landstings samlade enhet för mödra- och barnhälsovårdsfrågor med medicinsk-, psykologisk-, social- och omvårdnadskompetens. Målgruppen är all personal inom mödra- och barnhälsovården i länet, blivande föräldrar samt barn 0 6 år och deras föräldrar. Föräldra- Barnhälsan har i uppgift är att stödja offentliga och privata enheter (förutsatt avtal med landstinget) som bedriver barnhälsovård och skall ta fram statistik och andra underlag som beskriver verksamheten och behovet av barnhälsovård.

9 9 11. KVALITETSKRITERIER OCH STANDARDS 11.1 Verksamhetsmått som delvis redovisas i årsstatistiken Indikatorer Kriterier Standards Hembesök Alla familjer erbjuds hembesök Hembesök genomförs om möjligt erbjuds 95 %av förstagångsföräldrarna har inom en vecka efter hemkomsten från erhållit hembesök av BB/neonatalavdelning. BVC-sjuksköterskan Adoptivbarn, kommunplacerade flyktingar och familjer med särskilda behov skall också erbjudas hembesök. Föräldrastöd i grupp Föräldrastöd individuellt Andel familjer som erbjuds Andel familjer som deltager Individuellt stöd ges till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. barn med funktionshinder, barn till missbrukare och psykiskt sjuka föräldrar 70 % av förstagångsföräldrarna har deltagit vid minst tre tillfällen. Språk/tal vid 3 års Syn vid 4 års Andel barn som undersöks före 4 års Andel barn som undersöks före 5 års undersöks före 4 års undersöks före 5 års Skolförberedande undersökning Andel barn som undersöks före skolstarten Amning Andel barn som ammas helt vid 2 mån Andel barn som ammas helt vid 4 mån Andel barn som ammas delvis eller helt vid 6 mån Registrering av Rökvanor registreras vid 0-4 v, 8 rökvanor mån, 18 mån och 4 år EPDS Andel mödrar som erbjuds EPDSbedömning Alkoholsamtal Andel familjer som erbjudits alkoholsamtal under barnets första levnadsår deltar i skolförberedande undersökning 80 % 70 % 70 % och minst 90% genomförda.

10 Indikatorer som delvis redovisas i årsstatistiken Indikatorer Kriterier Standards Hälsoövervakning Hälsoprogrammet erbjuds alla barn av barnen erbjuds enligt basprogrammet Höftleder Alla barn följs och undersöks enl. basprogrammet Alla barn med medfödd höftledsluxation identifieras senast vid 6 månaders Hjärtfel " Alla barn med betydande hjärtfel identifieras senast vid 4 månaders Utveckling " Alla barn med svår utvecklingsstörning skall vara identifierade senast vid 12 månaders. Motorik " Alla barn med svårare CP-skada identifieras senast vid 12 månaders. Autism " Alla barn med svårare autism identifieras senast vid 18 månaders. Hörsel " Alla barn med kommunikationshämmande hörselnedsättning identifieras senast vid 12 månaders. Tal/språk " Alla barn med svår tal- och språkförsening identifieras senast vid 3 års. Syn " Alla barn med bilateral grav synnedsättning identifieras senast vid 3 månaders Syn " Alla barn med amblyopi identifieras senast vid 4 års Beteende " Alla barn med svåra beteendeavvikelser identifieras före skolstarten Testiklar " Alla barn med ektopisk testis eller retentio testis identifieras senast vid 6 månaders.

11 Vaccinationer, redovisas i årsstatistiken Indikatorer Kriterier Standards Vaccination mot difteri, tetanus, pertussis,polio hämofilus infl och pneumokocker Alla erbjuds 99% har fått 3 doser före 2 års 99%(av barn födda 2002 och senare) har fått 4 doser före skolstarten Alla barn erbjuds 99% har fått 3 doser före 2 års morbilliparotit-rubella tuberkulos (BCG) hepatit B Alla barn erbjuds 100% 97% har fått en dos före 2 års Alla barn med ökad risk erbjuds Alla barn med ökad risk registreras Andel riskbarn som är vaccinerade före ett års Alla barn erbjudes mot egen betalning vaccination vid 3,5 och 12 månaders inom det allm. barnvaccinationsprogrammet Alla barn med ökad risk erbjuds Alla barn med ökad risk registreras Andel riskbarn som är vaccinerade före ett års 100%