Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Transkript

1 Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen är en sammanställning av barnhälsovårdens arbete under 2011 samt några parametrar som mäter eller påverkar barns hälsa. Statistiken bygger på uppgifter rapporterade från varje vårdcentral i Kronoberg, journalsystemet Cambio-Cosmic samt nationell offentlig statistik. Materialet är tänkt att användas i verksamhetsuppföljning och utveckling av det fortsatta arbetet inom barnhälsovården för att nå en jämlik barnhälsovård med god kvalitet i Kronobergs län.

2 Struktur, organisation och kompetens I Landstinget Kronobergs uppdragsspecifikation för Vårdval primärvård, 2012 finns nyckeltal för barnhälsovård. I uppdragsspecifikationen kan du läsa mer om barnhälsovårdens kvalitetsmått. oberg/f%c3%b6rfr%c3%a5gningsunderlag_2012_v%c3%a5rdvalkronoberg.pdf För att klara att fullfölja uppgifterna inom BHV enligt nationell målbeskrivning finns ett mål, max 60 nyfödda barn (0-1 år)/heltidstjänst, gällande sjuksköterskebemanning. Avsatt sjukskötersketid för barnhälsovården varierar kraftigt, se diagram nedan. Resurser måste anpassas efter det barnunderlag som finns listade på respektive vårdcentral Antal nyfödda/heltidstjänst 2011 Måltal är max 60 barn/heltidtjänst I Kronobergs län finns 32 barnavårdcentraler. Antal inskrivna barn varierar stort. På flera vårdcentraler arbetar bvc-sjuksköterskor enbart med barnhälsovård och träffar då fler barn och får därmed en bättre barnkompetens. Sköterskan kan då koncentrera sin kompetensutveckling på området barnhälsovård. På andra vårdcentraler arbetar bvcsjuksköterskor endast en del av sin tid med barnhälsovård vilket ofta upplevs som splittrat av sjuksköterskan. Kompetensutvecklingen måste då ske över flera områden (exempelvis astma, diabetes, sårvård mm) vilket innebär att mycket arbetstid går till fortbildning. För att en god barnkompetens ska uppnås är det viktigt att BVC-sjuksköterskan har ansvar för tillräckligt stort antal nyfödda barn i enhetligt med vårdvalets anvisningar. Tyvärr är det många vårdcentraler som inte når detta mål. En lösning skulle kunna vara mer samverkan mellan olika vårdcentraler. BVC-sjuksköterska kan arbeta på mer än en barnavårscentral, vilket redan förekommer på något ställe i länet. 1

3 Flera studier visar att föräldrar är mer nöjda med barnhälsovård där sjuksköterskor arbetar enbart med barnhälsovård. Man kan se att många föräldrar väljer att lista sina barn där det fungerar på detta sätt Antal nyfödda barn/sjuksköterska, Antal inskrivna barn i BHV mån Över 12 mån 2

4 Hembesök Barnhälsovårdens hembesök hos nyblivna föräldrar har en lång tradition i vårt land. Syftet är att etablera kontakt, informera om barnhälsovården, undersöka barnet och ge föräldrar möjlighet att samtala om sin situation. Redan i början av 1900-talet, det vill säga innan barnhälsovården var statligt reglerad, fanns en filantropisk verksamhet kallad Mjölkdroppen (en föregångare till BVC), där hembesök var en etablerad arbetsmetod. När de statligt finansierade barnavårdscentralerna etablerades i slutet av 1930-talet var hembesök fortfarande en självklar metod. Det har visat sig att just hembesök är en utmärkt möjlighet att kunna identifiera familjer som behöver extra stöd och att tidigt kunna identifiera riskbarn. (Läkartidningen nr volym 107). Under 2011 fick 90 procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län hembesök av BVCsjuksköterska. De flesta vårdcentralerna når målet med 90 procent gällande hembesök hos alla nyfödda barn. Under 2011 har andelen hembesök ökat med 2 procent. Det finns dock flera vårdcentraler som ej når målet. Sommarmånaderna är kritiska och i årsredovisningarna framgår det att man på vissa vårdcentraler drar ner på hembesöken under sommaren. Enligt vår mening och med stöd av studier bör hembesök prioriteras högt inom barnhälsovårdsarbetet och är lika viktigt för barn som föds under sommaren som under övriga året. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel genomförda hembesök hos nyfödda

5 Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna mammor. Detta beror i hög grad på att man dokumenterat negativa effekter på spädbarnets känslomässiga och kognitiva utveckling som en långvarig depression hos mamman kan medföra. Denna ökade kunskap har medfört att man inom barnhälsovården så tidigt som möjligt försöker uppmärksamma spädbarnsfamiljer där mamman visar tecken på nedstämdhet, handikappande oro eller depression. I Landstinget Kronoberg har EPDS-screening använts i drygt 10 år och ingår i barnhälsovårdens basprogram. Utbildning i metoden erbjuds bvcsjuksköterskor och genomförs av mödra- och barnhälsovårds-psykologerna. Under 2011 fick 85 procent av alla mödrar EPDS-screening, vilket är en ökning med tre procent sedan föregående år. Målet är att nå 90 procent av alla mödrar. Metoden har främst använts till mödrar som talar svenska, vilket förklarar att i vissa invandrartäta områden erbjuds färre mammor EPDS-samtal. Vid undersökning av hur man gör i andra landsting så visar det sig att screeningen genomförs med hjälp av frågeformulär på andra språk samt genom tolk. Att erbjuda fler mödrar är något som barnhälsovården i Kronoberg bör arbeta vidare med för att sträva efter en jämlik hälsovård. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel genomförda EPDS-samtal

6 Alkoholsamtal Enligt barnhälsovårdens handlingsprogram för alkoholpreventivt arbete ska barnhälsovården uppmärksamma föräldrar på alkoholens negativa effekter på föräldraskapet och vara lyhörda för om alkoholrelaterade problem finns i familjen. Under 2011 hade 92 procent av alla nyfödda barn ett dokumenterat alkoholsamtal i BHV-journalen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel barn 0-12 mån där alkoholsamtal finns dokumenterade i BHV-journal, 2011 Föräldrastöd i grupp Inom barnhälsovården finns en lång tradition av att erbjuda nyblivna föräldrar föräldrastöd i grupp. De flesta vårdcentraler erbjudit alla föräldrar att delta i föräldragrupp. Fortfarande finns några vårdcentraler som endast erbjuder förstagångsföräldrar att delta. Sedan 2006 har spädbarnsmassage använts som en av metoderna i syfte att främja trygg anknytning. År 2009 kom Socialdepartementet med en nationell strategi En vinst för alla. I strategin trycker regeringen på att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år i samverkan mellan landsting, kommun och ideella organisationer. I Kronoberg har projektet Det goda föräldraskapet bidragit till att en föräldrastödskedja finns uppbyggd i flera kommuner i länet. Nu är projektet avslutat men arbetet fortskrider och i dag finns en halvtidstjänst till att samordna föräldrastödet i hela länet. Hemsidan som byggdes upp under projekttiden finns kvar och där bör alla barnavårdcentraler presentera sitt föräldrastöd. 5

7 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som erbjudits föräldragrupp 2011 Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Spädbarnsmassage Ur ett folkhälsoperspektiv är barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ett viktigt område. Det som grundläggs under barndomen har stor betydelse för hälsa och goda levnadsvanor senare i livet. Psykisk hälsa hos barn och ungdomar främjas av trygga och goda uppväxtvillkor. I dag finns mycket kunskap om sambandet mellan våra tidigaste relationer/ anknytning/hjärnans utveckling/social och emotionell kompetens/trauma/psykisk hälsa/ohälsa. Att hitta arbetsmetoder som hjälper föräldrar i 6

8 det tidiga samspelet med barnet är viktigt. Sedan 2006 har återkommande instruktörsutbildning i spädbarnsmassage för BVC- sjuksköterskor genomförts. Utvärdering gjordes 2009 och metoden fick då ett stort stöd från BVC sjuksköterskorna som ett bra och användbart verktyg. 53 av 64 BVCsjuksköterskor är utbildade instruktörer i spädbarnsmassage. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel erbjudna spädbarnsmassage % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som deltagit i spädbarnsmassage 7

9 Amning Amning är en skyddsfaktor för såväl mor som barn. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler. Delvis ammade barn är de som fortfarande ammas samt får smakportioner, modermjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost. Ej ammade barn är de som inte får någon bröstmjölk. I början av 70-talet helammade endast 35 % av mödrarna i Sverige sina barn vid två månaders ålder. Motsvarande siffra för Kronobergs län var %. I Sverige minskade helamningen vid 6 månader under perioden 1950 till 1970 från 40 % till under 10 %. Därefter skedde en stadig ökning av andel mödrar som ammade sina barn fram till för 5 år sedan. För att få en röd tråd i hela vårdkedjan har MHV, BB, neonatal och BHV erbjudits en halvdagsutbildning om förhållningssätt i amningsvägledning under under 2011 har nästan alla BVC-sjuksköterskor dessutom gått en amningscirkel på två halvdagar i mindre grupper. Även personal på BB och neonatal har haft amningscirklar. Glädjande nog kan vi se en ökning av helamning i Kronobergs län vid två respektive fyra månaders ålder. När det gäller helt eller delvis amning vid två respektive sex månaders ålder är det samma siffror som föregående år, alltså ingen fortsatt nedgång. Helamning: Barnets ålder Barn födda 2009 Barn födda mån 68,1 % 72 % 4mån 55,2 % 59,5 % Amning helt eller delvis vid två månaders ålder: Barn födda Kronoberg Riket % 92 % % 92 % % 92 % % 91 % % 91 % % 90 % % 89 % % 89 % % 88 % % Uppgift saknas 8

10 Amning helt eller delvis vid 6 månaders ålder: Barn födda Kronoberg Riket % 72 % % 73 % % 69 % % 72 % % 70 % % 69 % % 68 % % 67 % % 65 % % Uppgift saknas Föräldrars rökvanor I Sverige hade drygt 13 procent av barnen födda år 2009 minst en familjemedlem som rökte under barnets första levnadsmånad. Bland mammorna rökte drygt 5 procent, vilket är en minskning med 3,7 procentenheter sedan år Över 11 procent av papporna rökte under barnets första månad. Det är en minskning med 3,2 procentenheter sedan år Av föräldrar till barn som var 8 månader gamla rökte knappt 7 procent av mammorna och nästan 11 procent av papporna. Nästan 14 procent av barnen hade minst en rökare i familjen vid denna ålder. De regionala skillnaderna är stora. (Källa: Socialstyrelsen). Kronoberg ligger över riksgenomsnittet när det gäller föräldrar som röker, speciellt gällande pappor. Under hösten 2011 har alla BVC-sjuksköterskor i Kronoberg erbjudits utbildning om hur tobak påverkar barns hälsa. Utbildningen hade god uppslutning. Eftersom det är fler pappor än mammor som röker är det viktigt för barnhälsovården att ha extra fokus på pappors rökning. Alla nyblivna föräldrar tillfrågas och journalföras om rökning vid 0-4 veckor, 8 månader, och 4 års ålder. Alla föräldrar som röker ska erbjudas stöd för att bli tobaksfria. BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen med vart man kan remittera de föräldrar som önskar ytterligare hjälp med tobaksavvänjning. Rökare i familjen: Barn födda Kronoberg 0-4 veckor Riket 0-4 veckor Kronoberg 8 mån Riket 8 mån % Uppgift saknas 17 % Uppgift saknas % Uppgift saknas 18 % Uppgift saknas % Uppgift saknas 14 % Uppgift saknas % 14 % 12 % 14 % % 14 % 16 % 15 % % 13 % 16 % 14 % % 13 % 16 % 14 % % 13 % 15 % 14 % % Uppgift saknas 16 % Uppgift saknas 9

11 Diagram: Andel rökande mammor per län, barn födda Diagram: Andel rökande pappor per län, barn födda

12 Vaccinationer Alla barn i Sverige har rätt att vaccineras enligt nationellt gällande barnvaccinationsprogram. Förutom att det skyddar barnet från att insjukna i olika sjukdomar, som kan ha ödesdigra konsekvenser, så är det den mest kostnadseffektiva åtgärden som samhällets hälsovård kan erbjuda. Flera europeiska länder rapporterar för närvarande större eller mindre mässlingsutbrott. Antalet mässlingsfall har dramatiskt ökat under senare år. År 2011 insjuknade över individer i Europa, Sverige hade 26 fall. Sverige har en hög vaccinationsfrekvens jämfört med många andra länder. Inom barnhälsovården ligger ett långt enträget arbete bakom att vi nått dit vi är i dag. Det finns ingen självklarhet i att denna trend kommer att fortsätta. För att bibehålla förtroendet för barnvaccinationsprogrammet hos småbarnsföräldrar i Sverige krävs ett fortsatt enträget arbete med god kvalitet. Fullständigt vaccinerade i Kronobergs län enligt barnhälsovården basprogram: Barn födda Difteri,stelkramp, polio, kikhosta, hemophilus Mässling, rödahund påssjuka, BCG-vaccinerade riskbarn ,0 % 94,8 % 85,3 % ,3 % 95,4 % 85,8 % ,3 % 96,4 % 90,5 % ,5 % 97,9 % 91,1% ,3 % 97,5 % 90,0 % ,8 % 98,3 % 87,6 % ,7 % 97,3 % 88,9 % ,1 % 96,8 % 89,2 % BCG-riskbarn = BCG-vaccin rekommenderas till barn som bedöms som riskbarn ur tuberkulos- synpunkt. Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos eller att den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från område där tuberkulos är vanligt. Övervikt och fetma hos 4-åringar Sedan 1 januari, 2010 registreras längd och vikt på alla 4-åringar i Cambio Cosmic. I diagrammen nedan presenteras hur stor andel 4 åringar födda 2007 som har övervikt eller fetma i Kronobergs län. Resultatet för barn födda 2007 baseras på 1822 registreringar , vilket motsvarar 86 procent av totalt antal 4-åringar i Kronobergs län. I Kronobergs län har i snitt 10,9 % av fyraåringarna födda 2007 övervikt och 2,4 % fetma (totalt övervikt + fetma =13,3 %). Jämfört med barn födda 2006 har övervikt sjunkit något medan fetma ökat 0,4 procent. Övervikt är vanligare bland flickor medan fetma är något vanligare hos pojkar. I en av kommunerna finns inga 4-åringar som har fetma. Detta kan förklaras av att endast två procent har fetma. I en liten kommun med endast 100 barn i varje årskull innebär det att endast två barn skulle ha fetma, det kan slå så att det vissa år inte finns något barn med fetma. 11

13 Övervikt / Fetma Övervikt / Fetma Övervikt / Fetma Andel 4 åringar födda 2007 som har övervikt och fetma 12,0% 10,9% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 2,4% Övervikt Fetma 0,0% Andel 4 åringar födda 2007 som har övervikt och fetma uppdelat på kön 14,0% 12,9% 12,0% 10,0% 8,9% 8,0% 6,0% Övervikt Fetma 4,0% 2,0% 2,3% 2,5% 0,0% Kvinna Kön Man Andel 4 åringar födda 2007 som har övervikt och fetma uppdelat på kommunnivå 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Antal personer Övervikt Fetma Antal personer 0,0% Alvesta Lessebo LjungbyMarkarydTingsrydUppvidingeVäxjö Älmhult 0 12

14 Procent Barn födda Övervikt fetma Totalt ,6 % 2,0 % 13,6 % ,9 % 2,4 % 13,3 % Det saknas nationell statistik gällande övervikt och fetma hos fyraåringar. Flera landsting följer utvecklingen av övervikt och fetma på 4-åringar över tid, nedan presenteras några andra landsting på barn födda Andel 4-åringar födda 2006 med övervikt och fetma ,2 3,2 2,2 2 2,9 10 2,6 Fetma 8 övervikt 6 13,5 12, ,6 10,5 4 7,9 2 0 Västernorrland Västmanland Uppsala Kronoberg Jämtland Blekinge 13