Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande."

Transkript

1 Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser som tecken på sjukdom. Tillväxthastigheten vid upprepade mätningar är en känslig indikator på ohälsa. Följa effekten av behandling vid kronisk sjukdom. Följa hälsotillståndet i en befolkning. På populationsnivå speglar tillväxten den socioekonomiska standarden 1

2 Vad påverkar barnets tillväxt Arv Nutrition Hormoner Kronisk sjukdom Psykosociala faktorer Barnets tillväxt och kroppsliga mognadstempo är en genetiskt programmerad process. men är känslig för näringssituation, sjukdom, samt fysisk och psykisk stress. Sociala förhållanden har stor betydelse. Analysera tillväxtkurva Hur ligger barnets mätresultat i förhållande till populationen till medelföräldralängd Hur förhåller vikt-längd-huvudomfång sig med varandra? Är det något problem? Var ligger problemet? Hur ser barnets tillväxthastighet ut? Följer barnet sin kanal? 2

3 Gausskurva Normal fördelning 68% av alla barn växer inom ± 1 SD 95% av alla barn växer inom ± 2 SD 99,8% av alla barn växer inom ± 3 SD WHOs tillväxtkurva, 2006 Multinationell studie (Brasilien, Ghana, Indien, Norge, Oman, USA), barn 0-5 år Friska fullgångna barn, som har ammats upp till ett års ålder (children who were predominantly breastfed for at least 4 months and still breastfeeding at 12 months) Icke-rökande mödrar med gynnsam social situation (föräldrars utbildning och socioekonomisk nivå) 3

4 Medianen från WHO kurvan (i rött), lagd på BHV journalens tillväxtkurva, barn 0-5 år 4

5 5

6 6

7 Det ärftliga bidraget Medelföräldralängd kan räknas ut: Mors + fars längd i cm + 13 cm pojke - 13 cm flicka dividera med två 98% av barnen väntas växa inom ca ± 10 cm från medelföräldralängd (+/- 1,5 SD) Tillväxt: Längd spädbarn och barn 0-2 år: Anpassningsperiod: hitta sin kanal/ genetiska potential (medelföräldralängd) Stora barn rör sig nedåt och små barn uppåt ( Catch-upp) > 2 år: längdpositionen vid 2 års ålder representeraden genetiska potentialen Kunskapscentrum för Barnhälsovård Region skåne 7

8 Celiaki - malabsorption Jämför alltid vikt och längd!! Prevalens celiaki hos barn och ungdomar i Sverige ligger på ungefär 2% (drygt 2000 per år) Kortvuxenhet/minskad längdtillväxt När ska man remittera till barnläkare? 0-2 år: den kliniska utmaningen är att skilja en normal, konstitutionell, längdanpassning nedåt på kurvan från den som orsakas av sjukdom Barn över 2 år: längdposition på tillväxtkurvan under -2,5 SD 3 SD En skillnad mot medelföräldralängd på mer än 1,5 SD Bråttom: Avplanande längdtillväxt 8

9 Undervikt När ska man skriva remiss till barnläkare? Uppfödningssvårigheter Misstänkt sjukdom (tex celiaki) Misstänkt omsorgssvikt: oregelbundna perioder av viktstagnation eller vikttapp omväxlande med perioder då barnet växer normalt 9

10 BMI kurva i PMO obesitas linje övervikt linje 10

11 isobmi hos förskolebarn i förskoleåldern svårt att se övervikt med blotta ögat inget annat mått pga barns tillväxt viktigt att titta på trenden i barnets isobmi kurva isobmi25 = övervikt isobmi30 = fetma isobmi är ett internationellt mått International Obesity Task Force, Cole T, 2000 Den naturliga viktutveckling i barnets BMI-kurva BMI minskar mellan 1 och 5 år och stiger igen mellan BMI kurva 5 och flicka 8 år 11

12 Riskfaktorer för att utveckla övervikt Barnet en snabb tillväxt mellan 1 och 5 års ålder som leder till BMI-acceleration en hög eller låg födelsevikt hos barnet Föräldrar låg utbildningsnivå fetma, framförallt mamma innan graviditeten Födande förälder rökning och snabb viktökning under graviditeten graviditetsdiabetes När barnet har en övervikt Målet är att barnet ska tillbaka till den naturliga trenden. Barnet ska inte banta men växa i sin vikt. Barnet följs upp tidigast efter 3-6 månader. Föräldrar väljer tillsammans med barnet 1-2 små förändringar som de tycker är lättast i deras vardag. Det är viktigt att föräldrar väljer takten! 12

13 Trötta barn Enstaka nyfödda barn sover flera timmar, vaknar inte av sig själva och säger till att de är hungriga. Dessa barn kan få för lite mat och orkar inte vakna och suga. Viktigt att väga barnet ofta, se efter om barnet är gult (ikteriskt). Föräldrarna kan beskriva dessa barn som "snälla" och modern upplever ofta att hon har mjölk. Initial viktnedgång efter födelsen Genomsnittlig maximal viktnedgång cirka 6 % på andra till tredje levnadsdagen Nedre normalgräns för viktförlust är 11 % Det ammande barnet har genomsnittligt uppnått födelsevikten vid 8 dagars ålder Bedömning av BVC läkare om Större viktsfall än 10 % första levnadsveckan. Inte återfått födelsevikt vid två veckors ålder. Vårdkedjan under barnets första två levnadsveckor har stor betydelse! 13

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

PED NUTRITION CAVEFORS

PED NUTRITION CAVEFORS Att följa barns tillväxt Kurs i pediatrisk nutrition 24 nov 2015 Ann Sofie Cavefors Att mäta barn Förebygga ohälsa och främja hälsa Övervaka hälsa Övervaka förändringar på befolkningsnivå Vad påverkar

Läs mer

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser

Läs mer

Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården?

Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården? Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården? Riskfaktorer för att utveckla övervikt Barnet en snabb tillväxt mellan 1 och 5 års ålder som leder till BMIacceleration en hög eller låg födelsevikt

Läs mer

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33 Barnets tillväxt och utveckling Health Department, Innehållsförteckning Barnets tillväxt och utveckling......3 Längdtillväxten...3 Tillväxtens faser...3 Intrauterin fas Infancy fas (spädbarnsåret) Childhood

Läs mer

Tillväxt hos småbarn. Workshop. Fall. Vad tänker ni? Hur vill ni utforska? Hur vill ni utreda? När skickar ni en remiss? Maj 2014 2014-04-24

Tillväxt hos småbarn. Workshop. Fall. Vad tänker ni? Hur vill ni utforska? Hur vill ni utreda? När skickar ni en remiss? Maj 2014 2014-04-24 Tillväxt hos småbarn Maj 2014 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Charlotta Ramberg Allmänläkare AKO barn VC Granen Workshop Fall Vad tänker ni? Hur vill ni utforska?

Läs mer

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En

Läs mer

Seminarium tillväxtavvikelser Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus

Seminarium tillväxtavvikelser Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus Seminarium tillväxtavvikelser 2013 Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus Fall 1 5½-årig flicka, inremitterad från BVC p g a avplanande längdtillväxt. Haft upprepade

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Övervikt och fetma Giltig fr.o.m: 2018-03-19 Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland

Läs mer

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen Linda Håkansson, distriktsköterska /MPH, vårdutvecklare Mariette Derwig, barnläkare och doktorand LU Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN

FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN IWONA JANOWSKA-SZAMLEWSKA BARNLÄKARE SBUG, DSBUS GÖTEBORG 2018-05-08 TILLVÄXT = FRÅN KONCEPTION TILL 20ÅÅ TILLVÄXT

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Nyheter Tillväxtkurva

Nyheter Tillväxtkurva 2015-03-09 Servicecentrum IT-avd Gun Ulfves Nyheter Tillväxtkurva Många fler kurvor Endast mindre justeringar i de vanliga kurvorna Nya mätvärden för sitthöjd, armspann, fotlängd och midjeomfång Nya beräknade

Läs mer

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Används av sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa (alternativt av undersökande

Läs mer

Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård

Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma

Läs mer

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag 091103

Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt. Utbildningsdag 091103 Små barns hälsa och tecken på omsorgssvikt Utbildningsdag 091103 Landsting Neonatalavd. Spec. MVC Förlossning BB BB-hemvård MVC BVC Socialtjänst Förskola Kommun Familjecentral Landsting + Kommun Jönköpings

Läs mer

VÄLKOMNA TILL BHV-dag!

VÄLKOMNA TILL BHV-dag! VÄLKOMNA TILL BHV-dag! Program förmiddag 8.30 Fika 9.00 Välkomna BHV-teamet, Anna och Tua 9.00-9.30 Asyl BHV-dietist: matkultur, nytt material Ida Berge Asyl BHV dietist, 9.30-10.20 Aktuellt BHV: Årsrapport

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?

Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter? Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter? Lars Olsson, psykolog/vårdutvecklare, Kunskapscentrum BHV Susanne Sundell, Dr med.vet. Lunds universitet Föreläsningen handlar om: Forskning

Läs mer

års hälsobesök i team

års hälsobesök i team 3 års hälsobesök i team 1 Barnhälsovårdens nationella program Uppföljning av barnets utveckling från 2,5-års besöket Hoppar på hela fotsulan Sparkar boll Cirkelklotter Lyssnar gärna på sagor Enkla rollekar

Läs mer

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar Teambesök s hälsobesök i team Föräldrars frågor Uppföljning av tidigare hälsosamtal Identifiera eventuella behov av riktade insatser Uppföljning av utveckling samt somatisk undersökning Barnets hälsa och

Läs mer

Metodutbildning NYA Lätta tips. Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke

Metodutbildning NYA Lätta tips. Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke Metodutbildning NYA Lätta tips Central Barnhälsovård FyrBoDal tillsammans med MI-coach Sofia Trygg-Lycke Agenda Introduktion Primärprevention Nya Lätta tips Demografi och hälsofaktorer Metod och MI med

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar

Läs mer

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn

Övervikt och fetma hos barn Övervikt och fetma hos barn Kristina Thorngren-Jerneck Barnhälsovårdsöverläkare Barn- och ungdomssjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Normalviktig, överviktig eller fet? BMI-gränser Vuxna: BMI >25=överviktig

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det. Barnhälsovårdsöverläkare Per Möllborg 20130916 Tack till kollega Henri Toivonen som lånat ut en del bilder till föredraget Hur

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata

Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata Bilaga till Fortsättning Barnhälsodata Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata En inspiration och ide skiss baserat på en tolkning av NEXT gruppens specifikation i slutrapport

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Barnhälsovård - att främja barns hälsa. Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016

Barnhälsovård - att främja barns hälsa. Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016 Barnhälsovård - att främja barns hälsa Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016 Barnhälsovårdens föränderliga verksamhet BHV ska utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning BMI Epidemiology Study Göteborg Jenny Kindblom Docent, Sahlgrenska Akademin Specialistläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagens disposition Berätta

Läs mer

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige

Läs mer

Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg

Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg Centrala Barnhälsovården, Skaraborg april 2015 Revideras senast april 2016 Handläggning av barn med övervikt eller fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg Inledning Övervikt och fetma är ibland ett symptom

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp

Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Tentamen Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp Kurskod: MC2036 Kursansvarig: Reidun Stenberg Datum: 2011 05 09 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 62 poäng Godkänd

Läs mer

1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur.

1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. Instruktioner inför neonatal seminarium 9. oktober 2015. 1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. 2.

Läs mer

Välkommen till Tillväxtseminariet!

Välkommen till Tillväxtseminariet! Välkommen till Tillväxtseminariet! Seminariet om barns tillväxt och pubertet ligger ofta tidigt under pediatrikkursen. Syftet är att du ska få en god introduktion kring hur vi bedömer barns tillväxt, framför

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5 Sofia Olausson Barnneurolog Viktproblematik Vanligt förekommande vid CP Oftast undervikt, men ibland även övervikt

Läs mer

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde

Läs mer

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma

Läs mer

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård

Läs mer

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster

Läs mer

Tema övervikt 26-27 januari 2016

Tema övervikt 26-27 januari 2016 Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes

Läs mer

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015 Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos

Läs mer

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: BB Giltig fr.o.m: 2018-08-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 2 Faktaägare: För mor:

Läs mer

Lathund för BHV i PMO. version 1.2

Lathund för BHV i PMO. version 1.2 Lathund för BHV i PMO version 1.2 Innehåll Logga in... 3 Mitt arbete... 3 Öppna journal... 4 Sök barn... 4 Registrera ett barn... 5 Sök efter barn som redan är registrerade i PMO... 5 Välj journaltyp...

Läs mer

HÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk!

HÄLSA på wikipedia. Välkomna! 1948 WHO:s definition av HÄLSA. HÄLSA ur biomedicinskt perspektiv. Antingen är du frisk eller så är du sjuk! Välkomna! Jämställt föräldraskap Hälsa Folkhälsa Folkhälsoarbete Faktorer som påverkar vår hälsa Margareta Berglund, Distriktssköterska, MPH Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne 11 och 12 oktober

Läs mer

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Vad visar litteraturen? Ökad risk att uppleva MFR om Yngre

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Årsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc

Årsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc Årsstatistik 2014, Verksamhetsuppföljning FyrBoDal Inskr BVC Födda Födda Födda Födda Födda Födda Födda Erbjudits BCG-vacc % BVC Tot ant 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2014 2014 BVC Strömstad Läkarhus

Läs mer

Forskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent

Forskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent Forskning i ABIS Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot angripande bakterier och virus. I immunförsvaret ingår en rad

Läs mer

DUGGA kull 2 Moment Utveckling. Fredagen den 28/ Skrivtid: kl Max: 30 p. Godkänt: 20 p. Poäng: Lycka till!!

DUGGA kull 2 Moment Utveckling. Fredagen den 28/ Skrivtid: kl Max: 30 p. Godkänt: 20 p. Poäng: Lycka till!! DUGGA kull 2 Moment Utveckling Fredagen den 28/10-2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 30 p Godkänt: 20 p Poäng: Namn: Lycka till!! 1. Utifrån ett barns föräldralängder kan man, som bekant, beräkna förväntad

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse

Läs mer

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog

Läs mer

GENERELLA INDIKATIONER

GENERELLA INDIKATIONER Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

DUGGA. Utveckling. Fredag 1/2. Skrivtid: LÄRAREX. Max: 34 p. Godkänt: 23 p. Namn: Poäng: Lycka till!

DUGGA. Utveckling. Fredag 1/2. Skrivtid: LÄRAREX. Max: 34 p. Godkänt: 23 p. Namn: Poäng: Lycka till! DUGGA Utveckling Fredag 1/2 Skrivtid: 15.00-16.00 LÄRAREX Max: 34 p Godkänt: 23 p Namn: Poäng: Lycka till! LÄRAREX DUGGA KULL 1-130201 1. Hur stort är vätskebehovet hos: a) Ett spädbarn uttryckt i ml/kg/dygn?

Läs mer

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se

Läs mer

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik

Läs mer

3 års hälsobesök i team

3 års hälsobesök i team 3 års hälsobesök i team Sammanfattning av barnets första tre levnadsår och uppföljning av 2,5-års besök: t ex barnets språkutveckling, födoämnesallergi/intolerans, m.m. Alla Alla vid behov Alla vid behov

Läs mer

DUGGA. Utveckling. Fredag 22/3. Skrivtid: Max: 33 p. Godkänt: 21 p. Lycka till! LÄRAREX

DUGGA. Utveckling. Fredag 22/3. Skrivtid: Max: 33 p. Godkänt: 21 p. Lycka till! LÄRAREX DUGGA Utveckling Fredag 22/3 Skrivtid: 15.00-16.00 Max: 33 p Godkänt: 21 p Lycka till! LÄRAREX 1) Ange tre positiva effekter av feber på kroppens immunförsvar. (3 p ) Svar: Minskad/hämmad tillväxt av bakterier

Läs mer

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017 Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna

Läs mer