Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Transkript

1 Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef obstetrik Bakgrund: BHV påtalar att mammor/föräldrar som går hem med tillägg av modersmjölksersättning från BB ofta fortsätter mata till och har svårt att sätta ut tillägget. De upplever att föräldrarna har en rädsla över att barnet ska minska i vikt/få lågt blodsocker. Föräldrarna hinner inte bli trygga med amningen och med de korta vårdtiderna så hinner inte tillägget trappas ut. Det är en känslig tid då föräldrarna lämnat sjukhuset och det är ett glapp till besöket på BHV. Problem: Det är svårt att ge generella riktlinjer om uttrappning mer än att mamman/föräldrarna behöver mycket stöd. Ofta ges råd om fortsatt tillmatning oberoende av amnings- bröst- och barnstatus och oavsett mammans/föräldrarnas önskan/delaktighet. Syfte: Att individbasera uttrappning av tillägg med modersmjölksersättning och få ett gemensamt handläggande om vilka faktorer som bör beaktas och bedömas. Att föräldrarna ska kunna känna sig trygga med amning/tillmatning med bröstmjölk och uttrappning av modersmjölksersättning. Forskning: Hud-mot-hudkontakt direkt efter förlossningen tills barnet har ammat ökar mjölkmängden snabbare och ger mer mjölk. När mamma och barn måste separeras efter förlossningen kan tidig stimulering av brösten ge samma effekt. Det är svårt att hitta forskning som stöder om hur uttrappning av tillägg ska ske på bästa sätt. Erfarenheter visar att individuell bedömning behöver göras: 1) om tillägg kan sättas ut helt. 2) trappas ner i dygnsmängd. 3) kvarstå på samma dygnsmängd eller 4) om dygnsmängden behöver ökas vid hemgång.

2 Styrande lokalt dokument 2 (5) Förebygga: Oavbruten säker hud-mot-hudkontakt direkt efter förlossningen tills barnet ammat/somnat. Start av tidig urmjölkning om barnet somnat utan att suga och för mammor som fått barn som behöver tillmatning enl. PM. Detta underlättar uttrappning av tillägg med bröstmjölksersättning och övergång till amning/tillmatning med bröstmjölk. Faktorer att beakta för bedömning av uttrappning Är barnet frisk och fullgånget eller finns riskfaktorer (ex. prematur, lätt eller tung för längden, låg Apgar och BE) Aktuellt barnstatus (vitalitet, andning, hudfärg, elimination, vikt) Aktuellt Amningsstatus (tag om bröstet, sugförmåga, smärtupplevelse, sugmönster/rytm, bröstvårtans utseende) Mammans bröststatus (finns tecken på ökad mjölkmängd eller finns riskfaktorer ex. smärta, sen stimulering av bröstet, komplikationer under graviditet eller förlossning, förlossningsupplevelse samt psykologiska aspekter vid bröstopererad) Mammans erfarenheter utifrån tidigare amning, problem, hel- eller delammat Mammans tillit, motivation, förväntningar, önskemål Tillmatningsmängd och antal amningstillfällen senaste dygnet Förslag på handläggning: Bedöm och utvärdera: Gör en bedömning av helheten Barnets totala intag av tillägg, antal amningstillfällen senaste 24 timmarna relaterat till barnets viktutveckling! Mammans bröststatus. Finns tecken på ökad mängd bröstmjölk? Finns riskfaktorer ex, smärtsam amning, oro för bröstopererad? Barnets status, är barnet pigg och vital eller finns riskfaktorer som ikterus, stor viktnedgång, trötthet, avvikande eliminationsmönster? Amningsstatus utan * eller finns * som visar något avvikande av de 5 punkterna samt något som indikerar att extra stöd behövs? Olika tillmatningsstrategier När fortsatt tillmatning rekommenderas kan intaget ske på olika sätt beroende på hur ofta barnet ammar och dygnsmängden modersmjölksersättning/bröstmjölk. Mängden tillmatning kan fördelas vid enstaka tillfällen när barnet är mer piggt och verkar hungrig eller jämt över dygnet. Oavsett tillmatningsfrekvens bör amning alltid uppmuntras på barnets signaler, dvs fri amning. Variationen kan vara stor på hur barn uttrycker sina behov. Ett piggt och aktivt barn kan signalera och då är det mer möjligt att följa barnets signaler vid tillmatning. Ett lite tröttare barn kan behöva stimuleras genom mer regelbunden tillmatning.

3 Styrande lokalt dokument 3 (5) Olika exempel på uttrappning av tillägg med modersmjölksersättning: 1) Kan sättas ut helt: -Om tecken finns att mammans bröstmjölk ökat i mängd kan modersmjölksersättning sättas ut och ersättas av amning om Amningsstatus är utan * samt att barnstatus är utan riskfaktorer. -Om mamman har gott om bröstmjölk och om barnet har riskfaktorer och behov av fortsatt tillmatning utöver amning, kan tillmatning med modersmjölksersättning sättas ut och ersättas av mammans urmjölkade bröstmjölk 2) Successivt trappas ner: - Om mammans bröstmjölk ökat i mängd, Amningsstatus är utan anmärkning men behov av tillmatning kvarstår pga att exempelvis barnets viktnedgång ej planat ut, kan tillmatning successivt behöva trappas ut. Ett barn tillmatas exempelvis med 30ml x 6-8 gånger/dygn vid hemgång. Uttrappning kan då förslagsvis ske på följande sätt: första dagen hemma med ca 30ml x 4-6 gånger/dygn, andra dagen hemma ca 30ml x 2-4 gånger/dygn, tredje dagen hemma ca 30 ml x 0-2 gånger/dygn. Tillmatning ges exempelvis när barnet verkar som mest intresserad. 3) Fortsätta med samma dygnsmängd: -Om tecken finns på att mammans bröstmjölk börjat öka i mängd men Amningsstatus har * kan man fortsätta med samma dygnsmängd tillmatning ytterligare något dygn innan nedtrappning/utsättning sker. 4) Ökning av dygnsmängd -Om inga tecken finns på att mammans mjölk ökat i mängd, oavsett om riskfaktorer finns hos barnet eller ej, kan mängden modermjölksersättning behöva ökas, se PM för tillmatning. Uppmuntra mamman att fortsätta med urmjölkning om barnet inte ammar aktivt ca 8-12 gånger/dygn, för att stimulera mjölkproduktionen. Dokumentation Dokumentera indikation för tillägg samt planering för uttrappning av tillägg med modersmjölksersättning i barnets vårdsammanfattning. Ge föräldrarna vårdplaneringen med fortsatt handläggning och uppföljning (finns utskrivna A:4 blanketer på avdelningen) som stöd samt för att underlätta för fortsatt handläggning vid annan enhet. Individuell bedömning (Detta dokument nedan finns på avd och skickas

4 Styrande lokalt dokument 4 (5) med patienten): Barnets namn.. Barnets ålder:.. Födelsevikt: Lägsta vikt. Dagens vikt.. Frågor att besvara, använd barnets obslista och/eller nutritionslistan för hjälp -Hur många gånger har barnet ammat senaste 24 timmarna?. -Hur många gånger har barnet fått ersättning senaste 24 tim?... -Dygnsmängd tillmatning senaste dygnet?... -Hur ser barnets viktutveckling ut? Går ner, stannat av, börjat gå upp? -Hur ser barnets avföring ut? mek - brun - gul? Vårdplanering: fortsatt handläggning och uppföljning.. Vårdplanering: fortsatt handläggning och uppföljning.. Om behov av extra stöd behövs under denna period, erbjud tidig uppföljning vid lämplig mottagning; Återbesöks/BBmottagning, BVC eller Amningsmottagning Källmaterial: Karolinskas Strategi för Amning och Amningscentrums handlingsplan för WHO/UNICEF:s Tio STEG Sammanställt av: Amningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Bild

5 Styrande lokalt dokument 5 (5) Versionshistorik Version Datum Förändring och kommentar Ansvarig Omvårdnads PM inlagt från mapp. Agneta Rudels Björkman