Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med"

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Obstetrik gemensamt (annri13) Godkänd av: Nils Crona, Verksamhetschef, Obstetrik gemensamt (nilcr) Denna rutin gäller för: Verksamhet Neonatologi; Obstetrik gemensamt Förutom SU gäller riktlinjen även för Mödrahälsovård och barnhälsovård i Göteborg och Södra Bohuslän Medicinsk rådgivare Tomas Fritz ÖL SU. Ann-Sofie Caverfors BÖL Göteborg och Södra Bohuslän. Ansvar Gäller för personal inom de enheter/verksamheter som berörs av rutinen. Ansvar för spridning och implementering har VEC/EC. Verksamhetschefen ansvarar för att rutinen finns och följer gällande författningar/lagar. Arbetsgrupp Liselotte Bergqvist Verksamhetsutvecklare SU, Ulrika Bjällmark och Linnéa Swanson Verksamhetsutvecklare MHV, Sofia Wijk och Ann Jansson Verksamhetsutvecklare BHV, Eva Johansson och Mia Arnedotter-Johnson barnsjuksköterska Neonatalverksamheten, Uppföljning, utvärdering och revision Ansvarig för revision: Anna-Karin Ringqvist Verksamhetsutvecklare, Obstetrik SU. Verksamhetschef ansvarar för uppföljning av innehållet i rutinen. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Obstetrix/Melior, om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO. Revideringar i denna version Ersätter version från Inledning Primärvården Göteborg, Södra Bohuslän och Sahlgrenska Universitetssjukhus har enats om att UNICEF/WHOs Tio Steg för en lyckad amning (bilaga 1) är en gemensam och övergripande strategi för primärvård och sjukhus. Riktlinjerna är gemensamma för hela. Alla anställda som arbetar med amning ska genomföra den web-baserade amningsutbildningen i Lärplattformen och gå den gemensamma amningsutbildningen. Rekommendationen är att det finns amningsombud på varje enhet som gått 7,5 hp i amning eller motsvarande. De har som uppgift att sprida kunskap och bidra till att säkerställa hög kvalitet i amningsstödet på enheterna. Amningsmottagningen, ett kunskapscentrum för amning På Amningsmottagningen arbetar specialistbarnmorskor inom amning. Grundkrav för att arbeta som amningsombud är 7,5 hp i amning på avancerad universitetsnivå. De har även som uppgift att sprida amningskunskap och hålla sig uppdaterade om aktuell forskning inom amningsområdet. Amningsmottagningen utför konsultationer gentemot primärvården och övriga verksamheter inom SU såsom barnkliniken och infektionskliniken. Det går bra att vända sig till Amningsmottagningen för hjälp med utbildningar och föreläsningar om amning. 1 (av

2 Innehåll Förutom SU gäller riktlinjen även för... 1 Medicinsk rådgivare... 1 Ansvar... 1 Arbetsgrupp... 1 Uppföljning, utvärdering och revision... 1 Revideringar i denna version... 1 Inledning... 1 Amningsmottagningen, ett kunskapscentrum för amning... 1 Allmän del för alla verksamheter... 3 Amning och mötet med familjen... 3 Amningsstatus/amningsobservation... 3 Amningshjälp i praktiken... 3 Amningsnapp... 3 Flaskmatning... 3 Nappanvändning... 4 Informera föräldrarna om... 4 Under graviditet... 4 Mödrahälsovården ansvarar för att... 4 Samtal och information... 4 Föräldrastöd på BMM... 5 Till kvinnor som är ambivalenta eller inte planerar att amma... 5 Gravida kvinnor inneliggande på sjukhus... 6 Det nyfödda barnet... 6 Amningsstarten för friska fullgångna barn... 7 Barn som ammats under första vakenhetsperioden... 7 Barn som inte sugit under första vakenhetsperioden med vårdas tillsammans... 7 Barn som separerats från mamma under den första vakenhetsperioden... 7 Barn som inte visar tecken på att vilja suga när ett dygn gått... 7 Barn som inte visar tecken på att vilja suga trots ovan nämnda åtgärder... 8 Tillmatning... 8 Att tänka på:... 8 Om barnet tillmatas vid hemgång och vill amma:... 8 Tillmatningsmetoder... 8 Sondmatning vid bröstet... 8 Bröstkompressioner... 8 Koppmatning... 9 Fingermatning... 9 Det sjuka eller förtidigt födda barnet... 9 Fri tillgång till bröstet... 9 Tidig urmjölkning... 9 Tillmatning av sjuka och prematura barn Informera föräldrarna om Sida 2 (av

3 Efter barnets första levnadsvecka Bilagor Allmän del för alla verksamheter Amning och mötet med familjen I mötet med de blivande föräldrarna är det viktigt att ha goda kunskaper och ett genomtänkt förhållningssätt till amning för att kunna ge upplysning, uppmuntran och rätt information. Det är angeläget att fundera på vad som kan påverka den egna rollen, t ex: Egen amningserfarenhet Egna attityder Fördomar Kunskap, evidensbaserad och klinisk erfarenhet Utbildning inom amning Samhället Omgivningens attityder Prestationskrav (föräldrar, vårdpersonal) Förebilder Amningsstatus/amningsobservation Alla kvinnor erbjuds ett amningsstatus tillsammans med mamman genom att närvara vid en amning för en amningsobservation enligt rikshandboken och Virpis modell, bilaga 2. Detta innebär att göra föräldrar uppmärksamma på barnets amningsreflexer, amningsteknik, amningsposition. Bekräfta mamman, inge trygghet och uppmuntra den icke ammande föräldern att stödja amningen. Amningshjälp i praktiken Undvik handgriplig hjälp. Docka och tygbröst som hjälpmedel är att föredra då det är både pedagogiskt och omvårdnadsmässigt fördelaktigt. Amningsnapp Vid situationer där mamman inte alls kan amma utan måste pumpa på grund av smärta eller att barnet inte lyckas suga alls är amningsnappen att föredra. Amningsnapp kan vara ett hjälpmedel till framför allt för tidigt födda barn, då den kan nå längre upp i gommen än bröstvårtan och på så sätt stimulera sugreflexen. Amningsnapp kan användas om det ökar mammans välbefinnande med amningen. Den bör inte användas innan mjölkproduktionen kommit igång. Amningsnappen ses som ett tillfälligt hjälpmedel som barnet kan vänjas av med. Informera om vikten av god hygien och speciellt om mamman har sår på bröstvårtorna. Metod: Amningsnappen fuktas med vatten och vrängs halvvägs ut och in innan den sätts på bröstvårtan. Detta åstadkommer ett vakuum så att bröstvårtan kommer ut i nappen. Låt barnet använda sin sökreflex utan att trycka in amningsnappen i barnets mun. Se bilder i boken Amningsguiden av Lena Weimers. Bröstvårtan ska vara rund efter amningen och mamman skall uppmärksamma risken för skavsår. Flaskmatning Flaskmatning samtidigt som man ammar kan störa amningen och rekommenderas inte på BB om kvinnan önskar amma. I de fall då mamman väljer att flaskmata och samtidigt amma så rekommenderas flaskmatningsteknik som främjar rootingreflexen. Det innebär att inte stoppa in Sida 3 (av

4 flasknappen direkt i barnets mun utan låt barnet söka som vid amning. Nappanvändning Varken sug- eller dinappar bör rekommenderas på BB till friska fullgångna barn som har fri tillgång till bröstet och förväntas kunna amma. Tröstnappar kan ges till prematura och sjuka barn om barnen inte har fri tillgång till mammans bröst. Barn som inte ammas rekommenderas napp för att det kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Informera föräldrarna om Att undvika napp i amningsstarten är en rekommendation som syftar till att stödja amning Det finns studier som visar att nappanvändning och flaskmatning, speciellt de två första dygnen, påverkar sugbeteendet och mjölkproduktionen negativt Det finns studier som visar att tröstnapp ger färre amningstillfällen per dag, vilket är ogynnsamt för etablerandet av amningen och kan leda till att den totala amningstiden blir kortare än vad mamman tänkt sig Det är olika sugteknik samt olika hastighet på mjölkflödet mellan flaska och bröst. Flaskmatning kan leda till att barnet får svårare att ta bröstet, tappar tålamodet, skriker eller somnar innan utdrivningsreflexen har kommit igång samt att mamman kan få ont på bröstvårtorna Tröstnapp kan maskera tidiga hungersignaler. Barnet suger intensivt och förefaller nöjt men får inte i sig mat Prematura och sjuka barn kan behöva suga på tröstnapp i samband med måltid om de inte har tillgång till bröstet eller då barnet av medicinska skäl inte orkar.tröstnapp ges i samråd med föräldrarna Vid etablerad amning kan napp användas utan att det visat sig påverka amningslängden Att det kan vara bra att minska på nappanvändandet vid amningsproblem som till exempel svårighet att etablera mjölkproduktionen, dålig viktuppgång på barnet eller smärtsam amning Under graviditet Mödrahälsovården ansvarar för att identifiera och dokumentera kvinnans tidigare amningserfarenhet, förväntningar, behov av stöd och önskemål om amning. bidra till att mamman/föräldrarna motiveras till att amma exklusivt i sex månader. För de flesta barn räcker det med enbart bröstmjölk som uppfödning de första sex månaderna bidra till en positiv inställning till amning ge blivande föräldrar kunskap om det nyfödda barnets signaler och medfödda förmåga hur barnet visar att det vill amma informera blivande föräldrar om amning och hudnära vård informera de blivande föräldrarna om vart de kan vända sig för råd och stöd om amning efter hemgång vid behov remittera till amningsmottagning och/eller annan enhet i till exempel vid tidigare traumatisk amningsupplevelse Samtal och information Utgå gärna från samtalsmetodiken (motiverande samtal), och använd öppna frågor samt be om lov att få berätta lite mer. Samtalet kan förslagsvis inledas med att kvinnan erbjuds att berätta om Sida 4 (av

5 sin egen inställning till amning och vad hon har för kunskaper själv. Är hon omföderska är det naturligt att fråga vad hon har för tidigare erfarenheter av amning. Involvera den icke ammande föräldern i samtalet och betona dennes betydelse med stöd och avlastning under amningsperioden. Förutsättningar för att modern ska lyckas med amningen är att hon har goda kunskaper och får stöd och uppmuntran från omgivningen, vilket ger henne tillit till sin egen förmåga. Var lyhörd för de blivande föräldrarnas erfarenheter och funderingar om amning. Vid eventuell oro eller tveksamhet till amning erbjud kvinnan/paret möjlighet till samtal om detta. Stärk kvinnans tillit/självförtroende till sin egen förmåga att amma Ta del av och samtala omkring kulturella aspekter på amning. Det är viktigt att undanröja onödig oro inför amningen. Information ges också om mammans förändrade sömnmönster för att skapa realistiska förväntningar de första dygnen Följ upp samtalet vid nästa besök. Gravida kvinnor med komplicerad graviditet såsom diabetes, tillväxthämning och de med ökad risk för prematurbörd informeras om hur de kan etablera amningen och att deras barn behöver oftare tillmatning av medicinska skäl. Dessa kvinnor är ofta i behov av individuell information. Föräldrastöd på BMM Innehållet i föräldrastödet: Amningsställningar - vikten av avslappnad och bekväm amningsställning Amningsmönster, variationer i amningsfrekvens, duration och dygnsrytm. Hur vet jag som förälder att barnet får tillräckligt med mjölk? Realistiska förväntningar på amningen den första tiden Barnets beteende och signaler Amningsstart och utdrivningsreflex Smärta i samband med amning Handmjölkning Koppmatning/flaskmatning Saklig information om hur kost, läkemedel, rökning och alkohol påverkar bröstmjölken och amningen Amningsstöd kan ges på BHV, Amningsmottagning på sjukhuset och Amningshjälpen BHV-sjuksköterskan kan bjudas in för att introducera BHV och ta upp amningsfrågor Hudnära och säkerhet Samsovning enligt Socialstyrelsens riktlinjer Den icke ammande förälderns roll Hjälpmedel: Docka och tygbröst LAVA-filmen om amning visas. Filmen Skin to skin (First hour) visar barnets beteende när det är nyfött och kan visas för föräldrarna. Filmen bygger på Ann-Marie Widströms forskning och gjord på Karolinska. Den beställs via amningshjälpen. Till kvinnor som är ambivalenta eller inte planerar att amma Sida 5 (av

6 Kvinnor som inte kan/vill eller känner sig tveksamma till amning ska bemötas med respekt för sitt val och sina känslor för amning. Stöd och vägled kvinnor som inte önskar amma i annan uppfödning. Informera om vikten av att vårda barnet hudnära. Vid svår ambivalens kan remiss till specialistbarnmorskorna för amningsstöd på amningsmottagningen skrivas. Dokumentera och gör en vårdplan i samråd med kvinnan. Patientinformation: Information till dig som inte ska amma information om mjölkproduktion Till dig som inte ammar information om flaskmatning och bröstmjölkersättning Gravida kvinnor inneliggande på sjukhus Kvinnor som ligger på sjukhus under graviditeten får individuellt anpassad amningsinformation. Föräldrarna ska ges möjlighet att diskutera erfarenheter och förväntningar. De som ligger inne på grund av ökad risk för tidig förlossning förbereds för den speciella situationen och hur de kan etablera amningen även om barnet inte suger till en början. De informeras om betydelsen av en tidig start och hur de kan få igång en effektiv mjölkproduktion genom handmjölkning och pumpning. Det nyfödda barnet Nyfödda barn läggs hud mot hud med sin mamma efter förlossningen på ett säkert sätt om inga medicinska hinder föreligger. Mamman halvsitter med barnet som ligger i grodposition högt mellan mammans bröst. Uppmärksamma föräldrarna om de 9 utvecklingsstadierna hos nyfödda: 1. Födelseskrik 2. Avslappning. Barnet vilar efter födelsen och har vanligen inga mun- eller handrörelser. 3. Uppvakning. Barnet börjar göra små rörelser med huvudet och axlar, börjar blinka och öppnar så småningom ögonen. 4. Aktivitet. Barnet gör slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelserna tilltar. 5. Kryp- eller glidrörelser. Barnet försöker närma sig bröstet med korta kryprörelser eller gör glidande rörelser, ofta baklänges. 6. Vila. Barnet vilar mellan perioder av aktivitet. 7. Tillvänjning. Barnet bekantar sig med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet, samtidigt som barnet masserar bröstet. Denna fas kan upplevas som långvarig. Förmedla till mamman/föräldrarna att tillvänjningen måste få ta den tid den tar. 8. Barnet börjar suga. 9. Sömn. Barnet somnar efter att ha tillfredsställt sitt naturliga behov av att amma. Först efter första amningen undersöks barnet av barnmorskan. Barnet läggs sedan åter hud mot hud hos mamma. Om barnet av någon anledning inte kan ligga hud mot hud hos mamma kan den andra föräldern ha barnet hud mot hud. Vid separation av mamma och barn görs en omstart så fort tillfälle ges. Omstart innebär att barnet läggs hud mot hud. Sida 6 (av

7 Amningsstarten för friska fullgångna barn Definition: Barn födda >= 37+0 veckor som genomgått en normal förlossning eller planerat/okomplicerat akut sectio samt har Apgar 7 eller mer vid fem minuters ålder. Barn som ammats under första vakenhetsperioden Barn som ammats under första vakenhetsperioden kan sova vidare tills det visar tecken att vilja suga förutsatt att de vårdas hudnära Det är en fördel om mamman handmjölkar fram lite råmjölk till barnet några gånger under första dygnet om barnet inte visar något sugintresse Barnet ska i första hand vårdas hud mot hud och informeras om säker hud mot hudvård Föräldrarna görs uppmärksamma på barnets signaler som är diskreta första dygnet Det är viktigt att barnet kommer till bröstet så ofta som det önskar Erbjud genomgång av amningsteknik till föräldrarna för att förebygga amningsproblem och smärta Barn som inte sugit under första vakenhetsperioden med vårdas tillsammans Om barnet somnar utan att ha sugit efter förlossningen kan man utifrån barnet avvakta ca 12 timmar och barnet vårdas hud mot hud Mamman uppmuntras att handmjölka några gånger första dygnet Mjölken ges på sked tills barnet visar intresse för att suga. Det är viktigt att uppmärksamma föräldrarna på barnets signaler och att det får möjlighet att suga så fort det vaknar Prolaktinnivåerna ligger allra högst den första timman, men nivåerna är höga upp till 6 timmar efter förlossningen. Det är därför en fördel om mamman handmjölkar fram några droppar så tidigt som möjligt med tanke på att få igång mjölkproduktionen En bedömning av barnet utförs av barnmorskan med 6-8 timmars intervall eller tätare Om barnet inte har sugit efter förlossningen är det viktigt att gå varligt fram. Att forcera barnet till bröstet utan att det visar något intresse för att suga är ofta utsiktslöst och kan resultera i att mamman blir orolig och tror att något är fel. Däremot är det viktigt att barnet ligger hud mot hud eftersom det stimulerar suglusten och barnet spar energi Barn som separerats från mamma under den första vakenhetsperioden Då mamma och barn separerats görs en omstart när de träffas, vilket innebär att barnet även om det sover, kläs av och läggs hud mot hud med mamma. Hudkontakt har en lugnande, smärtlindrande och blodtryckssänkande effekt på mor och barn. Barn som inte visar tecken på att vilja suga när ett dygn gått Fortsätt uppmuntra hud mot hud kontakt och visa mamman hur hon kan fortsätta handmjölka Låt barnet slicka i sig mjölken vid bröstet för att stimulera suglusten och/eller ge råmjölken på sked eller kopp Tänk på att det kan ta lite tid innan mamman lärt sig tekniken och uppmuntra henne till att handmjölka ofta, minst 8 ggr/dygn Sida 7 (av

8 Om handmjölkning inte fungerar eller känns bekvämt kan hon pumpa Om varken handmjölkning eller pumpning fungerar gör barnmorskan en bedömning om tillmatning med bröstmjölksersättning. Ge alltid mammas mjölk i första hand Tillmatning Barn som inte visar tecken på att vilja suga trots ovan nämnda åtgärder Uppmuntra till fortsatt hud mot hud kontakt. Mamman fortsätter att regelbundet handmjölka ur och ge på kopp tills barnet visar intresse för att suga. Hur och hur ofta är beroende på situation och mängd råmjölk Informera mamman om att det kan ta upp till 3 dygn innan barnet visar sugintresse. Föräldrarna kan stimulera barnets sök- och sugreflex genom att pussa och stryka över läpparna. Informera om tålamod och lugn. Amningsnappen kan ibland vara en hjälp om barnet öppnar munnen, men inte börjar suga. Amningsnappen kan stimulera sugreflexen i gommen. Den skall dock inte användas innan mjölken kommit igång. I dessa situationer kan amningsombuden på avdelningen eller Amningsmottagningen konsulteras Om barnet inte visar sugintresse tredje dygnet bör sjukdomstillstånd övervägas och barnläkare konsulteras Friska barn i fullgången tid tillmatas inte med annat än bröstmjölk utan medicinsk indikation. Att tänka på: Bröstmjölk från mamma används alltid i första hand Handmjölkningsfrekvens samt bröstmjölksmängd bedöms individuellt. Minst 8 ggr/dygn rekommenderas Dokumentera i Obstetrix obs-lista Vid svårmatade barn bör vårdpersonalen tillmata barnet eller stötta föräldrarna så att de känner sig trygga med tillmatningen Tillmatningen minskas successivt så att mammans mjölkmängd ökar Om barnet tillmatas vid hemgång och vill amma: En vårdplan för uppföljning görs Uppföljning sker på BB-mottagning eller amningsmottagning första levnadsveckan och därefter kontaktas BHV Tillmatningsmetoder Sondmatning vid bröstet Om barnet suger men inte får i sig tillräckligt med mjölk vid bröstet kan sond användas. Metod: Barnet suger först en stund på bröstet och sedan stoppas en sond in i barnets mungipa, andra änden av sonden stoppas i en flaska alternativt kopp med mjölk. Barnet suger sedan i sig den extra mjölken och bröstet får samtidigt stimulans för ökad mjölkproduktion. Bröstkompressioner Vid de tillfällen då mamman har en bra mjölkproduktion, men barnet inte suger i sig ordentligt kan bröstkompressioner användas för att öka mjölkflödet och därmed mängden mjölk till barnet. Sida 8 (av

9 Metod: När barnet inte längre suger lika aktivt vid bröstet tar mamman ett ordentligt tag om hela bröstet och komprimerar det. Barnet börjar då åter suga aktivt och svälja. När barnet gör en paus släpps bröstet och när barnet suger görs samtidigt en ny kompression av bröstet. Koppmatning Om barnet inte suger kan tillmatning ske med kopp. Bröstmjölken/bröstmjölksersättningen hälls i en kopp som värms i vattenbad. Metod: Koppen placeras lätt mot underläppen och tungan är fri. Det är viktigt att barnet sitter så upprätt som möjligt och att barnet är aktivt och lapar/sörplar i sig maten i sin egen takt. Undvik att hälla i barnet maten. Barnet kan behöva en eller flera korta pauser under måltiden. Fingermatning Om barnet inte visar tecken på att vilja suga efter de första dygnen, kan sugreflexen stimuleras i gommen med ett finger. Fingermatning, med en sond utmed fingret, kan användas när barnet inte vill/kan ta bröstet. Det lugnar barnet och stimulerar samtidigt barnets sugreflex. Efter en kort stunds fingermatning försöker man få barnet till bröstet. Man kan även använda fingermatning för att känna hur barnet suger. Om mamman inte är där är koppmatning att föredra. En vårdplan görs tillsammans med föräldrarna. Metod: Ta på en ren latexfri handske. Tejpa en matsond utmed fingret och placera fingret i barnets mun med nageln ner mot tungan och fingertoppen i hårda gommen. Placera änden på sonden i en kopp eller flaska med mjölk. Håll koppen/flaskan högre än barnet i starten tills barnet börjar suga och sänk sedan koppen/flaskan. Det sjuka eller förtidigt födda barnet Då barnet vårdas på neonatalavdelning är målet att ej separera mamma och barn. I de fall barn och mors tillstånd tillåter kan familjen flytta in på familjerum och vårdas tillsammans. Föräldrarna ses som en resurs för sitt barn. Om mammas tillstånd inte tillåter att vistas på neonatalavdelning kan partnern eller annan anhörig vårda barnet. I de fall mamma inte kan vara på avdelningen eftersträvas att låta barnet tillbringa så mycket tid som möjligt hos mamma. Tidig och kontinuerlig hud mot hudvård under hela vårdperioden eftersträvas. Så fort barnets tillstånd tillåter läggs barnet i flexorläge mellan mammas bröst. Fri tillgång till bröstet Då barnet är tillräckligt stabilt kan det läggas till bröstet. Det tidigt prematura barnet kanske bara ligger för att känna doft, slicka och smaka på mammas bröst. När barnet blir mognare/friskare ökar stunderna vid bröstet. Ett ideal är att barnet hela tiden har fri tillgång till bröstet, och vid varje tecken på att barnet vill suga kan det då omedelbart läggas till bröstet. Amningshjulet är ett pedagogiskt verktyg för att förklara barnets väg till full amning. Det är också lämpligt att användas av föräldrar och personal för att följa barnets framsteg. Tidig urmjölkning Ju tidigare brösten stimuleras desto bättre för produktionen. Prolaktinnivåerna ligger som allra högst den första timman och bäst effekt fås om man startar redan inom en timma. Om det inte är möjligt rekommenderas det inom 6 timmar för sedan sjunker prolaktinet. I första hand introduceras handmjölkning men om mamman inte är bekväm med det introduceras pumpning. Handmjölkning är att föredra första dygnet utifrån maximering av volym men därefter kan elektrisk pump användas om hon ska etablera mjölkproduktion då barnet är sjukt eller fött för tidigt. Mamman visas handmjölkning på tygbröst/gummibröst och får sedan själv prova. Studier visar att beröring/massage av bröstet vid tömning, lugn och rofylld miljö gärna med musik ökar mjölkvolymen. Mamman bör informeras om att hon kan dubbelpumpa och att det höjer prolaktinnivåerna ytterligare, vilket är gynnsamt för produktionen. Antal urmjölkningstillfällen och tid per gång är individuellt och styrs av barnets behov, Sida 9 (av

10 mammans mjölktillgång samt hennes motivation och välbefinnande. Minst åtta gånger per dygn rekommenderas för att upprätthålla mjölkproduktionen. Tillmatning av sjuka och prematura barn. En majoritet av sjuka och prematura barn behöver tillmatas. Det sker oftast med hjälp av ventrikelsond men om barnet orkar kan det tillmatas på kopp. Mammor som inte uppnått full bröstmjölksproduktion och om barnet suger kan använda sond vid bröstet. Om barnet matas med ventrikelsond och inte kan läggas till bröstet är det viktigt att den får ett par droppar mjölk i munnen för att uppleva smaken av bröstmjölk. Ett sjukt eller prematurt barn som inte har tillgång till bröstet skall inte ligga och skrika, då det går åt mycket energi, utan skall isåfall erbjudas tröstnapp. Nappen skall endast användas tillfälligt om barnet har svårt att komma till ro och mamma inte finns tillgänglig Att suga på tröstnapp kan kamouflera barnets tidiga tecken på att vilja amma. Nappflaska undviks tills barnet har en etablerad amning. Informera föräldrarna om Att tillmatningen görs på grund av att barnet tömt eller inte byggt upp sina egna reserver/energidepåer och behöver näring utöver mammans råmjölk. Tillmatningen är tillfällig och efter det kan mamman etablera amningen utifrån sina egna önskemål Handmjölkning och pumpning Modersmjölksersättning ges om mammans mjölk inte räcker för barnets behov Fördelarna med hud mot hud När barnet är intresserat av att suga erbjuds en amningsobservation, se bilaga 2. Om barnet ammas på ett bröst kan det andra bröstet mjölkas ur och ges på sked/kopp Efter barnets första levnadsvecka Barnhälsovårdens ansvarar för amningsstöd från och med barnets andra levnadsvecka. Se Rikshandboken Bilagor 1. WHO tio steg för lyckad amning 2. Amningsobservation Virpi 3. Patientinformation om handmjölkning och pumpning 4. Till dig som ger barnet bröstmjölksersättning och inte ammar Sida 10 (av

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Giltigt: 2 år fr.o.m. 2010-10-13 PM Gäller för enhet: Dokumenttyp: Framtagen av: Godkänd av: Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Mödra- och Barnhälsovården

Läs mer

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-259400 Fastställandedatum: 2017-06-12 Giltigt t.o.m.: 2019-06-12 Upprättare: Annette L Lindgren Fastställare: Ingela Högerås Amningsstrategi - VO Kvinno-

Läs mer

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster

Läs mer

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi...

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi... AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN Författat av: Länsamningsgruppen, Region Örebro län Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Tio steg som främjar amning... 4 3 Amningsstrategi...

Läs mer

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC Amningsstarten kan vara svår och all information kan inte ges vid första kontakten. Vissa insatser är viktiga vid det första mötet, medan andra

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14414 su/med 2015-01-16 3 Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Kvinnosjukvård (annri13) Godkänd av: Henrik Almgren,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin 2013-03-19 Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist VU Obstetrik

Läs mer

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner

Läs mer

Pärm - amningsråd på BVC

Pärm - amningsråd på BVC Pärm - amningsråd på BVC Innehåll: Handledning angående amningsråd på BVC Flik 1 Inledning sid 2 Bakgrund sid 2 Barnets första levnadsdagar sid 2 Syfte sid 3 Mål sid 3 Amningsråd på BVC Flik 2 1. Amningsråd

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14434 su/med 2014-11-15 4 Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Kvinnosjukvård (annri13) Godkänd av: Henrik Almgren,

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige Picasso, Maternity 1905 ett komplement till UNICEF/WHO TIO STEG för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan www.karolinska.se/amningscentrum

Läs mer

Katarina Heed. Amningsstarten

Katarina Heed. Amningsstarten Katarina Heed Amningsstarten Den första amningen Skrik Vila Vakenhet Aktivitet Krypande rörelser Vila Möta - göra sig bekant Suga Sova Barnet skriker till Barnet slappnar av och vilar Barnet tittar upp,

Läs mer

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan inom Mödra- och Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän samt Obstetrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra/Mölndal och Neonatologi vid Drottning

Läs mer

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Barn som inte visar amningsbeteende och inte suger på bröstet första dygnet Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman,

Läs mer

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Att stimulera bröstmjölksproduktionen Att stimulera bröstmjölksproduktionen Varför är det bra med tidig bröstmjölksstimulering/urmjölkning? Timmarna efter förlossningen är nivåerna av amningshormonerna oxytocin och prolaktin extra höga. Genom

Läs mer

AMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning. Lind/Ekholm / HANDLINGSPLAN. Se följande sidor.

AMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning. Lind/Ekholm / HANDLINGSPLAN. Se följande sidor. AMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning Lind/Ekholm 2015-01-16/2011-01-17 HANDLINGSPLAN Se följande sidor. HANDLINGSPLAN ett komplement till UNICEF/WHO TIO STEG för att skydda,

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Nilsson, Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Att stimulera bröstmjölksproduktionen Att stimulera bröstmjölksproduktionen Varför är det bra med tidig bröstmjölksstimulering/urmjölkning? Timmarna efter förlossningen är nivåerna av amningshormonerna oxytocin och prolaktin extra höga. Genom

Läs mer

MAM:s amningsinformation

MAM:s amningsinformation MAM:s amningsinformation Amning ett samspel När du ammar ditt barn är det inte bara mat det handlar om. Det handlar även om närhet, kärlek, tillit men även ibland oro, smärta och sorg. För en del tar osäkerheten

Läs mer

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan 1(13) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Amningsstrategi för personal 2 Vårdprogram i vårdkedjan Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Amning. Vårdkedja, 2015-12-03 Bröstkomplikationer.

Läs mer

Amningsstrategi Landstinget Västmanland

Amningsstrategi Landstinget Västmanland Amningsstrategi Landstinget Västmanland Västerås 2013-11-15 INLEDNING Nyblivna familjer i Sverige har goda förutsättningar för amning, bland annat genom möjligheten att vara hemma med sitt barn tack vare

Läs mer

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker: Att amma två Första försöken Tänk på att barnen är två olika individer, om än aldrig så lika. Börja gärna med att amma dem en och en. På så sätt bekantar du dig med barnen och kan lättare se hur var och

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje HIV-positiv kvinna under graviditet - handläggning på BB

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje HIV-positiv kvinna under graviditet - handläggning på BB Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14462 su/med 2018-03-12 5 Innehållsansvarig: Mårten Alkmark, Sektionschef, Obstetrik gemensamt (marst98) Godkänd av: Lena Otterlind, Sektionschef, Obstetrik

Läs mer

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen?

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen? Amningsutbildning steg 2 amningsbild Insulinbehandlad diabetiker Efter drygt 6 timmar BB perm och barnet läggs på mors bröst och suger några tag. Information om handmjölkning efter ca 9 timmar, men vill

Läs mer

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor 2009 Amning Speciella omständigheter Omstart : Barnets väg till bröstet Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Kontakt : mia.westlund@home.se Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21579 su/med 2018-06-21 8 Innehållsansvarig: Radha Korsoski, Överläkare, Läkare obstetrik (radko) Godkänd av: Lena Otterlind, Sektionschef, Obstetrik

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7 Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7 Innehållsansvarig: Elizabeth Franklin, Barnmorska, Obstetrisk mottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (elifr16) Giltig från: 2018-08-14 Godkänt

Läs mer

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat 2009 Amning Litteratur Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence Human Lactation Jan Riordan Immunobiology of Human Milk

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel Amningsutbildning Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Födelsevikt 2400 g i vecka 36 Barnets temp 36,3. TM ord. av barnläkare 10-15 x 8. Pojken

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14463 su/med 2018-03-14 5 Innehållsansvarig: Mårten Alkmark, Sektionschef, Obstetrik gemensamt (marst98) Godkänd av: Lena Otterlind, Sektionschef, Obstetrik

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Saker du inte behöver göra

Saker du inte behöver göra Saker du inte behöver göra Du behöver inte plocka undan i sovrummet. Skjut på saker, bokstavligt, så skapar du en liten gång utan risk för snubbel. Du behöver inte ringa alla och rapportera om hur saker

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2013 Omslagsfoto: Ola Gäverth Den här broschyren är utdrag

Läs mer

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Amningsstudien Bakgrund Sjunkande amningsförekomst i Sverige Föräldraskap och påfrestningar Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Implementering av ny kunskap Helamning 2 månader 6 månader Område

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Amning & Jämställdhet

Amning & Jämställdhet Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New

Läs mer

Amning. och typ 1-diabetes

Amning. och typ 1-diabetes Amning och typ 1-diabetes Amning är ett känslofyllt ämne oavsett hur din amning har sett ut innan eller kommer att se ut. Har du diabetes kan det ibland bli en extra utmaning när du ska amma då bland annat

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset Välkomna till oss på planerat kejsarsnitt! Du/ni får en kallelse i brevlådan med information om vilken dag ditt/ert barn ska födas med planerat

Läs mer

Råd och tips till den nya familjen

Råd och tips till den nya familjen Råd och tips till den nya familjen BARNET AMNING Råmjölk finns redan under graviditeten. Kvinnan har mjölk till sitt barn direkt efter förlossningen. Låt barnet suga så ofta hon eller han vill tills barnet

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Information till dig som har fött barn på SUS

Information till dig som har fött barn på SUS Information till dig som har fött barn på SUS FamiljeBB Du kommer till FamiljeBB om allt är bra med dig och ditt barn efter förlossningen. Man måste dock stanna på förlossningen i minst 3 timmar för observation.

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER Nyföddas intensiv och övervakning PERSONUPPGIFTER namn: födelsetid: Döpt Odöpt Nöddöpt Nöddopet skall bestyrkas i den egna församlingen. födelsevikt: vikten vid hemfärden:

Läs mer

Amning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning

Amning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning Annorlunda start Amning på neonatalavdelning Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 309 Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktion

Läs mer

!"##$"%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

!##$%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Fall att lösa i slutet av föreläsningen Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Kvinna 30 år gammal Första barnet Normal graviditet och förlossning

Läs mer

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Fall att lösa i slutet av föreläsningen Kvinna 30 år gammal Första barnet Normal graviditet och förlossning

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 serveras

Läs mer

Information till den nya familjen

Information till den nya familjen Information till den nya familjen INNEHÅLL Grattis, du har blivit förälder!... 3 EFTER FÖRLOSSNINGEN Eftervärkar... 4 Avslag... 4 Bristningar och klipp... 4 Operationssåret vid kejsarsnitt... 5 Urin och

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13] Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [2018-12-18] [13] Innehållsansvarig:[Erica Sandberg, Strateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (erisa1) Godkänd av: Björn Andersson,

Läs mer

Minskade fosterrörelser

Minskade fosterrörelser Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar

Läs mer

Amning- handlingsplan

Amning- handlingsplan Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2016-04-01 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:

Läs mer

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25980 su/med 2016-02-09 3 Innehållsansvarig: Marie Sellhed, Vårdenhetschef bitr, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (marse15) Godkänd av: Henrik Almgren,

Läs mer

Margareta Berglund, Distriktssköterska/Master of Public Health Introduktionsutbildning BHV, hösten2018. Litteratur & föräldrabroschyrer

Margareta Berglund, Distriktssköterska/Master of Public Health Introduktionsutbildning BHV, hösten2018. Litteratur & föräldrabroschyrer HEJ! Margareta Berglund, Distriktssköterska/Master of Public Health Introduktionsutbildning BHV, hösten2018 Litteratur & föräldrabroschyrer Kylberg m fl (2016). Amning idag. Gothia Förlag Olanders M. (2015).

Läs mer

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26)

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-119110 Fastställandedatum: 2014-11-17 Giltigt t.o.m.: 2015-11-17 Upprättare: Birgitta J Hadin Lusth Fastställare: Bo Claesson Amning rådgivning

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 3. Amning, Tillmatning, Sondsättning och Kontinuerlig sondmatning.

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 3. Amning, Tillmatning, Sondsättning och Kontinuerlig sondmatning. Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 3 Innehållsansvarig: Marita Karlsson, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (makar); Elisabet Gustavsson, Barnsköterska/skötar, Avdelning 34 (eligu6); Matilda Möller

Läs mer

Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten

Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten En kvalitativ studie Författare: Alexandra De Silva Handledare: Eva-Kristina Persson Kandidatuppsats Hösten 2014 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn Denna broschyr är tänkt för dig som är nybliven mamma och som har ett barn med hjärtfel. När man får beskedet att ens barn är sjukt är det

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus. Att bli en familj

Skaraborgs Sjukhus. Att bli en familj Skaraborgs Sjukhus Att bli en familj Kvinnokliniken, Skaraborgs Sjukhus, juni 2015 Innehållsförteckning Att bli en familj... 5 Råd till nyblivna föräldrar... 5 Den första tiden... 5 Ensamförälder... 6

Läs mer

BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD

BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Vård av den nyfödda Ritning: Lotta Sundell HUDVÅRD Kontrollera babyns hud dagligen, speciellt

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med HIV-positiv kvinna under graviditet - handläggning på Förlossningen

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med HIV-positiv kvinna under graviditet - handläggning på Förlossningen Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14461 su/med 2018-03-14 5 Innehållsansvarig: Mårten Alkmark, Sektionschef, Obstetrik gemensamt (marst98) Godkänd av: Lena Otterlind, Sektionschef, Obstetrik

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

Barnhälsovårdssjuksköterskans stöd till mammor och familjer för initiering och upprätthållande av amning

Barnhälsovårdssjuksköterskans stöd till mammor och familjer för initiering och upprätthållande av amning Barnhälsovårdssjuksköterskans stöd till mammor och familjer för initiering och upprätthållande av amning En kvalitativ studie Författare: Veronica Andersson Julia Schultz Handledare: Anita Lundqvist Magisteruppsats

Läs mer

1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur.

1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. Instruktioner inför neonatal seminarium 9. oktober 2015. 1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. 2.

Läs mer

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt

Läs mer

Amning, handlingsplan

Amning, handlingsplan Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: BB Giltig fr.o.m: 2017-02-25 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare BB Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Gäller för: Kvinnokliniken

Läs mer

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1)

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1) Obstetriskt PM Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken i Norrköping Latensfas 1(1) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Agneta Werner,

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om hur

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet

Läs mer

Förord. Version 3, 110301

Förord. Version 3, 110301 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Riktlinjer vid amningsrådgivning... 4 Att tänka på vid en amningsobservation... 5 Såriga bröstvårtor... 7 Sår som inte läker och smärtor som inte

Läs mer

Bättre hälsa för prematurfödda barn på lång sikt genom ökad andel för tidigt födda barn som får bröstmjölk vid utskrivning från Neo-Iva, NUS

Bättre hälsa för prematurfödda barn på lång sikt genom ökad andel för tidigt födda barn som får bröstmjölk vid utskrivning från Neo-Iva, NUS Bättre hälsa för prematurfödda barn på lång sikt genom ökad andel för tidigt födda barn som får bröstmjölk vid utskrivning från Neo-Iva, NUS Bättre hälsa för prematurfödda barn på lång sikt genom ökad

Läs mer

Definition föräldraskapsstöd

Definition föräldraskapsstöd Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och

Läs mer

Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp. Anita Ross (AR), Mats Eriksson (ME), Inger Wätterbjörk (IW)

Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp. Anita Ross (AR), Mats Eriksson (ME), Inger Wätterbjörk (IW) Kurs: Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad samt informatik, 22,5 hp Datum: 2017-12-15 Antal frågor: 4 huvudfrågor Lärare: Anita Ross (AR), Mats Eriksson (ME), Inger Wätterbjörk (IW) INDIVIDUELL TENTAMEN

Läs mer

Amningsstrategi. För MHV, Förlossningen, BB, Barn-avd Neo, och BHV i Norra Kalmar Län. År 2011

Amningsstrategi. För MHV, Förlossningen, BB, Barn-avd Neo, och BHV i Norra Kalmar Län. År 2011 Amningsstrategi För MHV, Förlossningen, BB, Barn-avd Neo, och BHV i Norra Kalmar Län År 2011 Vi som arbetat med amningsstrategin för Norra Kalmar läns Hälso och Sjukvårdsdistrikt ingår i en amningsgrupp

Läs mer

Grattis till din baby!

Grattis till din baby! Grattis till din baby! Information till dig som är förälder till ett barn med spalt. Att vänta barn är för de flesta en alldeles fantastisk upplevelse med mycket glädje och förväntningar. Vanligtvis kan

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Barnmorskans upplevelse av sin stödjande roll i samband med den första amningen

Barnmorskans upplevelse av sin stödjande roll i samband med den första amningen EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:1 Barnmorskans upplevelse av sin stödjande roll i samband med den första amningen Elisabet Blidberg Maria Livf Uppsatsens

Läs mer