Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Transkript

1 Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Barn som inte visar amningsbeteende och inte suger på bröstet första dygnet Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik Vilka barn gäller det: Friska fullgångna barn som inte visar amningsbeteende första timmarna efter förlossningen, barn som fortfarande inte visar amningsbeteende efter första dygnet samt barn med riskfaktorer (se PM för tillmatning och låga blodsocker). Strategi Utgå från mors och barns behov och resurser Använd gemensamma strategier Professionellt bemötande Dokumentera och följ uppsatt vårdplan Viktigt att tänka på! Amning har många olika nyanser och hänsyn behöver tas till barnets förutsättningar, är barnet friskt och fullgånget eller finns riskfaktorer (enl. PM). Sjukdomstecken och/eller syndrom behöver beaktas om barnet inte suger efter första dygnet. Konsultera barnläkare vid tveksamhet. Vanligt nyföddhetsbeteende de första dygnen Det är vanligt att barnet kan sova en längre sammanhängande period efter första vakenhetsperioden i samband med födelse för att vid ca 1-2 dagars ålder amma tätt. Under denna period är det viktigt att uppmuntra hud-mot-hudkontakt och extra viktigt för barn med riskfaktorer. Barn med riskfaktorer (enl. PM) behöver urmjölkad bröstmjölk, alt. modersmjölksersättning redan under det första dygnet. Vanliga orsaker till att barnet inte visar intresse att suga Barnet kan vara påverkad av förlossningen smärtpåverkad sugklocka klavikelfraktur el dyl. illamående/mätt av fostervatten omoget prematurt amningsbeteende amningstekniska orsaker, för långt ifrån bröstet mätt pga. tillmatning med ersättning kort tungband

2 Styrande lokalt dokument 2 (5) Andra faktorer att ta hänsyn till svår förlossningsupplevelse för mamman föräldrarna känner oro över att barnet inte sugit är stressade mamman är smärtpåverkad barnet är svårtolkat, samspel mor barn försvåras föräldrarna är ambivalenta till amning orealistiska förväntningar Tillit - Tid - Tålamod - Träna - Ligg steget före! Mammans/föräldrarnas delaktighet - Försäkra dig att föräldrarna känner till amningsbeteendet och effekterna av hudkontakt. - Bedöm barnets status regelbundet, involvera föräldrarna och dämpa eventuell oro och informera att det kan ta 1-3 dagar innan barnets visar intresse av att vilja suga. Förlossningen: -Förebygg genom att barnet får ligga med oavbruten säker hud-mot-hudkontakt direkt efter förlossningen tills barnet sugit eller somnat. - Om barnet inte suger timmarna efter förlossningen, informera tidig bröststimulering innan mamman lämnar förlossningen. BB - Uppmuntra till fortsatt hudkontakt och försök till amning vid tecken på amningsbeteende. - Fortsätt uppmuntra som vid förlossningen, att mamman stimulerar brösten regelbundet, gärna 8-12ggr/dygn om möjligt, tills barnet börjar suga. - Ge bröstmjölken till barnet då den stimulerar barnets amningsbeteende om barnet inte börjat suga efter det första dygnet. - Barn med riskfaktorer enl PM påbörjas tillmatningen tidigare, se riktlinjer i PM. - Visa föräldrarna hur de matar barnet med den urmjölkade bröstmjölken och bedöm utefter mängden om även ersättning behöver ges, se koppmatning som hjälpmedel. - Om barnet inte har hudkontakt med mamman, mår barnet bra av hudkontakt med den andra föräldern. Informera att när barnet börjar visa tecken på amningsbeteende är det bra att barnet får möjlighet att vara hos mamma. -När barnet börjar visa amningsbeteende, stöd mamman och barnet så de har ett bra utgångsläge och underlätta med bra amningsställning, undvik använda händerna på barnet och bröstet för att hjälpa barnet visa istället mamman hur hon kan stödja barnet och bröstet vid behov visa med docka och tygbröst, bilder etc. Informera om Amningsstatus

3 Styrande lokalt dokument 3 (5) Några ytterligare praktiska tips! Om barnet inte visar tecken på amningsbeteende och tillmatas regelbundet, begränsa antalet tillmatningar med utgångspunkt från de förhållanden som gäller i varje enskilt fall när eventuellt lågt blodsocker blivit stabilt Om barnet tar tag men inte börjar suga, be mamman handmjölka i barnets mun om möjligt för att stimulera utdrivningen samt barnets sugintresse, kan också tillämpas om barnet inte suger kraftfullt Underlätta med amningsteknik finns olika sätt tex Bild 1: barnledd, mamman ligger tillbakalutad på rygg och barnet ligger på magen på mammas bröst Bild 2 och 3 mammaledd, mamman sitter och leder barnet i bra läge och håller barnet tätt intill. Bild 1 Bild 2 Bild 3 Om barnet är intresserat av att suga men inte får tag och skriker - träna på olika amningsställningar när barnet sover/är lugn Ligg steget före och ha råmjölk/mogen mjölk till hands Uppmuntra föräldrarna - prata, pussa, räck ut tungan och låt barnet härma Amningsnapp kan ses som hjälpmedel när barnet slickar, smackar, räcker ut tungan och inget av åtgärderna ovan hjälp Vid hemgång, gör upp en vårdplan med amningsförsök, urmjölkning, tillmatning i samråd med föräldrarna utifrån vad de upplever har fungerat bra. Erbjud en kontakt på amningsmottagningen

4 Styrande lokalt dokument 4 (5) Fördelar med hud mot hud kontakt Barnet gråter mindre Barnet blir varmt och håller temperaturen Barnets blodsocker är stabilare Barnets doftcentrum stimuleras och hjälper barnet att lokalisera bröstet och börja suga Barnets händer som rör mammas bröst gör att oxytocinnivån hos mamman stiger, oxytocinet är lugnande och hjälper bröstmjölken att rinna ur brösten vid amning Stimulerar amningsbeteendet Barnets hudkontakt med sina föräldrar främjar samspel. Foto: Johan Garsten

5 Styrande lokalt dokument 5 (5) För mer information, kontakta amningsombuden! Källmaterial: Karolinskas Strategi för Amning. Red.: A Gustafsson, I Powell, K Svensson, S Zwedberg Karolinska Universitetssjukhuset, Område Obstetrik. Amningscentrums handlingsplan för WHO/UNICEF:s Tio STEG Ref: Widström AM, Lilja G, Aaltomaa-Michalias P, Dahllöf A, Lintula M, Nissen E. Newborn behaviour to locate the breast when skin-to-skin: a possible method for enabling early self-regulation. Acta Paediatr. 2011:100(1): Utarbetat av: Kristin Svensson, Anna Gustafsson AMNINGSCENTRUM. April 2013 Refgrupp: Amningsombuden och Dokumentationsgruppen, Ingela Powell Etikrepresentant och Sofia Zwedberg Klinisk Adjunkt, Överläkare Giovanna Marchini, Karolinska Universitetssjukhuset, Område Obstetrik. Versionshistorik Version Datum Förändring och kommentar Ansvarig Dokument inlagt från mapp. Agneta Rudels Björkman