Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige

Transkript

1 Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige Picasso, Maternity 1905 ett komplement till UNICEF/WHO TIO STEG för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING (De gulmålade markeringarna är speciellt för Förlossning/BB) Amningsobservation ersätts med AMNINGSSTATUS SID Inledning 5 Amningscentrum 2 Läsanvisningar 2 STEG 1. Ha en skriven amningsstrategi som rutinmässigt delges all sjukvårdspersonal 6 - Dokument för sjukvårdspersonal: 3 - Dokument för föräldrar: 4 STEG 2. Ge all personal nödvändiga amningskunskaper så att de kan upprätthålla denna strategi. 6 MVC Förlossning BB Barnklinik Återbesöksmottagning BVC 7 - Den absolut nödvändigaste kunskapen då du möter familjen 7 Hjälpande verksamhet - Att tänka på! 7 STEG 3. Informera alla gravida och nyblivna mammor om fördelar med amning och hur man upprätthåller amningen. 8 - Amning i föräldrautbildningen 8 - Öppna föreläsningar - Gravida inneliggande kvinnor på antenatalavdelningen - Litteratur till den nyblivna familjen 9 - Att tänka på vid amningsproblem 9 STEG 4. Uppmuntra och stödja mammor att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets första vakenhetsperiod, vilket vanligen sker inom två timmar. 10 Riktlinjer för friska fullgångna barn som genomgått en normal förlossning/ planerat sectio och har apgar 7 eller mer vid 5 minuters ålder: 1. Barn som ammats under första vakenhetsperioden Barn som inte ammats under första vakenhetsperioden Barn som har separerats från mamma under första vakenhetsperioden ex vid kejsarsnittsförlossningar Barn som inte visar tecken på att vilja amma när ett dygn gått Barn som inte visar tecken på att vilja amma trots åtgärder Barn som inte suger på bröstet vid hemgång 12 -Vid tidig hemgång -Vid hemgång från BB. -Försäkra dig om att mamman har kunskap om -Att tänka på som personal STEG 5. Visa mödrar hur de ska amma och hur de upprätthåller mjölkproduktionen även om de blir skilda från sina nyfödda Amningsobservation 13 - Att tänka på! Copyright Amningscentrum 2

3 - Barnklinik/neonatalavdelning 14 - Urmjölkning 14 STEG 6. Inte ge nyfödda någon annan mat eller dryck annat än bröstmjölk såvida det inte är medicinskt nödvändigt Förlossning/BB: Amningsfrämjande omvårdnadsåtgärder för barn som ordinerats tillmatning på förlossning/bb Försäkra dig om att föräldrarna känner till 15 - Att tänka på vid tillmatning av medicinska skäl! 15 - Omvårdnadsåtgärder vid viktminskning >10% 16 - BVC och Återbesöksmottagning Uppföljning av tillmatning efter att familjen gått hem 17 - Dokument om rekommendationer för bröstmjölksersättningar STEG 7. Tillämpa rooming-in genom att tillåta mödrar och nyfödda att vara tillsammans hela dygnet Förlossning/BB -Försäkra dig om att föräldrarna känner till - Att tänka på som personal! STEG 8. Uppmuntra fri amning d.v.s. oberoende av klockan MVC - Förlossning/BB -Försäkra dig om att föräldrarna känner till - Omvårdnadsåtgärder vid oetablerad amning/otillräcklig mjölkmängd på BVC 21 - Att tänka på som personal! - Tänkbara orsaker till oetablerad amning - Frågor att fundera över i samtalet med mamman/familjen, ingen checklista! - Omvårdnadsåtgärder i samråd med mamman/familjen STEG 9. Inte ge nappar till ammade spädbarn (varken sug- eller dinappar) Förlossning/BB - Försäkra dig om att föräldrarna känner till 22 - Ersätt fingersugning med barnets hand! 22 - Amningsnapp - Kopp, ett amningsvänligt alternativ till nappflaskan När barnet inte suger men förväntas att göra det inom kort. - BVC - Information till föräldrar som önskar amma och även vill använda napp och/eller nappflaska - Att tänka på som personal! STEG 10. Uppmuntra bildandet av stödgrupper för ammande mödrar och hänvisa mödrar till dem vid utskrivningen från sjukhuset/kliniken Amningsnytt - Adress Copyright Amningscentrum 3

4 Böcker för kunskapsinhämtning! 25 Hemsidor: Svenska och Internationella Referenser 26 Bilagor 1. Amningsutbildning på MVC Amningsobservation Karolinska Universitetssjukhus Amningshjulet 37 Copyright Amningscentrum 4

5 Kvinnokliniken november 2005 Inledning Handlingsplanen är ett komplement till UNICEF/WHO Tio steg och skall användas som stöd för hur vi arbetar amningsvänligt för att skydda, stödja och uppmuntra amning. Handlingsplanen ska ses som en gemensam grund för hela vårdkedjan att utgå ifrån. Bakgrunden till de Tio stegen finns i rapporten Amningsvänliga sjukhus SOU 1993:86. MVC har en viktig roll i att förbereda blivande föräldrar för amning, en åtgärd som forskningen idag beskriver som en av de mest amningsfrämjande. De Tio stegen gäller för friska fullgångna barn. I handlingsplanen finns även de barn förlossningen och BB med som är aktuella i medicinska PM för tillmatningar och blodsockerprovtagningar. För prematura och sjuka barn på barnklinik kan handlingsplanen eftersträvas så långt som möjligt och kan användas som bas i det amningsfrämjande arbetet. För personal som arbetar med prematura och sjuka barn krävs förutom baskunskaper kring amning och de tio stegen också specifika kunskaper kring prematuritet och sjukdomens betydelse för amningen. Kunskaper om amning av det friska fullgångna barnet måste ligga som grund för denna kompetens. BVC har en viktig roll i att fortsätta stödja amning den första tiden då många mammor/föräldrar kan uppleva amningen som svår. Många kvinnor kan då tvivla på sin förmåga att bilda mjölk. I handlingsplanen finns därför även med omvårdnadsåtgärder som kan vara värt att tänka på som personal i olika situationer. Ny forskning visar att de Tio stegen är åtgärder och vårdrutiner som med framgång bör tillämpas. Stor hänsyn skall dock tas till mammans/familjens och barnets förutsättningar, speciella behov samt önskemål annars är det inte god omvårdnad, detta gäller för hela vårdkedjan. Handlingsplanen revideras regelbundet. Amningscentrum Handlingsplanen för de Tio stegen är reviderad av Amningscentrum i samarbete med Amningsombuden i vårdkedjan. Amningscentrum som startade i dess nuvarande form år 2000, är ett resurscentrum för personal där utbildningsverksamhet bedrivs, se Steg 2. Två barnmorskor är specialiserade i amning och arbetar halvtid med verksamheten. Sedan 2003 finns en klinisk verksamhet som i första hand tar emot de kvinnor som primärvården inte har möjlighet att hjälpa. Fyra barnmorskor som är utbildade laktationskonsulter, arbetar en dag var i veckan med bokade besök samt telefonrådgivning. Personal kan även ringa för att rådgöra kring patienter. Amningscentrum samarbetar med ca amningsombud som finns representerade på många avdelningar och enheter i vårdkedjan. Amningsombuden är barnmorskor, barn-, distrikt- och sjuksköterskor eller undersköterskor. De har gått amningskurser, har tilltro till amning, vill sprida Tio stegen på arbetsplatsen så att de tjänar som vägledning och efterlevs. I arbetet ingår att sprida nya forskningsrön om amning, vara en länk i vårdkedjan mellan olika enheter, avdelningar och mellan personalgrupper. Läsanvisningar Handlingsplanen kan läsas i sin helhet men också ett steg i taget. Handlingsplanen är ingen lärobok i amning. För kunskap om amning hänvisas till litteraturlista där vi presenterat böcker om amning i olika situationer. Handlingsplanen är omarbetad efter en tidigare version från 1997 Kvalitetssäkring av de 10 stegen som utarbetades av Kristin Svensson, spec. barnmorska i amning i samarbete med Amningsombuden på Karolinska sjukhuset Handlingsplan som komplement till de Tio stegen 2005 är utarbetad av Kristin Svensson och Sofia Zwedberg, spec. barnmorskor, Amningscentrum i samarbete med Amningsombuden i vårdkedjan. Ylva Vladic Stjernholm, överläkare BB och Giovanna Marchini, barnöverläkare BB har läst och granskat handlingsplanen. Foto Amningscentrum och Disclaimer: All material provided at Breastfeeding.com is provided for educational purposes only. Consult with your lactation consultant or health care provider regarding the advisability of any opinions or recommendations with respect to your individual situation. Foto på framsidan Picasso, Maternity 1905 hämtad från hemsida ovan. Copyright Amningscentrum 5

6 UNICEF/WHO Tio steg för en lyckad amning Varje enhet som arbetar med mödravård och nyfödda barn bör utgå från de UNICEF/WHO Tio steg för att uppnå målet som en amningsbefrämjande vårdkedja. Bakgrunden till de Tio stegen finns i rapporten Amningsvänliga sjukhus SOU 1993:86. STEG 1. Ha en skriven amningsstrategi som rutinmässigt delges all sjukvårdspersonal. Varje enhet bör ha en övergripande strategi och en handlingsplan som omfattar de Tio stegen. Dessa ska vara tillgängliga för all personal som har hand om mammor och barn. Handlingsplanen ska revideras regelbundet för att lyfta fram det amningsbefrämjande arbetet. Stockholms Läns Landsting har enats om att de Tio stegen är en gemensam och övergripande strategi för sjukhus och primärvård. Denna beskrivs i häftet Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan. Varje arbetsplats bör sedan se över sina rutiner och lägga till arbetsbeskrivningar som är specifika. På Karolinska Universitetssjukhuset Solna har amningsombuden i vårdkedjan valt att komplettera varje steg för att uppnå en gemensam handlingsplan. Detta är dokumentet du håller i handen. Ytterligare lokala handlingsplaner kan finnas vid den enskilda arbetsplatsen. Förutom denna handlingsplan bör all personal också delges följande dokument. Dokument för sjukvårdspersonal i SLL Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Här presenteras de Tio stegen på ett överskådligt sätt och visar samtidigt hur viktig varje enskild länk i vårdkedjan är. Samordnande insatser är en förutsättning för en positiv upplevelse av amning. Copyright Amningscentrum 6

7 Vårdprogram för bröstkomplikationer i samband med amning Vårdprogrammet som presenterar evidensbaserade fakta om riskfaktorer, prevention och handläggning av komplikationer vid amning. Sammanställt av AMSAK, amningssakkunniga i SLL. Vårdprogrammet kan hämtas på Internet Dokument för föräldrar Dessa dokument bör ses som kvalitetssäkring av den information som föräldrarna får och bör aktivt användas som en gemensam bas när vi diskuterar och rådgör med föräldrar. Värt att veta om nyfödda barn, amning, kvinnans kropp efter förlossningen samt pappans viktiga roll Häftet ger svar på vanliga frågor som föräldrar ofta ställer efter förlossningen. Det delas ut vid MVC under graviditeten. All personal bör vara förtrogen med häftets innehåll för att informationen ska bli samstämmig. Använd häftet i samband med föräldraundervisning. Delar av häftet finns på: amningscentrum Copyright Amningscentrum 7

8 När ditt barn vårdas på Barnkliniken Broschyren delas ut och förklaras av barnkliniken. Den ger information om hur man kan påbörja amningen då barnet vårdas på barnklinik och beskriver utförligt hur handmjölkning går till. Den innehåller en gemensam strategi så att all personal i vårdkedjan kan stödja föräldrarna i amningsprocessen. Till dig som inte ammar Broschyr för mammor som av medicinska skäl inte får amma eller mammor som avböjt att amma. Den tar upp vanliga känslor och hur omgivningen ibland kan reagera på om man inte ammar. Broschyren ger reflektioner runt att vara nära och i famnen som är det naturliga för barnet bl.a. under matstunderna. Broschyren är utarbetad i enlighet med SoS-rapport 1999:14 4:2 Befattningsbeskrivning I barnmorskans befattningsbeskrivning vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna står inskrivet att hon skall arbeta efter WHO/UNICEF Tio steg. Copyright Amningscentrum 8

9 STEG 2. Ge all personal nödvändiga amningskunskaper så att de kan upprätthålla denna strategi. All nyanställd personal ska introduceras i de dokument som finns beskrivna om amning vid arbetsplatsen. Gemensam bas är all den information som finns beskriven i detta och tillhörande dokument. All nyanställd personal på Karolinska Universitetssjukhuset introduceras i handlingsplanen för de Tio stegen om amning genom att gå en basutbildning steg 1. I denna berör vi även amningens historia, amning i kultur och samhälle, amning ur ett folkhälsoperspektiv, amning och föräldraskap, amningens fysiologi, amning i praktiken, amningsteknik, förhållningssätt till amning, amningsproblem, information och utbildning till föräldrar och medicinska PM om tillmatningar och blodsockerprovtagningar på nyfödda. Chefsbarnmorskorna administrerar detta.primärvården anordnar en likadan studiecirkel gemensam för MVC och BVC. Denna administreras av vårdutvecklare för Barnhälsovården och Amningscentrum är kursledare. Amningscentrum I Amningscentrums målbeskrivning ingår att utbilda i amning och amningsrelaterade frågor för personal i hela vårdkedjan. Amning ingår i alla led i vårdkedjan och förutsätter en gemensam grundsyn mellan enheterna. Amningscentrum samarbetar med amningsombuden. Amningsombuden har till uppgift att sprida amningskunskaper och fungera som en länk mellan sjukhuset och primärvården. Återkommande utbildningar: Basutbildning Steg 1 (se ovan). Handlingsplanen för de Tio stegen är grund för utbildningen. Obligatorisk kurs för all personal inom obstetriksektionen oavsett förkunskaper. Barnkliniken och primärvården är välkomna. Amningscirkel i primärvården (se ovan). Inför varje semesterperiod ordnas en kortare introduktionskurs för sommarvikarier baserad på de Tio stegen. Fortsättningskurs Steg 2. En fördjupningskurs där vi diskuterar effekterna av olika förhållningssätt och om vilka faktorer som påverkar amning. Seminarier för barnmorskor vid MVC och förlossning. Hur motiverar vi blivande föräldrar att söka information om amning och det nyfödda barnets beteende och behov? Hur kan amning tas upp i föräldrautbildningen? Hur kan förlossningsbarnmorskan följa upp och fördjupa kunskaperna hos föräldrarna? Seminarier vid gynekologisk avdelning Amningsvänlig omvårdnad vid bröstkomplikationer. Seminarier vid barnklinik Amningsvänlig omvårdnad när barnet är sjukt eller prematurt en gång per månad träffas amningsombuden för att utbyta information och diskutera angelägna frågeställningar. Amningscentrum medverkar också vid olika utbildningsdagar, planeringsdagar, avdelningsmöten samt vid undervisning för studenter på olika nivåer. Det går bra att vända sig till Amningscentrum för hjälp med utbildning, seminarier, möten och föreläsning om amning ur olika perspektiv. Copyright Amningscentrum 9

10 MVC Förlossning BB Barnklinik Återbesöksmottagning BVC Den absolut nödvändigaste kunskapen då du möter familjen Tänk på att all information/undervisning tar sin utgångspunkt i det äkta genuina mötet, det som vilar på delaktighet och gemensamt ansvar. Forskning visar att vi har olika förhållningssätt i mötet med familjerna och att vi dessutom använder oss av fler än ett sätt. Ett framgångsrikt sätt, att utveckla ett gott förhållningssätt, kan vara att du själv försöker reflektera över och bli uppmärksam på hur just du gör. Vad kan vi då mena med förhållningssätt? Kierkegaards dikt kan ge vägledning. Hjälpande verksamhet Om jag lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är Och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, När hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon Måste jag visserligen förstå mer än vad han gör Men först och främst, förstå det han förstår. Om jag inte kan det, Så hjälper det inte att jag vet och kan mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, Så beror det på att jag är fåfäng och högmodig Och egentligen vill bli beundrad av den andre Istället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet Inför den jag vill hjälpa, Och därmed måste jag förstå Att detta med att hjälpa Inte är att härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Att tänka på! Låt mamman vara delaktig och medansvarig i amningen och vården om barnet. Se helheten! Kan mamman uttrycka sina känslor och behov? Hur ser mammans självförtroende och tillit till amningen ut? Vilket stöd har hon av omgivningen? Är du medveten om din egen inställning till problemet? Hur kan du bekräfta och uppmuntra mamman så hon känner att hon klarar amningen? Har du tillräcklig information och kunskap om frågan? Se det normala problematisera inte. Hur du uttrycker dig spelar stor roll för mammans upplevelse av den fortsatta amningen. Sören Kierkegaard. Copyright Amningscentrum 10

11 STEG 3. Informera alla gravida och nyblivna mammor om fördelar med amning och hur man upprätthåller amningen. MVC Redan under graviditeten är det viktigt att föräldrarna ges möjlighet att diskutera både farhågor och förväntningar på amningen. Eventuell oro och/eller tveksamhet till amning är viktigt att fånga så tidigt som möjligt, helst redan vid MVC. Hör med kvinnan hur hon ser på amningen, vad hon tror att den betyder för henne? Är hon själv ammad? Hur ser hennes make och nära anhöriga på betydelsen av amning? Känner hon press på sig och vad innebär det i så fall? Vad tror hon själv hon kan göra för att få en fungerande amning? Kom ihåg att dela ut broschyren Värt att veta om nyfödda barn.. Amning i Föräldrautbildningen Ett program har utarbetats för MVC som stöd och inspiration för hur man kan ta upp amning i föräldrautbildningen både individuellt och i grupp se bilaga 1. Det är oftast bäst att utgå från föräldrarnas funderingar och att ge information om amning med utgångspunkt från barnets behov och naturliga beteende. Alla kvinnor ska kunna fatta ett självständigt beslut om de vill amma eller inte. Så objektiv information som möjligt skall ges om den kunskap som finns om amning idag. Att amma är det bästa alternativet ur hälsosynpunkt, både för mor och för barn. Amning är en naturlig och medfödd förmåga som också kan ha en psykologisk betydelse i samspelet med barnet. Familjen ska redan från MVC vara medveten om att bröstmjölk är fullt tillräcklig som både vätska och näring under barnets första sex månader. I föräldrautbildningen vid MVC kan BVC sjuksköterska bjudas in. Öppna föreläsningar Karolinska Universitetssjukhuset Solna går via MVC ut med en inbjudan till öppna föreläsningar för blivande föräldrar där barnmorskor berättar om hur det kan vara vid förlossning och den närmaste tiden efteråt vid BB och i hemmet. Amning har en central roll i informationen med utgångspunkt utifrån barnets behov och kompetens. Det kan vara bra att följa upp i MVC:s föräldrautbildning och fördjupa och diskutera om vad som sades i denna föreläsning. Gravida inneliggande kvinnor på antenatalavdelning Amningsinformation till inneliggande gravida kvinnor med förväntad lång vårdtid sker individuellt. Dessa kvinnor erbjuds berätta om tidigare amningserfarenheter och förväntningar på det kommande barnet och amningen. Kvinnorna får fundera över vilket stöd de önskar. Finns det risk för prematur förlossning eller om det är ett väntat sjukt barn ska föräldrarna i god tid få broschyren När ditt barn vårdas på barnklinik. se Steg 5 och förberedas för den speciella situation de då kan hamna i se Steg 6. Förlossning BB Barnklinik Bekräfta mammans förmåga att amma och försök vara lyhörd för hur hon upplever situationen. All amningsundervisning individualiseras utefter kvinnan/familjens önskemål och behov. Dessa bör aktivt efterfrågas och kontinuerligt utvärderas. Samtidigt bör vårdpersonalen ge realistiska förväntningar på både amningen och barnets förväntade beteende under de första dygnen och veckorna. Copyright Amningscentrum 11

12 Litteratur till den nyblivna familjen Förutom broschyren Värt att veta om nyfödda barn, amning. som föräldrar skall ha redan på MVC, finns dessa häften: Broschyren Att amma tvillingar, kan skrivas ut på Amningshjälpens hemsida gshjalpen.se Thomas Ljungbergs häfte uppmanar till reflektion över amning som en naturlig process och företeelse. Går att beställa på Exiris via fax Dessa båda häften kan både skapa och fördjupa intresset runt amning. I häftet Att amma tvillingar presenteras olika amningsställningar, dessa kan användas vid amning av ett barn likväl som vid tvillingar. I häfte Vad är naturligt för mitt barn ges inblick i människans utveckling genom tiderna och hur man kan se på amning utifrån detta perspektiv. Häftet kan också vara av intresse för mor- och farföräldrar att läsa. Förväntas barnet födas sjukt eller prematurt kan broschyren När ditt barn vårdas på barnklinik med fördel ges till föräldrarna, se Steg 2. BVC BVC sjuksköterskan är det naturliga stödet för den fortsatta amningen. Med hjälp av goda amningskunskaper, stor lyhördhet och känslighet för mor och barns välbefinnande/oro, utan att för den skull ta över ansvaret från mamman, kan BVC-sjuksköterskan fungera som ett bollplank och ett stöd för den fortsatta amningen se Steg 2, Kirkegaards dikt. Femtio procent av förstagångsmödrar kan av och till känna sig osäkra på om deras mjölk räcker. Uppmuntra mödrarna att amma så ofta som barnet önskar och att fortsätta med amning på natten. Amning är fullt tillräcklig som både vätska och näring under barnets första halvår och sedan som bas upp till två år eller längre. Att tänka på vid amningsproblem! Ditt förhållningssätt och ditt sätt att presentera problemet, se Steg 2. Ditt ordval väger tungt för mammans uppfattning och upplevelse av den fortsatta amningen Hör efter hur mamman uppfattar problemet, vilka råd hon fått, vilka som fungerar bäst, egna idéer Ta reda på amningsfrekvens, duration och intervall Bilda dig en uppfattning om kontakten mellan mor och barn Titta på barnets välbefinnande och ta reda på hur ofta barnet kissar och bajsar Fråga om stöd från familj och andra i omgivningen Gör en amningsobservation se Bilaga Gör en amningsplan Erbjud tät kontakt Vid svårlösta problem kan Amningscentrum kontaktas för konsultation, tfn Copyright Amningscentrum 12

13 STEG 4. Uppmuntra och stödja mammor att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets första vakenhetsperiod, vilket vanligen sker inom två timmar. Genom att låta barnet ha hud mot hudkontakt direkt efter förlossningen stimuleras barnets naturliga beteende där faser av aktivitet med kryprörelser, sökande efter bröstvårtan och amning ingår. Det ger ofta en lyckad amningsstart. På så vis både ökar och bekräftas mammans tillit till amningen. MVC Under föräldrautbildningen vid MVC bör man göra föräldrarna medvetna om barnets normala beteende efter förlossningen. Ett bra sätt är att visa filmen The Baby Choice och samtidigt berätta om barnets naturliga reflexer och signaler. Blivande mödrar/föräldrar bör även få kunskap om barnets dygnsrytm och amning under de första dygnen. Det är vanligt att barnet sover en längre sammanhängande period efter den första vakenhetsperioden för att de vid ca två dygns ålder amma tätt. Förlossning BB Fullgångna, friska barn erbjuds att ligga hud mot hud med sin mamma efter förlossningen. Föräldrarna uppmanas att vara uppmärksamma på barnets sök- och sugreflexer så att barnet får den bästa förutsättningen och största möjligheten att amma under den första vakenhetsperioden. Om tillfälle ges och om mamman/föräldrarna är tillgängliga görs hon/de uppmärksammade på amningstekniken för att förebygga smärtsam amning och amningsproblem se Steg 5. Medtagna barn För barn som inte är friska eller fullgångna görs en individuell bedömning huruvida barnets tillstånd tillåter hud mot hud med mamman, vilket ska eftersträvas så långt som möjligt. Annars görs det så fort barnets tillstånd tillåter även om det förflutit lång tid sedan förlossningen ägde rum. Riktlinjer för friska fullgångna barn som genomgått en normal förlossning/planerat sectio/okomplicerat akut sectio och har Apgar 7 eller mer vid 5 minuters ålder. 1. Barn som ammats under första vakenhetsperioden Barn som ammats under första vakenhetsperioden kan ostört få sova tills barnet själv visar tecken att vilja komma till bröstet. Uppmuntra hud mot hudkontakt. Det är viktigt att mamman/föräldrarna görs medvetna om barnets signaler och att barnet verkligen kommer till bröstet så ofta som det önskar. Det är viktigt att gå igenom amningsteknik med Copyright Amningscentrum 13

14 mamman/föräldrarna för att förebygga smärtsam amning och amningsproblem. Använd med fördel Till dig som inte önskar få amningskomplikationer se Bilaga 3, där mamman uppmuntras följa sin känsla vid amningen och att själv studera vårtans utseende före och efter amning. 2. Barn som inte ammats under första vakenhetsperioden Om barnet sover avvaktas till dess barnet visar tecken på att vilja suga dock inte längre än första dygnet. Förutsättningen är att mamman har barnet nära och ligger med barnet hud mot hud så fort hon vilar. Föräldrarna informeras om att barnet mår bra av att ligga nära sin mamma eller sin pappa om mamman är upptagen. Avvakta med amningsförsök till dess att barnet visar tecken på att vilja suga. Hud mot hudkontakten stimulerar amningsreflexerna. Hud- mot- hud betyder att det inte finns några kläder mellan mor och barn. 3. Barn som har separerats från mamma under första vakenhetsperioden Om barnet inte sugit under första vakenhetsperioden på grund av att mor och barn varit separerade tex vid kejsarsnitt, är det av största vikt att barnet kläs av och läggs hud mot hud med mamman så snart mor och barn förenas. Oavsett om barnet sover eller inte vid detta tillfälle ska barnet kläs av och läggas hos mamman. Det är viktigt att mor och barn får möjlighet att knyta an, stimulera amningsreflexerna och förebygga amningsproblem. Vid kejsarsnitt, tänk på att hud mot hudkontakten har en lugnande, smärtstillande och blodtrycksänkande effekt. Lägg gärna en kudde under vardera armen om det finns risk att barnet ska glida ner vid sidorna då mamman är påverkad av smärtlindring. Se vidare under punkten: Barn som inte ammats under första vakenhetsperioden. 4. Barn som inte visar tecken på att vilja suga när ett dygn har gått. Fortsätt uppmuntra hud mot hudkontakt och visa mamman hur hon kan börja handmjölka se häftet Till dig som föder barn. Handmjölka ur några droppar råmjölk och ge barnet för att på så sätt stimulera sug- och sökreflexen. Informera om utdrivningsreflexen och att det kan ta flera minuter innan mjölken kommer. Ta en paus och pröva efter en stund igen. Mjölken ges sedan med kopp. Vid små mängder kan man mjölka ur direkt på en tesked och ge till barnet se vidare Steg 9. På Amningscentrums hemsida finns en videofilm som visar handmjölkning och matning med kopp. 5. Barn som inte visar tecken på att vilja amma trots ovan nämnda åtgärder. Uppmuntra fortsatt hud mot hudkontakt och att mamman fortsätter att regelbundet mjölka ur och ge på kopp tills barnet visar intresse, hur ofta är beroende på situation och mängd råmjölk. Informera mamman att det kan ta mellan 1-3 dagar innan barnet visar amningsintresse. Föräldrarna kan stimulera barnets sök och sugreflex genom att pussa och stryka över läpparna, Sjukdomstillstånd måste tas i beaktande och barnläkare informeras. Informera om tålamod och lugn, se även amningsnapp som kan vara till hjälp om barnet öppnar munnen stort men inte börjar suga, med amningsnappen kan sugreflexen stimuleras i gommen se Steg 9 och steg 6 som behandlar vilka barn som bör ha tillmatning. Försäkra dig om att mamman har kunskap om att hud mot hud stimulerar amningsreflexerna, håller barnet varmt och gör att både mor och barn blir lugnare så att barnet skriker mindre samt att blodsockret ligger mer stabilt. Copyright Amningscentrum 14

15 6. Barn som inte suger på bröstet vid hemgång Vid tidig hemgång från förlossning Om barnläkare bedömt barnet som friskt kan familjen gå på tidig hemgång även om barnet inte sugit. Förutsättningen är att familjen/mamman är medveten om hud mot hudkontaktens betydelse, är väl förtrogen med barnets amningssignaler och fått information och praktiserat urmjölkning. Återbesöksmottagningen måste meddelas så att en bedömning av amningen görs nästa dag. Vid hemgång från BB Föräldrar vars barn inte ammas på bröstet vid hemgång från BB informeras om olika alternativ. Tillsammans med mamman/föräldrarna görs en vårdplanering för fortsatt amningsträning. Föräldrarna bör få denna i handen vid hemgång och också veta hur den ska följas upp och av vem. Uppmuntra i största möjliga utsträckning fortsatt koppmatning av barnet tillsammans med sugträning. Ett barn som koppmatas och ännu inte suger på bröstet bör i samband med koppningen också få suga på något stimuli som det inte kommer mjölk ur. Om barnet inte tar bröstet bör amningsnapp övervägas se Steg 9. Mamman behöver inte stanna kvar på BB vid krånglig amning om hon känner sig trygg med uppgjord amningsplanering. Återbesöksmottagningen har öppet alla dagar under kontorstid och följer upp amning under barnets första vecka. En bedömning gör på Återbesöksmottagningen om fortsatt uppföljning bör ske på Amningscentrums mottagning eller vid BVC. Barnklinik För underburna och sjuka barn uppmuntras amning så snart barnets medicinska tillstånd tillåter. Hud mot hudkontakt mellan föräldrarna och barnet (kängrumetoden) kan oftast påbörjas tidigare och är ett första steg mot amning där föräldrarna uppmärksammas på barnets beteende och amningsreflexer. Kriterier för att uppmuntra till att börja amma bör vara att barnet inte blir påverkat i sin andning när barnet läggs i mammans famn med otillräcklig andning, apnéer, låg saturation och bradycardi. BVC BVC bör få kännedom om att en amningsplan utarbetats vid BB. Skriva ner den, om mamman tillåter, i mor barn rapporten. BVC:s roll är att följa upp och eventuellt göra ändringar i samråd med mamman av amningsplanen allteftersom amningen fortskrider. Vid svårlösta problem kan BVC inleda ett samarbete med Amningscentrum. Att tänka på! Mamman/föräldrarna bör uppmärksammas på hur barnet gör när barnet vill amma, d.v.s. sök- och sugreflexen. Undvik att stressa mamman/föräldrarna med att upprepade gånger fråga om barnet sugit under dygnet skapa lugn och trygghet för mamman se helheten! Copyright Amningscentrum 15

16 STEG 5. Visa mödrar hur de ska amma och hur de upprätthåller mjölkproduktionen även om de blir skilda från sina nyfödda. MVC Föräldrar kan redan på mödravården göras uppmärksammade på vikten av en god amningsteknik för att förebygga amningsproblem och bröstkomplikationer se vidare amningsobservation nedan. Docka och ett tygbröst kan användas som hjälpmedel. Kvinnor som är tveksamma till amning, se sist Steg 5. Förlossning BB Barnklinik BVC Amningsobservation Erbjud dig att närvara för en amningsobservation se Bilaga 2. Detta innebär att göra föräldrarna uppmärksamma på barnets amningsreflexer, läge, tag, hur barnet suger, bekräfta mamman, inge trygghet samt att höra sig för om hur pappan kan stödja amningen. Utvärdera! 1 Hur känns det för mamman då barnet suger? Det ska inte vara förenat med svår smärta på eller i bröstet, smärtan ska kännas hanterbar och släppa efter en stund. 2 Vårtans utseende direkt efter att barnet släpper bröstet. Den ska inte vara klämd eller sned. Tips: Visa mamman självevalueringslappen för bedömning av vårtorna efter amning se Bilaga 3. 3 Hur kan pappan stötta, vad ser och känner han? Vid amningsproblem eller då föräldrarna inte vill medverka vid en amningsobservation så kan amning och amningsteknik gås igenom med föräldrarna med hjälp av docka och ett tygbröst. Välj ett tillfälle då barnet är lugnt eller sover. Att tänka på! Bra tag! Barnen ligger mitt framför bröstet, hakan Näsan är fri, händerna tätt intill, barnen kan sträcka sig upp för nära munnen, barnen kan att nå över vårtan. suga utan att vrida på huvudet. Glöm inte uppmuntra hud mot hudkontakt om barnet har svårigheter att få stort och bra tag Mindre bra! När bröstvårtan hamnar på hakan, under munnen kan barnet inte få tag utan att böja sig framåt Copyright Amningscentrum 16.då plattas näsan till, hakan lättar från bröstet och är inte till hjälp att få fram mjölken, samt att bröstvårtan kläms.

17 Mer att tänka på! Använd positiva ord när du gör en amningsobservation Bekräfta allt som är bra, extra viktigt innan du föreslår någon förändring Försök normalisera istället för att problematisera kring amning och det nyfödda barnets beteende Barnklinik At uppmuntra amning på barnklinik innebär att mamman ska inges lugn, tålamod och tillit även om amningsstarten blir fördröjd på grund av barnets tillstånd. Hud till hudkontakt uppmuntras (kängrumetoden) och ett första steg till amning. På barnkliniken bör man sträva efter att låta barnet få ligga hud till hud med sina föräldrar gärna så långa stunder som möjligt, jämför Steg 4. Pedagogiskt är att använda amningshjulet bilaga 4, ett hjälpmedel för föräldrarna och även för personal att se barnets framsteg. Det är viktigt att amning ses som närhet, tröst och trygghet och som på sikt kan innebära full nutrition. Föräldrarna görs delaktiga i vården av barnet. Broschyren När ditt barn vårdas på barnklinik skall ses som en gemensam grund att utgå från, se Steg 1. Ofta behöver föräldrar uppmuntran och stöd under hela processen. För sjuka eller prematura barn kan ibland amningsnappen underlätta amningen se Steg 9. Täta amningstillfällen är att föredra framför få och långdragna amningar som kan vara både tyngande och besvärligt för både mor och barn, se även amningsobservation. Urmjölkning Mödrar vars barn behöver neonatalvård bör så snart som möjligt ges information om urmjölkning. Använd häftet Till dig som har barn på barnklink se steg 1. Häftet delas ut och gås igenom av barnklinikens personal. Mammans bröstmjölk är viktig för barnets välbefinnande. Desto tidigare mamman kan börja stimulera brösten desto bättre. Häftet är en gemensam strategi för både barnklinik och BB-avdelningar för att stödja föräldrarna i amningsprocessen. I första hand bör handmjölkning introduceras, om inte kvinnan har andra önskemål angående urmjölkningsmetod. Psykologiskt är ofta handmjölkning att föredra som introduktion. Dessutom vet vi idag att handmjölkad humanmjölk är mer näringsrik och är fetare än elektrisk pumpad. Vid längre tids urmjölkning bör mamman också informeras om alternativ till handmjölkning. När kvinnan använder en elektrisk pump ska hon uppmärksammas på att det går att dubbelpumpa och att det höjer prolaktinhalten ytterligare. Antal urmjölkningstillfällen och tid per gång är individuellt och styrs av barnets behov, mammans mjölktillgång samt till mammans motivation och välbefinnande. Om kvinnan använt elektrisk pump under längre tid bör hon göras uppmärksam på att hennes utdrivningsreflex kan ha betingats till pumpens ljud. Det kan då vara en god idé att sätta på ljudet av pumpen vid amning ett tag framöver. Kvinnor som är tveksamma till amning eller inte vill amma Kvinnor som är tveksamma till amning eller inte vill amma bemötas med respekt för sina känslor och val till amning. Det är viktigt att hon inte känner sig ifrågasatt samtidigt som man bör försäkra sig om att hon får objektiv och riktig information. Stöd och vägled henne i annan Copyright Amningscentrum 17

18 uppfödning, ta hjälp av broschyren Till dig som inte ammar, se Steg 1. Viktigt att dokumentera och göra en vårdplanering i samråd med mamman. Prioritera en vårdkontakt för att göra en vårdplan som sedan följs. Copyright Amningscentrum 18

19 STEG 6. Inte ge nyfödda någon annan mat eller dryck annat än bröstmjölk såvida det inte är medicinskt nödvändigt. Barn som av medicinska skäl behöver tillmatas finns omnämnda i PM för tillmatning. Barnläkare kan vid behov ordinera tillmatning utöver kriterierna i PM. Övriga barn ska inte tillmatas, se PM för tillmatning vid avdelningen, om inte föräldrarna aktivt kräver detta efter att ha fått information enligt rekommendationerna. MVC Uppmärksamma blivande mammor med barn som kan behöva tillmatning av medicinska skäl. Det är gravida med diabetes, tillväxthämning, ökad risk för prematurbörd samt kvinnor med tidigare komplicerad amning. Dessa kvinnor är ofta i behov av individuell information. Lämpligt är instruktion av handurmjölkning se Steg 5, information om råmjölk och mjölkproduktion, amningsstart och effekter av hud mot hudkontakt, se Steg 4 samt den information som nämns nedan. Amningscentrums film om handmjölkning och koppmatning på hemsidan kan användas för det individuella samtalet. Förlossning BB Amningsfrämjande omvårdnadsåtgärder för barn som ordinerats tillmatning på förlossning/bb. Försäkra dig om att föräldrarna känner till 1. Att tillmatning görs på grund av att barnet tömt/eller inte byggt upp sina egna reserver/ energidepåer och behöver näring utöver mammans värdefulla råmjölk. Att mamman har råmjölk som är värdefull och att tillmatningen bara är tillfällig under ett par dagar och efter det kan full amning etableras utifrån mammans eget önskemål. Varför blodsocker tas, om det är aktuellt. 2. Hur mamman kan handmjölka se Steg 5, och att frekvensen urmjölkning är individuell beroende på mängd råmjölk, mammans hälsa, motivation samt barnets behov och barnets intresse för amning, att den urmjölkade mängden sätts i relation till urmjölkningsfrekvens och/eller om barnet även ammar. Att modermjölksersättning inte behöver ges då mamman har råmjölk som motsvarar ordinerad mängd ersättning. 3. Effekterna av hud mot hudkontakt se Steg När barnet är intresserat av att amma erbjuds noggrann amningsobservation se Steg 5, Bilaga 1. Om barnet är intresserat av att amma och ammas på ett bröst kan mamman handmjölka det andra bröstet och ge den urmjölkade råmjölken som tillmatning. 5. Att blodsockerkontroller sker enligt PM eller efter barnläkares individuella ordination. Att tänka på vid tillmatning av medicinska skäl! Bröstmjölk från modern används alltid som tillmatning i första hand. Handmjölkningsfrekvens samt bröstmjölksmängd bedöms individuellt i varje enskilt fall då urmjölkad mängd kan variera stort. Sträva efter att situationen känns hanterbar för mamman. Copyright Amningscentrum 19

20 För barn som ordineras tillmatning används observationslista i Obstetrix. Denna lista kan komplettera med en nutritionslista på föräldrarnas rum så att de är delaktiga i vården av barnet. Indikation, tillmatningssätt, mängd samt typ av ersättning, amning-/amningsförsök, tidpunkt dokumenteras i barnets journal/obstetrix. Då det är aktuellt dokumenteras barnets temperatur, blodsockervärden, hud mot hudkontakt samt daglig vikt. När bröstmjölksersättning ordineras som tillmatning tas allergianamnes. Om allergi finns hos båda föräldrarna, alternativt svår allergi hos en av föräldrarna eller ett syskon ges Nutramigen/Profylac i första hand, enligt rekommendationer från Barnläkarföreningens allergigrupp. Barn < 35+0 och/eller vikt <1800g erbjuds pastöriserad bröstmjölk från annan mamma. Kontakta neonatalavdelningen och hör om bankmjölk finns. Föräldrarna skall erhålla information enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1987:8 (M)). Vid medicinsk indikation bör vårdpersonalen tillmata barnet eller förvissa sig om att föräldrarna klarar att tillmata barnet. Gör daglig vårdplanering i samråd med föräldrarna/modern och eventuellt barnläkare angående mängd och tillmatningsintervaller. Eftersträva små och täta mål istället för få och stora. Barn som tillmatas skall alltid följas med dagligt nutritionsstatus där hud, turgor, miktion, avföring, slemhinnor, allmäntillstånd samt ev. blod/plasma-sockervärden. Tillmatningen minskas successivt så att mammans mjölkmängder ökar. Gör mamman/ föräldrarna medvetna om att tillmatningen kan minska antal amningstillfällen samt att mjölkproduktionen stimuleras av att barnet suger ofta. Om tillmatningen inte är utsatt vid hemgång görs en vårdplanering. Dokumentera i Obstetrix mor-barn rapport, indikation för tillmatning samt vårdplanering/strategi för uppföljning BVC. Se vidare Uppföljning av tillmatning på ÅB-mottagning och BVC. Barnklinik Prematura och sjuka barns tillmatning varierar stort, från att ammas helt till att tillmatas helt via sond, kopp eller nappflaska. Studier visar att kopp är att föredra framför nappflaska. De amningsfrämjande omvårdnadsåtgärderna ovan kan tillämpas även på barnklinik men med hänsyn till den enskilda mamman/familjen och barnets tillstånd, behov, situation och välbefinnande. Mamman/föräldrarna informeras om häftet När ditt barn vårdas på barnklinik se Steg 5. Omvårdnadsåtgärder vid viktminskning >10% Tillmatning med modersmjölksersättning är bara en förstahandsåtgärd om föräldrarna aktivt kräver detta, om urmjölkad bröstmjölk från mamman inte finns i adekvat mängd eller om barnet är i så dåligt skick att en akut åtgärd måste göras. Att tänka på vid viktminskning >10%! Ditt förhållningssätt, ditt sätt att presentera situationen se Steg 2, och dina ordval väger tungt för mamman uppfattning och upplevelse av den fortsatta amningen Se helheten; Hur ser barnet ut? Gör ett nutritionsstatus. Hur mycket har barnet gått ned i vikt? Är det mer än 10%, nästan 10% eller på gränsen. Har barnet haft mekonium innan första nakenvikten? Har mamman haft en EDA under förlossningen? Hur många gånger har mamman haft möjlighet att amma sedan förlossningen, hur känns det när hon ammar, sår på bröstvårtan? Kom ihåg att de flesta kvinnor bildar mer mjölk på dag 2 till 3, ge amningen en chans! Copyright Amningscentrum 20

21 Hur mår mamman? Är det något som oroar henne, förväntningar, tillit till amning? Erbjud en amningsobservation se Steg 2. Utvärdera barnets tag om bröstet och utdrivningsreflexen genom att titta på sugmönstret - åtgärda om utdrivningen inte fungerar! Efter bedömning och åtgärd av amningsobservation - uppmuntra hud mot hudkontakt och att mamman ammar oftare närmsta dygnet - ny vikt på kvällen eller nästa morgon Om urmjölkning/pumpning behövs, sträva efter hanterbarhet för mamman, tänk på att amma och pumpa er ett stressmoment undvik urmjölkning om barnet ammar ofta. Gör en vårdplan tillsammans med mamman/föräldrarna BVC Återbesöksmottagning Barnklinik Uppföljning av tillmatning efter att familjen gått hem - Tänk på ditt förhållningssätt, ditt sätt att presentera situationen se Steg 2, och ditt ordval som väger tungt för mammans uppfattning och upplevelse av den fortsatta amningen - Följ och utvärdera vårdplanen regelbundet - Förhör dig om hur mamman/föräldrarna upplever tillmatningen, tillmatningsättet - Utvärdera viktutveckling, amningsfrekvens och mängd tillmatning - Vid behov gör en amningsobservation se Steg 5 - Efter utvärdering och bedömning - Stöd mamman i att minska tillmatningsfrekvensen och öka amningstillfällena Se även Steg 8 Förhållningssätt och råd vid oetablerad amning/otillräcklig mjölkmängd Dokument om rekommendationer för bröstmjölksersättningar. Detta dokument handlar om den etiska koden för marknadsföring av modersmjölkersättni ngar och hur vården skall förhålla sig till detta. Dokument bör finnas vid varje enhet och kan beställas från Socialstyrelsen eller skrivas ut på hemsidan xt/ htm Detta dokument innehåller en kortare version av riktlinjer kring amning idag. Dokumentet bör läsas av samtlig personal. Det kan skrivas ut från Amnis hemsida Copyright Amningscentrum 21

22 STEG 7. Tillämpa rooming-in genom att tillåta mödrar och nyfödda att vara tillsammans hela dygnet. Varje mor-barn par uppmuntras att vara tillsammans dygnet runt. MVC Föräldrarna förbereds i föräldrautbildningen för rooming-in och fördelarna med att vara tillsammans dygnet runt samt barnets behov, dygnsrytm den första tiden och bröstmjölkens variation och sammansättning under dygnet. Information ges också om mammans förändrade sömnmönster för att skapa realistiska förväntningar de första dygnen. Informationshäftet Värt att veta om nyfödda barn se Steg 1 bör ligga till grund för den kunskap som ges till föräldrarna för att få så samstämmig information som möjligt. Förlossning BB Mammors/föräldrars behov av att vara nära sina barn varierar stort och är även kulturellt betingat. Var lyhörd för den enskilda mamman/föräldrarna och försök att stötta och stärka föräldrarna att klara både amning och omvårdnaden av barnet självständigt. Försäkra dig om att föräldrarna känner till hur det nyfödda barnets behov, sömnmönster, dygnsrytm, signaler och amningsmönster varierar och förändras de första dagarna hur mammans sömnmönster ändras och att det kan vara svårt att sova som tidigare att amning och hudkontakt med barnet hjälper mamman att slappna av att ett för litet tag om bröstet kan vara orsak till att barnet vill amma konstant dygnet runt olika sätt att ha barnet i sängen/rummet Om mamman på grund av oro/rädsla/trötthet eller av annan orsak inte vågar ha barnet hos sig nattetid var noga med att ge extra stöd och information. Att tänka på! Din inställning och ditt förhållningssätt har betydelse för hur föräldrarna uppfattar situationen se att tänka på Steg 2 Var medveten om din kunskap om nyblivna mammors och nyfödda barns sömn och vakenhetsrytm över dygnet Många mammor/föräldrar blir lugna när de få veta att barnets beteende och dygnsrytm är alldeles normal och att det kan vara svårt att sova längre stunder som nyförlöst Ge mamman utrymme och möjlighet att beskriva sina förväntningar, behov, känslor och eventuell oro. Försök hjälpa henne att se det positiva i att ha barnet hos sig även nattetid för att lära känna barnet Försök normalisera istället för att problematisera Om mamman/föräldrarna är oroliga erbjud dig att titta in till mamman då och då för att se hur det går Undvik ta barnet från mamman om inte mamman/föräldrarna aktivt kräver detta När barnet måste tas ut från mamman/föräldrarna, erbjud då kortare stunder Copyright Amningscentrum 22

23 Barnkliniken Målet är att minimera separation mellan mor och barn. Se mamman som en resurs för sitt barn. Vid neonatalens familjevårdavdelning har föräldrarna möjlighet att ha barnet hos sig dygnet runt. När mamman/föräldrarna ligger kvar på BB eller är hemma har föräldrarna möjlighet att vistas hos barnet så ofta de önskar. I de fall modern på grund av medicinska skäl inte har möjlighet att finnas hos barnet, till exempel när mamman är för sjuk för att besöka sitt barn får detta diskuteras med personalen på barnkliniken, om möjlighet finns för barnet att besöka sin mamma. BVC Många föräldrar har fundering över om barnet kan sova i deras säng eller måste ha egen säng och/eller i eget rum. I samhället råder delade meningar. Amningen kan dock underlättas av att barnet ligger nära sin mamma. Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga, får göra informerade val, att vi som personal är informerade om de fakta som finns i idag samt att vi inte påverkar föräldrar till något som inte känns hanterbart för dem. Föräldrar som vill veta mer kan med fördel rekommenderas Vad är naturligt för mitt barn se Steg 2. Copyright Amningscentrum 23

24 STEG 8. Uppmuntra fri amning d.v.s. oberoende av klockan. MVC I föräldrautbildningen bör kunskap om barnets beteende, barnets amningssignaler, sugfaser, sugmönster och om de stora variationerna i amningsfrekvens, intervall samt duration de första dagarna diskuteras så att föräldrarna får realistiska förväntningar på amningen den första tiden. Föräldrarna informeras om hur amningsmönstret förändras över tid under de första två månaderna, att de första veckornas amning oftast är mer intensiv. Informationshäftet Värt att veta om det nyfödda barn bör ligga till grund för den kunskap som ges så att föräldrarna får så samstämmig information som möjligt. Förlossning BB Mamman uppmuntras att följa barnets rytm och vara uppmärksam på när barnet signalerar att vilja amma. Försäkra dig om att föräldrarna känner till - Det friska fullgångna barnets sömnmönster första dygnet och amningsfrekvens - att barnet efter första vakenhetsperioden oavsett om barnet ammat eller inte kan sova länge och därefter börja amma mer och mer se Steg 4 - Att det under andra och tredje dygnet är det vanligt att barnen vill amma alltifrån 6 gånger upptill ca 15 gånger - Att amningsteknik kan påverka hur ofta barnet vill amma stort tag om bröstet ger en mer effektiv tömning se Steg 5. Barnkliniken Mammor som av någon anledning inte kan börja amma fritt på grund av barnets tillstånd skall informeras om att det inte är för sent att etablera amningen. Även prematura och sjuka barn kan amma fritt där barnets tillstånd tillåter. Att tänka på! Egna förhållningssättet se Att tänka på Steg 2 Överensstämmer den egna kunskapen som förmedlas med det som rekommenderas i informationshäftet Värt att veta om nyfödda barn Din kunskap om amningsfrekvens de första dagarna och senare amning Att barnets tag om bröstet kan påverka amningsfrekvensen Copyright Amningscentrum 24

25 BVC Återbesöksmottagning Omvårdnadsåtgärder vid oetablerad amning/otillräcklig mjölkmängd Att tänka på! Boka tid för samtal min Egna förhållningssättet se Steg 2, och ditt ordval kan påverka mammans upplevelse av den fortsatta amningen Var medveten om egen kunskap, tillit och attityd till problemet Använd diagnosen oetablerad amning eller låg mjölkmängd, undvik diagnosen svält vid bröstet. Se helheten hur mår mamman och barnet, hur har de det tillsammans? Försök normalisera undvik att problematisera undvik onödiga råd Bekräfta föräldrarna visa på det som är bra Tänkbara orsaker till oetablerad amning! Att fundera över i samtalet med mamman/familjen, ingen checklista! Hur mår mamman? (välbefinnande, sömn, kost, dryck, stöd? förlossningsupplevelse?) Upplevelse av kontakt med barnet? Motsvarar situationen förväntningarna? Mammans förväntningar på amning? Tidigare tråkiga erfarenheter? Hur tror mamman själv att det kommer att gå med amningen? Hur viktig är amningen för mamman? Inte övertygad om att amning är bra? Vad funderar mamman över, vilka kunskaper har hon om problemet? Vad är det som gör att mamman tror att det är för lite mjölk? Be mamman berätta vad hon är orolig för, råd hon har fått? Vilket stöd hon har från sitt nätverk? Hur mår barnet? Välbefinnande? Ålder? Utveckling? Temperament? Sömnmönster? Urin och avföring? Beteende vid bröstet? Är viktutvecklingen ett problem? Nutritionsstatus? Hur ammar mamman? frekvens, duration, ammar på natten, ett eller båda brösten per amningstillfälle? vem avslutar amningen? Bröstkomplikationer, sår, knölar, smärtsam amning? Omvårdnadsåtgärder i samråd med mamman/familjen - Amningsobservation se Steg 5 och Bilaga 2 - Individuella råd efter vad som framkommer i samtalet med mamman - ett bröst eller båda per tillfälle? - finns möjligt att amma oftare än vanligt, passa på när barnet är mer vaket? - amning på natten? - om urmjölkning introduceras är det viktigt att det görs i relation till hur ofta barnet ammas och vad som är hanterbart för mamman - undvik överdrivet pumpande! - Hitta strategier som kan öka välbefinnandet? - Gör en omvårdnadsplan tillsammans med mamman som är väl avvägd, sträva efter hanterbarhet för kvinnan! Copyright Amningscentrum 25