Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7

Transkript

1 Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7 Innehållsansvarig: Elizabeth Franklin, Barnmorska, Obstetrisk mottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (elifr16) Giltig från: Godkänt av: Birgitta Andersson, Barnmorska, Avdelning 37 (biran5); Ing-Marie Backlund, Sektionsledare, Avdelning 37 (inmba); Maria Lidén, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (marlu28); Cathrin Åkerström, Barnmorska, Obstetrisk mottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (catak4) Giltig till: Vård av sena prematurer (gestationsvecka ) Bakgrund Cirka 9,5 % av födslar globalt, 6 % i Sverige (2005). Förekomsten ökar. Barnen kräver längre vårdtider och har ökad risk för inläggning på neonatalavdelning till följd av matningsproblematik med mera. De kan se ut som fullgångna barn, det vill säga vara relativt stora, men är omogna neurologiskt, respiratoriskt, metaboliskt och immunologiskt vilket bland annat innebär: o de vaknar inte självmant/somnar lätt ifrån under matning/amning o deras minskade depå brunfett leder till ökad risk för hypotermi och hypoglykemi o deras omogna lever medför ökad risk för ikterus o de har ökad risk för andningsstörningar o de har ökad infektionskänslighet Sammanfattning/syfte Det sena prematura barnet kräver större vårdinsats än det fullgångna barnet. Tydliga riktlinjer om amningsstöd, nutrition, omvårdnad, observation, provtagning och behandling av ikterus behövs för att barnet kan vårdas på BB-avdelning och separation mellan mor och barn förebyggas. Åtgärder På förlossningsavdelningen Oavbruten hud-mot-hud kontakt i minst 2 timmar efter födseln Viktigt att ge tid för första amningen (vanligtvis inom de första 1-2 timmarna) Barnets vårdplats bestäms utifrån födelsevikt. < 2,0 kg skrivs in och vårdas på avd 34 initialt (kontinuerlig övervakning). 2,0-2,3 kg skrivs in på avd 34 men vårdas tillsammans med mamman på BB. 2,3 2,5 kg individuell bedömning Barn som ska vårdas på BB: uppmuntra föräldrar att ha barnet liggande hudmot-hud vid överflyttning till BB Barn med någon extra riskfaktor för hypoglykemi såsom exempelvis tillväxthämning, ökad perinatal stress/asfyxi mm (var god se vårdprogram för 1 (5)

2 hypoglykemi) ska tillmatas på kopp redan på förlossningen (se under rubrik: Nutrition) På BB-enheten P-glukos tas på alla vid minst ett tillfälle: innan andra målet. Ta samtidigt infektionsprover (IL-6, CRP, LPK, TPK) vid feber hos mor eller lång vattenavgång. Därefter kontrolleras p-glukos endast vid symtom såsom stillsamhet/slöhet, hypotermi, svårmatat barn, takypné, skakighet. Prematura barn visar ofta mindre tecken på lågt p-glukos och därför bör man ha generös inställning till provtagning. Vid symtom tas P-glukos strax före måltid Observation samt temperaturmätning en gång per arbetspass (3 gånger/dag). Temp tas i axillen av föräldrarna efter undervisning och dokumenteras i obslistan av arbetslaget Hud mot hud är förstahandsval: använd mössa och blöja Vattenmadrass används där hud-mot-hud kontakt inte är möjligt. Använd blöja, body, mössa Används på grader: vattenmadrassen ställs på 37 grader initialt vid stabil temperatur sänks vattenmadrassen med 0,5 grader i taget. efter cirka 12 timmar prov sänks temperaturen med ytterligare 0,5 grader. när vattenmadrassen är inställd på grader prova att ta bort den (med efterföljande tempkontroll). Vikt tas dagligen från och med 24 timmars ålder: Lägst vikt är mellan 2½-3½ dygn. Därefter cirka 20 g ökning/dygn. Målet är att barnet inte går ner mer än 5 % och har nått sin födelsevikt inom 7-10 dagar. Nutrition tillmatning enligt PM Första tillmatningen ska ske inom barnets första 4 timmar, som vanligtvis inträffar på BB förutom barn med någon extra riskfaktor där tillmatningen redan har påbörjats på förlossningen (se under rubrik: På förlossningsavdelning) Bankmjölk rekommenderas i mån av god tillgång. Tillmatning x 8: barnet ammas före tillmatning o första dygnet 10 ml för barn som har sugit effektivt o första dygnet ml för barn som inte har sugit effektivt o öka med 5-10 ml/mål/ dag. hela måltiden (amning samt tillmatning) bör ta max 30 minuter. 2 (5)

3 Matningsmetod beroende på barnets sugvillighet: 1. sugvilligt och får bra tag om bröstet: slang vid bröstet 2. ej sugvilligt/ får inget bra tag: koppmatning 3. många prematura barn som har tagit emot koppmatning utan problem första dygnet, blir sedan svårmatade på kopp. Prova att mata mindre mängd fast tätare, med 2-2,5 timmas mellanrum (med samma tilltänkta dygnsmängd). 4. Överväg flaskmatning alternativt sondmatning om det inte går att få i barnet den tilltänkta mängden med tätare koppmatningar- till exempel barnet behöver tillmatning varannan timma i fler än 2 mål barnet tar inte emot rätt mängd tillmatning i fler än 2 mål barnet inte ökat i vikt (20 g/ dygn) efter 3½-4 dygnsåldern Där barnet är stabilt och det inte finns några andra medicinska åkommor kan neonatalvården kopplas in. Barnmorskan på BB kontaktar barnläkaren, som efter undersökning beslutar i samråd med sjuksköterska på avd 34 alternativt med sjuksköterska i neonatal hemsjukvård beroende på vad som är lämpligt. Barnläkaren skriver in barnet (i Melior) i neonatal hemsjukvård eller (i Melior) på avd (5)

4 Amningsstöd Barnen är motoriskt sett omogna och även vid hörbart sväljande vid bröstet kan mjölkintaget vara nedsatt Viktig med information till familjen om barnets signaler och frekventa amningar Bra tag och bröstkompressionsteknik för effektivare amning Amma båda brösten Amning som inte är effektivt kan behöva avbrytas till förmån för tillmatning Extra pumpning är viktig på grund av ökad risk för nedsatt mjölkproduktion: förslagsvis pumpning efter varje amning. Vid effektiv amning och matning vid bröstet behövs eventuellt färre pumpningar Matvikt och barnets dagliga nakenvikt används som stöd för amningsobservationen: vid tecken på bra mjölkintag vid bröstet kan tillmatningsmängden begränsas och antalet tillmatningar trappas ner till x 6 (fortsatt amning minst x 8). Ikterus Behandlas i förstahand på BB Använd med fördel Bilisoft (ljusbehandlingsmadrass). Vid konventionell ljusbehandling: rätt avstånd från barnet till sollampan står på rampen. Mätning från barnets högsta punkt upp till lampan. Använd vid behov vattenmadrass. Regelbunden tempkontroll minst x 3 Barnet behöver extra mat, cirka 10 % mer. Använd matvikt och komplettera med tillmatning efter behov. Bättre effekt av behandlingen med användning av vita sängkläder både att bädda med samt att hänga runt ljusrampen (häng dem dock inte över fläkten). Hemgång från BB Barn som har varit inskrivet på avd 34 men vårdats tillsammans på BB med mamman på BB - uppföljning Neonatal hemsjukvård Barn som har varit inskrivna på BB - uppföljning BB-mottagning Ej hemgång före 48 timmar. Barnet bör vara kvar tills de planat i vikt och man säkerställt att barnet får i sig mat (3-4 dygn). Oftast står barnet fortfarande på strikt schema mat x 6-8 Vid utskrivning bokas uppföljning på BB/-Amningsmottagningen inom 2 (3) dagar av hemgång för vägning och stöd med matning/amning samt kontroll av eventuell ikterus. 4 (5)

5 Uppföljning 1:a uppföljning: vid cirka 4-5 dygnsåldern Om barnets vikt har planat/vänt och barnet visar tecken på att vara piggare, informera föräldrarna att övergå till amning/matning efter barnets egen rytm, (dock fortsatt x 8 eller fler) för att tillåta barnet att äta oftare ibland samt sova längre sammanhängande (till exempel 4 timmar) Om bilirubinkurvan har planat (ligger ej nära behandlingsgränsen), viktuppgången är normal och matning/amningssituation fungerar kan barnet skrivs ut med uppföljning på BVC om 2-3 dagar. Behov av ytterligare uppföljning: vid cirka 6-7 dygnsåldern Om viktökning/ matningssituation inte är stabil och där det finns möjlighet att påverka matningssituation kan ytterligare ett besök ske på BB-mott (till exempel upptäcks att mor har dragit ner på tillmatningen för fort men där amningen ej hunnit komma igång). Vid långsam viktuppgång (<20 g/dag) och matningssvårigheter vilket föranleder ett behov av sondmatning kopplas neonatal hemsjukvård in Parameter Viktutveckling lägst vikt är mellan 2½-3½ dygnet. Därefter cirka 20 g ökning/dygn. Målet är att barnet inte går ner mer än 5 % och har nått sin födelsevikt inom 7-10 dagar. Vikten bedöms i relation till hur långt kvar barnet har till födelsevikten och hur matningssituation fungerar. Ikterus Sena prematura barn har oftast en högre nivå ikterus till följd av omogen lever. Toppen nås vid 5-7 dygn. Värdena normaliseras långsammare och det är normalt att bilirubinkurvan är planande mellan 7-10 dagar för att senare minska. Ett tilltalande alternativ till frekventa återbesök med s-bilikontroller är behandling med ljusbehandlingsmadrass i hemmet (till de barn som ligger över eller nära ljusbehandlingsgräns). Barnet skrivs då formellt in på avd 34, föräldrarna får instruktioner och går hem samma dag om matningarna fungerar bra. 5 (5)