NUTRITION AV NYFÖDDA BARN

Transkript

1 NUTRITION AV NYFÖDDA BARN Eftersträvad tillväxt hos alla barn från graviditetsveckor : Vikt: Längd: Huvudomfång: g/dygn cm/vecka cm/vecka I första hand ges bröstmjölk från barnets egen mamma. Om det inte är möjligt ges bankmjölk till barn födda innan vecka 35+0 i mån av tillgång, vid brist ges bankmjölk till barn födda innan vecka Till de mest underburna ges bankmjölk med högst proteinhalt. I övriga fall ges PreNan Discharge. Vätskemängder: Vätskebehovet styrs av barnets mognadsgrad, kuvöstyp samt omgivningens luftfuktighet och temperatur. Med andra ord har de underburna ofta ett högre behov. Följande tumregel kan användas till alla underburna FV>1500g och fullgångna sjuka barn (undantag efter svår asfyxi se PM 1:1): Dygn 1: 70 ml/kg och dygn (tillväxthämmande och barn m FV < 1000 g: 80ml/kg) Dygn 2: 90 " Dygn 3: 120 " Dygn 4: 150 " Dygn 5: 170 " 1. Underburna barn födda innan vecka 32+0 eller med födelsevikt < 2000 g Energibehov: kcal/kg/dygn kan vara högre hos fr a lungsjuka och tillväxthämmade barn. Styrs med hjälp av tillväxtkurva och Nutrium Proteinbehov: 3-4 g/kg/dygn. Styrs med hjälp av tillväxtkurva och Nutrium. Låga ureavärden kan tala för proteinbrist. Ju mer omoget barn desto högre proteinbehov. Vätskemängd: Slutmålet är ml/kg/dygn. Tillväxthämmade kan behöva upp till 250 ml/kg/dygn. Börja om möjligt enterala tillförseln redan efter min och sedan var 2-3:e timme. Börja med 5 ml/mål hos de stabila och öka mängden efter vad barnet tolererar. Barn med vikt <1200 g eller <v29 skall ha kontinuerlig sondmatning enl PM 1:60. Barn födda före vecka 30+0 samt sjuka underburna barn med t ex sepsis eller andningssjukdom bör alltid få partiell parenteral nutrition tills den enterala nutritionen utgör c:a 75% av den totala vätskevolymen, se PM 1:19. De mycket lågviktiga och extremt underburna <v26 tillmatas med viss försiktighet men första målet bör ske under de första 24 timmarna. Så lite som 0,5 ml kan vara tillräckligt för de 1/5

2 första målen. Om det går bra kan matmängderna ökas, för de allra minsta barnen med 0,5 ml/gång. Individuell berikning: Bröstmjölksanalys görs på avdelningen så fort mamman kommit igång med mjölkproduktionen, utförs på en hel dygnsmängd utpumpad mjölk. Det aktuella proteinoch energi-intaget beräknas sedan med kalkylprogrammet Nutrium. Vid bristande intag ökas i första hand mängden mat, om detta inte är möjligt berikas bröstmjölken med Nutriprem. Det metabola proteinsvaret ska kontrolleras med s-urea som tas innan berikning startas och sedan 1 gång/vecka. Önskad nivå 1 3 mmol/l. Lägre värden kan tyda på proteinbrist medan högre nivåer kan vara tecken på proteinöverbelastning, oförmåga att utnyttja det tillförda proteinet eller nedsatt njurfunktion. Tillväxthämmade barn och barn som behandlas med kortikosteroider har svårigheter att metabolisera tillfört protein med ökad risk för proteinöverbelastning. Extra energi kan tillsättas i form av fettlösning, t ex Calogen som innehåller 450 kcal/100 ml. Berikningen upphör naturligt utifrån barnets behov, se Nutrium. 2. Barn från vecka vecka eller födelsevikt >2000 g Energibehov: Detta varierar men utgör normalt kcal/kg/dygn men kan hos lätta för tiden barn vara betydligt högre, upp till 160 kcal/kg/ dygn. I praktiken får energibehovet bedömas efter viktutvecklingen och mha Nutrium. Proteinbehov: 3-3,5g/kg/dygn. Styrs med hjälp av tillväxtkurva och Nutrium. Peroral uppföding: I första hand ges den egna mammans bröstmjölk. Innan produktionen är igång eller om tillgången inte räcker ges bankmjölk i mån av tillgång till barn födda innan vecka Övriga får prematurformula, tills vidare används PreNan Discharge. Första målet ges vid min ålder, sikta på 10 ml x 8 första dygnet och öka sedan efter vad barnet tolererar. Individuell berikning: Enligt Nutrium. 3. Friska, fullgångna barn. Bör om möjligt ammas. Om barnet av någon anledning behöver tillmatas, ges dygn 1 minst 10 ml x 8 och öka efterhand. Se även PM 1:23 om tillmatning på BB. 4. Sjuka fullgångna barn. 2/5

3 Bör i regel matas med samma mängder som de friska vilket oftast kräver partiell parenteral nutrition under de första dygnen. Om barnet förväntas behöva intravenös näringstillförsel i större mängd än enteral mer än första dygnet bör man starta redan 1-2:a dygnet med partiell parenteral nutrition, se PM 1:19. Levnadsdygn 1 och 2 ges elektrolytfri lösning, från dag 3 ska elektrolyter vara tillsatta. Mat och vätskemängder 1. Mycket lågviktiga barn, FV<1000g Dag 1 80 ml/kg/dygn Dag ml Dag 3 120ml Dag ml Dag ml Dag ml 2. Lågviktiga barn, FV<1500g Dag 1 70 ml/kg/dygn Dag 2 80 ml Dag ml Dag ml Dag 5 140ml Dag ml 3. FV>1500g Dag 1 70 ml/kg/dygn Dag 2 90ml Dag3 120 ml Dag ml Dag5 170 ml 5. Vitamintillskott Protovit 0,5 ml dagligen ges till alla underburna utifrån behov enl Nutrium tills det att sondmatningen är avslutad (Protovit smakar illa). Ersätts sedan med D-vitamindroppar. Protovit räknas som läkemedel och ordineras på vanligt sätt i läkemedelslistan. D-vitamindroppar från 1 veckas ålder till alla fullgångna barn. Ergocalciferol 35 µg/ml 0,5 ml x 1 från dag 10 till barn med födelsevikt < 1500 g utöver Protovit. Denna behandling ges 2 månader för att förebygga rakit. 3/5

4 Rakit: Riskgrupper för rakit är # FV < 1000 g # BPD # Lång tids diuretikabehandling Universitetssjukhusets i Linköping förslag på utredning vid rakitmisstanke. Vid rakitmisstanke rtg handled, svårvärderat. Bättre att fälla än att fria ALP > 20 U, säkra normalvärden saknas fosfat ( P )/ plasma ligger lågt - < 1,8 mmol / l Ca / U ligger högt ( > 0,4 mmol / l ) 6.Järnsubstitution Underburna barn har mindre järndepåer än fullgångna, normalstora barn, med risk för anemiutveckling. Alla barn med FV < 2500 g (alltså även de som ev endast vårdas på BB) bör supplementeras från 6 v. ålder till 6 månaders ålder. Rekommenderad profylaxdos är 2 mg/kg/dygn. Läkemedel: Droppar Niferex 30 mg/ml (1.5 mg/droppe) Hållbarhet 6 månader, 2 flaskor á 30 ml räcker för hela behandlingstiden. Dosering: Aktuell kroppsvikt: g: 1 droppe x g: 2 droppar x g: 3 droppar x g: 4 droppar x 2 Barn som fått blodtransfusioner Barn som fått upprepade blodtransfusioner, dvs många av de extremt underburna barnen, riskerar att få ett överskott av järn i kroppen. Därför bör s-ferritin kontrolleras innan behandling med järnprofylax inleds. Om patienten har s-ferritin > 350 ug/l, kan man avvakta med järnprofylax och istället följa s- Ferritin en gång i veckan(om inneliggande). Denna gräns är baserad på den övre normalgränsen för s-ferritin hos ett nyfött, fullgånget barn. Observera att s-ferritin kan vara falskt förhöjt vid infektion (dvs vid samtidig CRP-stegring) och vid leversjukdom. Observera också att Hb är ett dåligt mått på järnstatus hos prematurfödda barn innan de passerat 4/5

5 fullgången ålder eftersom ett lågt Hb i denna situation oftare orsakas av omogen benmärg (prematuritetsanemi). I praktiken rekommenderas alla barn med FV<2500g järnsubstitution, den kanske bara skjuts upp lite enligt ovan. 7.Intravenös vätska Om barnet behöver intravenös vätska under de två första dygnen ges 10% glukos eller Evalac, vg se PM 1:19 om Parenteral nutrition. Från dag 3tillsätts 3 mmol Na/100ml och 2 mmol K/100ml. Om barnet perorala intag är mindre än 1/3 av det totala vätskebehovet ges partiell parenteral nutrition, vg se PM1:19. Referenser: Polberger S, Handbok i nutrition av för tidigt födda barn. Nestlé Nutrition, Lagercrantz H, Hellström-Westas L, Norman M. Neonatologi, Studentlitteratur, Olhager E, Uppfödning/nutrition av nyfödda på sjukhus, PM barnkliniken i Linköping, /5