Neonatalavdelning verksamhet, rutiner och ansvar

Transkript

1 (11) Neonatalavdelning verksamhet, rutiner och ansvar Sammanfattning Rutinen vänder sig till barnsköterskor, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på neonatalavdelningen. Dokumentet beskriver arbetsrutiner på de tre teamen, kriterier för inläggning, prioritering av familjerum, handlingsplan vid överbeläggning, organisationen kring storrond, koordinatorns uppgift, larmrutiner samt krisstöd för personal på avdelningen. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förutsättningar... 2 Genomförande... 2 Kriterier för inläggning på neonatalavdelning... 2 Kriterier för vård på IVA-sal 1och Kriterier för vård på familjeenhet... 3 Kriterier för hemsjukvård... 3 Permitterade patienter max fem dygn... 3 Utskrivning... 3 Återbesök efter utskrivning... 4 Arbetsrutiner på de tre teamen... 4 Alla tre teamen... 4 Team 1 och Team Rapport... 5 Läkarens dagliga uppgifter... 5 Storrond... 6 Koordinator... 6 Arbetsuppgifter... 6 Förslag på arbetsfördelning för sjuksköterska/barnsköterska... 7 Sjuksköterskas ansvar... 7 Barnsköterskas ansvar... 7 Larmrutin på neonatalavdelning... 8 Överbeläggning på neonatal... 8 Åtgärd 1 till 3 vid överbeläggning... 9 Patienter från andra sjukhus... 9 Prioritering av familjerum till föräldrarna... 9 Krisstöd för personal Dokumentinformation Länkförteckning... 11

2 (11) Bakgrund Riktlinjen är till för att alla yrkeskategorier ska känna till hur arbetsrutiner på avdelningen fungerar så att patientarbetet bedrivs säkert och att föräldrarna skall känna sig trygga. Vården av barnen är uppbyggd på tre team. Team 1 (intensivvårdsrum 1) vårdar de mest prematura barnen. Team 2 (intensivvårdsrum 2) vårdar de fullgångna sjuka barnen. Team 3 (familjeenheten) vårdar de barn som är så stabila att de kan vårdas av sina föräldrar på familjerum med stöd av personalen. Förutsättningar På neonatalavdelningen arbetar läkare, sjuksköterskor, barnsjuksköterskor, barnmorskor, barnsköterskor och undersköterskor. På neonatalavdelningen vårdas prematura barn som är födda efter graviditetsvecka 28+0 och barn som är sjuka när de föds och nyfödda barn som av annan anledningen behöver observation och vård. Barnläkare ansvarar för den medicinska bedömningen och behandlingen av barnen. Sjuksköterskor och barnsköterskor ansvarar för omvårdnaden kring barnen i nära samarbete med barnens familjer. Genomförande Kriterier för inläggning på neonatalavdelning Barn som föds prematurt i graviditetsvecka till läggs in på neonatal för vård och behandling. Barn som är i graviditetsvecka till bör i regel observeras initialt på neonatalavdelning. Detta p g a risk för hypoglykemi, hypotermi samt matningssvårigheter. Barnet bedöms alltid av jourhavande barnläkare redan på förlossningen, barnläkaren avgör sedan om barnet undantagsvis kan vårdas på BB. Sjuka nyfödda barn. Barn som har ökad risk för komplikationer kan behöva skrivas in på grund av maternella indikationer såsom preeklampsi, genetiska sjukdomar, systemsjukdomar, risk för hypoglykemi, GBS-observationer, tillväxthämning, abstinensbedömning och sociala skäl.

3 (11) Kriterier för vård på IVA-sal 1och 2 Barn som är respiratoriskt instabila som behöver andningsstöd, t ex respirator, CPAP, högflödesgrimma och/eller har syrgasbehov. Barn som är cirkulatoriskt instabila som t ex barn med sepsis, asfyxi, kramper och hjärtfel. Barn som behöver centrala infarter såsom navelkatetrar eller artärnål. Friska barn vars föräldrar inte kan delta i vården ska i första hand vårdas på förlossningen/bb, kan i undantagsfall och i mån av plats skrivas in tillfälligt på neonatalavdelning. Kriterier för vård på familjeenhet Gäller vid utflytt från IVA-rum eller vid inläggning. Prematura barn som är väsentligt stabila med enstaka saturations- och pulsdippar som är relaterade till barnets mognad/prematuritet, kopplade till central övervakning. Barn med hyperbilirubinemi som behöver ljusbehandlas. Barn med misstänkt infektion som övervakas med centralmonitor och täta kontroller, t e x GBS-observationer. Barn med hypoglykemi som tillmatas. Barn som behandlas med intravenös antibiotika och är stabila. Extra syrgasbehov och högflödesgrimma är inget hinder för vård på familjerum när föräldrarna har fått utbildning. Kriterier för hemsjukvård Se riktlinje Hemsjukvård för nyfödda barn- neonatal. Utskrivning planeras på eftermiddagar. Permitterade patienter max fem dygn Patienter med infektion som behandlas med antibiotika intravenöst och är stabila kan gå på permission mellan injektionerna. Patienter som skulle kunna vara med i hemsjukvården men där det inte finns plats kan permitteras Planera återbesök under förmiddagen efter rondarbetet, ev sjuksköterskeinsatser görs av koordinator. Patienter som är på permission på BB kan rondas på BB. Utskrivning Använd utskrivningsplanering i Melior. Planerat utskrivningsdatum dokumenteras under planering i Melior. Färdigställ utskrivningar 1-2 dagar i förväg. Familjen planeras att lämna rummet före kl 12 på utskrivningsdagen.

4 (11) FV2 skickas av utskrivande läkare till BVC eller ges direkt till föräldrarna i två exemplar. Utskrivning planeras i största utsträckning inte på helgen. Patienter som kan slutbehandlas med peroral antibiotika kan bokas för uppföljning på barnmottagningen. Återbesök efter utskrivning Återbesök ska i största möjliga mån ske på barnmottagningen. Återbesökstider till neonatolog + fysioterapeut finns måndag till onsdag på barnmottagningen Återbesökstider till neonatolog finns torsdag och fredag på barnmottagningen, eftermiddagstider. MR-undersökning, blodtransfusion, vaccinationer m m sker på barndagvården, bokas via särskilt Väntelistekort. Provtagning bokas på barnmottagningen. Arbetsrutiner på de tre teamen Alla tre teamen Kontrollera i arbetsboken vilket team du tillhör för passet och få sedan rapport av avgående sjuksköterska eller barnsköterska enligt SBAR, läsrapport när det blir mer tidseffektivt. Kontrollera vilka uppgifter teamet har för passet. T ex undersökningar och kontroller enligt planering i Melior, permissioner samt återbesök. Kl 07:45 närvarar någon från varje team på morgonmötet där det ges en överblick över hur arbetet på avdelningen ser ut för dagen och vilka kontroller samt städning som skall göras enligt neonatals rutinpärm. Mötet avslutas efter genomgång av gröna korset. Kl 13:45 och i början på nattpasset görs genomgång vid planeringstavla och gröna korset. Städning enligt neonatals rutinpärm. Mjölkköksansvarig skall finnas på varje pass, skrivs i arbetsboken. Arbetsrutiner enligt riktlinje, Mjölkkök - neonatal. Id-kontroll på alla barn, se riktlinje ID-kontroll. Efter ronden lämnas matändringar till mjölkköket Team 1 och 2 Kontroll av teknik. Se riktlinje, Intensivvårdsrum 1 och 2- rutiner för utrustning, kontroller samt hygien på IVA-rum, neonatal, samt riktlinje kuvösvård en gång per pass. Räkna ihop föregående dygns matmängd m m, se riktlinje Vätskebalans. Fyll på lådor och skåp.

5 (11) Team 3 Kontrollera tekniken på föräldrarummen på kvällspasset, signera på tavla utanför varje rum. Städa föräldrarum vid hemgång, se riktlinje Hygienrutiner på neonatalavdelningen. Hjälp till med matvagnen Tvätta avdelningsmärkt tvätt. Håll ordning i personalrum och föräldrakök. Fyll på rullvagnen som står i linneförrådet och handdukar i värmeskåpen. Rapport Rapport sker enligt SBAR. När det är mer lämpligt sker läsrapport. Läkarens dagliga uppgifter En av neonatalavdelningens läkare kommer strax innan kl 08:00 för att hämta neo-sökare och deltar kort på morgonmöte på avdelningen i rörpostrummet. Kl 08:00 börjar läkarnas morgonmöte på plan 7 och rond på BB. Kl 08:45 möte med neonatalavdelningens koordinator. Ronden börjar kl 09:00 med undantag för torsdagar då läkarna har APT till kl 09:30 och ronden börjar cirka kl 09:45. Vid hög belastning kan ronden börja tidigare. Storronden på onsdagar börjar kl 08:30. Prioriteringsordning för rond: - Ostabila barn eller oklarheter i behandlingsplan prioriteras. - Barn som planeras att skrivas ut samma dag. - Barn som har klar behandlingsplan utan större förväntade förändringar. Kl 11:00 (torsdag-fredag) neonatalmottagning med återbesök till neonatalläkare, ej sjukgymnast. Lunch kl 12:00-12:45. På eftermiddagen har en läkare neonatalmottagning (måndag-onsdag). Kl 13:45 deltar gärna en läkare på möte vid planeringstavlan och genomgång av gröna korset i cirka 15 minuter. Vårdenhetsöverläkare eller motsvarande ansvarar för att tillsammans med koordinator planera patientarbete på planeringstavlan (rond på avdelningen, permissionsbarn, utskrivning av hemsjukvårdsbarn, fördela läkare som följer med på t ex MR och transport). Detta kan göras dagen innan. Läkare som har akutsökare rapporterar läget på avdelningen till primärjour kl 16:30. Neobakjour börjar kl 16:45 måndag-fredag och kl 09:00 lördag-söndag.

6 (11) Storrond Storrond är en teamkonferens mellan olika yrkeskategorier (läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog, kurator och fysioterapeut) för att kunna ge den bästa möjliga vård med familjen i fokus. Det innebär att vården diskuteras och planeras utifrån fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter utifrån patientens och närståendes behov. Varje yrkesgrupp bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. Vården utvärderas kontinuerligt och vårdplanen korrigeras i takt med att omständigheterna förändras. Storrond varje vecka med samtliga i teamet är att eftersträva. Storronden hålls i neonatals konferensrum varje onsdag kl 08:30-09:00. Sjuksköterska eller läkare ger en kort medicinsk och psykosocial rapport om barnet utifrån SBAR. Om tiden inte räcker till på storrond ska en ny tid bokas in för berörda parter för ytterligare planering av vården. Uppehåll med storrond under sommaren. Koordinator Koordinator ska gärna ha några års erfarenhet för att kunna se helheten på avdelningen och bör vara den som kan ha mest överblick över avdelningen. Koordinatorn ansvarar för nedanstående uppgifter som också kan delegeras. Koordinatorn skall vara ett stöd för teamen i det praktiska och administrativa arbetet. Vid skiftbyte lämnas koordinatorklämman över till nästa pass. Koordinatorn har personalansvar när VEC inte är i tjänst. Arbetsuppgifter Ha ett övergripande ansvar på arbetspasset och omfördela personal vid behov för att möta arbetsbelastningen. Se över bemanningsbehovet. Utföra eller delegera dagliga kontroller. Rapportera i Belport. Hålla i morgonmöte, eftermiddagsmöte och kvällsmöte. Ansvara för gröna korset när VEC inte är på plats. Ansvara för ingående telefon. Ansvara för larmtelefonen. Batteriet på larmtelefonen byts varje morgon. Ansvara för samordning vid inläggning av ny patient. Kontrollera aktuell patientbeläggning på avdelningen och få en överblick över flödet på vårdplatserna. Kontrollera beläggning på förlossningen. Uppmana till reflektion i gruppen efter avslutat arbetspass och fylla i gröna korset. Ansvara för turordningen på storronden på onsdagar. Gå på akuta händelser på operation och förlossning.

7 (11) Planera transporter. Vara behjälplig vid provtagning, röntgen, injektioner, droppblandningar m m. Mottagande av patient från annat sjukhus, stämma av med läkare. Om läkaren får samtalet måste kontakt tas med koordinator för planering. Vid överbeläggning, se avsnittet Överbeläggning på neonatal. Förslag på arbetsfördelning för sjuksköterska/barnsköterska Dokumentets syfte är att tydliggöra vem som har huvudansvaret för att olika moment kring barnet blir utförda. Den som har huvudansvaret kan sedan delegera eller be om hjälp för att få uppgifterna utförda. Tydlig kommunikation mellan sjuksköterska och barnsköterska är av största vikt. Användning av dagligplaneringspapper är till stor hjälp. Sjuksköterskas ansvar Utdelning av läkemedel. Dokumentation. Rond. PVK-sättning. Inspektion av centrala och perifera infarter. Blodprovstagning- remisser, provtagning, skicka prover. Droppbyten. Vätskebalans. Rapport till/kontakt med kurator, psykolog, BB, förlossning, socialtjänst samt BVC. Närståendesamtal. Yttre odlingar- remisser och dokumentera provtagning. In-/utskrivning av patient. Gå på larm på BB/förlossning/operation. Barnsköterskas ansvar Mattider och matningar. Hudkontroll och hudvård/bad. Datum för byte av CPAP/högflödesgrimma, dokumentera. Datum för byte av kuvös, dokumentera. Datum för byte av sond, dokumentera. Städning av föräldrarum vid hemgång. Kontroller och damning på IVA-sal. Yttre odlingar- faeces, urin (sticka/samling). Se till att proven blir tagna. Ordinerade kontroller såsom längd, vikt, huvudomfång, blodtryck m m blir utförda.

8 (11) Ansvarar för larmtelefon usk/bsk. Batteriet på larmtelefonen byts varje morgon. Går på akuta händelser på förlossning, C-op och BB tillsammans med sjuksköterska. Larmrutin på neonatalavdelning Närvaroknappen ska alltid vara intryckt på de patientrum där personal befinner sig för att vid behov snabbt kunna utlösa larm. Vid livshotande tillstånd används det LILA specialistlarmet som finns placerat på väggen på team 2 expeditionen. Knappen hålls intryckt tills lampan börjar blinka. När alla som är anslutna till larmet har bekräftat larmet slutar lampan blinka. Det lila larmet går vardagar dagtid kl 08:00-16:30 till neonataljour, neonatalsjuksköterska samt till barnsköterska/undersköterska på neonatal. Under jourtid, alltså övrig tid, går larmet till primärjour på barnkliniken och till narkosjouren samt till neonatalsjuksköterska och neonatalbarnsköterska som bär larmtelefon. Neonataljouren nås jourtid på bakjoursmobilen och denne har 30 minuters inställelsetid. Akutlarm via telefon sker till anknytning 2010 dygnets alla timmar. Uppge avdelning, sal samt orsak till larmet samt om det gäller barn eller vuxen. Tillse att någon personal möter upp akutteamet vid avdelningens entré och visar dem till platsen för larmet. Vid alla akuta situationer ska vi arbeta enligt flödesschema/algoritm för CEPS. IVA-sal 1 och 2 samt akutrummet på neonatalavdelningen är utrustade med akutvagnar som är identiskt utformade. I dessa finns bl a komplett material för intubering samt navelkateterisering. Akutläkemedel samt intubationsläkemedel finns i låst skåp i läkemedelsrummet. På förlossningen och i barnrummet på C-op finns liknande vagnar med material för intubering samt navelkateterisering avsett för akuta åtgärder på plats. Dessa lådor är därmed inte helt identiska med de som finns på avdelningen. Dessa vagnar innehåller även akutläkemedel. Rutiner för jourlinjer, person- och joursökning samt akuta larm på barn- och ungdomskliniken finns i separat riktlinje. Jourlinjer, person- och joursökning samt akuta medicinska larm på en, SÄS Överbeläggning på neonatal Neonatal har 11 vårdplatser. Avdelningen är bemannad för tre intensivvårdspatienter, övriga tre platser på IVA-salarna är övervakningsplatser. Familjeenheten har nio föräldrarum där barnet vårdas tillsammans med sina föräldrar. Ett av dessa rum (rum 12) är ett isoleringsrum.

9 (11) Vid överbeläggning på neonatalavdelningen ansvarar koordinator tillsammans med läkare angående förfarande och planering utifrån åtgärder 1 till 3. Åtgärd 1 till 3 vid överbeläggning Åtgärd 1 Patienter kan flyttas mellan salarna för att fördela arbetsbelastning. Blir något barn utskrivet eller går på permission under dagen? Kan vi lösgöra någon plats till barn på familjeenheten? Kan vi utöka hemsjukvården? Kan något barn/familj flyttas till barnavdelningen, barn som vi anser kan vårdas på familjerum? Kan någon flytta till hotellet? Kan vi utöka bemanningen genom att skicka ut sms, lägga beställning i Time Pool, ringa till BUA eller IVA för förstärkning? Åtgärd 2 Är det något barn som har annat upptagningsområde? Kan vi förflytta något barn till annan plats i regionen? Vilket barn är lämpligast ur patientsäkerhet och etiskt förfarande att flytta? Läkare rådgör tillsammans med koordinatorn (v b avdelningschef) om svaren på frågorna. Läkaren beslutar om vilket barn som då ska förflyttas och vart. Åtgärd 3 Vid full beläggning tar läkare kontakt med obstetriker/läkare på kvinnokliniken för att ta beslut om att dirigera om riskfödslar intrauterint till närliggande sjukhus. Patienter från andra sjukhus Vid förfrågan från annat sjukhus om vi kan ta emot patienter som inte hör till vårt upptagningsområde rådgör läkare och koordinator (v b vårdenhetschef). Beslut tas utifrån befintlig beläggning, personalsituation och beräknad vårdtid. Prioritering av familjerum till föräldrarna På avdelningen finns tio familjerum som är till för att främja samvård. Om det finns fler föräldrar som är i behov av rum på avdelningen än vad det finns rum prioriteras föräldrar enligt följande: 1. Mammor till barn som ammar/flaskmatas. 2. Föräldrar till svårt sjuka barn. 3. Föräldrar till barn som kan vara ute på familjerummet dagtid. 4. Föräldrar som inte kan ha barnet hos sig När familjen får ett rum ska dom informeras om denna prioritering. Om det finns föräldrar med större behov av rum så de är förberedda på att få flytta.

10 (11) De föräldrar som inte får plats på avdelningen kan få följande alternativ för boende. 1. Kvarstanna på BB/förlossning någon natt tills det finns ledigt rum. 2. Bo någon natt i säng bredvid sitt barn på IVA-rum. 3. Bo i rum utanför IVA på bottenplan Bo på SÄS hotell. 5. Bo hemma. Krisstöd för personal Lyhördhet inför varandras behov av extra stöd i arbetsgruppen vid situation som t.ex dåligt barn och akuta händelser. Speciellt viktigt när vi har nya medarbetare. 1. Koordinatorn samlar berörd personal vid arbetspassets slut. Låt var och en beskriva faktiska händelseförloppet och upplevelsen av det som hände. Lyssna utan att bedöma eller lägga egna värderingar på det som sägs. Detta innebär att någon annan sjuksköterska/undersköterska tillfälligt tar över de berördas patienter (organiseras av koordinatorn). Efter behov koppla in vårdenhetschef eller bitr avdelningschef för ytterligare samtal. 2. Extra ordinära sällsynta situationer. T ex barn som dör vid förlossning eller strax efter felbehandling. Frikoppla berörda från arbetet. Skaffa ersättare vid behov. Omhändertagande som ovan eller individuellt. Vi är olika och reagerar olika vid krissituationer, alla reaktioner är tillåtna och normala. Samla de berörda för samtal under eller efter passet. Koppla in vårdenhetschef för fortsatt samtal enskilt eller i grupp. Om behov av ytterligare stöd finns psykolog eller diakon/präst. Vid omhändertagande av palliativ patient/avliden patient avsätt om möjligt minst en personal som enbart har hand om den patienten. Var lyhörd för behov av stöd och samtal kontinuerligt under passet. Dokumentinformation För innehållet svarar Gunilla Varildengen, barnsjuksköterska, neonatalavdelning, SÄS, Borås Helena Larsson, barnsjuksköterska, neonatalavdelning, SÄS, Borås Jiri Kofron, överläkare, barn- och ungdomsklinik, SÄS, Borås Fastställt av

11 (11) Eija Hägg, verksamhetschef, barn- och ungdomsklinik, SÄS, Borås Nyckelord Neonatal, arbetsrutin, verksamhet, rutin, ansvar, inläggning, kriterier, IVArum, IVA-sal, familjeenhet, familjerum, hemsjukvård, permission, utskrivning, återbesök, team, rond, storrond, koordinator, resurs, uppgifter, arbetsuppgifter, arbetsfördelning, larm, larmrutin, överbeläggning, krisstöd, SBAR, vårdplanering, yrkeskategori, neo-jour, neonataljour, primärjour Länkförteckning Väntelistekort Hemsjukvård för nyfödda barn- neonatal Mjölkkök - neonatal Vätskebalans beräkning av dygnsmängd och parenterala infusioner till nyfödda Intensivvårdsrum 1 och 2 rutiner för utrustning, kontroller samt hygien på IVA-rum, neonatal Jourlinjer, person- och joursökning samt akuta medicinska larm på Barnoch ungdomskliniken SÄS