Amningsstrategi Landstinget Västmanland

Transkript

1 Amningsstrategi Landstinget Västmanland Västerås

2 INLEDNING Nyblivna familjer i Sverige har goda förutsättningar för amning, bland annat genom möjligheten att vara hemma med sitt barn tack vare dagens generösa föräldraförsäkring. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en hög amningsfrekvens. Forskning visar att amning har många hälsofrämjande effekter hos barnet, på både kort och lång sikt. Amning stimulerar till en relation mellan mor och barn (bindning anknytning), minskar risken för infektioner och för att senare i livet utveckla diabetes och fetma. Enligt WHO:s mål ska 90 % av barnen enbart ammas vid 2 månaders ålder och 80 % vid 4 månaders ålder. Under 2000-talet och framförallt de senaste åren ses en sjunkande amningsfrekvens i Sverige och internationellt. En strategisk plan för samordning av amningsfrågor är framtagen (april 2013) av den Nationella amningskommittén och godkänd av Konsumentverket, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut. Den strategiska planen gäller I planen framhålls vikten av att den information som föräldrar får är aktuell och vetenskapligt grundad. Enligt dessa fyra myndigheter krävs enhetliga budskap, respekt och samarbete mellan olika vårdgivare och föräldrar för att öka amningsfrekvensen. Vårdrutiner som påverkar amning ska baseras på gemensam sakkunskap, värderingar och lagstiftning. Amningsstrategin för Landstinget Västmanland har reviderats av en grupp med representanter i vårdkedjan, mödrahälsovård - förlossning - BB/återbesök/amningsmottagning - neonatalvård - barnhälsovård - barnsjukvård. Amningsstrategin är avsedd som stöd för all personal inom vårdkedjan för att underlätta arbetet med amning och stärka samarbetet. Den är uppbyggd av en Allmän del och Amningsplaner från respektive verksamhet. För att erhålla en fungerande amningsstrategi behöver amningsplaner upprättas för respektive del i vårdkedjan. All personal bör erbjudas regelbundet återkommande amningsutbildning. Personalen ska medverka till en ömsesidig dialog mellan alla delar i vårdkedjan. Regelbundna möten inom vårdkedjan ska erbjudas för att personalen ska kunna ge varandra återkoppling på verksamheten och diskutera gemensamma frågor. Inom varje del av vårdkedjan ska regelbundna möten om amning anordnas. Västerås I arbetsgruppen för amningsstrategin har ingått: Sandra Hodzic, sjuksköterska, avd 64 Liselotte Karlsson, barnsköterska, avd 64 Katarina Lagerby, barnmorska, förlossningsavd. Ylva-Li Lindahl, samordnande barnmorska mödrahälsovården Elisabeth Magnusson, barnsjuksköterska, avd 69 Kjerstin Perlman, barnmorska, BB återbesök/amningsmottagning Anna Sandberg, barnmorska, BB Eva Söderqvist, vårdutvecklare barnhälsovården Ylva Toivonen, barnmorska, förlossningsavd. Margareta Widarsson, barnmorska, avd 69, BB Granskad av: Björn Carlsson, överläkare, kvinnokliniken Åsa Jansson, mödrahälsovårdsöverläkare, kvinnokliniken Birger Malmström, överläkare, barn- och ungdomskliniken Kerstin Werner, barnhälsovårdsöverläkare, barn- och ungdomskliniken 2

3 Innehållsförteckning Mål med amningsstrategi för Västmanlands län 4 Regelsystem, riktlinjer och strategier i Sverige 4 som styr vården Tio steg till lyckad amning 6 Amningsrådgivarens roll 8 Amningsplan för mödrahälsovården 9 Amningsplan för förlossningsavdelning 11 Amningsplan för BB Västerås 13 Amningsplan för avdelning 69, liten och Stor 16 Amningsplan för barnhälsovården 20 Amningsplan för avdelning Fakta om amning 22 Bröstets anatomi/fysiologi 23 Bröstmjölk 24 Det nyfödda barnets näringsbehov 25 Fördelar med amning för mor och barn 26 Amningsobservation i praktiken 27 Avslappnad/biologisk amning 28 Såriga bröstvårtor 29 Handstimulering av bröst - handmjölkning 29 Hudkontakt mellan föräldrar och barn 30 Amningsnapp 31 Tröstnapp 31 Amning efter bröstoperation 31 Amningsnedläggning 32 Bilaga 1 Förslag på amningsföreberedelse från 33 Manual för föräldrastöd i grupp för MHV Referenser 34 3

4 Mål med Amningsstrategi för Västmanlands län Vårdkedjan ska verka för en god amningsfrekvens och sprida en positiv attityd till amning. En välutbildad personal ska på ett professionellt sätt förmedla kunskap och ge ett behovsanpassat stöd. Genom att respektera föräldrars önskemål och beslut som rör barnets uppfödning medverkar personalen till att stärka föräldraskapet. För att nå målen behövs: Kunskap All kunskap ska vara evidensbaserad och uppdaterad. Respekt Varje mamma-barnrelation och familj är unik. Involvera och betona partnerns betydelse. De kvinnor som inte kan eller vill amma ska mötas med respekt. Lyhördhet Lyssna in familjens individuella behov och önskemål. Tid Amningsrådgivaren behöver beredas tid och möjlighet för att ge en bra amningshjälp. Samarbete Se föräldrarna som en samarbetspartner i amningsarbetet. Dokumentation Dokumentera i patientjournalen om amning och rådgivning för att utvärdera och planera fortsatt handläggning. Samverkan All personal i vårdkedjan ska samverka så att föräldrarna upplever en samsyn i amningsarbetet. Regelsystem, riktlinjer och strategier i Sverige som styr vården Inom hälso- och sjukvården finns flera lagar och riktlinjer som reglerar arbetet för personalen så att patienter ska få en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, (Hälsooch sjukvårdslagen, 1982:763, 2 ). Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). Krav på hälso- och sjukvården 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen 2. vara lätt tillgänglig 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2006:493). 4

5 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:33) om Användning av modersmjölksersättning 3 Modersmjölksersättning får endast ges till ett spädbarn efter det att det har gjorts en bedömning att ett sådant behov föreligger. Bedömningen ska dokumenteras i spädbarnets patientjournal samt i moderns patientjournal, i förekommande fall. Information om amning och modersmjölksersättning 4 Den information som lämnas om uppfödning genom amning och användning av modersmjölksersättning till modern eller någon annan person som vårdar ett spädbarn ska vara objektiv och entydig. Informationen ska vara anpassad till det enskilda spädbarnets och moderns behov och ska i övrigt överensstämma med vad som framgår av 2 b hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och 2 kap. 1 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. 5 Modern eller någon annan person som vårdar ett spädbarn ska få tydlig information om 1. amningens fördelar jämfört med uppfödning med modersmjölksersättning, 2. ammande mödrars näringsbehov och hur de kan förbereda och upprätthålla amningen, 3. den negativa inverkan på amningen som partiell uppfödning med modersmjölksersättning kan medföra, och 4. svårigheten att övergå till amning, om modern har börjat med uppfödning med modersmjölksersättning. 6 Vad gäller uppfödning med modersmjölksersättning ska information dessutom lämnas om 1. hur sådan ersättning används på ett riktigt sätt 2. hur man kan stärka anknytningsprocessen mellan modern och spädbarnet i samband med uppfödning med modersmjölksersättning 3. de hälsorisker som är förknippade med olämplig föda och olämpliga uppfödningsmetoder 4. de hälsorisker som är förknippade med oriktig användning av modersmjölksersättning 5

6 Tio steg till lyckad amning Amningsstrategin är ett komplement till och baseras på UNICEF/WHO:s Tio steg till lyckad amning. Den ska användas som stöd för att arbeta amningsvänligt och på så sätt skydda, stödja och uppmuntra amning. Amningsstrategin är en gemensam grund för hela vårdkedjan att utgå ifrån i utvecklingen av en amningsvänlig vårdkedja. All information ska vara baserad på Tio steg till lyckad amning enligt WHO för att skydda, stödja och främja amning samt utgå från vårdkedjans gemensamma strategi. 1. Ha en skriven amningsstrategi/handlingsplan som rutinmässigt delges all hälsovårdspersonal. En skriven amningsstrategi bidrar till samverkan och gemensam policy genom hela vårdkedjan så att all personal kan ge enhetlig vägledning till den blivande och nyblivna familjen. 2. Undervisa all berörd personal i nödvändig kunskap för att genomföra denna handlingsplan. All personal bör erbjudas regelbundet återkommande amningsutbildning och medverka till en ömsesidig dialog mellan alla delar i vårdkedjan. 3. Informera alla gravida och nyblivna mammor om fördelarna med amning och hur man upprätthåller amningen. Ge de blivande föräldrarna möjlighet att förbereda sig inför amning. Informera om betydelsen av hudkontakt mellan föräldrar och barn. Informationen ska anpassas efter kvinnans/parets behov och kulturella bakgrund. Ge individuellt anpassade amningsråd utifrån barnets behov och familjens situation. Förmedla till och bekräfta föräldrarna i att det är tidskrävande att få en etablerad amning. 4. Uppmuntra och stödja mammor att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets första vakenhetsperiod, som vanligen sker inom två timmar. Genom att låta mor och barn ha hudkontakt direkt efter förlossningen bibehålls barnets naturliga beteende. Detta bidrar till en lyckad amningsstart och en naturlig tidig känslomässig anknytning/bindning mellan mor och barn samt skapar optimala förutsättningar för fortsatt amning. 5. Visa mammorna hur de skall amma och upprätthålla amningen, även om de måste vara åtskilda från sina barn. Uppmärksamma föräldrarna på barnets signaler och medfödda förmåga vid amning. Rätt position och rätt sugteknik är en viktig förutsättning för lyckad amning. Vid behov utföra en amningsobservation och dokumentera den i patientjournalen. Visa hur man mjölkar ur brösten om mor och barn blir separerade. 6

7 6. Inte ge nyfödda barn mat eller dryck utöver bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt indicerat. Friska nyfödda fullgångna barn behöver vanligtvis ingen annan näring eller vätska än den som mamman har i bröstet, först kolostrum och sedan mogen mjölk. Får barnet någon annan mat än bröstmjölk kan det naturliga amningsmönstret störas. Bröstmjölken anpassas i mängd efter barnets behov och är immunologiskt viktig för att förebygga sjukdomar. Mamman med stöd av partner ska motiveras till att helamma barnet i sex månader. En avvecklingsplan av medicinsk indicerad tillmatning med bröstmjölksersättning bör upprättas. Introduktion av annan mat sker under bröstmjölksskydd samt att bröstmjölken utgör en del av kosten så länge mamma och barn önskar. 7. Praktisera samvård tillåta mammor och barn att vistas tillsammans dygnet runt. Genom att praktisera samvård dygnet runt skapas gynnsamma förutsättningar för att upprätthålla amning/mjölkproduktion. Barnets och mammans behov av närhet till varandra tillgodoses och den känslomässiga bindningen stärks. Det är viktigt att försöka undvika separation mellan föräldrar och barn under sjukhusvård. 8. Uppmuntra fri amning. Ha tilltro till barnets medfödda förmåga att visa sitt behov av amning och bröstmjölk. Uppmuntra mamman att ge bröstet så ofta barnet vill. Amningen är inte bara mat utan också ett sätt att leva tillsammans med barnet och ger stunder av närhet och värme. Amningsperioden är en tid i livet som kräver tid och tålamod av föräldrarna. 9. Inte ge nappar till ammade spädbarn, vare sig sug- eller dinappar. De flesta barn har ett stort sugbehov de första dygnen för att stimulera till mjölkbildning. Med anledning av detta är det bra att vänta med tröstnapp tills amningen är etablerad och barnet går stadigt upp i vikt. Rekommendera därför inte generellt sug- eller dinapp till ammade spädbarn om inte medicinsk indikation finns. 10. Uppmuntra bildandet av stödgrupper för amning och till sedvanlig kontakt med barnhälsovården genom att hänvisa mammorna dit vid utskrivning från sjukhuset/kliniken. Ammande kvinnor är i stort behov av stöd under amningsperioden. Uppmuntra och hänvisa mammor till barnavårdscentral och amningsmottagning. Att få prata med en annan kvinna som har amningserfarenhet kan också kännas bra till exempel föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovård. Aktuell information till föräldrar om amning finns på 7

8 Amningsrådgivarens roll I mötet med de blivande föräldrarna är det viktigt att den som är rådgivare har tänkt igenom sitt förhållningssätt till amning och har goda kunskaper för att kunna ge uppmuntran och rätt information. Det är viktigt att respektera kvinnans egna beslut och tankar. Personalens uppgift är att förmedla kunskap om amningens villkor och ge stöd i det val kvinnan har gjort. Det är angeläget att reflektera över vad som kan påverka amningsrådgivarens roll. Exempel på detta kan vara: egna attityder egen amningserfarenhet fördomar gammal kunskap utbildning arbetets organisation som tillräcklig tid, ändamålsenliga lokaler, arbetsledning och arbetsbelastning omgivningens attityder, prestationskrav (mamma/partner, sjuksköterskan/läkaren) förebilder Att tänka på som amningsrådgivare Förutsättningar för att mamman ska lyckas med amningen är att hon har goda kunskaper och får stöd och uppmuntran från omgivningen som ger henne tillit till sin egen förmåga. Om mamman/föräldrarna upplever problem med amningen är det viktigt att ta reda på vilka och hur påtagliga problemen är. Därför är det viktigt att ha kunskap om hela amningsprocessen och en förståelse för föräldrarnas livssituation. För att förstå situationen och kunna stödja på ett bra sätt kan öppna frågor användas där mamman/föräldern ges möjlighet att berätta om problemet. Börja till exempel med frågorna: Hur/vad/när/på vilket sätt/vad känner du/vilka hinder/vilka möjligheter. Kontrollera att du uppfattat rätt genom återkoppling med till exempel frågorna: Menar du att/har jag förstått rätt om jag säger så här? Oavsett hur mycket positivt som kan framhållas om amning, är det ändå klart att amningen ska vara ett frivilligt åtagande. Samtidigt ska ingen välja bort amning på grund av otillräcklig kunskap, bristande stöd eller undermålig professionell hjälp. En överdriven iver från rådgivarens sida kan vara direkt skadlig vilket kan medföra att mamman är mer angelägen om att göra personalen till lags än att själv ta ansvar för att amma sitt barn. 8

9 Amningsplan för mödrahälsovården Amningsförberedelse under graviditeten Att främja amning är en viktig del av mödrahälsovårdens folkhälsoarbete. Amningsförberedelse ingår i hälsoinformationen under graviditeten och mödrahälsovården ska bidra till en positiv inställning till amning. Alla blivande föräldrar ska erbjudas möjlighet att få förbereda sig och samtala om amning. Det arbetet kan ske både individuellt och i grupp. Det individuella samtalet bör utformas så att föräldrarna får kunskap om amningens fördelar och hur uppfödning av barnet kan ske. Alla förstagångsföräldrar ska dessutom erbjudas amningsinformation vid gruppträffar på barnmorskemottagningen. Barnmorskan och BVCsjuksköterskan samverkar i gruppen med utgångspunkt från Manual för föräldrastöd i grupp för mödrahälsovård respektive barnhälsovård, Landstinget Västmanland. Psykologisk förberedelse för amning Amningsinformation och möjlighet att förbereda sig inför amningen bör erbjudas de blivande föräldrarna redan tidigt under graviditeten och ges både vid individuella möten och i föräldragrupper. Försök att hitta en lämplig tidpunkt i graviditeten att börja ta upp amning, t ex graviditetsvecka Kvinnan har då hunnit få bekräftelse av sin graviditet och det är innan tankarna börjar upptas av den kommande förlossningen. Samtala och informera om amning (individuellt och i grupp) Utgå gärna från samtalsmetodiken, motiverande samtal (MI). Använd öppna frågor, be om lov om du kan få berätta mer för att förtydliga och förklara sammanhang samt komplettera kunskaper vid behov. Var lyhörd för de blivande föräldrarnas erfarenheter och funderingar om amning. Stärk kvinnans tillit till sin egen förmåga att amma. Undanröj onödig oro inför amningen. Involvera partnern i samtalet och betona betydelsen av stöd och avlastning under amningsperioden. Förutsättningar för att mamman ska lyckas med amningen är att hon har goda kunskaper och får stöd och uppmuntran från omgivningen, vilket kan ge henne tillit till sin egen förmåga. Följ upp samtalet vid nästa besök. Förslag på amningsförberedelse från Manual för föräldrastöd i grupp för MHV, se bilaga 1. Förslag till samtal om amning Samtalet kan inledas med att kvinnan berättar om sin egen inställning till amning och vad hon har för kunskaper själv. Det underlättar förståelsen för den andres perspektiv. Om hon är omföderska är det naturligt att fråga om vad hon har för tidigare erfarenheter av amning. Fråga efter kvinnans och partnerns tankar om hur de vill göra med uppfödning av barnet. Stöd dem att fatta det beslut som de tror på. Berätta om anknytningsprocessen och att hudkontakten stärker mamma-barnrelationen. Uppmuntra föräldrarna till att lägga sitt nyfödda barn hudnära direkt efter förlossningen samt efter kejsarsnitt. Det är viktigt att de blivande föräldrarna får kännedom om det nyfödda barnets behov, förmåga och beteende. Belys det nyfödda barnet signaler och medfödda förmåga vid amning. 9

10 Förbered de blivande föräldrarna på vanliga attityder och fördomar som finns kring amning. Informationen ska anpassas efter kvinnans/parets behov och kulturella bakgrund. Belys fördelarna med amning som t ex närhet, trygghet, värme, rätt näring och att mjölken är hygieniskt förpackad, alltid färdig, lagom varm, bra för barnets mage och även förebygger allergier och infektioner. I samtalen bör barnmorskan fånga upp funderingar och oro som kan påverka amningen. För de kvinnor/familjer där det finns stor oro inför amningen och tidigare negativa erfarenheter finns möjlighet att hänvisa till Amningsmottagningen redan under graviditeten för att erbjuda dem ytterligare möjlighet till att förbereda sig på bästa sätt. De kvinnor som inte kan eller vill amma ska mötas av respekt. För att få förståelse för kvinnans/de blivande föräldrarnas beslut be henne/dem berätta mer om hon/de vill (MI-anda). Det är viktigt för att förstå deras situation och kunna ge stöd på ett bra sätt. Dokumentation om amning i patientjournalen Dokumentera tidigare amningserfarenheter, inställning till amning samt given amningsinformation i MHV-journalen (graviditetsvecka 20-30). Meddelandeblad från mödrahälsovården till BVC (skickas i vecka till BVC). I Omvårdnadsmeddelandet till Förlossning och BB (graviditetsvecka 35) dokumenteras kvinnans tankar inför amningen i sammanfattningen. Vid efterkontrollen (6-8 veckor efter förlossningen) dokumenteras uppföljning av amningsupplevelsen. Information om amning och bröstmjölk ska utgå från fakta om amning, sid och bör innehålla: Hänvisning av föräldrarna till för mer information. Kortfattad information om bröstens anatomi och fysiologi. Amningshormonernas påverkan på känslolivet, koncentrationen och den sexuella lusten. Amningen i praktiken, vikten av rätt teknik, variationer i amningsfrekvens, duration och dygnsrytm. Använd gärna en docka och lösbröst för att praktiskt kunna visa det du berättar. Saklig information om hur kost, läkemedel, rökning och alkohol påverkar bröstmjölken och amningen. 10

11 Amningsplan för förlossningsavdelning Barnet har ett förprogrammerat beteende från att det föds till att det får tag i bröstet. Om barnet lämnas ifred på mammans bröst kan nio olika stadier urskiljas: 1. Expanderar lungorna och skriker 2. Slutar att skrika och blir lugnt 3. Öppnar ögonen och rör på munnen 4. Sveper med huvud och mun över mammans kropp för att hitta bröstet 5. Gör krypliknande rörelser 6. Vilar 7. Slickar och masserar bröstvårtan 8. Börjar att suga 9. Faller i sömn För att barnet ska ta bröstet med så bra tag som möjligt är det viktigt att inte avbryta eller hjälpa barnet. Amningsproblem utlöses oftast av att personalen handgripligen för kraftfullt hjälper barnet till bröstet. Får barnet vara ifred och ligga hud mot hud med mamma så får barnet ett mer optimalt tag om bröstet. Barn som har hudkontakt med sina föräldrar under de första timmarna får möjlighet att utveckla amningsreflexer och börja amma när det är redo. Hudkontakten ger ökad oxytocinnivå i blodet vilket ger en avslappnande effekt på både mamma och barn. Hudkontakt mellan föräldrar och barn de första två timmarna stimulerar till anknytning/bindning och ger en snabb stabilisering och ökning av barnets temperatur och blodsocker. Kvinnor med BMI över 30 lagrar progesteron i fettvävnad och detta motverkar prolaktin, vilket kan medföra försenad eller för liten mjölkproduktion hos den ammande kvinnan. Det kan leda till att barn till överviktiga kvinnor går ner för mycket i vikt och bli tillmatade som i sin tur kan ge amningsproblem. Kvinnor som fött med kejsarsnitt känner mer oro för sin amning och har mera amningsproblem tre till nio månader efter förlossningen än de kvinnor som fött vaginalt. Dessa kvinnor har en ökad risk att separeras ifrån sitt barn vilket ger dem en försenad amningsstart. Olika typer av analgetika givet under förlossningen kan ha negativ effekt på det bröstsökande beteendet hos barnet vilket kan försvåra amningsstarten. Amning efter förlossningen Direkt efter förlossningen torkas barnet av och en mössa sätts på. Barnet läggs hud mot hud med mamman för att stimulera amningshormonerna. Om mamman inte kan eller orkar läggs barnet hud mot hud med partnern och täcks med varma handdukar. Endast barn till mammor med hepatit badas direkt. Byt handduk och mössa vid behov. Underlätta för mamman att få en bra amningsposition. Stötta med kudde eller låt mamman ligga på sida med barnet bredvid. Separera inte mamma och barn innan första amningstillfället annat än på medicinska grunder. Invänta barnets förprogrammerade nio stadier. Titta på barnets position vid bröstet och amningsteknik. Bröstvårtan ska vara vid barnets överläpp/näsa för att underkäken och tungan ska kunna arbeta bra. Barnet ska ligga med hela kroppen vänd mot mamman mage mot mage. Låt barnet själv ta bröstet och suga tills det själv släpper bröstet. 11

12 Undvik att hjälpa till med händerna på kvinnans bröst. Använd gärna lösbröst alternativt beskriv utifrån dig själv. Ta tillvara föräldrarnas egen förmåga och kunskaper om amning samt ta del av dokumentationen om amning i MHV-journalen. Tänk på att involvera partnern som stöd under amningen. Stör inte mamma och barn de första timmarna med barnskötsel och fika, utan låt dem komma igång och amma. Vissa barn kan vara trötta efter förlossningen och inte visa tecken att vilja suga. Uppmuntra mamman att fortsätta ha barnet hud mot hud och lugnt invänta barnets signaler. Titta till dem ofta och erbjud hjälp då behov uppstår. Då barnet ammat klart görs efterskötning och föräldrarna kan fika. Om amningen inte fungerar under de första timmarna, uppmuntra till handstimulering och visa hur det går till. Om mamman beslutat sig för att inte amma uppmuntras hon att ändå ha mycket hudkontakt. Dokumentera i patientjournalen mammans önskemål och tankar om amning och hur amningen fungerat på förlossningen, läge, tag och duration. För amning och uppfödning av de barn som föds före vecka 37, är lätta eller tunga för tiden, har Apgar < 7 eller lider av någon medicinsk åkomma, se förlossningens PM. 12

13 Amningsplan för BB Västerås För att stödja och främja amning är det värdefullt om föräldrar till nyfödda barn uppmuntras att ha sitt barn hud mot hud så mycket som möjligt de första dygnen. Ankomstsamtal Vid ankomsten till BB ska ett första ankomstsamtal göras av den undersköterska/ barnsköterska eller barnmorska som tar emot familjen. Samtalet ska innehålla följande: Fråga föräldrarna om deras tankar om amning. Fråga hur amningen har gått på förlossningen. Informera föräldrarna om hudkontakt samt om bärhjälpmedel. Berätta om barnets normala amningsmönster de första dygnen. Förklara hur barnet gör för att visa att det vill suga. Erbjud en amningsobservation (se Amningsstrategins allmänna del s. 10) samt amningsstöd. Anamnes Så snart som tillfälle ges under första dygnet på BB ska en amningsanamnes tas upp av den BB- barnmorska som har ansvar för mor och barn. Anamnesen bör innehålla följande: Tidigare amningserfarenhet samt föräldrarnas kunskaper om amning (fås i samtal med föräldrar och via MHV3). Föräldrarnas inställning till amning och vilket stöd föräldrarna önskar under BBtiden. Eventuella tidigare operationer eller sjukdomar i kvinnans bröst samt om hon behandlas med något läkemedel som kan ha betydelse för amningen. Dokumentation Dokumentera i löpande text i mammans patientjournal hur vistelsens planerats, vilken allmän information som lämnats samt eventuella önskemål. Använd sökord Inskrivning IVP, hänvisa till barnets journal angående amning. I barnets journal används sökord Nutrition/amning. Där dokumenteras vad som framkommit i amningsanamnesen och vilken amningsinformation som givits. Amningsobservation Alla mammor ska erbjudas minst en amningsobservation under vårdtiden. Den är till för att stötta mamman och ge henne kunskap om barnets beteende vid bröstet. Var noga med att understryka det positiva för både mor och barn med en amningsobservation och involvera partnern. Erbjudandet samt mammans svar ska dokumenteras i barnets journal. Mamman ska under hela vårdtiden stöttas till att utveckla sin egen förmåga till att lägga sitt barn till bröstet. Undvik att hjälpa till med dina egna händer. Använd gärna docka och lösbröst för att tydliggöra amningsställningar och lägen. Försök att om möjligt vara närvarande under ett helt amningstillfälle. Alla mammor kan tidigt undervisas i och uppmuntras till handstimulering (se fakta om amning sid 27) för att stimulera till ökad bröstmjölksproduktion. Var lyhörd för mammans inställning till handstimulering ge uttryck för att detta är något positivt hon kan göra för sitt barn i väntan på att amningen etableras det får INTE vara en källa till stress. Visa med lösbröst hur handstimulering lättast går till. 13

14 Amningsplan Gör vid behov upp en amningsplan tillsammans med mamman och utvärdera efter hand. Dokumentera i barnets journal vad ni gemensamt kommit fram till. Var noga med att inte ändra planen utan att ha utvärderat den förra. Kommunicera med varandra inom vårdlaget. Utgå från hur mamman själv vill göra: Vad var bra? Vad var mindre bra? Uppmuntra och bekräfta, visa på det som är positivt. Dokumentation Amning och amningsförsök ska dokumenteras i barnets journal under nutrition/amning. Beskriv: barnets läge vid bröstet barnets tag om bröstet sugrytm eventuella sväljljud bröstvårtans utseende efter avslutad amning mammans upplevelse och eventuell smärta under amningen Indelning av BB-barn gällande amning Grupp 1. Friska fullgångna barn som sugit på bröstet under första vakenhetsperioden Föräldrarna uppmanas att vårda barnet hud mot hud så mycket som möjligt och erbjuda bröstet när barnet visar tecken på att det vill suga. De barn som efter ett dygn, trots hudkontakt inte spontant suger på bröstet behöver stimuleras så att de vaknar. Erbjud hjälp/stöd. Forcera inte. Informera föräldrarna om handstimulering om barnet trots amningsförsök inte suger. Ge mjölken med kopp och uppmuntra sedan till ett nytt amningsförsök. Detta upprepas vid behov varje amningstillfälle tills barnet suger spontant. Grupp 2. Friska fullgångna barn som inte sugit på bröstet under de första 12 timmarna efter födelsen. Föräldrarna uppmanas att vårda barnet hud mot hud så mycket som möjligt och erbjuda bröstet när barnet visar tecken på att det vill suga. De barn som 12 timmar efter födelsen, trots hudkontakt, inte spontant suger på bröstet behöver stimuleras så att de vaknar. Erbjud hjälp/stöd. Forcera inte. Informera föräldrarna om handstimulering om barnet trots amningsförsök inte suger. Ge mjölken med kopp och uppmuntra sedan till ett nytt amningsförsök. Detta upprepas några gånger under de följande tolv timmarna, därefter minst åtta gånger per dygn tills barnet suger spontant. Föräldrarna till barn som hör till grupp 1 och 2 uppmuntras till fria amningstider. Från ett dygns ålder och fram tills amningen är etablerad är det dock positivt om barnet ammas minst åtta gånger per dygn. 14

15 Grupp 3. Barn som behöver stimuleras till regelbunden amning redan under första dygnet. Till denna grupp hör barn som är tunga för tiden, lätta för tiden, prematura barn, barn till diabetesmammor, barn som hade Apgar < 7 vid 5 minuter samt vid misstanke om att ett barn av annan anledning har låga energireserver eller ökat energibehov. Föräldrarna uppmanas att vårda barnet hud mot hud så mycket som möjligt. Uppmuntra till användning av bärhjälpmedel. Följ PM för p-glukos och tillmatning. Dessa barn behöver redan första dygnet stimuleras så att de vaknar. Erbjud hjälp/stöd. Forcera inte. Om barnet inte suger, informera föräldrarna om handstimulering. Ge mjölken med kopp och uppmuntra sedan till ett nytt amningsförsök. Detta upprepas vid behov och beroende på p-glukosvärden, dock minst åtta gånger per dygn tills barnet suger spontant. Tillmata alltid med urpumpad bröstmjölk i första hand. Använd kopp och instruera föräldrarna hur de ska göra. Det är viktigt att barnet har en upprätt ställning vid koppmatning och att barnet lapar i sig mjölken. Förklara att koppmatning är en aktiv handling för barnet vilket är positivt ur amningssynpunkt. Om barnet har svårt att lapa kan Calma-flaska vara ett alternativ. Undvik vanlig flaska och förklara varför för föräldrarna. Sträva efter att varje amningstillfälle inklusive tillmatning kan avslutas inom en timme. Tillmatning När ett barn vid något tillfälle får tillmatning med modersmjölksersättning är det en behandling som måste dokumenteras i Obstetrix. Om föräldrar på eget initiativ önskar ge ersättning är det viktigt att föräldrarna först ges information om amning, barnets behov och vilka effekter tillmatning har både för barnet, mamman samt amningen. Därmed får föräldrarna med ökad kunskap möjlighet att fatta ett välgrundat beslut. Detta skall också dokumenteras i Obstetrix. Dokumentation Ordination/orsak till att barnet ska ha tillmatning och vem som ordinerat den. Åtgärd: mängd ersättning, vilken sorts ersättning och hur den har getts. Utvärdera amningsplanen utifrån barnets välbefinnande och viktutveckling samt mammans upplevelse och önskemål. Inför hemgång från BB Prata med föräldrarna om hur man upprätthåller amning och mjölkproduktion. Upplys de föräldrar som använder amningsnapp att den kan ses som en tillfällig lösning och kan avvecklas efter en tid. Barn som går hem med tillmatning där föräldrarnas önskemål är helamning, bör få tid för uppföljning och hjälp med nedtrappning av ersättningen på BB återbesök/amningsmottagning. Informera om BBÅB och möjligheten till uppföljning/amningsrådgivning. Var generös med att erbjuda ett återbesök för uppföljning av amning och vikt, då BB har ansvaret för mamma och barn den första veckan. 15

16 Amningsplan för avdelning 69, liten och Stor På avdelningen vårdas nyfödda barn som behöver extra observation eller behandling och/eller är för tidigt födda. Barnet bör samvårdas med föräldrarna så snart barnets tillstånd tillåter detta för att skapa en så amningsvänlig miljö som möjligt. Barnet bör ha hudkontakt med någon av föräldrarna större delen av dygnet. Grundläggande är att mamman upplever amningen som ett uttryck för kärlek/närhet och inte främst som ett sätt att ge barnet mat. Amningssituationen bör inte upplevas som pressande. Genom att hjälpa mammorna till en bra amningsställning ges mammorna möjlighet till en god amning. Amningstillfällena bör göras så lugna som möjligt vilket gynnar anknytning och bindning. Barnet orkar mer när det får amma i lugn och ro, när det är dunkelt och tyst omkring barnet. Därför eftersträvas att minimera vårdåtgärder som blöjbyte, tvättning eller bad innan amning. Vårdplanen görs i samråd med föräldrarna och kontaktpersoner och utvärderas kontinuerligt. I vårdplanen bestäms hur matningen/amningen ska läggas upp. Det är normalt att äta olika mycket olika mål. All tillmatning av nyfödda barn ska ske på läkarordination enligt PM och ska journalföras. I barnets journal används sökord - aktuell kost - där ska koden för bankmjölk dokumenteras. Barn kan ha smärta efter till exempel svår förlossning eller infektion och behöva adekvat smärtlindring för att orka suga. Tänk på att även mamman kan behöva smärtlindring efter förlossningen för att kunna slappna av och ta till sig barnet. Underburna eller sjuka barn Underburna eller sjuka barn visar oftast intresse för att suga med diskreta signaler. Barnet sträcker på sig, rör på läpparna, räcker ut tungan, suger på sina händer, vaknar och tittar. När barnet har hudkontakt med sina föräldrar underlättar det för dem att upptäcka och tolka barnets signaler. Låt gärna barnet suga på ett finger doppat i bröstmjölk (personal använder handskar) eller ge lite mjölk i munnen för att stimulera barnets lust att suga. Underburna barn erbjuds att suga på tröstnapp i samband med sondmatningen när de inte har tillgång till mammans bröst, eftersom det ökar tarmperistaltiken och underlättar näringsupptaget. Underburna barn tillmatas med pastöriserad urpumpad bröstmjölk (PUB) tills mammans egen bröstmjölksproduktion är tillräcklig. Från levnadsdag 4 kan bröstmjölken berikas med FM 85 (se särskilt PM för mängd). Barn från och med vecka 35 ges i första hand ersättning enligt PM. Vid komjölksallergi ges mjölkfritt alternativ, se PM. Vid svår allergi i familjen bör val av ersättning diskuteras med läkare innan tillmatning görs med komjölksbaserad ersättning. 16

17 Pumpning Visa mamman hur hon kan handstimulera och ta vara på de allra första dropparna och ge sedan dem direkt i munnen på barnet. Vid handstimulering är det oftast lättare att få fram råmjölken. Hjälp därefter mamman att komma igång med elektriskt pump gärna så tidigt som möjligt, helst redan första dagen. Det är önskvärt att mamman pumpar 6-8 gånger per dygn, till dess barnet suger aktivt. Hellre fler och korta pumptillfällen än få och långa. Använd gärna dubbelpumpning då detta ger extra stimulering. Rekommendera mammor som vill försöka öka sin mjölkproduktion att amma/pumpa på natten eftersom prolaktinnivåerna som styr mjölkproduktionen är högst då. Mödrar till prematurfödda barn bör använda prematurkortet och följa rutinerna för detta tills produktionen etablerats eller max 5 dagar. Sondmatning Personalen sätter sonden. Innan varje matning kontrolleras sondläge genom att aspirera från sonden och kontrollera reaktion mot lackmuspapper. Föräldrarna kan mata sitt barn med sond sedan de blivit instruerade av personalen. Efter både skriftlig och muntlig information kan föräldrarna även överta kontrollen av sondens läge. När föräldrarna tagit del av informationen dokumenteras det med föräldrarnas underskrifter i barnets journal på blanketten föräldramedverkan. Från sondmatning till amning Amningsplanen upprättas i samråd mellan föräldrar, omvårdnadsansvarig sjuksköterska, kontaktbarnsköterska och vid behov patientansvarig läkare. Tiden som behövs för övergången till fri amning är individuell och avgörs utifrån barnets utveckling, viktuppgång och mammans önskemål och möjligheter. När ett barn som sondmatats har börjat få i sig mjölk genom amning är det en fördel att ordinera dygnsmängd. Föräldrar och personal kan då utgå ifrån barnets signaler och komma ifrån det tidsstyrda tankesättet. Låt barnets vakenhetsperioder styra matrytmen. Barnet ammar med varierande intervall, längd och mjölkmängd över dygnet. Övergången underlättas om barnet äter små mängder och ofta. Bedöm sedan om barnet behöver tillmatas med sond eller kopp. Räkna ihop hur mycket mjölk barnet fått tre gånger/dygn så att barnet får i sig tillräckligt med mat. Överväg att ge större mål nattetid med sond om dygnsmängden inte uppnåtts. Daglig nakenvikt är viktig under nertrappning av sondmatningen. När barnet suger aktivt och har en etablerad viktuppgång, kan mängden mat som ges via sond minskas med några milliliter per mål. Utifrån dagens vikt avgörs om ytterligare minskning ska göras med några milliliter per mål eller om man ska följa samma plan som föregående dygn. En lägre viktuppgång tolereras när barnet håller på att lära sig äta. Barnet kan stå still i vikt eller till och med gå ner lite i vikt någon enstaka dag. Observera allmäntillståndet så att inte barnet blir uttröttat. 17

18 När man förstår att barnet får i sig mjölk från bröstet, eller det finns mycket mat vid sondkontroll efter amning, kan föräldrarna upplysas om att amningsvägning kan vara ett tillfälligt hjälpmedel. Det är svårt att uppskatta hur mycket ett barn får i sig vid ett amningstillfälle utan att väga barnet. Amningsvikt kan tas före och efter amning för att bedöma hur stor mängd bröstmjölk barnet fått i sig. Var medveten om att detta dock kan bli ett stressmoment för mamman vilket kan försvåra amningen ytterligare. Hör alltid med mamman hur hon upplever amningsvägning och vad hon själv önskar! På väg mot fri amning För ett barn som är/har varit underburet/svårt sjuk innebär amma fritt att föräldrarna informeras om följande: Barnet får amma hur ofta det vill, men inte mer sällan än cirka var tredje timme till att börja med, minst 7 mål/dygn. Barnet bör ammas så snart det visar intresse, sträcker på sig, suger på sin hand eller tunga eller visar sökbeteende. Undvik tröstnapp då barnet kan missa ett amningstillfälle om man erbjuder napp när barnet vill suga. Barnet kan behöva väckas för att amma tillräckligt ofta, till exempel nattetid då föräldrarna sover och inte alltid kan vara uppmärksamma på barnets signaler. Hör gärna med föräldrarna om de önskar väckning. När föräldrarna känner sig trygga kan de erbjudas hemvård med besök av hemvårdsteamet. För de familjer där det inte är aktuellt med hemvård finns möjlighet till permission i hemmet några dygn. När amningen stabiliserats och barnet ökar tillräckligt i vikt är det dags för utskrivning. Mycket för tidigt födda barn kan behöva längre tid innan de ammar fritt och ibland kan sondmatningen inte avvecklas helt förrän barnet är mer än 40 veckor. Fullgångna barn Fullgångna barn från och med vecka 37 tillmatas endast på läkarordination, se PM. Tänk på att vissa barn tillfrisknar snabbt och därmed kan övergå till enbart amning. Kopp är förstahandsalternativ vid mindre mängder mat men koppmatning bör inte användas under en längre tidsperiod då det finns risk för störd sugteknik, överväg då istället sondmatning. Om barnet orkar suga aktivt och moderns mjölk ännu inte runnit till i tillräcklig mängd kan Calma-flaska vara ett alternativ. Sugtekniken med Calma-flaska liknar den vid amning och försvårar därmed inte amningen. För de mödrar som önskar kombinera amning och flaskuppfödning kan Calma-flaska vara ett bra alternativ. 18

19 För den som inte vill amma I de fall mamman bestämt sig för att inte amma sitt barn måste det respekteras. Informera mamman om att bröstmjölken och särskilt råmjölken är anpassad för barnets behov och viktig för immunförsvaret. Diskutera om hon kan tänka sig att pumpa en period så att barnet kan få hennes bröstmjölk, även om hon inte planerar att amma längre fram. Var med och instruera föräldrarna de första flaskmåltiderna. Uppmuntra föräldrarna att hålla barnet hud mot hud vid måltiderna. Se till att barnet får stöd för kroppen och ligger i avslappnat läge och kan koncentrera sig på att äta. 19

20 Amningsplan för s roll vid amning - uppfödning av barn Att stödja och främja amning - uppfödning av barn är en viktig del av barnhälsovårdens folkhälsoarbete. Arbetet kan ske både individuellt och i grupp. Alla blivande förstagångsföräldrar skall erbjudas amningsinformation i samband med gruppträff på Barnmorskemottagningen där barnmorskan och BVC-sjuksköterskan samverkar enligt manualer för Föräldrastöd i grupp för mödrahälsovården respektive barnhälsovården i Västmanland. För barnhälsovården se Länshandboken ( Amningsstöd på BVC Personalen på BVC skall bidra till att föräldrarna känner sig trygga och motiveras att amma exklusivt (helamma) i 6 månader, och att introduktion av annan mat sker under bröstmjölksskydd samt att bröstmjölken utgör en del av kosten så länge mamma och barn önskar. BVC-sjuksköterskan ska medverka till att stärka föräldraskapet genom att respektera föräldrars önskemål och beslut som rör barnets uppfödning. Detta sker genom att: Vara lyhörd till kvinnans/partnerns inställning till amning. Följa upp föräldrars behov av kunskap och stöd genom amningens alla skeden. Be föräldrarna formulera sina egna förväntningar på amningen och ta reda på hur amningen fungerat hittills. Tala om pappans/partnerns viktiga roll som stöd och avlastning under hela amningsperioden och om dennes och barnets behov av varandra. Erbjuda och ge individuell rådgivning och stöd utifrån barnets behov och familjens situation. Bekräfta föräldrars egen kompetens. Vid behov göra amningsobservation. Erbjuda kunskap och stöd när annan kost än amning till barnet behövs/önskas. Diskutera tankar och känslor kring amningens avslutning samt ge råd och stöd vid behov.. Amningsstöd på BVC följer råd och riktlinjer enligt Rikshandboken för barnhälsovård Mer information om BVC-sjuksköterskans roll vid amning, hur man lyckas som amningsstödjare, amningskomplikationer och avvänjning m.m. finns att läsa i Rikshandboken. Dokumentation Given amningsinformation, amningsråd och eventuell amningsobservation dokumenteras i BHV-journalen enlig gällande riktlinjer. 20

21 Amningsplan för avdelning 64 De barn som vårdas på avdelningen har oftast en otillräcklig viktuppgång. Barnet kan vara trött, gult, ha ett påverkat allmäntillstånd, plan viktkurva eller viktnedgång på mer än 10 % av födelsevikten. Orsakerna hos barnet kan till exempel vara underburenhet, Apgarpoäng < 7 eller att barnet har sugproblem. Mamman kan vara trött efter en jobbig förlossning, vara sjuk, oerfaren eller ha en tidigare dålig amningserfarenhet. Ofta känner hon sig uppgiven av situationen. När barnet kommer till avdelningen är det viktigt att ta fullständig anamnes. Den ska innehålla föräldrarnas inställning till amning och tidigare amningserfarenheter. Det är viktigt att ta reda på vilka amningsråd de har fått och hur dessa har fungerat. En skriftlig vårdplan bör upprättas och utvärderas ofta. Det kan även vara aktuellt att ta prover på barnet, se PM. Målet är att barnet ska ha en bra viktuppgång inför hemgång och en plan för hur denna ska uppnås. All personal ska ha kunskap gällande amning och hantering av bröstmjölk. Ett gott samarbete med avd 69 och BB återbesök/amningsmottagning är eftersträvansvärt. Rutiner Daglig nakenvikt tas på alla barn vid ungefär samma tid på dygnet. Det är svårt att uppskatta hur mycket ett barn får i sig vid ett amningstillfälle utan att väga barnet. Amningsvikt kan tas före och efter amning för att bedöma hur stor mängd bröstmjölk barnet fått i sig. Föräldrarna bör upplysas om att amningsvägning kan vara ett tillfälligt hjälpmedel. Var medveten om att detta dock kan bli ett stressmoment för mamman vilket kan försvåra amningen ytterligare. Tillmatning med ersättning är oftast nödvändig. Om barnet kan/orkar suga ges ersättning med Calma-flaska. Sugtekniken med Calma-flaska liknar den vid amning och försvårar därmed inte amningen. Tillmatningsset kan vara ett annat alternativ. Det är en sond som sätts fast vid mammans bröstvårta så att barnet samtidigt som mat sprutas in i sonden får suga på bröstet. Om barnet inte orkar suga kan det vara aktuellt att ge mat med sond. Det görs i samråd med läkaren som då ordinerar hur mycket barnet ska få i sig under ett dygn, oftast ml/kg/dygn. När barnet har sond är det viktigt att involvera föräldrarna i vården och fråga om de vill lära sig att sondmata. Vid utskrivning Det är viktigt att lyssna till mammans önskemål gällande amning. Var lyhörd och respektera föräldrarnas beslut gällande fortsatt matning. Om mamman vill upprätthålla amningen kan det vara aktuellt med uppföljning på BB återbesök/amningsmottagning. Läkarna skriver en epikris vid utskrivning men det är även bra om sjuksköterskan skriver omvårdnadsepikris och tar kontakt med ansvarig BVC-sköterska för att rapportera att barnet varit inlagt. På detta sätt kan barnet fortsätta att följas upp lite tätare för att ge extra stöd till både mamman och barnet. 21

22 Fakta om amning BB Västerås Pia Lena Andersson, barnmorska Tina de Waal, barnmorska Lena Morén, barnmorska Charlotte Olofsdotter, barnmorska Kjerstin Perlman, barnmorska Anna Sandberg, barnmorska Marléne Svensson, barnmorska Gudrun Tjärnetorp, barnmorska 22

23 Bröstets anatomi/ fysiologi Bröstet består av fett- och bindväv, muskelceller, lymfkärl, nerver, mjölkkörtlar (alveoler) och mjölkgångar. Fördelningen av bindväv och fettväv bestämmer i stor utsträckning bröstens form och storlek och varierar individuellt. Något samband mellan bröstens storlek och funktion föreligger inte. Mjölkkörtlar finns långt framme vid vårtgården och ända upp i armhålan, de kan kännas som hårda knölar när de är bröstmjölksfyllda. Det finns mjölkkörtlar även under vårtgården. Mjölkgångarna har olika diameter mellan 1,0-4,4 mm, vilket är individuellt för varje kvinna. Vid amning förs bröstmjölken från mjölkkörtlarna via mjölkgångarna. Från dessa töms bröstmjölken ut genom 4-18 mynningar i bröstvårtan genom att mjölkgångarna vidgar sig. Bröstvårtan består av glatt muskulatur som reagerar för yttre retning så att bröstvårtan sväller och blir styv. Detta underlättar för barnet att fatta ett bra tag. Vårtan omges av vårtgården vars pigmentering och ytligt belägna talgkörtlar ökar under graviditeten. Tidigt under graviditeten sker en förändring i bröstet pga. hormoner som bildas i moderkakan. Vävnader och blodkärl i bröstet växer till. Från tredje graviditetsmånaden börjar mjölkkörtlarna under inverkan av hypofyshormonet prolaktin bilda råmjölk, kolostrum. Amningshormonet prolaktin stimulerar till bröstmjölksproduktion och oxytocin till bröstmjölksutdrivning. När barnet suger på bröstvårtan går nervimpulser till hypofysen i hjärnan och amningshormoner frisätts. När barnet suger eller berör bröstet går nervimpulser till mammans hypofys vars framlob frisätter prolaktin som stimulerar bröstmjölksproduktionen. Hypofysens baklob frisätter oxytocin som sätter igång utdrivningsreflexen. 23

24 Hormoner i moderkakan, bland annat östrogen, hämmar amningshormonerna varför mjölkproduktionen kan starta först efter moderkakans avgång. Kvarhållna rester av moderkakan kan orsaka att mjölkproduktionen inte kommer igång ordentligt. Prolaktinhalten är hög under natten. Därför bör man uppmana till amning eller urmjölkning dygnet runt. Bröstmjölksproduktionen startar efter förlossningen oavsett om barnet suger eller inte men kommer vanligen igång snabbare om amningen/urmjölkningen startar tidigt efter förlossningen. När brösten inte ammas eller mjölkas ur sker en snabb minskning av bröstmjölksbildningen. Produktionen är mycket individuell vilket gör att vissa mammor måste mjölka ur oftare än andra. Få amningar/urmjölkningar per dygn (4-5 ggr) leder oftast till lite bröstmjölk medan täta intervall (8-12 ggr/ dygn) är förenat med högre produktion. En mamma som har mindre produktion måste alltså amma oftare än en som har en större produktion. Vid stress, oro eller smärta frigörs adrenalin som hämmar oxytocinutsöndringen och därmed utdrivningsreflexen. Bröstmjölk Bröstmjölken bildas i mjölkörtlarna, vars epitelceller producerar proteiner, laktos och triglycerider. Överföring av vitaminer, fettsyror, antikroppar och mineralämnen sker via blodet till mjölkkörtlarna. Den mogna bröstmjölken innehåller mycket vatten (87,5 %). Bröstmjölk produceras hela tiden men mest i samband med amning eller urmjölkning. Det finns alltid mjölk i bröstet, i genomsnitt diar barnet cirka 67 % av den tillgängliga mjölken. Mammans bröstmjölk är individuellt anpassat till barnets gestationsålder, är lättsmält och ändras hela tiden efter barnets ålder och näringsbehov. Bröstmjölkens olika mognadsfaser Kolostrum/ Råmjölk Utseendet på kolostrum är en tjock nästan geléaktig och vanligtvis genomskinlig eller gulfärgad vätska. Det produceras mellan 10 och 100 ml/dag, genomsnittet ligger på 30 ml/ dag. Energiinnehållet är ca 67 kcal/100 ml. Råmjölken sätter fart på barnets tarmar så att barnbecket kommer ut och den innehåller extra mycket antikroppar som skyddar barnet mot infektioner och andra sjukdomar. Övergångsmjölk Efter några dagar bildas övergångsmjölk i vilken de olika näringsämnena närmar sig de nivåer som man finner i den mogna bröstmjölken. Volymen ökar och många kvinnor känner av mjölkstas som beror på ökat blodflöde och vävnadsvätska i brösten. Det är vanligt att kroppstemperaturen stiger något och kvinnan kan känna av varierande grad av oro och nedstämdhet. Mjölkstas ska inte förväxlas med mjölkstockning! Efter några dagar blir brösten mjukare igen. 24

25 Mogen bröstmjölk Det kan ta upp till en månad innan den mogna mjölken är etablerad. Mogen bröstmjölk har högre halt av fett och laktos men lägre halt av protein. Sammansättningen är under normala förhållanden tämligen konstant hos en och samma kvinna men kan däremot variera avsevärt från en kvinna till en annan. I början av amningsstunden är mjölkflödet som störst och mjölken innehåller stora mängder laktos. Fetthalten i mjölken varierar under amningsstunden och även under dygnet. När brösten är välfyllda innehåller de mycket av den laktosrika mjölken. På eftermiddagen när många kvinnor upplever att brösten känns tomma finns istället mindre mängd bröstmjölk men den är fetare. Mammans kost kan inte påverka fetthalten i bröstmjölken men den kan påverka fettsammansättningen. Att banta under amning är inte att rekommendera då det frisätts miljögifter som lagrats i mammans fettdepåer och då utsöndras i större mängder i bröstmjölken. Angående kostråd för ammande kvinnor var god se Att spara bröstmjölk till senare Det är viktigt med noggrann hygien. Alla kärl som man förvarar bröstmjölk i måste diskas och steriliseras/kokas. Förvaring av bröstmjölk: Sjukhus Hemma Rumstemperatur 1 tim 8 tim Kylskåp 1 dygn 2-3 dygn Frys (-20 ) 3 månader 6 månader Det går att blanda mjölk från samma dag men då är det viktigt att den har samma temperatur. Man ska aldrig blanda kall och varm färsk mjölk på grund av risk för bakterier. Bröstmjölk som ska frysas kan förvaras i kylskåp i högst ett dygn. Den frusna bröstmjölken tinas i rumstemperatur, vattenbad eller under rinnande vatten. Upptinad bröstmjölk håller ett dygn i kylskåp. Man bör inte tina mjölken i mikrovågsugn eftersom värmen kan bli så hög att kvaliteten försämras. Uppvärmd bröstmjölk som barnet inte äter upp ska slängas. Det nyfödda barnets näringsbehov Ett barn som ammas och som får tillräcklig mängd bröstmjölk för att tillfredsställa sin hunger, får under de första sex månaderna i sig alla nödvändiga näringsämnen utom D- vitamin från mjölken. Viktnedgången under barnets första levnadsdagar beror på en normal vätskeförlust samt den svält barnet utsätts för innan mjölkproduktionen kommit fullt igång. Ett friskt fullgånget barn tål detta bra då det har goda reserver av bland annat leverglycogen och fett. Hungerkänslan som väcks hos barnet på grund av den relativa svälten är ett positivt fenomen som bidrar till att barnet suger kraftigare så att mjölken rinner till. Vid cirka sex månaders ålder är det dags att börja vänja barnet vid att äta vanlig mat. Det är bra att fortsätta amma barnet gärna under första levnadsåret, eller mer, samtidigt som mat introduceras gradvis. 25