Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Transkript

1 Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6

2 Bakgrund Fetma och övervikt hos både barn och vuxna är ett tilltagande problem i hela den industrialiserade världen och betraktas enligt WHO som en global epidemi. Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa, Australien och USA. Medelhavsländerna ligger klart högst i Europa för yngre barn, med siffror på procent för övervikt och fetma bland 7-11 åringar och -23 procent bland åringar (1). I nord- och centraleuropa är förekomsten av övervikt och fetma högst i Storbritannien. Där är 23% av -åringarna och 31% av 15-åringarna överviktiga eller feta. % av sexåringarna och hela 17% av 15-åringarna definieras som feta (2). Utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Sverige följer samma trend som andra västeuropeiska länder. I Sverige finns idag inga representativa nationella data för BMI bland barn, endast ett antal olika studier från olika perioder under de senaste decennierna. Förekomsten av övervikt och fetma bland barn (4-18 år) varierar i olika studier mellan 14 och 23 procent, varav 1-4 procent är feta (3-7). Den ökade förekomsten av övervikt bland barn började för - år sedan och fram till dess var förekomsten av övervikt och fetma relativt stabil och på en ganska låg nivå. En studie gjord i Umeå visar att förekomsten av övervikt har fördubblats bland skolbarn i Umeå sedan mitten av 198-talet. Fetman har i samma studie ökat fem gånger (5). En annan riksomfattande studie visar att förekomsten av fetma hos barn i åldern -16 år ökat 2,5 gånger mellan 1987 och 1 (7). I Sverige har utvecklingen kunnat förutspås i värnpliktsdata, bland mönstrande ungdomar har andelen feta successivt ökat under de senaste 25 åren. Andelen feta 18-åriga män har ökat 4 gånger sedan 197-talet. Det är först under de senaste åren som statistiken bekräftar att fetma är vanlig bland yngre barn. Redan i förskoleåldern finns en tendens till att andelen barn med övervikt och fetma ökar i flera länder. I Västernorrland har Landstingsfullmäktige beslutat att följa hälsoläget i länet med hjälp av ett antal nyckeltal och redovisa detta i ett folkhälsobokslut. Ett av nyckeltalen är barns vikt. HSD (Hälso- och sjukvårdsdelegationen) beslutade vid mötet , 12, att planera och styra hälso- och sjukvården utifrån systematiska analyser och prioriteringar av vårdbehovet genom att granska hälsoförhållanden och sjukdomsbördan bland västernorrlänningarna. Programområdet Barn och ungdomars hälsa - övervikt och fetma valdes. I detta arbete formulerades två mål: Att andelen barn och unga med övervikt eller fetma inte skall öka i Västernorrland. Att inom en femårsperiod kunna erbjuda barn och ungdomar med fetma adekvat vård i länet. Under läsåret 3-4 skedde en registrering av BMI av skolhälsovården i länets kommuner i samband med hälsosamtalet i årskurs 4. I och med läsåret 4-5 sker en systematisk registrering av BMI vid skolsköterskornas hälsosamtal läsåret 4-5 i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1. Barnhälsovården började registrering av BMI vid 4 års besöket ett antal barnavårdscentraler under hösten 4 och registrering av BMI vid fyra års ålder sker idag på nästan samtliga barnavårdscentraler.

3 Registrering av BMI har kunnat genomföras genom ett samarbete mellan länets sju kommuner, folkhälsocentrum vid landstingets ledningsstab samt barnhälsovården i Västernorrland. Syfte Rapporten beskriver BMI hos barn och ungdomar i Västernorrland som är fyra år, går i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet. Metod Den definition av övervikt och fetma som oftast tillämpas i forskningssammanhang bygger på så kallat Body Mass Index (BMI är kroppsvikten i kilo dividerat med längden i meter i kvadrat, BMI= kg/m2). För vuxna gäller BMI-gränserna övervikt 25-29,9 och för fetma som undre gräns. BMImåttet har vissa brister, i synnerlighet när det gäller fetma hos barn. För barn och ungdomar varierar BMI med ålder och kön. Gränserna för övervikt och fetma är därför ålders- och könsspecifika. I denna rapport används en definition på BMI gränser för övervikt och fetma baserad på en referenspopulation från sex olika länder (9). Undervikt definieras som 2 SD baserat på en svensk referenspopulation som används i barnhälsovårdsjournalen samt skolhälsovårdsjournalen (8). Material I undersökningen ingår barn födda 1 och undersökta på BVC vid 4 års ålder och de elever som var inskrivna i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt vid gymnasiets årskurs1 läsåret 4/5. I Härnösands kommun har man inte rapporterat in några data för förskoleklass på grund av att överlämnandet till skolhälsovården sker tidigare än vid inskrivning i förskolan. För Kramfors kommun finns inte årskurs 7 inrapporterad för där gjordes hälsosamtalet i årskurs 8 läsåret 4/5. Från gymnasiet i Timrå finns inte inrapporterat tillräckligt många för att kunna ge en rättvis bild. Antalet inrapporterade BMI för de olika åldrarna finns redovisade i tabellen nedan. Ålder Antal Antal Svarsprocent inskrivna inrapporterade 4 åringar förskoleklass År År Gymnasiets år

4 Resultat För att skapa en övergripande och upplysande analys av de inrapporterade BMI-värdena så redovisas BMI i stapeldiagram. I diagrammen redovisas antal procent barn per BMI grupp i hela materialet samt procent barn med övervikt och fetma i varje kommun. I resultatet som redovisas på kommunnivå är pojkar och flickor sammanslagna. Detta för att få tillräckligt stor population så att det skall gå att jämföra mellan kommunerna.

5 4-åringar BMI 4- åringar Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Flickor Pojkar Andel överviktiga och feta 4- åringar 5 Fetma Övervikt Härnösand Kramfor Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Kommun

6 Förskoleklass BMI Förskoleklass läsåret 4/ Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Flickor Pojkar Andel överviktiga och feta Förskoleklass läsåret 4/5 Fetma Övervikt Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Kommun

7 Årskurs 4 BMI Årskurs 4 läsåret 4/ Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Flickor Pojkar Andel överviktiga och feta Årskurs 4 läsåret 4/5 Fetma Övervikt Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Kommun

8 Årskurs 7 BMI Årskurs 7 läsåret 4/ Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Flickor Pojkar Andel överviktiga och feta Årskurs 7 läsåret 4/5 Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Kommun Fetma Övervikt

9 Gymnasiet årskurs 1 BMI Gymnasiet år 1 läsåret 4/ Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma Flickor Pojkar Andel överviktiga och feta Gymnasiet år 1 läsåret 4/5 Fetma Övervikt Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Kommun

10 För framtiden Fortsatt uppföljning av barn och ungdomars vikt kommer att ske vid skolsköterskornas hälsosamtal som görs i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt gymnasiet år 1 samt på barnhälsovården vid 4-årskontrollen. Detta kan ligga till grund för arbetet med att hindra utvecklingen med ökad övervikt och fetma i länet samt för uppföljning av de interventioner som genomförs. Kontaktpersoner: Folkhälsocentrum: Anna Bostedt, folkhälsostrateg, , anna.bostedt@lvn.se Primärvårdscentrum: Lennart Bråbäck, barnhälsovårdsöverläkare, , lennart.braback@lvn.se

11 Referenser 1. Lobstein T, Frelut M-L. Prevalence of overweight among children in Europe. Obes Rev 3;4: Reilly JJ, Dorosty AR. Epidemic of obesity in UK children. Lancet 1999;354: Becker W, Enghardt Barbieri H. Svenska barns matvanor3-resultat från enkätfrågor. Livsmedelsverket; Rasmussen F, Eriksson M, Bokedal C, Schäfer Elinder L. Compass- en studier i sydvästra Stockholm. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Stockholm: Samhällsmedicin & statens folkhälsoinstitut; 4. R 4:1. 5. Petersen S, Brulin C, Bergström E. Increasing prevalence of overweight in young school children in Umeå, Sweden, from 1986 to 1 Acta Paediatr 3;92: Ekblom ÖB, Oddson K, Ekblom BT. Prevalence and regional differences on overweight in 1 and trends in BMI distribution in Swedish children from 1987 to 1. Scand J Public Health 4;32: Rasmussen F, Johansson M. Increase in the prevalence of overweight ond obesity from 1995 to 1998 among 18-years-old males in Sweden. Acta Paediatr ;89(7): Karlberg J, Luo ZC, Albertsson-Wikland K. Body mass index reference values (mean and SD) for Swedish children. Acta Paediatr, 1;9: Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 3;:1-6.

12 Engagemang är halva arbetet Ledningsstaben Folkhälsocentrum, Landstingets kansli, Härnösand Tel: Fax: