Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år samt prognoser för år
|
|
- Ida Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007-
2 INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL... 6 RESULTAT... 7 VÄSTERNORRLAND... 7 ÅNGE... 8 TIMRÅ... 9 SUNDSVALL HÄRNÖSAND KRAMFORS ÖRNSKÖLDSVIK DISKUSSION HUR GÅR VI VIDARE? För information kontakta: Barbro Forslin (barbro.forslin@lvn.se) Leif Hammarström (leif.hammarström@lvn.se) Peter Möllersvärd (peter.mollersvard@lvn.se) Niclas Olofsson (niclas.olofsson@lvn.se) Layout: Vivan Rönnqvist, PrimärvårdsCentrum, Landstinget Västernorrland Omslagsbild: Anna Bostedt, Ledningsstaben Hälso- och sjukvård, Landstinget Västernorrland Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet AB i Sundsvall,
3 FÖRORD I Landstingets Folkhälsoprogram för En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, framgår under mål för sunda och säkra miljöer och produkter att fallskador bland äldre ska minska. Ett flertal verksamheter, projekt och studier visar att skadepreventivt arbete är värdefullt och ekonomiskt lönsamt. Kartläggning och analys av skadors förekomst och mönster har visat sig vara en viktig faktor och ett angeläget underlag i det förebyggande arbetet. Det ger kunskap om lokala behov och kan användas för planering och prioritering av olika insatser. Skadedata är efterfrågat av både politiker och tjänstemän inom kommuner, landsting och övriga myndigheter samt av frivilligorganisationer m fl. Förhoppningsvis kan denna rapport avseende fallrelaterade höftfrakturer bland äldre i Västernorrland, öka kunskapen och stimulera till ett framgångsrikt preventivt samarbete i länet. Barbro Forslin Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd Folkhälsoplanerare Leif Hammarström Hälso- och sjukvårdsplanerare Niclas Olofsson Statistiker 3
4 DEFINITIONER Olycka: en plötslig händelse som resulterar i något negativt. I normalfallet omfattar olycksbegreppet oavsiktliga händelser. Skada: den kroppsliga konsekvensen av oavsiktliga händelser. Fallskada (fallolycka): en fysisk konsekvens som uppstår vid ett fall. Sluten vård: hälso- och sjukvård som ges till patient som är inskriven vid vårdenhet (medicinskt verksamhetsområde, klinik) Diagnos: Kodad benämning på sjukdom. enl den svenska versionen av WHO s klassifikation 7. ICD-10: International Classification of Diseases, enl WHO s internationella klassifikation av sjukdomar 7. Incidens: antalet skadefall för respektive grupp (åldersklass och kön) i förhållande till gruppen invånare. Morbiditet: beskriver antalet sjukdomsfall eller skadefrekvens i en population. Mortalitet: demografiskt tal som beskriver antal dödsfall i en population dividerat med det totala befolkningstalet. 7 Olyckor i siffror, NCO, Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum :8; Nurmi, I & Luthje, P. () Incidence and costs of falls and injuries among elderly in institutional care. Scand J Prim Health Care, 20,
5 INLEDNING Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem som leder till fler dödsfall, fler besök på akutmottagningarna och större antal vårdtillfällen än någon annan olyckskategori 1. De äldre står för över 50 procent av alla vårdtillfällen som orsakas av olycksfall i Västernorrland 2. Andelen fallolyckor ökar med åldern och kvinnor drabbas i större utsträckning än män. De flesta fallolyckorna inträffar inomhus i den egna bostaden eller inom särskilt boende p g a att man halkar, snavar eller snubblar 3. Frakturer är den vanligaste skadan bland äldre som drabbas av fallolyckor vilka leder till sjukhusvård. Cirka 27 procent av frakturerna uppstår på de övre extremiteterna och drygt hälften på de nedre extremiteterna främst höfter 4. Antalet skador på höft och lår till följd av fallolyckor är fler i länet jämfört med landet i övrigt, både för män och kvinnor 2. Sett i termer av morbiditet, mortalitet och kostnader så räknas en höftfraktur till den allvarligaste formen av fallskador bland äldre. Sedan mitten av 1990-talet har antalet dödsfall till följd av höftfrakturer ökat i snabbare takt än vad som kan förklaras av den ökande andelen äldre i befolkningen 5. Fall med påföljande skador hos äldre är en kombination av personliga, miljörelaterade och sociala faktorer t ex minskad fysisk aktivitet, mindre varierad kost, ökad medicinering och bristande socialt nätverk. 1 En höftfraktur medför svåra smärtor för individen, ökat beroende av hjälp, minskad aktivitetsförmåga samt höga samhällskostnader. De direkta kostnaderna för en höftfraktur har t.ex. värderas till ca kronor i års prisnivå, denna kostnad fördelas ungefär lika mellan landsting och kommun i form av direkta kostnader för vård och eftervård. I ett framtidsperspektiv beräknas samhällets kostnader för fallolyckor öka från knappt 4,8 miljarder kronor till 7,9 miljarder kronor år 2035 (beräknat i års prisnivå). Om denna trend inte kan brytas så kommer fallolyckorna i framtiden nästan att fördubbla efterfrågan på vårdresurser från kommuner och landsting 6 Detta gör det angeläget att inom landstingets och primärkommunens ansvarsområden kartlägga förekomsten av fallrelaterade höftfrakturer och följa denna utveckling över tid. 1 Estreen, M, (2007). Fallolyckor bland äldre. En kunskapssammanställning med koppling till hjälpmedel och anpassningar av hemmet. Hjälpmedelsinstitutet. Stockholm. 2 Landstinget Västernorrland, (2007). Folkhälsa i bokslut år. Härnösand. 3 Laflamme, L, (). Utlösande faktorer till fallrelaterade höftfrakturer bland äldre. Karolinska institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap. Stockholm 4 Räddningsverket, (2005). Olyckor i boendet. Skadestatistik och risker. (Rapport 2005:8). Karlstad. 5 Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport Stockholm: Edita Norsteds Tryckeri. 6 Räddningsverket, (2003). Fallolyckor bland äldre samhällets direkta kostnader. Karlskoga. 5
6 SYFTE Syftet med denna rapport är att beskriva befolkningsutvecklingen av antalet 65 år och äldre i Västernorrland att beskriva antalet höftfrakturer orsakade av fall samt skatta en prognos för höftfrakturer i Västernorrland att tillhandahålla ett underlag för planering och uppföljning av fallskadeförebyggande åtgärder. FRÅGESTÄLLNINGAR Följande frågeställningar avseende fallskada med konsekvens/utfall höftfraktur för Västernorrland besvaras: Hur många fallrelaterade höftfrakturer förekommer per -? Hur ser fördelning av fallrelaterade höftfrakturer ut med avseende på kön och åldersgrupp? Hur ser det skattade antalet fallrelaterade höftfrakturer ut fram t o m? METOD OCH MATERIAL Studiebasen utgörs av patienter (65 år och äldre) som behandlats på något av länets sjukhus för fallskada med höftfraktur som huvuddiagnos i tidsperspektivet -. S S72 S72 Till höftfrakturer räknas cervikala frakturer genom lårbenshalsen samt trokantära frakturer (diagnoskod: ICD-10: S72.00-S72.22). Urvalet av frakturer avgränsades till s.k yttre orsaker till sjukdom och död; fallolycka (diagnoskod: ICD-10: W00.0-W19.9). Statistiken redovisas i tabeller som faktiskt antal skadade och som antal skadade per 1000/invånare, uppdelat på kvinnor och män i åldrarna år samt 80 år och äldre. Alla uppgifter i denna del av studien är hämtade från Landstinget Västernorrlands patientregister (slutenvård). Befolkningsprognoserna redovisas i diagram med förmodad utveckling av antalet kvinnor och män i åldrarna år samt 80 år och äldre, för åren Uppgifterna i denna del av studien är hämtade från SCB: s befolkningsprognos för Västernorrland år SCB:s befolkningsprognos innefattar tre prognosalternativ (låg, medel och hög), som samtliga grundas på antaganden om dödlighet, fruktsamhet och omflyttning. I denna rapport används genomgående SCB:s medelalternativ i befolkningsprognoserna. En skattning av fallrelaterade höftfrakturer fram t o m år görs för länet samt för respektive kommuner. Skattningsförfarandet bygger på cohort-component metoden där hänsyn tas till gruppen/cohortens ålder och kön. De fallrelaterade höftfrakturerna upp- eller nedräknas sedan med avseende på historisk trend, befolkningsförändringen enligt ovan och eventuella yttre samhälleliga förändringar. 6
7 RESULTAT Resultaten redovisas på läns- och kommunnivå (höftfrakturer i tabellform och befolkningsutveckling/-prognos i figurer). Observera att skalorna i diagrammen har olika utgångspunkter utifrån vilken kommun de beskriver. VÄSTERNORRLAND Höftfrakturer Tabell 1:1 Antal höftfrakturer orsakade av fall ( incidens per 1000 individer inom parantes). Ålder år 80-w år Totalt 65-w år Västernorrland och män År (7) 85 (5) 280 (31) 116 (23) 624 (13) (7) 69 (4) 272 (30) 114 (22) 578 (12) 117 (6) 70 (4) 269 (29) 82 (16) 538 (11) (6) 63 (4) 267 (29) 108 (20) 548 (11) 122 (6) 92 (6) 255 (28) 106 (20) 575 (12) (6) 61 (4) 267 (29) 89 (16) 523 (11) 118 (6) 58 (4) 265 (28) 106 (20) 547 (11) Det är främst kvinnor och de som är 80 år och äldre som drabbats av höftfrakturer. Sett över tid (-) så har höftfraktursincidensen varit relativt konstant i länet. För länets invånare i åldern 65 år och äldre är den genomsnittliga höftfraktursincidensen 11,57 (7-års-medelvärde), se tabell 1:1. Befolkningsutveckling och prognos för åldersgrupperna respektive 80-w år Figur 1:1 Antal åringar i Västernorrland - Figur 1:2 Antal 80-w åringar i Västernorrland - samt prognostiserad utveckling för år samt prognostiserad utveckling för år I det demografiska perspektivet var ca 20 procent av länets befolkning 65 år och äldre år. Deras antal beräknas öka med personer fram till år, då de kommer att utgöra ca 24 procent av länets befolkning. Det totala antalet fallrelaterade höftfrakturer beräknas bli ca 630 år d.v.s en ökning med drygt 80 st fr o m år
8 ÅNGE Höftfrakturer Tabell 1:2 Antal höftfrakturer orsakade av fall (incidens per 1000 individer inom parantes). Ålder år 80-w år Totalt 65-w år Ånge och män År (8) 9 (10) 11 (23) 6 (17) 34 (12) (6) 4 (5) 15 (30) 6 (17) 31 (11) 7 (8) 2 (2) 10 (20) 7 (20) 26 (10) (5) 1 (1) 16 (31) 8 (23) 30 (11) 5 (5) 3 (4) 21 (40) 8 (22) 37 (14) (6) 6 (7) 25 (49) 6 (18) 43 (16) 6 (6) 4 (5) 17 (33) 8 (24) 35 (13) För kommunens invånare i åldern 65 år och äldre är den genomsnittliga höftfrakturincidensen 12,43 (7-års-medelvärde) se tabell 1:2. Befolkningsutveckling och prognos för åldersgrupperna respektive 80-w år Figur 2:1 Antal åringar i Ånge -, Figur 2:2 Antal 80-w åringar i Ånge - samt prognostiserad utveckling för år samt prognostiserad utveckling för År utgör åldersgruppen 65 år och äldre ca 25 procent av kommunens totala befolkning, år antas deras antal ha minskat med 33 personer. Trots denna minskning beräknas de utgöra ca 26 procent av befolkningen i Ånge kommun år. Någon ökning av det skattade antalet fallrelaterade höftfrakturer kan inte påvisas fram t o m år. 8
9 TIMRÅ Höftfrakturer Tabell 1:3 Antal höftfrakturer orsakade av fall (incidens per 1000 individer inom parantes). Ålder år 80-w år Alla 65-w år Timrå och män År ( 7) 3 (3) 21 (39) 8 (26) 40 (13) ( 5) 6 (6) 14 (26) 9 (28) 35 (11) 11(10) 3 (2) 15 (27) 3 ( 9) 32 (10) ( 3) 7 (7) 13 (23) 10 (31) 34 (10) 12 (10) 7 (6) 15 (26) 4 (12) 38 (12) ( 5 ) 3 (3) 14 (24) 3 (9 ) 26 ( 8) 8 ( 7) 3 (3) 20 (34) 6 (18) 37 (11) För kommunens invånare i åldern 65 år och äldre är den genomsnittliga höftfrakturincidensen 10,71 (7-års-medelvärde) se tabell 1:3. Befolkningsutveckling och prognos för åldersgrupperna respektive 80-w år Figur 3:1 Antal åringar i Timrå -, Figur 3:2 Antal 80-w åringar i Timrå -, samt prognostiserad utveckling för år samt prognostiserad utveckling för år År utgör åldersgruppen 65 år och äldre ca 18 procent av kommunens totala befolkning. År antas deras antal ha ökat med 837 personer och utgör då ca 23 procent av befolkningen i Timrå kommun. Den skattade ökningen av fallrelaterade höftfrakturer beräknas bli 10 st fram t o m år. 9
10 SUNDSVALL Höftfrakturer Tabell 1:4 Antal höftfrakturer orsakade av fall (incidens per 1000 individer inom parantes) Ålder år 80-w år Totalt 65-w år Sundsvall och män År (8) 33 (6) 78 (27) 40 (25) 203 (12) (7) 22 (4) 88 (30) 33 (20) 191 (11) 35 (6) 20 (3) 96 (32) 30 (18) 181 (11) (6) 21 (4) 90 (30) 26 (15) 179 (11) 37 (6) 19 (3) 91 (30) 33 (19) 180 (11) (6) 21 (4) 90 (29) 29 (16) 179 (10) 33 (5) 20 (3) 81 (26) 34 (19) 168 (10) För kommunens invånare i åldern 65 år och äldre är den genomsnittliga höftfrakturincidensen 10,86 (7-års-medelvärde) se tabell 1:4. Befolkningsutveckling och prognos för åldersgrupperna respektive 80-w år Figur 4:1 Antal åringar i Sundsvall -, Figur 4:2 Antal 80-w åringar i Sundsvall - prognostiserad utveckling för år samt prognostiserad utveckling för år År utgör åldersgruppen 65 år och äldre ca 18 procent av kommunens totala befolkning. År antas deras antal ha ökat med personer då de utgör ca 22 procent av befolkningen i Sundsvalls kommun. Den skattade ökningen av antalet fallrelaterade höftfrakturer beräknas bli 33 st fram t o m år. 10
11 HÄRNÖSAND Höftfrakturer Tabell 1:5 Antal höftfrakturer orsakade av fall (incidens per 1000 individer inom parantes). Ålder år 80-w år Totalt 65-w år Härnösand och män År (10) 7 (4) 43 (40) 14 (28) 83 (16) (6) 8 (5) 30 (28) 13 (25) 63 (12) 16 (10) 11 (6) 35 (33) 8 (15) 70 (13) (5) 7 (4) 29 (28) 10 (18) 56 (11) 13 (7) 1 (1) 23 (23) 16 (29) 53 (10) (6) 4 (2) 27 (26) 8 (14) 51 (10) 8 (4) 6 (4) 35 (35) 13 (24) 62 (12) För kommunens invånare i åldern 65 år och äldre är den genomsnittliga höftfrakturincidensen 12,00 (7-års-medelvärde) se tabell 1:5. Befolkningsutveckling och prognos för åldersgrupperna respektive 80-w år Figur 5:1 Antal åringar i Härnösand - Figur 5:2 Antal 80-w åringar i Härnösand -, samt prognostiserad utveckling för år samt prognostiserad utveckling för år År utgör åldersgruppen 65 år och äldre ca 21 procent av kommunens totala befolkning. År antas antalet ha ökat med 1044 personer och utgör då ca 26 procent av befolkningen i Härnösands kommun. Den skattade ökningen av antalet fallrelaterade höftfrakturer beräknas bli 12 st fram t o m år. 11
12 KRAMFORS Höftfrakturer Tabell 1:6 Antal höftfrakturer orsakade av fall (incidens per 1000 individer inom parantes). Ålder år 80-w år Totalt 65-w år Kramfors och män År (6) 7 (4) 36 (35) 15 (28) 70 (13) (6) 6 (4) 31 (30) 19 (35) 68 (13) 8 (5) 8 (4) 34 (33) 11 (20) 61 (12) (7) 9 (6) 38 (38) 15 (28) 74 (15) 13 (7) 6 (5) 32 (32) 13 (24) 64 (13) (5) 8 (5) 28 (28) 13 (25) 57 (12) 15 (9) 2 (1) 32 (33) 9 (18) 58 (12) För kommunens invånare i åldern 65 år och äldre är den genomsnittliga höftfrakturincidensen 12,86 (7-års-medelvärde) se tabell 1:6. Befolkningsutveckling och prognos för åldersgrupperna respektive 80-w år Figur 6:1 Antal åringar i Kramfors -, Figur 6:2 Antal 80-w åringar i Kramfors -, samt prognostiserad utveckling för år samt prognostiserad utveckling för år År utgör åldersgruppen 65 år och äldre ca 24 procent av kommunens totala befolkning. År antas deras antal ha ökat med 485 personer då de utgör ca 28 procent av befolkningen i Kramfors kommun. Den skattade ökningen av antalet fallrelaterade höftfrakturer beräknas bli 6 st fram t o m år. 12
13 SOLLEFTEÅ Höftfrakturer Tabell 1:7 Antal höftfrakturer orsakade av fall (incidens per 1000 individer inom parantes) Ålder år 80-w år Totalt 65-w år Sollefteå och män År (6) 9 (5) 36 (34) 11 (19) 68 (13) (4) 10 (6) 23 (22) 10 (16) 50 (9) 13 (8) 4 (2) 24 (23) 3 (5) 44 (8) (4) 5 (3) 26 (25) 16 (26) 55 (11) 10 (5) 6 (4) 18 (18) 11 (17) 45 ( 9) (7) 6 (4) 28 (27) 12 (19) 59 (12) 18 (10) 10 (6) 29 (27) 12 (20) 69 (14) För kommunens invånare i åldern 65 år och äldre är den genomsnittliga höftfrakturincidensen 10,86 (7-års-medelvärde) se tabell 1:7. Befolkningsutveckling och prognos för åldersgrupperna respektive 80-w år Figur 7:1 Antal åringar i Sollefteå - Figur 7:2 Antal 80-w åringar i Sollefteå -, samt prognostiserad utveckling för år samt prognostiserad utveckling för år År utgör åldersgruppen 65 år och äldre ca 24 procent av kommunens totala befolkning. År antas deras antal ha ökat med 446 personer då de utgör ca 28 procent av befolkningen i Sollefteå kommun. Den skattade ökningen av antalet fallrelaterade höftfrakturer beräknas bli 6 st fram t o m år. 13
14 ÖRNSKÖLDSVIK Höftfrakturer Tabell 1:8 Antal höftfrakturer orsakade av fall (incidens per 1000 individer inom parantes). Ålder år 80-w år Alla 65-w år Örnsköldsvik och män År (5) 16 (4) 54 (27) 20 (18) 115 (10) (7) 12 (3) 65 (32) 21 (19) 130 (11) 25 (7) 20 (5) 65 (32) 18 (16) 128 (11) (6) 12 (3) 51 (25) 23 (20) 114 (10) 26 (6) 9 (2) 52 (25) 19 (16) 106 (9) (4) 12 (3) 53 (25) 17 (14) 101 (9) 28 (6) 10 (3) 48 (23) 22 (18) 108 (9) För kommunens invånare i åldern 65 år och äldre är den genomsnittliga höftfrakturincidensen 9,86 (7-års-medelvärde) se tabell 1:8. Befolkningsutveckling och prognos för åldersgrupperna respektive 80-w år Figur 8:1 Antal åringar i Örnsköldsvik - Figur 8:2 Antal 80-w åringar i Örnsköldsvik - samt prognostiserad utveckling för år samt prognostiserad utveckling för år År utgör åldersgruppen 65 år och äldre ca 21 procent av kommunens totala befolkning. År antas deras antal ha ökat med 1765 personer då de utgör ca 24 procent av befolkningen i Örnsköldsviks kommun. Den skattade ökningen av antalet fallrelaterade höftfrakturer beräknas bli 17 st fram t o m år. 14
15 DISKUSSION Höftfrakturer anses vara en av de mest allvarliga konsekvenserna av fallolyckor bland äldre 8. Resultaten i denna rapport visar att antalet höftfrakturer på grund av fallolyckor ligger i det närmaste konstant från till år för länet. Totalt sett inträffade 3933 fallrelaterade höftfrakturer under perioden Det ger i genomsnitt cirka 11 höftfrakturer per 1000 invånare och år i Västernorrland. Denna studie visar, som i liknande undersökningar, att det framförallt är äldre kvinnor som drabbas av fall med påföljande höftfraktur. Enligt SBU rapport år 2003, beräknas var 3:e kvinna i åldern år ha osteoporos (benskörhet), vilket medför att skaderisken ökar markant för fraktur vid ett fall 8. I rapporten har konstaterats att gruppen 65 och äldre ökar till dags dato och även framåt. Från år 2007 t o m år beräknas, enligt befolkningsprognosen, antalet 65 år och äldre öka med cirka personer i Västernorrlands län. Den förväntade ökningen av antalet äldre gäller för samtliga kommuner, förutom Ånge. Andelen äldre kommer dock för samtliga kommuner att utgöra en ökande andel av totala befolkningen i respektive kommun under prognosperioden. Fram till år är det också rimligt att anta, att antalet höftfrakturer följer befolkningsutvecklingen, såvida inte preventiva insatser ändrar på detta. Vi kan då skatta antalet fallrelaterade höftfrakturer i länet till drygt 630 st år, d.v.s. en ökning med drygt 80 fall fr o m år 2007 t o m. Det skulle innebära en kostnad för behandling av fallrelaterade höftfrakturer på drygt 98 miljoner kronor år (i års prisnivå) 9. Allt fler äldre tenderar också att bo i eget boende, vilket innebär ökade krav på bostadens utformning och säkerhet. De ekonomiska konsekvenserna av höftfrakturerna vårdkostnader, rehabilitering, kommunal service mm kommer därigenom att fördelas på allt färre invånare 10. Höftfraktursfrekvenserna i denna rapport är hämtade från Landstingets slutenvårdsregister. De personer som skadas på grund av en fallolycka och ådrar sig en höftfraktur opereras på något av länets sjukhus. Det är troligt, att samtliga personer med höftfraktur på grund av fallolycka, diagnostiseras och därmed registreras. Värden från sju års fallskador rapporteras och får enligt ovan förda resonemang anses utgå från tillförlitliga data. Resultaten bör därför kunna användas av både landsting och primärkommunala instanser för planering och uppföljning av preventiva insatser. Befolkningsprognosen kan anses tillförlitlig då den avser äldre personer som oftast är mindre flyttbenägna samt att prognosen är ställd i ett tämligen kort tidsperspektiv (10 år). 8 SBU. Osteoporos Prevention, diagnostik och behandling: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2003a. Publikation Räddningsverket, (2003). Fallolyckor bland äldre samhällets direkta kostnader. Karlskoga. 10 Berleen G, (2003). Bättre hälsa hos äldre. Statens folkhälsoinstitut, 2003:41. 15
16 HUR GÅR VI VIDARE? Kombinerade säkerhetsfrämjande åtgärder bestående av förebyggande hembesök av t ex distriktssköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast, förändrad medicinering, eliminering eller modifiering av riskerna i boendemiljön och motionsprogram (muskelstyrke- och balansträning) kan reducera fallolyckorna med upp till 20 procent konstateras i olika studier 11,12. Exempel på värdefulla insatser är: Förbättringar i den fysiska miljön är ett effektivt sätt att reducera fallskador. Fysisk aktivitet förbättrar balansen och stärker skelettet. Ökat intag av kalcium och D-vitamin har visat sig ge minskad risk för frakturer hos kvinnor. Höftskydd förefaller minska risken för höftfraktur efter fall hos äldre med hög fallbenägenhet och som i övrigt löper risk att skadas vid ett fall. Rökstopp. Rökning har på flera olika sätt en negativ effekt på skelettets hållfasthet. Läkemedelsgenomgång. Hög medicinförbrukning är en riskfaktor i samband fallskador bland äldre. 11 SBU. Osteoporos Prevention, diagnostik och behandling: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2003a. Publikation Hökby A. Skador bland äldre. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum: Rapport 2000:19. 16
17 E-post: 17
Äldres fallskador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall
Äldres fallskador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall år 2 29 Innehållsförteckning Förord 3 Definitioner 4 Inledning 5 Syfte 6 Frågeställningar 6 Metod och material 6 Resultat 7 Västernorrland
Läs merBarn och ungdomars skador i Västernorrland
Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år 1999-2006 2 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso-
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merBefolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland att ge ett kunskapsunderlag om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, så att det blir ett stöd för politiker vid
Läs merKS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad
Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre Upprättad Datum: 2007-06-04. Reviderad 2007-10-30 Ansvarig: Karin S. Boijertz Susanna Ramberg Förvaltning: Oxie Stadsdelsförvaltningen Enhet: Vård och
Läs merSjälvmordsförsök i Sverige
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över
Läs merJan Schyllander
Jan Schyllander 4-9- Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Olyckor genom explosioner, antändning av eldfängda ämnen mm. Uppgifterna i nedanstående redovisning är hämtade från de
Läs merSvensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar
Läs merÄldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)
Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Läs merSjälvmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016 Guo-Xin Jiang Gergö Hadlaczky Danuta Wasserman 1 Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merSamhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.
1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga
Läs merTesta dina kunskaper om fall
Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2018-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Läs merPrognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014
1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merS j u k h u s v å r d. Norrbotten, Norrbotten, kvinnor kvinnor. Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i siffror. Sammanställt: Sekretariatet/2006-04-25
Skador bland äldre Denna redovisning bygger på de mer allvarliga skadorna. Det är olyckor som medför att personen ifråga blir inlagd vid sjukhus eller avlider. Detta innebär att den endast omfattar en
Läs merRegional befolkningsprognos
Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer
Läs merYttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem
HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s
Läs merBefolkningsprognos för Eslövs kommun
Allmänt Föreliggande rapport är en bedömning av befolkningsutvecklingen i Eslövs kommun åren 2019-2035 baserad en utbyggnad med 675 nya bostäder under åren 2019-2022 samt därefter 150 nya bostäder per
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda
Läs merVälfärdstappet - Västernorrlands län
Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merBefolkningsprognos
Befolkningsprognos 2015-2024 Innehållsförteckning Inledning... 1 Befolkningsförändringar Strängnäs kommun år 2014... 2 Befolkningsförändring på församlingsnivå år 2014... 3 Prognosuppföljning... 6 Befolkningsutveckling,
Läs merSkador i vården 2013 första halvåret 2017
MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN 2017-2030 2018-02-09 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN 2017-2030 KUND Salems kommun Säby Torg 16 144 80 Rönninge www.salem.se KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen
Läs merPreliminär befolkningsprognos för Norrköping
FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merSAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE
SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE att använda skadedata i det förebyggande arbetet Samverkan inom Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka
Läs merBefolkningsprognos Nynäshamns kommun
Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen
Läs merVä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n
Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merBefolkningsprognos för Lunds kommun 2013
Kommunkontoret 1 (13) Utvecklingsavdelningen 212-5-2 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 213 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 323 personer 213
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merBefolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos
214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merEldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet
Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet Vi blir fler och fler äldre Fler är pigga, friska och aktiva Fler är också sjuka och vårdkrävande
Läs merFlyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018
Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Den stora osäkerheten
Läs merPrognos över vårdkonsumtionen i Sörmland läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser
Prognos över vårdkonsumtionen i Sörmland 2025 - läkarbesök på akutmottagning - operationer & operationssalar - vårddagar & vårdplatser December 2013 2 Förord Inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merBefolkningsprognos
Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merYttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem
HSN 2010-01-26 P 23 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet
Läs merVad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö
Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se
BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016
Datum för offentliggörande 2017-09-27 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Pernilla Fagerström Kvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016 Ämnesområde
Läs merBefolkningsprognos BFP18A
R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning
Läs merBEFOLKNINGS- PROGNOS
BEFOLKNINGSPROGNOS 2018 2035 Allmänt Föreliggande rapport är en bedömning av befolkningsutvecklingen i Eslövs kommun åren 2018-2035 baserad en utbyggnad med 180 nya bostäder per år. Det har under en längre
Läs merÄldre och läkemedel Landstinget Västernorrland
Äldre och läkemedel Landstinget Västernorrland Emelie Fagerberg, apotekare Eva Oskarsson, geriatriker 141030 Smarta råd om läkemedel för äldre Samarbete LVN, SPF och PRO Information till äldre och anhöriga
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merAnvändning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR)
Användning av skadedata i det förebyggande arbetet - Samverkan inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR) Robert Ekman, docent, Jan Schyllander, utredare, Anders Jonsson, statistiker, Myndigheten för
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:11 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:25 av Stig Nyman m. fl. (kd) om handlingsplan för ökad kvalitet i vården av personer med demenssjukdom Föredragande landstingsråd:
Läs merBefolkningsutveckling
Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN 2016-2021 med utblick mot år 2030 Godkänt av Kommunstyrelsen 2016-04-30 Omslagsbilden visar barnaktivitet på Lomma centrumtorget. Fotograf: Jöran Lindkvist 2 Befolkningsprognos
Läs merFallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017
Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd
Läs mer7-8 MAJ Äldres hälsa
Äldres hälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har äldre och deras hälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det är ett angeläget område eftersom 65 år och äldre
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merBefolkningsprognos 2016
KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1
Läs merFall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga
Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget
Läs merBefolkningsprognos BFP17A
R A PPORT Befolkningsprognos 017-07 BFP17A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 016... 4 Utfall 016 jämfört med prognos... 6 Prognos 017-07... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...
Läs merSJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll
Läs merUtöver kommunprognosen görs prognoser för
Perspektiv Göteborg 1-27 Befolkningsprognos PR27 Kommunprognos för Göteborg 27 22 Kommunprognosen avser åren 27 till 22 och utgår från den verkliga befolkningen 26-12-31. Prognosen redovisar trolig befolkningsutveckling
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merBefolkningsprognos BFP15A
R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merSjälvmord i Stockholms län och Sverige
Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1
Läs merFöretagsamheten 2018 Västernorrlands län
Företagsamheten 2018 Västernorrlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merBefolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala
Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén
Läs merBefolknings prognos för Göteborg
Statistik och Analys Stadsledningskontoret Befolknings prognos för Göteborg PR 2016 - Kommunprognos för åren 2016-2025 Befolkningsprognos Göteborg 2016-2020 Göteborgs stad publicerar varje år befolkningsprognoser
Läs merNya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström
Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merBarns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.
Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma
Läs merMSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 56 66. Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN 978-91-7383-487-2
Fallolyckor 2 MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 56 66 Publikationsnummer MSB752 Oktober 2014 ISBN 978-91-7383-487-2 3 Förord Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har regeringens
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merBeskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun
Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur
Läs merRapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv
Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).
Läs merBefolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala
Befolkningsprognos 2006-2030 Töreboda kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén
Läs merTobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
Läs merHÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde
HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se
Läs merKarlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos
Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merBefolkningsprognos BFP16A
R A PPORT Befolkningsprognos 016-06 BFP16A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 015... 4 Utfall 015 jämfört med prognos... 6 Prognos 016-06... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...
Läs merVÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING
FAKTA I KORTHET Nr. 8 2015 VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING Foto: Øyvind Lund Hur en region utvecklas är beroende av de människor som finns i regionen. Det är människorna som bygger utvecklingen. En mångfald
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merVårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER
Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner
Läs merSvar på motion (S) Nollvision gällande fallolyckor 14 KS
Svar på motion (S) Nollvision gällande fallolyckor 14 KS 2017.141 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-28 139 Svar på motion (S) Nollvision gällande fallolyckor (KS 2017.141)
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merFoto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA
Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med
Läs merCancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Läs merLänsanalys befolkningsprognos
Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning
Läs merWorld congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson
World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against
Läs merStatistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård
Beskrivning av statistiken 2017-03-06 HS0112 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Pernilla Fagerström Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2015 2015 HS0112 I denna beskrivning
Läs mer