Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Transkript

1 Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år

2 2

3 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, framgår under mål för sunda och säkra miljöer att olycksfall skall minska bland barn och ungdomar. Ett flertal verksamheter, projekt och studier visar att skadepreventivt arbete är effektivt och ekonomiskt lönsamt. Kartläggning och analys av skadors förekomst och mönster har visat sig vara en viktig faktor och ett angeläget underlag i det förebyggande arbetet. Det ger kunskap om lokala behov och kan användas för planering och prioritering av olika insatser. Skadedata är efterfrågat av både politiker och tjänstemän inom kommuner, landsting och övriga myndigheter samt av frivilligorganisationer m fl. Förhoppningsvis kan denna rapport avseende barn och ungdomars skador i Västernorrland, öka kunskapen och stimulera till ett framgångsrikt preventivt samarbete i länet. Barbro Forslin Folkhälsoplanerare Peter Möllerswärd Folkhälsoplanerare Leif Hammarström Hälso- och sjukvårdsplanerare Niclas Olofsson Statistiker 3

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...4 Bakgrund...6 Syfte...7 Metod och material...7 Resultat...8 Olycksfall... 8 Skador i olika miljöer... 9 Skador på extremiteterna... 9 Skador på huvudet Skadeorsak/yttre orsak Fallolyckor Transportolyckor Diskussion

5 Definitioner Begreppet olycksfallsskada kan definieras som en ofrivillig händelse karaktäriserad av en snabbt verkande kraft eller annan påverkan som yttrar sig i form av kroppsskada. 1 I begreppet skada ingår i denna rapport enbart sådana skador som orsakats av oavsiktliga händelser (olyckor). Avsiktliga händelser som våld eller övergrepp av annan person och självdestruktiva skador redovisas inte. Fallolycka är oavsiktligt fall i samma plan (snubbling, snavning, halkning ) eller fall från annat plan. 2 Ett transportolycksfall är personskada med fordon (företrädesvis avsedda för vägtrafik) inblandat. 3 I skadebegreppet ingår endast olyckors omedelbara somatiska (kroppsliga) hälsokonsekvenser och inte själsligt lidande som t ex posttraumatiska stressyndrom. 5 1 Bjärås G. Skadeprevention teori och praktik. Lund, Klassifikationen W00-W19 enligt ICD10, Socialstyrelsen; EpC. 3 Klassifikationen V01-V99 enl. ICD10 Socialstyrelsen, EpC.

6 Bakgrund Varje år besöker nästan barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år akutmottagningarna i Sverige till följd av olycksfall (medelvärde för år ). Av dessa olycksfall inträffade 33 procent i eller i närheten av bostaden, 29 procent i samband med sport- och idrottsutövning, 18 procent inom skola och barnomsorg, 8 procent i trafiken och 12 procent inom övriga miljöer. 4 Barns rörelsemönster förändras med stigande ålder, vilket också återspeglas i olycksfallsstatistiken. I de yngsta åldrarna är hemmet den dominerande skadeplatsen för att senare ersättas av skador inom barnomsorg och skola. I dessa åldrar uppstår skadorna vanligtvis genom fall. Vid 9-10 års ålder börjar skador under sport- och idrottsutövande att dominera ofta orsakat av fall och kollisioner. Tonåringarna skadar sig mestadels inom sport- och idrottsanläggningar samt i trafiken. Även här är orsaken oftast fall eller kollisioner. 5 Generellt sett skadar sig pojkar i större utsträckning än flickor. Skillnaden mellan könen har dock minskat under senare år, ett förhållande som möjligen kan förklaras av att flickor och pojkar i större utsträckning än tidigare ägnar sig åt likartade aktiviteter. 6 Risken att skadas i samband med olyckor visar också på socioekonomiska skillnader. Särskilt tydligt är detta i de åldrar när unga kommer i kontakt med motorfordon. 7 Olyckfallens allvarlighetsgrad mäts ibland i vårdtid och de olyckstyper som generar flest vårddygn i Sverige bland barn och ungdom i åldrarna 0-17 år är fallolyckor och vägtrafikolyckor. Pojkar i tonåren har visat sig vara den grupp som kräver flest antal vårddygn. Skador som uppstår i trafiken är generellt sett allvarligare än skador som uppstår på andra platser. Bland de yngsta barnen är det vanligt med långa vårdtider på grund av brännskador. 8 Dödsfall är den allvarligaste konsekvensen av olyckor. Den allmänna trenden är att antalet dödsfall till följd av olyckor bland barn och ungdom har minskat sedan 1950-talet. År 1954 avled 450 barn under 15 år till följd av olycksfall. 9 Under åren avled mellan barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år till följd av olycksfall. 10 Ekonomisk och social utveckling samt ett systematiskt barnsäkerhetsarbete anses vara förklaringen till denna positiva utveckling. Men trots att antalet dödsfall till följd av skador minskat så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige Olycksfall bland barn och ungdomar. Räddningsverket. Karlskoga. NCO 2007:6. 5 Barn och ungdom ska fritt och säkert kunna leva och utvecklas. Rådet för barnsäkerhet, Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling. Slutbetänkande från Barn-säkerhetsdelegationen. Stockholm. SOU 2003:127 7 Sociala skillnader i skador bland barn och ungdom. Rapport från Barnsäkerhetsdelegationen. Stockholm. SOU 2002:68. 8 Barns skador i Sverige. Rapport från Barnsäkerhetsdelegationen. Stockholm. SOU 2002: (Ibid.) 10 Olycksfall bland barn och ungdomar. Räddningsverket. Karlskoga. NCO 2007:6. 11 Barn och ungdom ska fritt och säkert kunna leva och utvecklas. Rådet för barnsäkerhet,

7 Olycksfall bland barn och ungdomar I denna rapport har vi valt att redovisa hur fall- och tranportolyckor fördelar sig avseende geografiska, könsmässiga och åldersmässiga skillnader bland ungdom i åldersgrupperna 7-17 år. Vår förhoppning är att rapporten ska kunna bidra till förebyggande insatser för att minska antalet olycksfall bland barn och ungdomar, dvs. ett av de prioriterade målen i Landstinget Västernorrlands folkhälsoplan. 12 Syfte Syftet med studien är att tillhandahålla ett kunskapsunderlag för skadeförebyggande arbete bland barn och ungdom i Västernorrland. Metod och material Materialet utgörs av skadestatistik bland barn och ungdomar i åldern 7 17 år som vårdats för olycksfall på något av länets sjukhus åren Olycksfallsstatistiken är hämtad från landstingets vårddatabas och omfattar ICD-10 koderna V01 X 59 med diagnoserna W00-W19 (fallolyckor) samt V01-V99 (transportolyckor). Materialet har delats upp på läns och kommunnivå samt på kön och i åldersgrupperna 7-12 år och år. Redovisningen baseras på antal vårdtillfällen och antal vårdtillfällen per 1000/invånare total och i respektive åldersgrupp. Uppgifterna baseras på barn som blivit inskrivna på sjukhus och diagnostiserats som ett olycksfall. Antalet vårdtillfällen har i resultaten antagits vara lika med antalet barn En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Västernorrland.. LVN, 2004

8 Resultat Olycksfall Under perioden besökte barn och ungdomar någon akutmottagning i länet vilket resulterade i att barn blev inskrivna och vårdade vid något av länets sjukhus. Den vanligaste orsaken var antingen en fallolycka eller att man skadats vid någon form av transport (väg, gata etc.). De vanligaste skademiljöerna var bostaden, sport/fritidsmiljön, barnomsorg/-skola och trafikmiljön. Skadorna uppstod i de flesta fall på fritiden under lek, idrott, sport och motion. Vanligast var huvudskador följt av skador på knän eller underben, armbåge eller underarm. Pojkar Flickor Total Totalt Tabell 1: Vårdtillfällen bland pojkar och flickor Vårdade för olycksfall Nästan dubbelt så många pojkar som flickor i åldern 7 17 år vårdades på grund av olycksfall perioden Flicka Pojke Figur 1. Antal olycksfall per 1000 barn i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under perioden vårdades flest barn per 1000 invånare från, och. Det gäller både pojkar och flickor. Antal barn som vårdades för olycksfall var lägst i. 8

9 Skador i olika miljöer Gata och väg Skola, annan institution och offentlig lokal Flicka Pojke Bostad och bostadsområde Idrotts- och sportanläggning Procent Figur 2. Andel vårdade för olycksfall vid länets sjukhus mellan 1999 till 2006 fördelat på olika miljöer. Av 1512 olycksfall där platsen för olyckan registrerats inträffade 193 olycksfall på gator och vägar, 249 i skolan, annan institution eller offentlig lokal. I bostad/bostadsområdet inträffade 386 olycksfall och inom idrotts- och sportanläggningar 684 olycksfall. De flesta olyckorna inträffade bland pojkarna på/i idrotts- sportanläggning under fritiden och de flesta olyckorna bland flickorna inträffade i bostaden eller bostadsområdet. Skador på extremiteterna Flicka Pojke Figur 3. Antal skador på extremiteter bland pojkar och flickor i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under åren vårdades 916 pojkar och 386 flickor för skador på extremiteterna (knä och underben, armbåge och underarm, fotled och fot, handled och hand, höft och lår, skuldra och överarm). Skador var vanligare bland pojkarna än bland flickorna per 1000 invånare. Från vårdades fler pojkar och något fler flickor per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner. 9

10 Skador på huvudet Flicka Pojke Figur 4. Antal skador på huvudet bland pojkar och flickor i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under åren vårdades 855 pojkar och 570 flickor för skador på huvudet. Fler flickor har vårdats för skador på huvudet än för skador på ben och armar. Från vårdades fler pojkar och något fler flickor för huvudskador per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner. Skadeorsak/yttre orsak Antal vårdtillfällen Transportolycka Fallolycka År Figur 5. Antal barn i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus för fallolycka eller transportolycka från 1999 till Under perioden 1999 till 2006 minskade antalet vårdade barn och ungdomar på grund av fallolyckor från 252 till 174. Under samma period ökade antalet vårdade på grund av transportolyckor från 108 till

11 Fallolyckor Flicka Pojke Figur 6. Antal fallolyckor bland barn i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under åren inträffade 1685 fallolyckor där skadan resulterade i vård på sjukhus. Antalet pojkar var 1113 och antalet flickor var 572. Vid en jämförelse mellan kommunerna så vårdades något fler pojkarna per 1000 invånare från och bland flickorna vårdades något fler från. Fallolyckor bland pojkar Fler pojkar i åldern 7 12 år vårdades för fallolycka jämfört med de i åldern år. Från vårdades fler pojkar i båda åldersgrupperna per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner. Från vårdades lägst antal 7 12 åringar per 1000 invånare och från lägst antal åringar. Fallolyckor bland flickor I åldern 7 12 år vårdades något fler flickor för fallolycka förutom från där något fler flickor vårdades i åldern år per 1000 invånare. Från vårdades något fler flickor i åldern 7 12 år per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner år 7-12 år år 7-12 år Figur 7. Antal fallolyckor bland pojkar i åldern 7 12 och år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Figur 8. Antal fallolyckor bland flickor i åldern 7 12 och år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till

12 Transportolyckor Flicka Pojke Figur 9. Antal transportolyckor bland barn i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under åren inträffade 1000 transportolyckor där skadan resulterade i vård på sjukhus. Antalet pojkar var 619 och antalet flickor var 381. Från samtliga kommuner vårdades fler pojkar än flickor per 1000 invånare förutom från där något fler flickor vårdades. Transportolyckor bland pojkar Antalet vårdade för transportolyckor var något fler bland pojkarna i ålder år per 1000 invånare, flest från och minst från. I åldern 7 12 år vårdades något fler pojkar från och jämfört med övriga kommuner. Transportolyckor bland flickor Antalet vårdade för transportolyckor var också fler bland flickorna i åldern år per 1000 invånare, förutom från där vårdades något fler flickor i åldern 7 12 år år 7-12 år år 7-12 år Figur 10. Antal transportolyckor bland pojkar i åldern 7 12 och år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Figur 11. Antal transportolyckor bland flickor i åldern 7 12 och år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till

13 Diskussion I denna rapport har vi valt, att belysa några skillnader som vi kan utläsa i skadestatistiken för åldersgrupper, kön respektive kommuner. Vad skillnaderna beror på kan vi enbart ge uppslag till, utifrån andra gjorda studier inom området. För att få en heltäckande bild över skademönstret i Västernorrlands kommuner krävs en djupare analys och kompletterande studier. I denna rapport har vi valt att redovisa vårdade barn och ungdomar på sjukhus. I diagnosregistreringen saknas i ganska stor utsträckning uppgifter om var olycksfallet inträffade och under vilken aktivitet. Trots detta stämmer resultatet väl med andra undersökningar som genomförts bland annat från Räddningsverket Man kan därför sannolikt anta att olycksplats och under vilken aktivitet som olycksfallet inträffat ser likadant ut i Västernorrland som i övriga delar av landet. I vår studie kan vi konstatera, att antalet vårdade på sjukhus på grund av skador var dubbelt så vanligt bland pojkar som flickor i Västernorrland under den aktuella tidsperioden. Detta stämmer med riksstatistiken där fler pojkar än flickor vårdas för skador, vilket bland annat förklaras av att pojkar har högre aktivitetsnivå än flickor. Störst är skillnaden i de lägsta åldersgrupperna. 14 Den miljö, i vilken den största andelen av olyckorna ägde rum i länet, var inom idrotts/sportområdet. För flickorna separat var olycksfrekvensen störst inom bostaden eller bostadsområdet. Vi har valt att inte bryta ner dessa siffror på kommunnivå eller på åldersgrupper, då vissa siffror skulle bli för små för att kunna göra några rättvisande jämförelser. Men statistik för riket visar att bostaden är den miljö där det flesta olyckor sker, med undantag för tonåringar, som främst skadar sig inom sport- och idrottsområdet. 15 När det gäller skadetyp, dvs. på vilken del på kroppen skadan uppstår, så är huvudet den enskilt vanligast skadade kroppsdelen. Västernorrland utmärker sig här som län med att ligga cirka procent över riket beträffande sjukhusvårdade barn och unga med huvudskador. 16 När det gäller skillnader i skadefrekvens mellan kommunerna, så vårdades fler barn och unga per 1000 invånare från och och minst antal vårdade från. Från vårdades något fler flickor än pojkar för transportolyckor. Olika studier har visat, att barn i glesbygd skadas i större utsträckning än barn från tätorter. En förklaring här kan vara olika typer av jordoch skogsbruksolyckor, och en högre nyttjandegrad av motorfordon i glesbygd. 17 Studier av sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar visar till exempel att utbildningsnivå, social- och ekonomisk situation har inverkan på skadefrekvensen. Andelen skadade, när det gäller vissa typer av skador och för vissa åldersgrupper är fler, där föräldrarnas utbildningsnivå är låg samt bland dem som har ensamstående förälder eller bor i en socialbidragsberoende familj. 18 Vad kan vi göra? I Inriktningsdokumentet från Rådet för Barnsäkerhet är utgångspunkten att Barn och unga fritt och säkert ska kunna leva och utvecklas. 19 Med det menas att en utvecklande miljö är en säker och trygg miljö som ger möjlighet till lek och rörelsefrihet. Detta är en utmaning för såväl vårdnadshavare som samhällets olika aktörer när det gäller barnsäkerhet! Barn och ungdomar är ingen homogen grupp, de har t ex olika nyfikenhet och förmågor att bedöma risker. Därför är barn, i större utsträckning än vuxna beroende av sin omgivning Olycksfall bland barn och ungdomar. Räddningsverket. Karlskoga. NCO 2007:6 14 Statistik över skador bland barn i Sverige. Avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlskoga. NCO 2007:7 16 Diagnosregistret. Socialstyrelsen. Stockholm Sociala Bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar. NCO 2007: (Ibid.) 19 Barn och ungdom ska fritt och säkert kunna leva och utvecklas. Rådet för barnsäkerhet, 2007.

14 Barn- och ungdomsolyckor har ofta en koppling till organiserade verksamheter, till exempel omsorgsverksamhet i förskola och skola; idrotts- och fritidsverksamhet; allmänna kommunikationssystem; utformning av olika produkter etc. De organisationer som är verksamma inom dessa områden kan påverka barns säkerhet och bör arbeta med ett organiserat lärande kring barnsäkerhetsfrågor. Barnets förmåga Barnets situationsförståelse Barnets tillsyn BARNETS SÄKERHET Räddningsinsats Byggd miljö Fysisk miljö Natur Omhändertagande/vård Yttre miljöförhållande Figur12. Ett enkelt och generellt påverkansdiagram med sex faktorer som påverkar barns säkerhet. Källa: Låt det inte hända igen. NCO 2007:9 Svaren på följande frågor är väsentliga för att ge en inriktning för ett förebyggande arbete i lokalsamhället: Var, när och i vilka sammanhang skadas barn Vilka barn skadas (ålder och kön)? Hur uppstår skada, vad skadar och varför? Hur tas den skadade om hand? Vilka är de skadades utsikter att rehabiliteras och komma igen? Som ett av uppdragen i Landstingets Folkhälsoplan 2005 ingår under målområdet - Sunda och säkra miljöer och produkter, att olycksfallsregistrering skall införas rutinmässigt vid sjukhusen i länet. 20 I dags dato sker endast, en utförligare skaderegistrering inom hälso- och sjukvården i länet, för skador inom transport-/trafikområdet. Dessa data samlas tillsammans med polisens uppgifter i Vägverkets databas STRADA. 21 Det är viktigt att lokalt och regionalt bygga upp ett kontinuerligt och tillförlitligt skaderegister för samtliga skador för att följa utvecklingen och skapa ett underlag för det säkerhetsstödjande arbetet i lokalsamhället. Detta ger en grund för prioritering av miljöer, aktiviteter och/eller målgrupper för ett skadeförebyggande arbete lokalt/regionalt. Frågeställningar I denna undersökning har vi jämfört kommunerna avseende olycksfallstatistik. Trots att skillnaderna i resultaten är relativt små anser vi att ett antal frågor är viktiga att analysera exempelvis: Varför skadades/vårdades fler barn och ungdomar från och? Varför skadades/vårdades färre barn ungdomar från? Varför skadades/vårdades fler flickor än pojkar i transportolyckor i? Varför skadades/vårdades fler pojkar i åldern år i transportolyckor i jämfört med övriga kommuner i länet? 20 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Västernorrland.. LVN, STRADA (Swedish Traffic Accident Data Aqusition). Vägverket 14

15 För information kontakta: Barbro Forslin Leif Hammarström Peter Möllerswärd Niclas Olofsson Producerad av Ledningsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice, Konsult, Christina Mattsson. Fotograf: Håkan Kvam.