Hem- och fritidsolycksfall i Sverige

Transkript

1 Hem- och fritidsolycksfall i Sverige Årsrapport - EHLASS 1999

2 Det övergripande målet för Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum (EpC) är att följa, analysera och rapportera om hälsa och sociala förhållanden i Sverige. EpC har ansvar för flera register, t.ex. cancerregistret, medicinskt födelseregister och patientregistren, klassifikationsarbete, den nationella folkhälso- och sociala rapporteringen samt visst FoU-arbete. EpC har en rådgivande styrelse med representanter från Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Statens Folkhälsoinstitut, Svenska Kommunförbundet och forskarvärlden. Denna rapport bygger på uppgifter från EHLASS (European Home and Leisure Injury Surveillance System) ISBN Artikelnr

3 Förord I denna rapport publicerar Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen tillsammans med Konsumentverket sammanhållen statistik baserad på data som samlats in i öppen vård inom ramen för svenska EHLASS Insamling och bearbetning av data har skett i samarbete med ett urval intresserade och engagerade sjukvårdsinrättningar och berörda landsting: Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus samt Skaraborgs sjukhus. Datainsamlingen har delvis finansierats med bidrag från EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador. Rapporten redovisar antalet rapporterade läkarbesök till följd av olycksfall som inträffat i hem- och fritidsmiljö, liksom nationella antalsskattningar och befolkningsrelaterade tal. I ett inledande kapitel behandlas befolkningen i sin helhet och i följande kapitel belyses skademönstret i strategiskt valda åldersgrupper. Förutom att redovisa översiktlig årsstatistik är syftet också att presentera EHLASS-databasens möjligheter och användbarhet för ett brett spektrum av potentiella avnämare bland myndigheter och organisationer, utbildningar och massmedia m.fl. Rapporten har sammanställts av Anders Karlsson (EpC) med hjälp av Lena Nise och Lotten Strindberg (Konsumentverket). Stockholm i december 2001 Måns Rosén Chef för EpC Socialstyrelsen Bertil Elenius Avdelningschef Konsumentverket 3

4 4

5 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 EHLASS HISTORIK... 7 DEFINITIONER OCH BEGREPP... 8 MATERIAL OCH METOD... 9 Deltagande sjukhus... 9 Upptagningsområden... 9 Registerinnehåll Nationella skattningar KVALITET Bortfall RESULTATSAMMANFATTNING...14 DIAGRAMFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING

6 6

7 EHLASS historik Inom Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen förs idag två nationellt heltäckande register med data om skador och förgiftningar. I Dödsorsaksregistret (DOR) finns uppgifter om alla skadefall med dödlig utgång. I Patientregistret (PAR) finns i första hand uppgifter om de skadefall som vårdats inskrivna på sjukhus, men också om vissa fall som behandlats i öppen dagkirurgisk vård. Således saknas ännu generell information från den öppna vården 1, dvs. uppgifter om det stora flertalet skadefall som behandlas inom hälso- och sjukvården. Detta är dock inte i första hand ett kvantitets- utan snarare ett kvalitetsproblem, då skademönster skiljer sig åt i fråga om döda respektive vårdade i öppen och sluten vård. Ungdomars sport- och idrottsskador belyses t.ex. betydligt bättre av data från den öppna vården än av dagens PAR och DOR. För att få information från den öppna vården, och för att få mer detaljerade skadedata driver Socialstyrelsen och Konsumentverket, i samråd med Statens Folkhälsoinstitut, sedan ett antal år ett utvecklingsprojekt i samarbete med ett urval av sjukhus och sjukvårdshuvudmän. Projektet har sin grund i ett EU-initiativ, EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System), med inriktning på hem- och fritidsskador och med syfte att ge underlag för ett effektivare konsumentsäkerhetsarbete, både på nationell och internationell nivå. Initiativet skall dels ses mot bakgrund av att olycksfallsskador är ett av Europas stora folkhälsoproblem, dels mot bakgrund av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva svarar för säkerheten. I dag har EHLASS integrerats i EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador, under perioden Det svenska EHLASS-projektet startade 1995 med datainsamling från fyra sjukhus som alla hade en pågående skaderegistrering, anpassningsbar till europeiska krav. Sjukhusen valdes med hänsyn till att skademönster och därmed patientsammansättning han skilja sig åt i norr och söder, mellan stad och landsbygd samt i fråga om olika sjukhustyper. Sedan 1997 deltar Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus (sjukhuset i Hudiksvall och jourcentralen i Ljusdal,) Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad) och berörda landsting. Arbete pågår för att få möjligheter att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på så sätt säkerställa ett ur alla aspekter nationellt representativt urval. I Sverige har projektet med tiden fått en bredare bas, vilket innebär en insamling av data om samtliga skador, utom de som orsakats av självmordshandlingar. Konsumentverket har varit en av projektets viktigare avnämare, men den höga detaljeringsnivån och även tillgången till produktrelaterad information innebär att EHLASS-data kan nyttiggöras av alla nationella myndigheter liksom andra aktörer på olika samhällsnivåer med behov av underlag för skadepreventivt arbete såväl inom hem- och fritidssektorn som inom trafik- och arbetslivssektorn. 1 En förordning (SFS 2001:707) som gör det möjligt att samla in data till PAR från den öppna vård som inte är primärvård utfärdades av regeringen Förordningen gör det i framtiden möjligt att på samma sätt som det idag samlas in data till PAR från den slutna sjukhusvården, också samla in motsvarande uppgifter från sådan öppen vård som inte är primärvård. 7

8 Definitioner och begrepp De uppgifter som presenteras i tabeller och diagram i föreliggande rapport avser läkarbesök (ej återbesök) till följd av hem- och fritidsolycksfall. Följande definitioner och begrepp har använts: Olycka/olycksfall: en oavsiktlig händelse, karaktäriserad av en snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada, en olycksfallsskada. Som olycksfallsskador räknas även följder av - akut överbelastning, t.ex. förlyftning, vridskada och snedtramp, - förgiftning på grund av kortvarig exponering <48 tim som en följd av olyckliga omständigheter, - angrepp av djur och insekter, - överexponering av naturlig värme, kyla, ljus och annan strålning, t.ex. solsveda, - åsknedslag samt förfrysning Oavsiktliga skador som inträffar vid kirurgisk eller medicinsk behandling räknas ej som olycksfallsskada. Hem- och fritidsolycksfall: alla olycksfall som inte är vägtrafik- eller arbetsolycksfall. Dock ingår alla olycksfall som drabbar elever under skoltid och barn under barnomsorgstid och som inte är vägtrafikolyckor. Vägtrafikolycka: en olycka på allmän eller privat väg/gata eller annan plats för allmän trafik i vilken minst ett fordon i rörelse är inblandat. Olyckor inom inhägnade industri- och sjukhustomter etc., liksom på tävlingsbanor räknas inte som vägtrafikolyckor. Ett fordon har hjul, larvfötter eller medar och är inte spårbundet. En olycka där endast fotgängare eller spårvagn är inblandad räknas således inte som en vägtrafikolycka. I definitionen av fotgängare ingår personer som skjuter eller drar barnvagn, rullstol och lekfordon liksom personer som åker skidor, skridskor eller rullskridskor. En cykel avsedd som leksak anses inte vara ett fordon. Arbetsolycksfall: olycksfall som inträffar under arbetstid i samband med förvärvsarbete. Skadeplats: den plats eller det område där olycksfallet/skadan inträffade. Området/platsen definieras av dess huvudsakliga användningsområde. Om händelseförloppet utspelas på flera olika områden avses det område där händelseförloppet inleddes. Skademekanism: anger typen av snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada. Utlösande produkt: den produkt som utlöste olycksfallet, dvs. utlöste den serie av händelser som ledde fram till skadehändelsen. Orsakande produkt: den produkt som orsakade själva kroppsskadan. 8

9 Material och metod Deltagande sjukhus Under 1999 samlades data in på sjukhuskliniker och samlokaliserade jourcentraler vid följande enheter: Umeå Universitetssjukhus Hudiksvalls sjukhus inkl. jourcentral vid Ljusdals sjukhus Skaraborgs sjukhus - Skövde - Lidköping - Falköping - Mariestad Bland deltagande sjukhus finns olika typer representerade, såväl regionsjukhus som läns- och länsdelssjukhus. Upptagningsområden Deltagande sjukhus och jourcentralers upptagningsområden utgörs av sammanlagt 24 kommuner. Sex i den södra delen av Västerbottens län, tre i norra delen av Gävleborgs län och femton kommuner i före detta Skaraborgs län som nu är en del av Västra Götalands län. Befolkningen i de aktuella upptagningsområdena utgör 5,2 procent av Sveriges totala befolkning. Av tablå 1 framgår ingående kommuner, dess invånarantal liksom till vilket sjukhus befolkningen 2 är knuten: 2 Avser förhållandena den 31 december

10 Tablå 1 EHLASS-populationen fördelad på kommun, kön Sjukhus Kommunkod och namn Män Kvinnor Totalt Umeå 2401 Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Vännäs Umeå Hudiksvall 2132 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Skaraborg 1444 Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Totalt Ålders- och könsfördelningen i EHLASS-populationen, dvs. befolkningen i de deltagande sjukhusens upptagningsområden stämmer tämligen väl överens med fördelningen i landet som helhet, vilket framgår av tablå 2 och 3. Tablå 2 Sveriges respektive EHLASS population samt EHLASS-populationens andel av Sveriges befolkning, efter ålder och kön Ålder Sverige EHLASS Täckningsgrad (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,87 4,97 4, ,14 5,15 5, ,51 5,44 5, ,56 5,60 5, ,04 5,00 5, ,20 5,15 5, ,49 5,32 5, ,49 5,27 5, ,63 5,01 5,20 Totalt ,23 5,17 5,20 10

11 Tablå 3 Befolkningens fördelning i aktuella åldersgrupper per kön i Sverige respektivei EHLASS-sjukhusens upptagningsområde samt EHLASS-urvalets representativitet avseende ålder jämfört med Sverige, Procent. Ålder Sverige EHLASS Under-/övertäckning (-/+) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-3 4,3 4,0 4,1 4,0 3,8 3,9-0,3-0,2-0, ,9 3,6 3,8 3,8 3,6 3,7-0,1 0,0 0, ,5 7,9 8,2 9,0 8,3 8,6 0,5 0,4 0, ,4 7,8 8,1 9,0 8,4 8,7 0,5 0,6 0, ,4 32,3 33,3 33,2 31,2 32,2-1,3-1,1-1, ,6 24,7 25,2 25,5 24,6 25,0-0,2-0,1-0, ,9 8,9 8,4 8,3 9,2 8,8 0,4 0,3 0, ,5 7,7 6,6 5,7 7,8 6,8 0,3 0,1 0, ,4 3,1 2,3 1,5 3,0 2,3 0,1-0,1 0,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Antalet patienter boende utanför upptagningsområdet som söker vård på deltagande sjukhus antas vara i paritet med antalet patienter boende i upptagningsområdet som söker vård på annat sjukhus. Mot bakgrund av detta har inga patienter som på eget initiativ sökt sig till respektive vårdinrättning exkluderats ur databasen. Däremot har de patienter som inte bor inom upptagningsområdet och som remitterats till något av EHLASS-sjukhusen exkluderats. I praktiken gäller det i första hand sjukhuset i Umeå som i kraft av att vara såväl universitetssom regionsjukhus ur ett resurs- och kompetensperspektiv betjänar ett större upptagningsområde för mer komplicerade skadefall. Registerinnehåll Följande variabler utgör basen i EHLASS: Besökstidpunkt (datum och klockslag) Skadetidpunkt (datum och klockslag) Ålder Kön Skademekanism Skadeplats (inklusive specifikationen inom-/utomhus) Aktivitet vid skadetillfället Typ av skada Skadad kroppsdel Inblandade produkter, dvs. den produkt som - orsakade skadan - utlöste olyckshändelsen - på annat sätt haft betydelse för olyckshändelsen Sportkod Behandling/åtgärd Vårddagar Klartextbeskrivning av händelseförloppet vid olycksfallet 11

12 Inom EHLASS används en särskild olycksfallsklassifikation som till den övervägande delen är baserad på och därmed överensstämmer med den nordiska skadeklassifikationen, Classification of External Causes of Injuries (NCECI, Nomesko1997). Samtliga ingående variabler är kodade på den mest detaljerade nivån. Variablerna Behandling, Typ av skada och Skadad kroppsdel finns ej med i NCECI och anges enligt EHLASS. Aktivitet vid skadetillfället kodas med hjälp av en utvidgad svensk version av EHLASS aktivitetskod. Nationella skattningar I rapporten redovisas förutom antalet rapporterade skadefall också nationella antalsskattningar samt befolkningsrelaterade tal. De nationella antalsskattningarna är baserade på uppgifter om rapporterat antal skadefall i EHLASS, befolkning i Sverige och i upptagningsområdet för respektive köns- och åldersgrupp. Modellen kan illustreras med följande exempel beträffande en uppräkning av antalet skadade kvinnor år: Rapporterat antal i EHLASS = P = Befolkning i Upptagningsområdet = n = Befolkning i Sverige = N = Nationell antalsskattning = E = P*N/n = 1910* /56979= I rapporten redovisas de nationella antalsskattningarna avrundade till närmaste hundratal för skattningar upp till skadefall. Däröver avrundas till närmaste tusental. Hänsyn har inte tagits till registreringsbortfall, vilket medför att redovisade antalsskattningar liksom befolkningsrelaterade tal är att betrakta som miniminivåer. Storleken på registreringsbortfallet redovisas under kapitlet Kvalitet. 12

13 Kvalitet EHLASS befinner sig fortfarande i en utvecklingsfas, både vad beträffar kvalitet och kvantitet. Kvaliteten i kodning och klassificering ägnas stor uppmärksamhet och arbetet med att både förbättra och homogenisera fortgår kontinuerligt. Kvantitativt behövs en ytterligare utbyggnad. Skadefall från storstäderna och dess förorter saknas helt i dagsläget. Dessutom är befolkningen i industrikommuner och större städer i viss mån underrepresenterade. En utbyggnad ska sträva mot att skapa en urvalsbas med en befolknings- och samhällsstruktur likt Sverige i helhet. Dagens urval gör att vissa typer av speciellt miljö- och/eller aktivitetsrelaterade olycksfall kan vara under- respektive överrepresenterade. På motsvarande sätt kan sjukvårdstrukturen göra att vissa skadetyper som kräver speciell medicinsk utrustning och kompetens innefattas eller utesluts. Exempelvis finns i Sverige nationella brännskadecentra som tar hand om de allra allvarligaste brännskadefallen, vilket medför att dessa inte inkluderas i EHLASS, såvida inte det initiala omhändertagandet skett på deltagande sjukhus. Bortfall Vid alla medverkande enheter har man genomfört bortfallskontroller. Dessa har skett på något olika sätt. Vanligast har varit att man kontrollerat 10 procent av årets dagar, två vardagar och en helgdag per månad, som valts ut slumpmässigt. Mottagningsliggare och journaler har varit referensmaterial. I Umeå och Hudiksvall har alla årets dagar kontrollerats och vid minsta misstanke om icke rapporterad skada har detta antecknats som bortfall. Bortfallsprocenten har också reducerats genom att man kompletterat med data för alla som blivit inlagda i sluten vård. Det totala svarsbortfallet i EHLASS 1999 har beräknats till 14,2 procent, vilket är en förbättring med en procent jämfört med I tablå 4 redovisas det skattade bortfallet på de olika enheterna. Tablå 4 Beräknat registreringsbortfall i EHLASS 1999 Rapporterat antal Förväntat antal Bortfall % Skillnad mot 1998 Umeå (sjukhus) ,0 0,5 Skaraborg (jourcentraler) ,0-3,6 Skaraborg (sjukhus) ,7 0,2 Hudiksvall (sjukhus) ,6-11,2 Ljusdal (jourcentral) ,2-0,5 Totalt ,2-1,0 Bortfallet var störst på jourcentralerna. Här är det ofta fråga om mindre åkommor där gränsdragningen mellan olycksfall och annan anledning till läkarbesöket ibland kan uppfattas som oklar. Det kan t.ex. vara fråga om insekts- och fästingbett, vilka kanske inte alltid betraktas som olycksfall trots att dessa skall rapporteras enligt EHLASS olycksfallsdefinition. Någon fördelning av bortfallet på olika åldrar eller typer av olycksfall har inte gjorts. 13

14 Resultatsammanfattning Under 1998 rapporterades hem- och fritidsolycksfall med kroppsskada från akutkliniker och jourcentraler vid medverkande sjukhus. En uppräkning till nationella tal ger ca skadefall i landet som helhet, dvs. ca 60 skadade per invånare. Ålder och kön Av totalantalet registrerade patienter var 55 procent män. Andelen manliga patienter var störst i yngre åldrar, medan andelen kvinnliga patienter var större i äldre åldersgrupper. Männen dominerade som mest i gruppen år (65 %), medan närmare tre fjärdedelar av de skadade i åldersgruppen 85 år och äldre var kvinnor. I åldersgruppen år var andelen män och kvinnor i samma storleksordning. Plats De flesta oavsett ålder skadade sig i boendemiljön (42%). Detta gällde för alla åldrar, med undantag för tonåringar och i viss mån yngre vuxna som ofta skadade sig inom sport- och idrottsområden. Olycksfallen i boendemiljön inträffade oftare inne i bostaden än i närmiljön. Många män skadade sig i garaget, på garageinfarten eller på gårdsplanen, medan kvinnor oftare skadade sig inne i bostaden. Bland små barn (0-3 år) inträffade var sjätte hemolycksfall i köket. Var åttonde barn i åldrarna 4-6 år skadade sig på daghem eller liknande och i åldersgruppen 7-12 år inträffade var sjätte olycksfall i skolan eller på skolgården. Hälften av de skadade tonåringarna hade skadats på en idrottsplats. I åldersgruppen år inträffade 18 procent av olycksfallen inom särskilt boende och bland de äldsta (85+ år) var denna andel 37 procent. Mekanism Hälften av skadorna härrörde från fallolyckor. Bland vuxna ökade andelen fallolyckor med stigande ålder till nio av tio olycksfall i den äldsta åldersgruppen. Fall i samma plan, dvs. halkning, snubbling etc., utgjorde 25 procent av samtliga olycksfall och var vanligast i samtliga åldersgrupper utom bland förskolebarn som oftare föll från en nivå till en annan, t.ex. från möbler och lekredskap. Noterbart är att fall i trappa utgjorde mer än sex procent av samtliga hem- och fritidsolycksfall i åldrarna över 45 år. Typ av skada och skadad kroppsdel Tre fjärdedelar av samtliga skador var antingen frakturer (24%), öppna sår (20%), kontusioner (18%) eller distorsioner (14%). I de äldsta åldrarna dominerade frakturer kraftigt medan öppna sår var vanligast bland yngre barn. Bland tonåringar var distorsioner, t.ex. stukning och vrickning, tämligen vanliga och uppkom många gånger i samband med idrottsutövning. Närmare nio av tio skador drabbade huvud, armar eller ben. Bland små barn var huvudskador särskilt dominerande. I den yngsta åldersgruppen, var hälften huvudskador. I de äldsta åldersgrupperna drabbades många gånger de nedre extremiteterna, medan skador på de övre extremiteterna var vanliga i övriga åldersgrupper. 14

15 Kombinationen typ av skada och skadad kroppsdel varierade med skiftande ålder. Exempelvis utgjorde öppna sår på huvudet närmare en fjärdedel av samtliga skador bland de minsta barnen och en femtedel av skadorna bland 4-6-åringarna. Tonåringar och yngre vuxna ådrog sig ofta distorsioner i fotleden/foten. Många yngre och medelålders vuxna drabbades av öppna sårskador på händer och fingrar, inte sällan uppkomna i samband med gör-det-själv - eller hushållsarbete. Bland de äldre var det vanligt med höft-/lårfrakturer och i den äldsta åldersgruppen utgjorde dessa en fjärdedel av samtliga skador. Inskrivning vid sjukhus Av samtliga rapporterade hem- och fritidsolycksfall ledde vart sjunde till inskrivning på sjukhus. Bland vuxna ökade inskrivningsfrekvensen med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen vårdades nästan hälften inskrivna på sjukhus. Den genomsnittliga vårdtiden bland de inskrivna var 7,7 dagar men bland de yngre var vårdtiden generellt sett kortare. Den långa vårdtiden förklaras av att de äldre åldersgrupperna hade längre vårdtider som bland annat beror på att de ofta vårdades för svåra frakturer. Orsakande och utlösande produkt Generellt orsakades de flesta skadorna, 36 procent, av produkter som hänfördes till produktgrupperna fast utrustning och underlag utomhus eller till del av byggnad, vanligtvis golv. De flesta av dessa skador härrörde från någon form av fallolycka. Det var också vanligt att marken eller golvet angavs som den produkt som utlöste olyckshändelsen (11 %). Underlag utomhus och golv inomhus angavs mest frekvent, såväl som orsakande som utlösande produkt, vid olycksfallen i de äldsta åldersgrupperna. I yngre åldersgrupper var spridningen i fråga om inblandade produkter och produktgrupper större och tydligare knutna till olika aktiviteter och exponeringsförhållanden: De yngsta barnen, 0-3 år föll ofta från möbler ner i golvet eller mot någon annan möbel, föll i trappor, klämde sig i dörrar eller angreps av insekter. De äldre förskolebarnen, 4-6 år föll dessutom från lekredskap ner i marken och hade i övrigt ett likartat mönster som de yngsta barnen. Yngre skolbarn 7-12 år skadade sig vid lek med andra barn genom kollision eller fall, liksom på och/eller på grund av produkter, klassificerade som sportutrustning. Tonåringarna, år, stötte ihop med, knuffades omkull av andra människor i samband med olika sport- och idrottsaktiviteter där också sportutrustning på olika sätt kunde medverka i olycksfallsförloppet. Husdjur, framförallt hästar, var vanliga i tonåringarnas olycksbeskrivningar, särskilt bland flickor. Hos yngre vuxna, år, kunde särskilt bland män, många olycksfallsskador hänföras till gör-det-själv -arbete, där handverktyg skadade fingrar och händer, skärvor och partiklar skadade ögon, etc. Knivar var mycket vanliga både som verktyg och köksredskap och skadade även kvinnor, framförallt vid hushållsarbete. Husdjur var ofta inblandade i skadehändelser även i denna åldersgrupp, företrädesvis hästar, men även hundar. Medelålders vuxna, år, hade ett skademönster som i stort överensstämde med det som fanns bland de yngre vuxna. En viktig skillnad var dock ett ökat antal fallolyckor, där särskilt is och snö på bearbetat underlag spelade en viktig roll. 15

16 Yngre äldre, år, föll både ute och inne. Trappor, lösa mattor, stegar, trösklar rapporterades i större utsträckning än i yngre åldrar som produkter som utlöste olycksfallet. Bland de äldsta, år samt 85 år och äldre, rapporterades samma slag av produkter som fanns i åldersgruppen år, men i ännu högre utsträckning. Här förekom också många fall från stol och säng, liksom från rullstol och rollator. Det fanns också en större andel skadefall, där inblandad produkt inte kunnat anges. 16

17 Diagramförteckning Diagram 1 Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS Diagram 2 Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Diagram 3 Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Diagram 4 Aktivitet. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Diagram 5 Typ av skada. De fyra vanligast. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 6 Typ av skada. De fyra vanligast. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 7 Skadad kroppsdel. De fyra vanligast. Män. Procentuell fördelning inom respektive Diagram 8 åldersgrupp. EHLASS Skadad kroppsdel. De fyra vanligast. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Diagram 9 Behandling, procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Diagram 10 Andel patienter inlagda för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS

18 18

19 Diagram 1 Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS Antal per 1000 invånare Män Kvinnor Totalt Diagram 2 Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Bostad/bostadsområde Sport- och idrottsanläggning Skola, offentliga lokaler, institutionsområde Transportområde Fri natur Produktions- och verkstadsområde Nöje-, kultur- och parkområde Annan skadeplats 2,1 3,5 2,8 2,5 5,4 4,7 5,6 13,2 11,9 9,0 8,8 10,1 12,2 23,9 38,0 46, Procent Män Kvinnor 19

20 Diagram 3 Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Slag/stöt till följd av fall 40,6 60,2 Slag/stöt till följd av kontakt med föremål, person eller djur Klämning, skärning, stick 12,5 15,3 17,6 25,3 Akut överansträngning av hela kroppen eller kroppsdel Främmande föremål i naturlig kroppsöppning Annan skademekanism 5,8 6,5 2,3 5,6 4,0 4, Procent Män Kvinnor Diagram 4 Aktivitet. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Lek, hobby och annan fritidsaktivitet Sport, idrott, motion, träning Förflyttning genom att gå, promenera Gör-det-självarbete Hushållsarbete Vitalaktivitet, t ex måltid, sömn, hygien Annan specificerad aktivitet Ospecificerad aktivitet 1,9 3,2 2,9 5,7 5,3 11,9 10,3 7,9 9,3 10,5 10,5 15,1 28,9 26,9 24,9 24, Procent Män Kvinnor 20

21 Diagram 5 Typ av skada. De fyra vanligast. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Fraktur Kontusion, blåmärke Öppet sår Distorsion (stukning, vrickning) Diagram 6 Typ av skada. De fyra vanligast. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Fraktur Kontusion, blåmärke Öppet sår Distorsion (stukning, vrickning) 21

22 Diagram 7 Skadad kroppsdel. De fyra vanligast. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel Diagram 8 Skadad kroppsdel. De fyra vanligast. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel 22

23 Diagram 9 Behandling, procentuell fördelning, efter kön. EHLASS Undersökt och hemsänd 14,8 17,4 Behandlad och hemsänd 62,7 69,3 Inlagd för sjukhusvård 11,2 16,4 Annan/okänd behandling 3,5 4, Procent Män Kvinnor Diagram 10 Andel patienter inlagda för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS ,0 2,8 2,0 2,1 2,5 2,5 11,7 10,9 7,4 11,5 6,2 7,1 8,1 9,0 10,8 24,4 38,8 49, Andel inlagda på sjukhus Genomsnitt antal vårddagar per inlagd 23

24 24

25 Tabellförteckning Tabell 1 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadade personer. Alla åldrar Tabell 2 Ålders- och könsfördelning. Skattat antal hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar Tabell 3 Skadeplats, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 4 Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 5 Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 6 Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 7 Skademekanism, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 8 Skademekanism. Vanligast förekommande på detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 9 Huvudsaklig aktivitet vid skadetillfället, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 10 Sportskador. Idrottsgren, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 11 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 12 Skadad kroppsdel, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 13 Behandling. Procentuell fördelning av behandlingsform inom varje åldersgrupp Tabell 14 Antal personer inlagda på sjukhus. Genomsnittlig vårdlängd samt nationell och befolkningsrelaterad skattning av antalet vårddagar Tabell 15 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 16 Produkt som orsakat skadan. De 30 vanligaste produktgrupperna*. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 17 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 18 Produkt som utlöst olycksfallet. De 30 vanligaste produktgrupperna*. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar Tabell 19 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år Tabell 20 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år Tabell 21 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år Tabell 22 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år Tabell 23 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år Tabell 24 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 0-3 år Tabell 25 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år Tabell 26 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år Tabell 27 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år Tabell 28 Produkt som utlöst olycksfallet. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år

26 Tabell 29 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 30 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 31 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 32 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 33 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 34 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 4-6 år Tabell 35 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 36 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 37 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 38 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år Tabell 39 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 40 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 41 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 42 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 43 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 44 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 7-12 år Tabell 45 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 46 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 47 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 48 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år Tabell 49 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år Tabell 50 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år Tabell 51 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år Tabell 52 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år Tabell 53 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år Tabell 54 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, tonåringar år Tabell 55 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år Tabell 56 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år Tabell 57 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år

27 Tabell 58 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar år Tabell 59 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 60 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 61 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 62 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 63 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 64 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna år Tabell 65 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 66 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år...81 Tabell 67 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 68 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 69 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 70 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 71 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 72 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 73 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 74 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna år Tabell 75 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 76 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år...90 Tabell 77 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 78 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna år Tabell 79 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 80 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 81 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 82 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 83 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 84 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, äldre år Tabell 85 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år

28 Tabell 86 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 87 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 88 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 89 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 90 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 91 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 92 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 93 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 94 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, äldre år Tabell 95 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 96 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 97 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 98 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre år Tabell 99 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år Tabell 100 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år Tabell 101 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år Tabell 102 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år Tabell 103 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år Tabell 104 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, äldre 85+ år Tabell 105 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år Tabell 106 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år Tabell 107 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år Tabell 108 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år

29 Alla åldrar Ålder och kön Tabell 1 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadade personer. Alla åldrar. Ålder Män Kvinnor Okänt Totalt Okänd Totalt Tabell 2 Ålders- och könsfördelning. Skattat antal hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. Ålder Skattat antal i Sverige Skattat antal per 1000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Totalt

30 Plats Tabell 3 Skadeplats, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Antal rapporterade Skadeplats i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Transportområde , ,1 Bostad/bostadsområde , ,9 Produktions- och verkstadsområde , ,7 Butiks-, handels- och serviceområde , ,6 Skola, offentliga lokaler, institutionsområde , ,1 Sport- och idrottsanläggning , ,4 Nöjes-, kultur- och parkområde , ,6 Fri natur , ,1 Hav, sjö, älv , ,6 Skadeplats annan och ospecificerad , ,5 Totalt , ,6 Tabell 4 Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Antal rapporterade Skadeplats i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Kök , ,0 Bostadsrum, sovrum inkl hall/förstuga, matrum , ,6 Badrum inkl WC, dusch, bastu, tvättstuga , ,2 Trappa inomhus , ,4 Andra rum i bostaden, källare, vind, hiss, korridor , ,5 Bostad utomhus, inkl balkong, trappa, tak, altan , ,9 Lekplats i bostadsområde , ,4 Trädgård inkl uthus/redskapsbod, swimmingpool , ,7 Privat infart, parkering, garage, gårdsplan mm , ,1 Bostad/bostadsområde annat och ospecificerat , ,1 Totalt bostad/bostadsområde , ,9 30

31 Tabell 5 Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Antal rapporterade Skadeplats i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Sporthall, gymnastiksal , ,9 Idrottsanläggning utomhus , ,3 Simhall, badanläggning , ,4 Ridhus/ridskola , ,5 Tävlingsbana för motorfordon, djur, cyklar mm , ,5 Ishall, skridskobana , ,1 Skidanläggning inkl skidlift , ,2 Anlagt motionsspår, skidspår , ,2 Sport-/idrottsanläggning annan specificerad , ,2 Sport-/idrottsanläggning ospecificerad , ,0 Totalt sport-/idrottsanläggning , ,4 Tabell 6 Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Antal rapporterade i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Daghem, fritidshem, ungdomsgård exkl. lekplats , ,8 Skola, universitet, högskola , ,0 Skolgård , ,3 Lekplats på institution , ,2 Offentlig lokal: post, kyrka, polis, bibliotek, , ,2 museum mm Sjukhus, vårdcentral, folktandvård mm , ,2 Sjukhem, ålderdomshem, servicehus mm , ,2 Militär institution exkl. övningsområde , ,1 Skola, offentliga lokaler, institutionsområde annat , ,2 specificerat Skola, offentliga lokaler, institutionsområde , ,1 ospecificerat Totalt skola, offentlig lokal, institutionsområde , ,1 31

32 Skademekanism Tabell 7 Skademekanism, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skademekanism Antal rapporterade i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Slag/stöt till följd av fall , ,4 Slag/stöt till följd av kontakt med föremål, person , ,4 eller djur Klämning/skärning/stick , ,1 Främmande föremål i kroppsöppning , ,4 Kvävning , ,1 Kemisk påverkan , ,5 Termisk påverkan , ,7 Elektricitet, strålning och effekt av annan , ,2 energipåverkan Akut överansträngning av kroppen eller , ,7 kroppsdel Skademekanism annan och ospecificerad , ,1 Totalt , ,6 Tabell 8 Skademekanism. Vanligast förekommande på detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skademekanism Antal rapporterade i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Fall i samma plan till följd av halkning , ,1 Annat fall i samma plan , ,1 Fall på eller från trappa , ,6 Fall/hopp från låg höjd (1 meter och lägre) , ,4 Fall/hopp från hög höjd (mer än 1 meter) , ,5 Annat specificerat fall , ,7 Ospecificerat fall , ,0 Kontakt med föremål i rörelse , ,3 Kontakt med föremål i vila , ,0 Kontakt med person, t ex spark, drag, knuff , ,0 Klämning/krossning mellan stumma ytor och/eller , ,6 föremål Hugg/skärning/sågning mot skarp yta/kant , ,8 Stick och annan inträngning, inkl skott från vapen , ,3 Bett, stick av djur, människa, insekt , ,0 Främmande föremål i ögat , ,7 Akut överbelastning orsakad av egen våldsam , ,2 rörelse t ex vridvåld Annan skademekanism , ,2 Totalt , ,6 32