Studieavbrott i sfi. 1 Inledning

Transkript

1 PM 1 (6) Studieavbrott i sfi 1 Inledning Statskontoret utvärderade på regeringens uppdrag sfi under 2008 (Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens, Statskontoret 2009:2). Statskontoret analyserade bland annat deltagarnas studieuppehåll och avbrott i sfi. I denna PM redovisar Statskontoret ytterligare information som rör deltagarnas studieavbrott. I denna PM redovisar vi deltagare efter deras sammanlagda studietid, det vill säga tiden mellan studiestart och elevens senaste notering i Skolverkets register. Det innebär att en deltagare återfinns enbart i ett tidsintervall i varje tabell. Kapitlet följer därmed Skolverkets sätt att redovisa. Statskontoret skiljer i redovisningen mellan bruttotid och nettotid. är antalet dagar mellan det datum då sfi påbörjades och det senaste datum som eleven återfinns i Skolverkets register. Under den tiden kan emellertid eleven göra uppehåll i studierna av olika orsaker. Nettotiden är den tid som eleven faktiskt varit inskriven i sfi, det vill säga bruttotiden minus eventuella studieuppehåll. Statskontorets redovisning avser i första hand nybörjare som påbörjade sfi under läsåret 2003/04. Redovisningen bygger på uppgifter från Skolverkets register för sfi. Uppgifter om deltagande sträcker sig fram till den 30 juni Statskontorets redovisning visar att många deltagare som gör avbrott i sfi återupptar studierna vid senare tillfälle. Deltagare med långa bruttotider gör längre studieuppehåll än deltagare med korta bruttotider. För deltagare som deltar i sfi längre än tre eller fyra år utgör den faktiska inskrivningstiden (nettotiden) procent av bruttotiden. Där avbrotten är konkret specificerade utgör graviditet eller föräldraledighet och arbete de dominerande orsakerna till avbrott. Avbrott på grund av sjukdom sker i liten utsträckning. För större delen av avbrottstiderna kan man dock inte utläsa den konkreta anledningen.

2 PM 2 2 Studieavbrottens omfattning Deltagare med långa bruttotider har hög frånvaro I tabell 1 redovisas olika mått på studietid. är antalet dagar mellan datum då sfi påbörjades och datum för senaste notering i Skolverkets register. Studieuppehåll är det sammanlagda antalet dagar för de uppehåll som huvudmännen rapporterat. 1 Nettotid är bruttotid minus studieuppehåll. Deltagare i sfi med längre bruttotider har i genomsnitt hög frånvaro, procent av bruttotiden när denna överstiger tre år. De sammanlagda studieuppehållen utgör således en stor del av studietiden. Tabell 1. Genomsnittlig studietid i sfi, antal dagar fördelat på intervall för bruttotid (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004), antal dagar 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år Totalt Genomsnitt Studieuppehåll Genomsnitt Nettotid Genomsnitt Nettotidens andel av bruttotid (%) Deltagare med långa uppehåll studerar länge i sfi Tabell 2 visar hur summan av samtliga studieuppehålls varaktighet varierar för deltagare med olika lång bruttotid i sfi. 2 Deltagare med en bruttotid på högst två år har till största delen gjort uppehåll i sfi mindre än 30 dagar. Andelen längre uppehåll (ett eller flera år) ökar ju längre en deltagare är registrerad i sfi. För deltagare som återfinns i sfi fyra år efter studiestarten 2003/04 svarar dessa uppehåll för drygt 70 procent av studieuppehållen. 1 Det finns en viss underskattning i dessa uppgifter. Om en deltagare gjort flera avbrott under samma termin rapporteras nämligen endast det senaste avbrottet. I allmänhet torde dock ett avbrott som föregår ett andra, rapporterat, avbrott vara tämligen kortvarigt för att rymmas under samma termin. 2 Med samtliga studieuppehåll avses individens samtliga uppehåll.

3 PM 3 Tabell 2. Studieuppehållens längd, procentuell fördelning av bruttotid i sfi (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) (%) Studieuppehåll 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år 0 dgr dgr dgr dgr dgr år år Över 3 år Summa

4 PM 4 3 Studietider och orsaker för studieuppehåll I detta kapitel redovisas hur studieavbrotten fördelar sig på olika orsaker. I föregående kapitel presenterade Statskontoret avbrottstiden, summerad för samtliga avbrott. I det här kapitlet är det de enskilda avbrotten och orsakerna som redovisas. En enskild deltagare kan ha varit frånvarande vid flera tillfällen av olika orsaker, till exempel arbete vid något tillfälle och sjukdom vid ett annat. Varje sådant avbrott ingår då bland de uppgifter som redovisas för de olika avbrottsorsakerna. Syftet är att ge en uppfattning om hur betydelsefulla avbrott av en viss orsak är i relation till den sammanlagda avbrottstiden. I redovisningen ingår endast avbrott som överstiger 60 dagar. En av fyra med långa tider avbryter av okänd anledning I tabell 3 redovisas den andel av samtliga deltagare som har gjort avbrott eller uppehåll av viss orsak, alltså hur ofta olika avbrottsorsaker förekommer bland elever med olika studietid. Bland deltagare med en bruttotid över fyra år hade 23 procent avbrutit sfi en eller flera gånger av okänd anledning. 19 procent hade gjort uppehåll i studierna efter att ha fått godkänt på en kursnivå innan de åter tog upp studierna på nytt. 15 procent hade gjort avbrott på grund av graviditet/barnledighet. Andelen som gjort avbrott på grund av sjukdom är förhållandevis låg, drygt 4 procent. Tabell 3. Andel (%) av samtliga deltagare som gjort avbrott eller uppehåll i sfi av angiven orsak, fördelat på bruttotid i sfi (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år Fortsätter Arbete, praktik Flyttat Okänd anledning Annan orsak Avslut m betyg Gravid/barnledig Sjukdom Annan utbildning

5 PM 5 Graviditet/föräldraledighet främsta orsaken till avbrott för längre studietider I tabell 4 redovisas den genomsnittliga längden på avbrotten fördelat på avbrottsorsaker. De längsta avbrotten beror på graviditet/barnledighet, sjukdom och av okänd anledning. 3 Av de deltagare som efter fyra år återfinns i sfi och som avbryter på grund av graviditet eller föräldraledighet, gör hälften avbrott på 737 dagar eller mer. För avbrottsorsaken okänd anledning var motsvarande tal 624 dagar och för arbete/praktik 551 dagar. Tabell 4. Genomsnittlig varaktighet i dagar (median) för olika typer av studieavbrott, fördelat på bruttotid i sfi (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år Fortsätter Arbete, praktik Flyttat Okänd anledning Annan orsak Avslut m betyg Gravid/barnledig Sjukdom Annan utbildning Tabell 5 redovisar hur stor del av deltagarnas frånvaro som beror på olika avbrottsorsaker. Tabellen redovisar det sammanlagda antalet frånvarodagar för en viss orsak som andel av samtliga frånvarodagar för eleverna i respektive studietidsintervall. Frånvaron på grund av okänd anledning eller graviditet/barnledighet svarar för de högsta andelarna av frånvaron bland deltagare i sfi med bruttotider som överstiger två år. Av sista raden i tabellen framgår att frånvaroorsakerna som ligger till grund för redovisningen i tabellen står för drygt 90 procent av det totala antalet frånvarodagar för studietider som överstiger två år. 3 Endast avbrott som överstiger 60 dagar redovisas. Vidare redovisas inte avbrott som bedömts vara av mindre betydelse eller som i regel är korta. Följande avbrottsorsaker redovisas inte: Ej godkänd, Studieuppehåll, Åter hemland och Avskild från utbildningen. Vi redovisar inte heller registreringar som rör Direkttest.

6 PM 6 Tabell 5. Studieuppehållens andel av samtliga frånvarodagar, beräknat för elever i respektive studietidsintervall (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år Fortsätter Arbete, praktik Flyttat Okänd anledning Annan orsak Avslut m betyg Gravid/barnledig Sjukdom Annan utbildning Summa