Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Transkript

1 :23 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

2 2

3 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen gett IAF ett återrapporteringsuppdrag gällande det elektroniska informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och Försäkringskassan. Denna rapport utgör IAF:s redovisning till regeringen. Rapporten utgår ifrån arbetslöshetskassornas verksamhet. IAF har samverkat med bland andra Försäkringskassan, CSN och SO avseende underlaget till rapporten. Rapporten har utarbetats inom IAF av Inger Fernholm, Tillsynsenheten. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: iaf@iaf.se 3

4 4

5 5

6 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Rutiner för informationsutbytet Automatisk kontroll Manuell kontroll Förbättringar genomförda 2005 och Samkörningarna 2003, 2004 och Resultaten från samkörningarna Samtidig ersättning från Försäkringskassan Samtidig ersättning från CSN Påverkan på antal ärenden med återkrav Förbättrad service för enskilda Administrativa effektivitetsvinster IAF:s bedömning och slutsatser Det fortsatta informationsutbytet Bilaga: Samverkansgruppens Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a-kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor. daterad den 20 december

7 Sammanfattning Riksdagen beslutade under 2001 om en rad lagändringar för att möjliggöra ett elektroniskt informationsutbyte mellan arbetslöshetskassorna, dåvarande Riksförsäkringsverket och Centrala Studiestödsnämnden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2002 och sedan 2004 deltar samtliga arbetslöshetskassor i ett informationsutbyte mellan dessa myndigheter. Det elektroniska informationsutbytet förväntas ge en effektivare ärendehantering och förbättrad service för den enskilde. Samtidigt ska det innebära en stärkt kontroll vid utbetalning av statliga medel och att felaktiga utbetalningar kan förebyggas. Regeringen har gett IAF i uppdrag att redovisa en bedömning av: i vilken utsträckning felaktiga utbetalningar kunnat undvikas och en beloppsmässig beräkning av dessa, vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft för att förbättra servicen för enskilda, i vilken utsträckning antalet återkravsärenden har kunnat begränsas, samt uppnådda effektivitetsvinster vad gäller administrationen. Under 2003 och 2004 genomfördes samkörningar av vissa utbetalningar från Försäkringskassan, CSN och arbetslöshetskassorna avseende vecka 20 respektive år. En jämförande samkörning av utbetalningar har gjorts för samma vecka år Syftet har varit att ta reda på om den utveckling som skett av informationsutbytet under 2005 gett önskad effekt. Andelen ersättningstagare som fått ersättning från Försäkringskassan och felaktig arbetslöshetsersättning har minskat, från 2,5 promille år 2003 till 1,3 promille år Det är en minskning med närmare 51 procent under de tre åren, vilket visar att informationsutbytet har haft en tydlig effekt när det gäller att förebygga felaktiga dubbelutbetalningar. Omräknat till helår utbetalades under ,2 miljoner kronor i felaktig arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt hade ersättning från Försäkringskassan. Motsvarande beräkning för 2004 visade att felaktiga utbetalningar hade sjunkit till 32,8 miljoner kronor och för 7

8 2006 till 22,4 miljoner kronor. Procentuellt var minskningen 32 procent mellan åren 2004 och 2006 och 54 procent mellan åren 2003 och Andelen ersättningstagare som fått ersättning från CSN och felaktig arbetslöshetsersättning har minskat från 0,5 promille år 2003 till 0,4 promille år Det är en minskning med närmare 32 procent under de tre åren. Omräknat till helår har 6,3 miljoner kronor utbetalats felaktigt under Som IAF i tidigare rapporter konstaterat finns tydliga tecken på positiva effekter av informationsutbytet och effektmätningen 2006 visar att dessa har ökat. För att ytterligare förbättra de positiva effekterna av informationsutbytet gör IAF bedömningen att information bör utbytas med automatiska rutiner och omfatta samtliga ersättningstagare. 8

9 Inledning Riksdagen beslutade under 2001 om en rad lagändringar för att möjliggöra ett elektroniskt informationsutbyte mellan dåvarande Riksförsäkringsverket (RFV), Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och arbetslöshetskassorna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli Regeringen beslutade den 9 juni 2005 om de förordningsändringar 1 som krävdes för att också Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skulle kunna ingå i det elektroniska informationsutbytet. Förordningsändringarna trädde i kraft den 19 juli 2005 och sedan hösten 2005 får Försäkringskassan vissa uppgifter om arbetslösa från AMS. Det elektroniska informationsutbytet förväntas ge en effektivare ärendehantering och förbättrad service för den enskilde. Samtidigt ska det innebära en stärkt kontroll vid utbetalning av statliga medel och att felaktiga utbetalningar kan förebyggas. Regeringen har gett IAF i uppdrag att göra en bedömning av bland annat informationsutbytets effekter och i vilken utsträckning felaktiga utbetalningar kunnat undvikas. IAF:s bedömning utgår ifrån arbetslöshetskassornas verksamhet. Bakgrund De grundläggande förberedelserna för införandet av ett elektroniskt informationsutbyte gjordes inom ramen för Kontrollrutinprojektet. Projektets slutrapport lämnades i november En samverkansgrupp bestående av AMS, RFV (numera Försäkringskassan), CSN och arbetslöshetskassorna genom deras samorganisation, SO, har fortsatt arbetet med att utveckla informationsutbytet, och sedan 2004 är IAF med och följer arbetet i gruppen. Under 2003 och 2004 genomfördes samkörningar av vissa utbetalningar från Försäkringskassan, CSN och arbetslöshetskassorna avseende vecka 20 respektive år. Samkörningarna har redovisats till regeringen i rapporter från IAF i november samt mars och juni En jämförande samkörning av utbetalningar har gjorts 1 Förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, Förordningen (2002:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. 2 AMS dnr F , Finansdepartementets dnr Fi 96/ Dnr IAF 2004/ Dnr IAF 2005/633 och 2005/541 9

10 avseende vecka 20, 2006, för att ta reda på om de förändringar som genomfördes hösten 2005 fått önskad effekt. Denna rapport presenterar resultaten från samkörningen 2006 i en jämförelse med de tidigare samkörningarna. Rutiner för informationsutbytet Arbetslöshetskassornas del av informationsutbytet kan indelas i två delar. Dels den automatiska kontrollen som sker utifrån de deklarerade kassakort som den ersättningssökande sänder in till sin arbetslöshetskassa, dels den manuella kontrollen som handläggare på arbetslöshetskassan vid behov kan göra vid utredning om en sökandes ersättningsrätt 5. Automatisk kontroll Den automatiska kontrollen bygger på de manuella kontrollfrågor som initieras av handläggare på Försäkringskassan och skickas till Navet 6. Frågorna avser arbetslösa personer som ansöker om sjukpenning, tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning. Dessa frågor lagras elektroniskt hos arbetslöshetskassorna. Samtliga kassakort som ersättningssökande skickar in till arbetslöshetskassorna jämförs automatiskt med de kontrollfrågor som Försäkringskassan ställt. I det fall en person ansöker om arbetslöshetsersättning för samma tid som Försäkringskassan ställt en kontrollfråga, uppmärksammas arbetslöshetskassan på detta via en åtgärdslista i sitt datasystem OAS. Arbetslöshetskassan måste då utreda ärendet innan eventuell utbetalning kan ske. Denna automatiska kontroll syftar i första hand till att förhindra felaktiga dubbelutbetalningar. 5 En mer ingående beskrivning av dessa rutiner har lämnats i IAF:s rapport den 1 november 2004, dnr 2004/ En kommunikationslösning samt integration med bakomliggande system hos SO och RFV Data. Informationsutbyte sker dagligen via Navet mellan de inblandade aktörerna vilket ger åtkomst till uppgifterna i realtid. 10

11 Manuell kontroll Den manuella kontroll som arbetslöshetskassorna utför vid prövning av ersättningsrätten sker genom åtkomst till uppgifter 7 i realtid hos Försäkringskassan och CSN. Kontrollen görs då arbetslöshetskassans utredning i ärenden gällande ersättningsrätt kräver styrkta uppgifter ur något eller några av registren. Arbetslöshetskassorna ställer i genomsnitt ca frågor per dag till Försäkringskassan. Den manuella kontrollen syftar i första hand till att effektivisera handläggningen och minska administrationen vid prövning av ersättningsrätten. Förbättringar genomförda 2005 och 2006 Samkörningarna som gjordes 2003 och 2004 visade att antalet felaktiga dubbelutbetalningar avseende föräldrapenning och arbetslöshetsersättning ökat. Eftersom rätten till föräldrapenning inte påverkas av utbetald arbetslöshetsersättning finns inte tillräckliga incitament för Försäkringskassans handläggare att ställa kontrollfrågor till arbetslöshetskassorna när dessa beslutar om föräldrapenning. Däremot får arbetslöshetsersättning inte utbetalas för samma tid som föräldrapenning lämnats. Kvalitén i den automatiska kontrollen som sker innan arbetslöshetsersättning betalas ut är beroende av de manuella kontrollfrågor som Försäkringskassan ställer. För att öka kontrollen av föräldrapenning i kombination med arbetslöshetsersättning utarbetades en rutin som togs i bruk i augusti Kortfattat fungerar rutinen så att Försäkringskassan skickar information till AMS om personer som fått föräldrapenning utbetald. AMS skickar tillbaka uppgifterna till Försäkringskassan och kompletterar med information om bland annat arbetslöshet och registrerad arbetslöshetskassa. Endast den information som avser arbetslösa personer med registrerad tillhörighet i en arbetslöshetskassa skickas vidare till arbetslöshetskassorna för kontroll. På så sätt undviks att information överförs som inte är relevant för arbetslöshetskassorna. 7 Från Försäkringskassan hämtas uppgifter om Föräldrapenning, Tillfällig föräldrapenning, Havandeskapspenning, Sjukpenning, Närståendepenning, Smittbärarersättning, Rehabiliteringsersättning, Arbetsskadesjukpenning, Dagersättning till totalförsvarspliktiga, Arbetsskadelivränta, Delpension, Aktivitetsstöd, Sjuk och/eller aktivitetsersättning. Ålderspension utom premiepension för födda 1938 och senare. Från CSN hämtas uppgifter om perioder med beviljat studiestöd. 8 Regeringen hade då beslutat om de förordningsändringar som möjliggjorde för Försäkringskassan att få uppgifter från AMS. 11

12 Arbetslöshetskassorna får information om utbetald föräldrapenning till arbetslösa personer som får eller kan ha fått arbetslöshetsersättning. Till skillnad från den automatiska kontroll som görs mot sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning så sker kontrollen mot föräldrapenning först när ersättningen från Försäkringskassan är utbetald. Detta innebär att när arbetslöshetskassorna får informationen så kan arbetslöshetsersättning för samma tid redan vara utbetald. Syftet med rutinen är främst att upptäcka felaktigt utbetald ersättning och förhindra fortsatt felaktig utbetalning. Att informationen överförs i efterhand medför troligen att antalet återkrav ökar, men beloppen torde minska eftersom de felaktiga utbetalningarna upptäcks på ett tidigare stadium. Sedan den 14 december 2006 sker Försäkringskassans kontrollfrågor gällande tillfällig föräldrapenning automatiskt. Varje dag överförs information om ca ärenden till arbetslöshetskassorna som sedan kontrolleras innan eventuell arbetslöshetsersättning utbetalas. Då informationen nu överförs med automatik och kontrollen inte är beroende av handläggares initiativ och manuella frågor torde antalet felaktiga utbetalningar avseende tillfällig föräldrapenning i kombination med arbetslöshetsersättning sjunka till ett minimum. Samkörningarna 2003, 2004 och 2006 I det följande avsnittet redovisas antalet personer som för vecka 20 åren 2003, 2004 och 2006 fått ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och för samma tid också fått ersättning från Försäkringskassan eller CSN. Samkörningen 2006 visade att av de personer som samkörningen omfattade krävdes utredning i av fallen. Utredningarna har genomförts av respektive arbetslöshetskassa och sammanställts av SO. Arbetslöshetskassorna har tre kvarstående ärenden från samkörningen 2006 där utredning fortfarande pågår. Dessa ingår inte i denna redovisning. I samkörningen 2004 ingick utbetalning av förtida uttag av ålderspension för första gången. Antalet ärenden med felaktig utbetalning av arbetslöshetsersättning i kombination med pension var 59 år 2004 och 99 år Dessa ärenden ingår inte i följande redovisning av resultaten, utan tas upp under avsnittet som behandlar det fortsatta informationsutbytet. 12

13 Resultaten från samkörningarna Samtidig ersättning från Försäkringskassan Andelen ersättningstagare som fått ersättning från Försäkringskassan och felaktig arbetslöshetsersättning har minskat, från 2,5 promille år 2003 till 1,3 promille år Det är en minskning med närmare 51 procent under de tre åren, vilket visar att informationsutbytet har haft en tydlig effekt när det gäller att förebygga felaktiga dubbelutbetalningar. Av Tabell 1 nedan framgår hur många personer som fick arbetslöshetsersättning under mätveckorna. Den största andelen av dessa personer, drygt 99 procent, hade inte fått ersättning från Försäkringskassan för samma tid. Tabell 1: Information om personer med arbetslöshetsersättning under vecka 20 åren 2003, 2004 och [Andelar av antalet ersättningstagare respektive år] (Procentuell förändring från föregående år) Felaktig arbetslöshetsersättning 558 [0,0025] 402 [0,0016] (-28 %) 275 [0,0013] (-32 %) Korrekt arbetslöshetsersättning [0,0064] [0,0067] (+18 %) [0,0059] (-27 %) Har inte fått ersättning från FK [0,9910] [0,9916] (+13 %) [0,9921] (-18 %) Totalt [1] [1] (+13 %) [1] (-18 %) Källor: Liljeroos, I. (2005), Slutrapport från Effektmätningsprojektet samt Projektrapport från Samverkansgruppen den 20 december I Tabell 2 redovisas antal ärenden med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt hade ersättning från Försäkringskassan, antal felaktiga ersättningsdagar och felaktigt utbetalt belopp för vecka 20,

14 Tabell 2: Information om antal ärenden, antal dagar och belopp för vecka 20, Typ Ärenden Dagar Belopp Sjukpenning Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Okänt Havandeskapspenning Totalförsvarsplikt Rehabersättning Totalt Källa: Liljeroos, I. (2005), Slutrapport från Effektmätningsprojektet. Den vanligast förekommande ersättningen tillsammans med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning under mätveckan var sjukpenning. Därnäst kom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Totalt utbetalades kronor i felaktigt till personer som samtidigt hade ersättning från Försäkringskassan. Omräknat till helår motsvarar detta 49,2 miljoner kronor. I Tabell 3 redovisas motsvarande resultat för vecka 20, Även den veckan var sjukpenning den vanligast förekommande ersättningen tillsammans med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Därefter kom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Jämförelsen med år 2003 visar att informationsutbytet haft effekt på de felaktiga utbetalningarna av arbetslöshetsersättning som betalats ut samtidigt som personen fått sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning. 14

15 Tabell 3: Information om antal ärenden, antal dagar och belopp för vecka 20, För de oftast förekommande ersättningsslagen anges procentuell förändring sedan 2003 inom parentes. Typ Ärenden Dagar Belopp Sjukpenning 191 (-43) 616 (-49) (-49) Föräldrap. 177 (+29) 566 (+42) (+41) TFP* 29 (-49) 84 (-54) (-60) Närståendep Rehabers HP* Totalt 402 (-28) (-32) (-33) Källa: Liljeroos, I. (2005), Slutrapport från Effektmätningsprojektet. *TFP och HP avser Tillfällig föräldrapenning respektive Havandeskapspenning. Det totala beloppet felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt fått sjukpenning hade reducerats med 49 procent. För tillfällig föräldrapenning hade den felaktigt utbetalda ersättningen minskat med 60 procent. Däremot hade de felaktiga utbetalningarna av arbetslöshetsersättning till personer med föräldrapenning ökat med 41 procent. Föräldrapenning ingick ännu inte i den automatiska kassakortskontrollen. Den felaktiga arbetslöshetsersättningen som utbetalades till personer som samtidigt fått ersättning från Försäkringskassan uppgick till kronor vecka 20, Det motsvarar cirka 32,8 miljoner kronor per år. Vid en jämförelse framgår att det totala beloppet har reducerats med 33 procent mellan åren 2003 och I Tabell 4 redovisas motsvarande resultat för vecka 20, Det är fortfarande sjukpenning som är den vanligast förekommande ersättningen tillsammans med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Därefter kom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. En mycket tydlig förändring har skett när det gäller föräldrapenning i kombination med arbetslöshetsersättning. Från att antalet ärenden år 2004 hade ökat med 29 procent, är motsvarande siffra år 2006 en minskning med 55 procent. Det är sannolikt att den positiva förändringen till stor del beror på att den kontroll av utbetalningar som sker avseende föräldrapenning sedan augusti 2005 är automatisk. 15

16 Tabell 4: Information om antal ärenden, antal dagar och belopp för vecka 20, För de oftast förekommande ersättningsslagen anges procentuell förändring sedan 2003 inom parentes. Typ Ärenden Dagar Belopp Sjukpenning 186 (-45) 566 (-53) (-50) Föräldrap. 62 (-55) 173,5 (-56) (-55) TFP* 21 (-63) 56 (-69) (-68) Närståendep. 3 4, Rehabers HP* 2 6, Totalt 275 (-51) 807,5 (-57) (-54) Källa: Projektrapport från Samverkansgruppen den 20 december *TFP och HP avser Tillfällig föräldrapenning respektive Havandeskapspenning. Den felaktiga arbetslöshetsersättningen som utbetalades till personer som samtidigt fått ersättning från Försäkringskassan uppgick till kronor vecka 20, Det motsvarar cirka 22,4 miljoner kronor per år. Vid en jämförelse framgår att det totala beloppet har reducerats med 32 procent mellan åren 2004 och 2006 och 54 procent mellan åren 2003 och Samtidig ersättning från CSN Personer som fått arbetslöshetsersättning jämsides med studiestöd har i princip alltid fått arbetslöshetsersättning felaktigt. Enligt regelverket för arbetslöshetsförsäkringen föreligger inte rätt till arbetslöshetsersättning för den som studerar och får studiestöd. När en person anmäler sig arbetslös på arbetsförmedlingen och en ersättningsanmälan överförs till arbetslöshetskassan, ställer arbetslöshetskassan automatiskt en fråga till CSN om eventuella uppgifter om studiestöd. Den automatiska frågerutinen är begränsad till första gången den arbetslöse anmäler sig hos arbetsförmedlingen och är inte kopplad till arbetslöshetskassans utbetalningar. Någon lösning för att genomföra automatiska kontroller under en löpande arbetslöshetsperiod har inte utarbetats. Arbetslöshetskassan kan manuellt ställa kontrollfrågor till CSN, och detta görs vanligtvis då den sökande haft ett avbrott i ersättningsperioden och på nytt ansöker om arbetslöshetsersättning. Andelen ersättningstagare som fått ersättning från CSN och samtidigt felaktigt fått arbetslöshetsersättning har minskat från 0,5 promille år 2003 till 0,4 promille år 16

17 2006. Det är en minskning med närmare 32 procent under de tre åren. Tabell 5: Information om personer med arbetslöshetsersättning under vecka 20 åren 2003, 2004 och [Andelar av antalet ersättningstagare respektive år] (Procentuell förändring från föregående år) Felaktig arbetslöshets [0,0005] [0,0004] ersättning (-8 %) (-25 %) Totalt antal ärenden som (-17 %) (-41 %) har utretts Har inte fått ersättning från (+13 %) (-18 %) CSN Totalt (+13 %) (-18 %) Källa: Projektrapport från Samverkansgruppen Den arbetslöshetsersättning som utbetalats felaktigt för samma tid som studiestöd utbetalats uppgick under mätveckorna till kronor år 2003, kronor år 2004 och kronor år Minskningen mellan åren 2003 och 2006 är ca 30 procent. Omräknat till helår och utifrån en genomsnittlig studietid på 35 veckor blir den felaktigt utbetalda arbetslöshetsersättningen 6,3 miljoner kronor år Påverkan på antal ärenden med återkrav Någon särskild statistik eller redovisning av antal återkrav som arbetslöshetskassorna beslutar om till följd av informationsutbytet finns inte. Det är därför svårt att utan en djupare ärendegranskning av orsakerna till återkraven dra några konkreta slutsatser om effekterna av informationsutbytet. I Figur 1 nedan visas utvecklingen av antalet beslutade återkrav över tid. Beslut om återkrav avser vanligtvis ersättningsperioder som ligger långt tidigare än själva beslutet. Linjen som visar utvecklingen för år 2006 ligger över den för år 2005, som i sin tur (vanligtvis) ligger över den för år 2004 etc. Antalet återkrav per månad har mellan dessa år ökat från år till år. Dessutom finns det kraftiga variationer under året. 17

18 Figur 1: Antalet beslut om återkrav från arbetslöshetskassorna över tid Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Källa: IAF:s statistikdatabas ASTAT. I Figur 2 visas utvecklingen av storleken på det totala belopp som krävts tillbaka per månad. Figur 2: Totalt återkrav i kronor per månad över tid Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Källa: IAF:s statistikdatabas ASTAT. Informationsutbytets påverkan på antalet återkrav är positiv eftersom felaktiga utbetalningar dels upptäcks tidigare, dels kan förhindras. I vissa delar medför informationsutbytet att antalet återkrav minskar till följd av den automatiska kontroll som arbetslöshetskassorna 18

19 gör innan arbetslöshetsersättning betalas ut. I andra delar innebär informationsutbytet att antalet återkrav ökar eftersom fler fall av felaktig dubbelutbetalning upptäcks. Förbättrad service för enskilda Informationsutbytet innebär att arbetslöshetskassorna i sin prövning av ersättningsrätten direkt får information från Försäkringskassan och CSN. Den ersättningssökande behöver inte längre själv lämna in intyg till arbetslöshetskassan för att styrka vissa uppgifter. För enskilda ersättningstagare innebär det i allmänhet förbättrad service avseende handläggningen och förkortade handläggningstider. Beslut om ersättningsrätten grundas på ett korrekt underlag från början och rättssäkerheten stärks. Administrativa effektivitetsvinster För arbetslöshetskassornas ersättningstagare innebär informationsutbytet att servicen blivit bättre avseende handläggning av ersättningsärenden. Beslut om ersättningsrätten grundas på ett från början korrekt underlag och rättssäkerheten stärks. Arbetslöshetskassorna får dessutom ett mer fullständigt beslutsunderlag och en bättre helhetsbild av ärendet. Den direkta tillgången till vissa uppgifter som krävs innebär också att handläggningstiderna påverkas positivt. Arbetslöshetskassorna behöver dock fortfarande begära in kompletterande uppgifter i många ärenden, trots informationsutbytet. En orsak till att kompletteringar behöver göras är att CSN, Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna inte redovisar ersättningsperioder på likartat sätt. Arbetslöshetskassorna behöver ofta mer specificerade uppgifter gällande dagar som annan ersättning utbetalats, vilket kräver en manuell hantering hos Försäkringskassan och CSN. IAF:s bedömning och slutsatser Som IAF i tidigare rapporter 9 konstaterat finns tydliga tecken på att informationsutbytet haft positiva effekter och effektmätningen 2006 visar att dessa har ökat. Redovisningen ovan har visat att felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt fått ersättning från Försäkringskassan eller CSN motsvarar 22,4 respektive 6,3 miljoner kronor år 2006, en tydlig 9 Dnr IAF 2004/5104, 2005/633 och 2005/541 19

20 minskning av felaktigt utbetald ersättning jämfört med För att ytterligare förbättra de positiva effekterna av informationsutbytet gör IAF bedömningen att information bör utbytas med automatiska rutiner och omfatta samtliga ersättningstagare. En automatisk kontroll främjar rättssäkerheten eftersom det då inte är den enskilde handläggaren som avgör när och vilka uppgifter som ska hämtas in. Fokus hamnar istället på bedömningen av ärendet. Det är viktigt för likabehandlingen och i förlängningen även för trygghetssystemens legalitet och allmänhetens förtroende för dessa. Ett tydligt exempel på en ökad effekt när en tidigare manuell rutin ersatts av en automatisk är det redovisade resultatet avseende föräldrapenning vid mätningarna 2004 och Antalet felaktiga utbetalningar mer än halverades mellan de två mätveckorna. Däremot var det en mycket marginell minskning av antalet felaktiga utbetalningar i kombination med sjukpenning som uppmättes under samma period. Enligt Försäkringskassan kan den troliga förklaringen till att antalet felaktigt utbetalda ersättningsdagar mellan sjukpenning och arbetslöshetsersättning inte har minskat lika mycket som mellan de andra förmånerna vara att handläggarna enbart ställer kontrollfrågor till arbetslöshetskassorna i 35 % av nya ärenden där den försäkrade anger att han eller hon är arbetslös. IAF bedömer att utvecklingen av en automatisk rutin också när det gäller kontroll mellan sjukpenning och arbetslöshetsersättning bör prioriteras i det fortsatta informationsutbytet. IAF:s bedömning överensstämmer med Statskontorets i deras rapport Informationsutbyte kräver bra förutsättningar (2006:7), där bland annat en av deras slutsatser är att det krävs kontroll av samtliga ärenden och helautomatiska rutiner för dessa för att uppnå maximal effekt av informationsutbytet. De kontroller som sker inom ramen för informationsutbytet måste ha stöd i lag. Det är också viktigt för likabehandlingen att kontrollerna berör så många ersättningstagare som möjligt, samtidigt som en avvägning måste göras så att den personliga integriteten värnas. Den främsta effektivitetsvinsten som uppnåtts är dock att handläggningen på arbetslöshetskassorna avsevärt 20

21 underlättats. Vid prövning av en enskilds ersättningsrätt har handläggaren i realtid åtkomst till behövda uppgifter från Försäkringskassan och CSN. Uppgifterna är aktuella och riktiga, och de fås utan dröjsmål. Beslut kan fattas utifrån ett mer korrekt underlag. Den enskilde behöver inte inhämta intyg från andra myndigheter för att styrka sina uppgifter, vilket får ses som en förbättrad service för enskilda. Det fortsatta informationsutbytet Förändringen inom informationsutbytet hösten 2005 har gjort det möjligt för AMS att medverka i informationsutbytet. En ny rutin tillämpas som innebär att Försäkringskassan nu kan underrätta arbetslöshetskassorna om alla utbetalningar av föräldrapenning som görs till personer som är arbetslösa och ersättningsanmälda hos en arbetslöshetskassa. Antalet felaktiga dubbelutbetalningar av föräldrapenning och arbetslöshetsersättning har därför minskat avsevärt. En teknisk utveckling av informationsutbytet sker fortlöpande och IAF anser, som tidigare nämnts, att utvecklingen för att finna en automatisk rutin för kontroll av sjukpenning och arbetslöshetsersättning i syfte att få en liknande utveckling som den ovan beskrivna bör prioriteras. I samkörningen 2004 ingick utbetalning av förtida uttag av ålderspension för första gången. Antalet felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning i kombination med pension ökade från 59 år 2004 till 99 år 2006, vilket innebär en ökning med 68 procent mellan de två åren. Det är troligen reglerna om rätten att ta ut del av kommande pension från 61 års ålder utan att arbetstid och lön påverkas som kan föranleda arbetslösa att tro att samma förhållande gäller vid uttag av arbetslöshetsersättning. IAF anser det angeläget att det inom informationsutbytet utvecklas en automatisk rutin där arbetslöshetskassorna informeras om när en arbetslös person beviljas förtida pensionsuttag. Inom samverkansprojektet genomfördes 2006 en unik samkörning mellan arbetslöshetskassornas utbetalningar avseende vecka 20 samma år. Syftet var att ta reda på om det fanns personer som fått arbetslöshetsersättning utbetald från fler än en arbetslöshetskassa och i så fall hur många personer det handlade om. Resultatet visade 21

22 att utbetalningar från fler än en arbetslöshetskassa endast förekom i mycket få fall. Antalet personer som påträffades var sju. Av dessa var sex ärenden redan kända hos arbetslöshetskassorna och de felaktiga dubbelutbetalningarna hade skett i samband med övergång från en arbetslöshetskassa till en annan. Att detta kan ske är känt hos arbetslöshetskassorna och det finns upparbetade rutiner för att hantera dessa fall. Det sjunde ärendet utreds fortfarande av de inblandade arbetslöshetskassorna. Ett IT-stöd som ska förhindra förekomsten av den här typen av dubbla utbetalningar utvecklas för närvarande av SO och arbetslöshetskassorna. IAF kommer även fortsättningsvis att delta i samverkansgruppens arbete och följa utvecklingen inom informationsutbytet. IAF deltar också i två utredningar som direkt berör det framtida informationsutbytet: Delegationen mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen (Fi 2005:03) samt 2005 års informationsutbytesutredning (Fi 2005:08) 22