Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Transkript

1 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

2 Sidan 2 (30)

3 Arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN har ett elektroniskt utbyte av information gällande uppgifter som behövs vid prövningen av en persons ersättningsrätt från arbetslöshetsförsäkringen och vissa socialförsäkringar. Utbytet sker också i syfte att upptäcka och förhindra felaktiga dubbelutbetalningar. I regleringsbrevet för budgetåret 2005 har regeringen gett Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i uppdrag att i en preliminär rapport senast den 31 mars 2005 och i en slutrapport senast den 1 juli 2005 lämna en bedömning av: i vilken utsträckning felaktiga utbetalningar kunnat undvikas och en beloppsmässig beräkning av dessa, vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft för att förbättra servicen för enskilda, i vilken utsträckning andelen ärenden med återkrav till följd av dubbel utbetalning från arbetslöshetskassorna och försäkringskassorna eller CSN minskat (jämförelsen skall avse effektmätningarna 2003 och 2004) samt uppnådda effektivitetsvinster för administrationen. Rapporten utgår ifrån arbetslöshetskassornas verksamhet. IAF lämnade en preliminär rapport till regeringen den 31 mars Denna rapport utgör IAF:s slutrapport till regeringen och har utarbetats inom IAF:s Tillsynsenhet av Inger Fernholm, projektledare, Michael Olsson, Carita Nyyssölä, Ritva Malmqvist och Mariam Lashkariani. Sidan 3 (30)

4 Sidan 4 (30)

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Informationsutbytet... 7 Samkörningar 2003 och Uppnådda effekter... 9 Inledning Bakgrund Syfte Metod för datainsamling Rutiner för informationsutbytet Automatisk kontroll Manuell kontroll Samkörningarna 2003 och Resultaten från samkörningarna Samtidig ersättning från Försäkringskassan Samtidig ersättning från CSN IAF:s analys Informationsutbytets effekter Minskat antal felaktiga dubbelutbetalningar Påverkan på antal ärenden med återkrav Förbättrad service för enskilda Informationens tillförlitlighet Administrativa effektivitetsvinster Övriga synpunkter från arbetslöshetskassorna IAF:s bedömning och slutsatser Det fortsatta informationsutbytet Bilagor: 1. Urvalet av arbetslöshetskassor samt intervjufrågor 2. Effektmätningsprojektets slutrapport 8 juni, 2005 Sidan 5 (30)

6 Sidan 6 (30)

7 Sammanfattning Riksdagen beslutade i november 2001 att arbetslöshetskassorna skulle omfattas av bilagan till sekretesslagen och en ömsesidig uppgiftsskyldighet infördes mellan dåvarande Riksförsäkringsverket (RFV), Centrala studiestödsnämnden (CSN) och arbetslöshetskassorna. Informationsutbytet förväntades ge en effektivare ärendehantering och förbättrad service för den enskilde. Samtidigt skulle det innebära en stärkt kontroll vid utbetalning av statliga medel och att felaktiga utbetalningar kunde förebyggas. Regeringen har gett IAF i uppdrag att göra en bedömning av bland annat informationsutbytets effekter och i vilken utsträckning felaktiga utbetalningar kunnat undvikas. IAF:s bedömning utgår ifrån arbetslöshetskassornas verksamhet. De grundläggande förberedelserna för införandet av ett utökat informationsutbyte gjordes inom ramen för Kontrollrutinprojektet som lämnade sin slutrapport i november En samverkansgrupp bestående av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), RFV (numera Försäkringskassan), CSN och Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) bildades 2003 och har fortsatt arbetet med att utveckla och genomföra informationsutbytet. Sedan 2004 följer Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) arbetet i samverkansgruppen. Informationsutbytet Arbetslöshetskassornas del av informationsutbytet kan indelas i två delar. Dels den automatiska kontrollen som sker utifrån de deklarerade kassakort som den ersättningssökande sänder in till sin arbetslöshetskassa, dels den manuella kontrollen som handläggare på arbetslöshetskassan vid behov kan göra vid utredning om en sökandes ersättningsrätt. Den automatiska kontrollen av kassakort innebär att samtliga anspråk på arbetslöshetsersättning jämförs mot sjukpenning, tillfällig föräldrapenning samt närståendepenning. De kassakort som ersättningssökande skickar in till arbetslöshetskassorna jämförs automatiskt mot de kontrollfrågor som handläggare på Försäkringskassan initierat. I de fall den enskilde ansöker om arbetslöshetsersättning för samma tidsperiod som Försäkringskassan frågat om, uppmärksammas arbetslöshetskassans handläggare på detta och utreder ärendet innan eventuell utbetalning kan ske. Sidan 7 (30)

8 En brist i detta förfarande är att den automatiska kassakortskontrollen är beroende av de manuella kontrollfrågor som Försäkringskassan ställt, och dessa omfattar inte alla personer som söker arbetslöshetsersättning. Dessutom ingår inte föräldrapenning i den automatiska kontrollen, vilket även det är en brist. En särskild lösning för att automatiskt kontrollera utbetald föräldrapenning mot utbetald arbetslöshetsersättning är planerad att införas under hösten Den manuella kontroll som arbetslöshetskassorna utför vid prövning av ersättningsrätten, sker genom direktåtkomst till uppgifter hos Försäkringskassan och CSN. Kontrollen görs då arbetslöshetskassans utredning i ärenden gällande ersättningsrätt kräver styrkta uppgifter ur något eller några av registren. Direktåtkomst till behövda uppgifter ger korrekt beslutsunderlag, ökar rättssäkerheten och kortar handläggningstiden i det enskilda ärendet. Samkörningar 2003 och 2004 Vecka 20, 2003 och 2004 genomfördes en samkörning av utbetalningar gjorda från Försäkringskassan, CSN och arbetslöshetskassorna. Syftet var att jämföra resultaten mellan åren och ta reda på vilka effekter det införda informationsutbytet haft. Under de utvalda mätveckorna 2003 och 2004 var det respektive personer som uppbar arbetslöshetsersättning. För 2003 hade 99,1 procent av dessa inte ersättning från Försäkringskassan. Denna andel förändrades inte nämnvärt under 2004, då motsvarande siffra var 99,2 procent. Ett mindre antal personer hade dock uppburit både arbetslöshetsersättning och ersättning från Försäkringskassan. Under 2003 var det personer och under 2004 var det personer. Arbetslöshetskassornas utredningar av samtliga ärenden visade att 558 respektive 402 personer hade fått felaktig utbetalning av arbetslöshetsersättning samtidigt med ersättning från Försäkringskassan. Mellan åren 2003 och 2004 minskade antalet felaktiga dubbelutbetalningar med 28 procent. Totalt utbetalades kronor i felaktig arbetslöshetsersättning till personer som under vecka 20, 2003 samtidigt hade ersättning från Försäkringskassan. Omräknat till helår motsvarar detta 49,2 miljoner kronor. Motsvarande vecka 2004 utbetalades kronor i felaktig arbetslöshetsersättning, vilket motsvarar cirka 32,8 miljoner kronor omräknat till helår. Det totala Sidan 8 (30)

9 beloppet har reducerats med 33 procent mellan 2003 och Sjukpenning var den vanligast förekommande ersättningen tillsammans med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Därefter kom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Under mätveckan 2003 uppbar 235 personer arbetslöshetsersättning och samtidig ersättning från CSN. Efter arbetslöshetskassornas utredningar kvarstod 130 personer som felaktigt fått arbetslöshetsersättning, vilket motsvarade 55 procent. Under motsvarande vecka 2004 hade 195 personer ersättning från CSN och arbetslöshetsersättning. Av dessa hade 119 personer fått felaktig utbetalning av arbetslöshetsersättning, vilket motsvarade 61 procent. Minskningen från 130 personer 2003 till 119 personer 2004 motsvarar 8 procent. I slutrapporten från Effektmätningsprojektet har de 119 ärenden från 2004 med felaktigt utbetald ersättning beräknats motsvara cirka 10 miljoner kronor per år. Det finns tydliga tecken på effekter av informationsutbytet, men de är mindre än väntat. Felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt fått ersättning från Försäkringskassan eller CSN motsvarar 32,8 respektive 10 miljoner kronor per år, med informationsutbyte i nuvarande form. Den stora potentialen i att utbyta information finns således fortfarande kvar att realisera. Uppnådda effekter IAF har intervjuat representanter för 10 arbetslöshetskassor i syfte att få en uppfattning om eventuella effektivitetsvinster av informationsutbytet. Samtliga av de intervjuade arbetslöshetskassorna är mycket positiva till det löpande informationsutbytet och till de samkörningar som genomförts. Kontrollerna innebär att felaktiga utbetalningar kan förhindras eller upptäckas i ett tidigare skede, så att de felaktigt utbetalda beloppen blir mindre. Majoriteten av de tillfrågade arbetslöshetskassorna anser att antalet återkravsärenden endast har påverkats marginellt eller inte alls. För enskilda innebär informationsutbytet att servicen blivit bättre avseende handläggningen av deras ärenden. Beslut om ersättningsrätten grundas på korrekt underlag och rättssäkerheten stärks. Ofullständig eller felaktig Sidan 9 (30)

10 information förekommer i princip inte alls i samband med informationsutbytet. Handläggningstiderna totalt sett har förkortats marginellt eller inte alls, men i ett enskilt ärende kan de ha påverkats positivt av informationsutbytet. Konkret handlar det om den tidsbesparing som uppstår genom att arbetslöshetskassornas handläggare numera har direktåtkomst till vissa uppgifter hos Försäkringskassan och CSN. Samtliga arbetslöshetskassor anser att detta förenklar ärendehandläggningen avsevärt. Informationsutbytet har i stort sett fungerat väl och antalet felaktiga dubbelutbetalningar av arbetslöshetsersättning har minskat, vilket framgår av resultaten från effektmätningen. Dock har de felaktiga utbetalningarna endast reducerats med 28 procent. Den felaktiga arbetslöshetsersättningen som har utbetalats till personer som samtidigt haft ersättning från Försäkringskassan motsvarar cirka 32,8 miljoner kronor under Jämfört med 2003 har det totala beloppet reducerats med endast 33 procent. Antalet återkrav har ökat sedan 2003, däremot har det genomsnittliga beloppet minskat. IAF anser att det, för att få en så heltäckande kontroll som möjligt när det gäller att förebygga och upptäcka felaktiga dubbelutbetalningar krävs att kontrollmöjligheterna så långt det är möjligt automatiseras. Det är angeläget att det nuvarande informationsutbytet utökas och förbättras. En teknisk utveckling av informationsutbytet pågår i syfte att automatisera kontrollerna. När dessa systemförändringar genomförts bör de felaktiga dubbelutbetalningarna av socialförsäkringsförmåner och arbetslöshetsersättning i det närmaste upphöra. Kontroller som sker inom ramen för informationsutbytet måste ha stöd i lag. Det är också viktigt för likabehandlingen att kontrollerna berör så många ersättningstagare som möjligt, samtidigt som en avvägning måste göras så den personliga integriteten värnas. Någon ytterligare effektmätning liknande de 2003 och 2004 har inte planerats, men IAF anser att det kan vara värdefullt att en sådan genomförs efter det att planerade förändringar har genomförts. Sidan 10 (30)

11 Inledning Riksdagen tog i november 2001 beslut om att arbetslöshetskassorna skulle omfattas av bilagan till sekretesslagen och en ömsesidig uppgiftsskyldighet infördes mellan dåvarande RFV, CSN och arbetslöshetskassorna. Detta möjliggjorde att uppgifter om ersättningssökande personer kunde utbytas mellan parterna på elektronisk väg och utan hinder av sekretess. Informationsutbytet förväntades ge en effektivare ärendehantering och förbättrad service för den enskilde. Samtidigt skulle det innebära en stärkt kontroll vid utbetalning av statliga medel och att felaktiga utbetalningar kunde förebyggas. Bakgrund De grundläggande förberedelserna för införandet av ett utökat informationsutbyte gjordes inom ramen för Kontrollrutinprojektet. Projektets slutrapport lämnades i november En samverkansgrupp bestående av AMS, RFV (numera Försäkringskassan), CSN och SO har fortsatt arbetet och från 2004 följer IAF arbetet i gruppen. Under 2003 togs rutiner fram för att elektroniskt överföra den information som krävdes för utredning, beslut och utbetalning till den enskilde. De tekniska lösningarna fungerade och från januari 2004 ingår samtliga arbetslöshetskassor i informationsutbytet med Försäkringskassan och CSN. Under vecka 20, 2003 genomfördes en samkörning av vissa utbetalningar gjorda från Försäkringskassan, CSN och arbetslöshetskassorna. Motsvarande vecka 2004 gjordes en liknande samkörning i syfte att jämföra resultaten och ta reda på vilka effekter det införda informationsutbytet haft. Samkörningarna har delvis redovisats till regeringen bland annat i IAF:s rapporter den 1 november och den 31 mars I regleringsbrevet för budgetåret 2005 har regeringen gett IAF i uppdrag att lämna en bedömning av i vilken utsträckning felaktiga utbetalningar kunnat undvikas, vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft för att förbättra servicen för enskilda, i vilken utsträckning andelen ärenden med återkrav till följd av dubbel utbetalning minskat samt uppnådda effektivitetsvinster för 1 AMS dnr F , Finansdepartementets dnr Fi 96/ Dnr IAF 2004/ Dnr IAF 2005/633 Sidan 11 (30)

12 administrationen. IAF:s uppdrag att göra en bedömning utgår ifrån arbetslöshetskassornas verksamhet. Syfte Syftet med uppdraget har varit att göra en bedömning av om de förväntade effektivitetsvinsterna har uppnåtts hos arbetslöshetskassorna med anledning av det utökade informationsutbytet mellan dem, Försäkringskassan och CSN. Vidare har syftet varit att undersöka om och hur arbetslöshetskassornas arbete påverkats till följd av informationsutbytet, eventuella konsekvenser det medfört samt om informationsutbytet har lett till effektivitetsvinster i form av minskade administrationskostnader och ökad service. Projektets huvudfrågor har varit: I vilken utsträckning felaktiga utbetalningar kunnat undvikas och en beloppsmässig beräkning av dessa. Vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft för att förbättra servicen för enskilda. I vilken utsträckning andelen ärenden med återkrav till följd av dubbel utbetalning från arbetslöshetskassorna och försäkringskassorna eller CSN minskat. Uppnådda effektivitetsvinster för administrationen. Metod för datainsamling För att besvara frågorna och få ett underlag för en bedömning av eventuella effektivitetsvinster, har det krävts dels bearbetning av tillgänglig statistik från effektmätningarna vecka 20, 2003 respektive 2004, dels informationsinsamling från arbetslöshetskassorna. För att få kännedom om arbetslöshetskassornas uppfattning gällande informationsutbytet genomfördes intervjuer med handläggare samt kassaföreståndarna hos 10 utvalda arbetslöshetskassor. Intervjuerna har genomförts utifrån projektets huvudfrågor 4. Urvalet av de 10 arbetslöshetskassorna baserades på antalet medlemmar hos respektive arbetslöshetskassa och delades in i tre grupper: 4 Intervjufrågor samt utvalda arbetslöshetskassor redovisas i bilaga 1. Sidan 12 (30)

13 Antal medlemmar > Antal medlemmar mellan Antal medlemmar < Fyra av arbetslöshetskassorna som valdes ut har mer än medlemmar, två arbetslöshetskassor har mellan och medlemmar och fyra arbetslöshetskassor har färre än medlemmar. Antalet dubbelutbetalningar och återkravsärenden för mätveckorna 2003 och 2004 har också jämförts och analyserats. Någon granskning av hur de funna dubbelutbetalningarna bedömts av arbetslöshetskassorna har inte ingått i detta uppdrag, inte heller att studera omfattningen av på andra sätt felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Det faktaunderlag avseende dubbelutbetalningar som använts i analysen har varit de redovisade resultaten från Effektmätningsprojektet slutrapport 5. Uppgifter om antalet återkrav samt belopp har hämtats från IAF:s statistikdatabas ASTAT. 5 Effektmätningens slutrapport, Liljeroos, I. (2005). Bilaga 2. Sidan 13 (30)

14 Rutiner för informationsutbytet Under 2003 togs rutiner fram för att elektroniskt överföra den information som enligt regelverken krävs för utredning, beslut och utbetalning till enskilda. Förutsättningarna för ett genomförande av informationsutbytet underlättades av den tekniska utvecklingen men olikheterna i kultur, tekniska plattformar och regelverk var stora. Samarbetet mellan AMS, RFV, CSN och SO ledde fram till att de tekniska systemen hos de inblandade parterna utvecklades, att praktiska frågor gällande logistiken utreddes och att rutiner för informationsutbyte infördes. Flera driftsystem med i vissa fall väsentligt skilda förutsättningar var inblandade. Inledningsvis fanns begränsningar i hur långt det gick att åstadkomma elektronisk informationsöverföring och skapa möjlighet till direktåtkomst till information hos motparten med svar i realtid. För att informationsutbytet skulle fungera krävdes därför att arbetslöshetskassorna, via SO, skapade en teknisk lösning, vilken benämndes Navet. Denna består av tre olika delar; en kommunikationslösning samt integration med bakomliggande system hos SO och RFV Data. Arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN lämnar dagligen uppgifter till Navet för informationsutbyte. Genom tillskapandet av Navet har ett ökat utbyte av information uppnåtts och direktåtkomst till vissa uppgifter möjliggjorts. Arbetslöshetskassornas del av informationsutbytet kan indelas i två delar. Dels den automatiska kontrollen som sker utifrån de deklarerade kassakort som den ersättningssökande sänder in till sin arbetslöshetskassa, dels den manuella kontrollen som handläggare på arbetslöshetskassan vid behov kan göra vid utredning om en sökandes ersättningsrätt 6. Automatisk kontroll Den automatiska kontrollen bygger på de manuella kontrollfrågor som initieras av handläggare på Försäkringskassan och skickas till Navet. Frågorna avser arbetslösa personer som ansöker om sjukpenning, tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning. Dessa frågor lagras elektroniskt hos arbetslöshetskassorna. 6 En mer ingående beskrivning av dessa rutiner har lämnats i IAF:s rapport den 1 november 2004, dnr 2004/5104 Sidan 14 (30)

15 Samtliga kassakort som ersättningssökande skickar in till arbetslöshetskassorna jämförs automatiskt med de kontrollfrågor som Försäkringskassan ställt. I de fall en person ansöker om arbetslöshetsersättning för samma tid som Försäkringskassan ställt en kontrollfråga, uppmärksammas arbetslöshetskassan på detta via en åtgärdslista i sitt datasystem OAS. Arbetslöshetskassan måste då utreda ärendet innan eventuell utbetalning kan ske. En brist i denna lösning är att den automatiska kassakortskontrollen är beroende av de manuella kontrollfrågor som Försäkringskassan under sin handläggning ställer till arbetslöshetskassorna. I dagsläget ställs ca frågor per dag från Försäkringskassan. Kontrollfrågor ställs inte i samtliga ärenden vilket medför att den automatiska kassakortskontrollen inte är heltäckande. Försäkringskassan jobbar för en automatisering av denna rutin och bedömer att en sådan ska kunna vara genomförd inom ett par år. Den automatiska kontrollen har dessutom inte fungerat sedan mitten av februari 2005, då Försäkringskassan gjorde ett versionsbyte i sina system. I och med detta så kunde Försäkringskassans handläggare inte längre initiera kontrollfrågor till Navet. Versionsbytet krävdes för att Försäkringskassan skulle kunna utbyta information även med AMS, men eftersom nödvändiga förordningsändringar inte hade beslutats vid tillfället, så kunde heller inte de nya rutinerna driftsättas. Regeringen beslutade den 9 juni 2005 om de förordningsändringar 7 som krävts för att även AMS skulle kunna delta i det elektroniska informationsutbytet. Förordningsändringarna träder i kraft den 19 juli När de nya rutinerna, omfattande även AMS, tas i drift i höst, kommer Försäkringskassan åter att kunna ställa kontrollfrågor till arbetslöshetskassorna och därmed torde också den automatiska kassakortskontrollen fungera igen. En lösning för att automatiskt kontrollera utbetald föräldrapenning mot utbetald arbetslöshetsersättning kommer också att införas under hösten Försäkringskassan kommer att skicka information om utbetald föräldrapenning via AMS databas för arbetssökande, som i sin tur sänder över de uppgifter som gäller arbetslösa 7 Förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, Förordningen (2002:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkringen. Sidan 15 (30)

16 personer till Navet. Det är viktigt utifrån den personliga integriteten att den information som utbyts endast avser arbetslösa personer. På grund av de stora tidsskillnaderna i utbetalningssystemen kommer kontrollen att ske efter det att utbetalning av ersättning gjorts, vilket troligen kommer att öka antalet återkravsärenden. Föräldrapenning har tidigare inte ingått i det automatiska informationsutbytet, men är en betydande faktor när det gäller dubbelutbetalning av ersättning, vilket framgår av genomförda effektmätningar. Manuell kontroll Den manuella kontroll som arbetslöshetskassorna utför vid prövning av ersättningsrätten, sker genom direktåtkomst till uppgifter hos Försäkringskassan och CSN. Arbetslöshetskassorna har tillgång till de register som överenskommits mellan dem och myndigheterna och endast de handläggare som är behöriga har tillgång till uppgifterna 8. Kontrollen görs då arbetslöshetskassans utredning i ärenden gällande ersättningsrätt kräver styrkta uppgifter ur något eller några av registren. För närvarande ställs ca frågor per dag från arbetslöshetskassorna till Försäkringskassan. Uppgifterna lämnades tidigare av den ersättningssökande via intyg som utfärdades av behörig myndighet. Att arbetslöshetskassorna själva direkt kan hämta behövda uppgifter från Försäkringskassan och CSN ökar rättssäkerheten och kortar handläggningstiden i det enskilda ärendet. I de fall där arbetslöshetskassorna från början har ett komplett underlag för beslut om ersättningsrätt bör sannolikt ingen manuell kontroll av uppgifter hos Försäkringskassan och CSN att behövas. 8 Från RFV hämtas uppgifter om Föräldrapenning, Tillfällig föräldrapenning, Havandeskapspenning, Sjukpenning, Närståendepenning, Smittbärarersättning, Rehabiliteringsersättning, Arbetsskadesjukpenning, Dagersättning till totalförsvarspliktiga, Arbetsskadelivränta, Delpension, Aktivitetsstöd, Sjuk och/eller aktivitetsersättning. Ålderspension utom premiepension för födda 1938 och senare. Från CSN hämtas uppgifter om perioder med beviljat studiestöd. Sidan 16 (30)

17 Samkörningarna 2003 och 2004 I det följande avsnittet beskrivs antalet personer som fått ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och för samma tid fått ersättning från Försäkringskassan och/eller CSN under vecka 20, 2003 och vecka 20, Utredningarna har genomförts hos respektive arbetslöshetskassa. SO har sammanställt och levererat uppgifterna till IAF. Alla kommande tabeller och kommentarer baseras på dessa 9. Resultaten från samkörningarna Samtidig ersättning från Försäkringskassan Av Tabell 1 nedan framgår att respektive personer uppbar arbetslöshetsersättning under de utvalda mätveckorna. Den största andelen av dem som uppbar arbetslöshetsersättning dessa veckor hade inte fått ersättning från Försäkringskassan för samma tid. För 2004 hade 99,2 procent av dem som hade arbetslöshetsersättning inte ersättning från Försäkringskassan. Denna andel har inte nämnvärt ändrats från 2003, då den var 99,1 procent. Tabell 1: Information om personer med arbetslöshetsersättning för vecka 20, 2003 respektive vecka 20, [Andelar av antalet ersättningstagare respektive år] (Procentuell förändring) Felaktig arbetslöshetsersättning 558 [0,0025] 402 [0,0016] (-28) Korrekt arbetslöshetsersättning [0,0064] [0,0067] (+18) Har ej fått ersättning från FK [0,9910] [0,9916] (+13) Totalt [1] [1] (+13) Källa: Liljeroos, I. (2005), Slutrapport från Effektmätningsprojektet. Under mätveckorna finns det ett mindre antal personer som uppburit arbetslöshetsersättning samtidigt som de fått ersättning från Försäkringskassan. Andelen av dessa som fått korrekt arbetslöshetsersättning har inte heller ändrats mycket. För 2004 hade 6,7 promille av ersättningstagarna fått korrekt arbetslöshetsersättning 9 Liljeroos, I. (2005), Slutrapport från Effektmätningsprojektet. Sidan 17 (30)

18 samtidigt som ersättning utbetalats från Försäkringskassan. Motsvarande siffra för 2003 var 6,4 promille. Den största förändringen som skett mellan mätveckorna 2003 och 2004 gäller för dem som fått arbetslöshetsersättning utbetald felaktigt. Andelen av ersättningstagarna som uppburit ersättning från Försäkringskassan och felaktig arbetslöshetsersättning har minskat från 2,5 promille 2003 till 1,6 promille Denna andel har således minskat med 36 procent. Minskningen förklaras av att antalet felaktiga utbetalningar reducerats med 28 procent och att antalet ersättningstagare ökat med 13 procent. Istället för att relatera till samtliga som uppburit arbetslöshetsersättning under mätveckorna, som gjorts ovan, är det möjligt att relatera till antalet som fick arbetslöshetsersättning och samtidig ersättning från Försäkringskassan. Under vecka 20, 2003 hade personer arbetslöshetsersättning och ersättning från Försäkringskassan samtidigt. Detta kan jämföras med personer vecka 20, 2004, vilket innebär att denna grupp har vuxit med fem procent. I 28 procent av fallen var arbetslöshetsersättningen felaktig för dem som hade arbetslöshetsersättning jämsides med ersättning från Försäkringskassan under mätveckan Motsvarande siffra för 2004 var 19 procent, vilket innebär att denna kvot minskat med 32 procent. Det förklaras av att antalet med felaktig arbetslöshetsersättning minskat med 28 procent samtidigt som de med korrekt arbetslöshetsersättning ökat med 18 procent. I Tabell 2 redovisas antal ärenden med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt hade ersättning från Försäkringskassan, antal felaktiga ersättningsdagar och felaktigt utbetalt belopp för vecka 20, Den mest förekommande ersättningen tillsammans med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning under den veckan har varit sjukpenning. Därnäst kommer föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Totalt har kronor utbetalats i felaktig arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt hade ersättning från Försäkringskassan under vecka 20, Omräknat till helår motsvarar detta 49,2 miljoner kronor. Sidan 18 (30)

19 Tabell 2: Information om antal ärenden, antal dagar och belopp för vecka 20, Typ Ärenden Dagar Belopp Sjukpenning Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Okänt Havandeskapspenning Totalförsvarsplikt Rehabersättning Totalt Källa: Liljeroos, I. (2005), Slutrapport från Effektmätningsprojektet. I Tabell 3 redovisas motsvarande resultat för vecka 20, Även denna vecka var sjukpenning den vanligast förekommande ersättningen tillsammans med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Därefter kommer föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Informationsutbytet verkar ha haft effekt på de felaktiga utbetalningarna av arbetslöshetsersättning som betalats ut samtidigt som personen fått sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning. Tabell 3: Information om antal ärenden, antal dagar och belopp för vecka 20, För de oftast förekommande ersättningsslagen anges procentuell förändring inom parentes. Typ Ärenden Dagar Belopp Sjukpenning 191 (-43) 616 (-49) (-49) Föräldrap. 177 (+29) 566 (+42) (+41) TFP 29 (-49) 84 (-54) (-60) Närståendep Rehabers HP Totalt 402 (-28) (-32) (-33) Källa: Liljeroos, I. (2005), Slutrapport från Effektmätningsprojektet. TFP och HP avser Tillfällig föräldrapenning respektive Havandeskapspenning. Det totala beloppet felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt uppburit Sidan 19 (30)

20 sjukpenning har reducerats med 49 procent. För tillfällig föräldrapenning har den felaktiga arbetslöshetsersättningen minskat med 60 procent. Däremot har de felaktiga utbetalningarna av arbetslöshetsersättning till personer med föräldrapenning ökat med 41 procent. Detta har skett samtidigt som antalet ersättningstagare ökat med 13 procent. Föräldrapenning är ett ersättningsslag som inte ingår i den automatiska kassakortskontrollen. Den felaktiga arbetslöshetsersättningen som utbetalats till personer som samtidigt haft ersättning från Försäkringskassan uppgår till kronor vecka 20, Det motsvarar cirka 32,8 miljoner kronor per år. Det totala beloppet har reducerats med 33 procent jämfört med motsvarande vecka Samtidig ersättning från CSN Under vecka 20, 2003 uppbar 235 personer arbetslöshetsersättning och ersättning från CSN. Antalet felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning var 130, vilket motsvarar 55 procent. Under motsvarande vecka 2004 hade 195 personer ersättning från CSN och arbetslöshetsersättning. Av dessa var 119 felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning, vilket motsvarar 61 procent. Personer som uppburit dessa två ersättningar jämsides och för samma period har i princip alltid fått arbetslöshetsersättning felaktigt. Enligt regelverket för arbetslöshetsförsäkringen föreligger inte rätt till arbetslöshetsersättning för den som studerar och uppbär studiestöd. Antalet felaktiga fall av arbetslöshetsersättning ihop med ersättning från CSN minskade från 130 personer 2003 till 119 personer 2004, vilket innebär att minskningen är 8 procent. I slutrapporten från Effektmätningsprojektet 10 har de 119 ärenden med felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning beräknats motsvara cirka 10 miljoner kronor per år. Minskningen är mindre än förväntat. Den största delen av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning kvarstår även efter informationsutbytets införande. IAF:s analys Det finns tydliga tecken på effekter av informationsutbytet, men de är mindre än väntat. Slutsatsen är att endast en mindre del av den felaktiga utbetalda 10 Liljeroos, I. (2005) Sidan 20 (30)

21 arbetslöshetsersättningen, till personer som under samma vecka har ersättning från antingen Försäkringskassan eller CSN, har kunnat förhindras på grund av informationsutbytet i nuvarande form. Redovisningen ovan visade att felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning till personer som samtidigt fått ersättning från Försäkringskassan eller CSN motsvarar 32,8 respektive 10 miljoner kronor per år, med informationsutbyte i nuvarande form. Den stora potentialen i att utbyta information finns fortfarande kvar att realisera. Med andra ord har inte arbetet till dags datum varit tillräckligt utan behöver intensifieras. Häri ligger att information bör utbytas mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och CSN med automatik, att ersättningarna behöver redovisas i liknande perioder för att underlätta jämförelser samt att nödvändigt lagstöd finns för att kontroller skall få genomföras. Utöver detta finns det ytterligare myndigheter att inkludera i informationsutbytet. Det finns andra effekter av informationsutbytet än de som diskuterats ovan. I Figur 1 nedan visas utvecklingen av antalet nu (juni 2005) noterade återkrav över tid. Beslut om återkrav avser vanligtvis ersättningsperioder som ligger långt tidigare än själva beslutet. Linjen som visar utvecklingen för år 2005 ligger över den för år 2004, som i sin tur (vanligtvis) ligger över den för år Antalet återkrav för en vecka har mellan dessa år ökat från år till år. Dessutom finns det kraftiga variationer under året Månad Figur 1: Antalet återkrav över tid. Källa: IAF:s statistikdatabas ASTAT. Sidan 21 (30)

22 I Figur 2 visas utvecklingen av det totala belopp som krävts tillbaka per vecka. Det totala beloppet har inte ökat över tid Månad 12 Figur 2: Totalt återkrav i kronor per vecka över tid. Källa: IAF:s statistikdatabas ASTAT. I Figur 3 illustreras genomsnittligt belopp på återkrav över tiden. Det genomsnittliga beloppet har minskat över tid (för den studerade perioden) Månad Figur 3: Genomsnittligt återkrav i kronor över tiden. Källa: IAF:s statistikdatabas ASTAT. Sidan 22 (30)

23 Informationsutbytets effekter IAF har intervjuat handläggare och kassaföreståndare på 10 arbetslöshetskassor i syfte att fånga upp de upplevda effekter informationsutbytet haft på antalet felaktiga dubbelutbetalningar, antalet återkrav, ärendehandläggning och service för den enskilde. Arbetslöshetskassornas uppfattning om informationsutbytets effekter, dess för- och nackdelar har sammanfattats och redovisas nedan. Minskat antal felaktiga dubbelutbetalningar Ungefär hälften av de tillfrågade arbetslöshetskassorna har uppfattningen att upptäckten eller förhindrandet av dubbelutbetalningar har ökat något. Felaktiga utbetalningar upptäcks i ett tidigare skede och oftast innan beloppen hunnit bli alltför stora. Arbetslöshetskassorna vill dock poängtera att alla felaktiga dubbelutbetalningar inte är fusk, utan de kan också förekomma på grund av bland annat den enskildes okunskap eller slarv. En arbetslöshetskassa uppgav att fler dubbelutbetalningar än tidigare upptäcks, men att i många fall har ersättningen redan hunnit betalats ut när de fångas upp av den automatiska kontrollrutinen. En trolig orsak till detta är skillnader mellan arbetslöshetskassornas och Försäkringskassans utbetalningsrutiner och att Försäkringskassan kan bevilja ersättning för tid som redan ersatts av arbetslöshetsförsäkringen. De flesta arbetslöshetskassorna har emellertid svårt att göra en beloppsmässig beräkning av de felaktiga utbetalningar som upptäcks via informationsutbytet. Påverkan på antal ärenden med återkrav Majoriteten av de tillfrågade arbetslöshetskassorna anser att antalet återkravsärenden har påverkats marginellt eller inte alls under tiden som informationsutbytet har pågått. Någon arbetslöshetskassa uppger däremot att antalet återkravsärenden har ökat påtagligt under de senaste åren och främst då under Troligtvis beror det på att fler felaktiga dubbelutbetalningar upptäckts i samband med informationsutbytet och samkörningarna. De flesta arbetslöshetskassor som intervjuats har inte någon statistik över beloppen i de återkrav som skett med anledning av informationsutbytet, men de upplever inte att informationsutbytet haft någon märkbar effekt på återkravens storlek. Vissa arbetslöshetskassor anser dock att beloppen har minskat och att det troligen är en följd Sidan 23 (30)

24 av tidigare upptäckt. I några enstaka fall har det upptäckts ärenden där återkraven sträcker sig långt bakåt i tiden och där beloppen har ackumulerats och således hunnit bli relativt stora. Förbättrad service för enskilda Informationsutbytet har inneburit att arbetslöshetskassorna i sin prövning av ersättningsrätten får information på elektronisk väg från Försäkringskassan och CSN. Den ersättningssökande behöver inte längre begära in intyg från Försäkringskassan och CSN för att styrka sina uppgifter. För enskilda ersättningstagare innebär det att servicen blivit bättre avseende handläggningen av deras ärenden. Beslut om ersättningsrätten grundas på korrekt underlag och rättssäkerheten stärks. Arbetslöshetskassorna får dessutom genom informationsutbytet ett mer fullständigt beslutsunderlag och en bättre helhetsbild av ärendet. Några arbetslöshetskassor anger att handläggningstiden i ett enskilt ärende påverkats positivt. Emellertid anser majoriteten av de intervjuade arbetslöshetskassorna att handläggningstiderna endast förkortats marginellt eller inte alls. Konkret handlar det om att den tid som det förut tog att begära och få in en komplettering gällande uppgifter från Försäkringskassan eller CSN, kan nu ägnas åt övrig handläggning eftersom uppgifterna i de flesta fall finns tillgängliga direkt. Samtliga arbetslöshetskassor anser att detta förenklat ärendehandläggningen avsevärt. Arbetslöshetskassorna behöver fortfarande begära in kompletterande uppgifter i många ärenden, oavsett informationsutbytet. Ofta handlar det om andra behövda uppgifter än de som omfattas av detta. Ungefär hälften av de tillfrågade arbetslöshetskassorna anser att antalet kompletteringar är oförändrat, medan resterande arbetslöshetskassor bedömer att antalet begärda kompletteringar minskat något sedan informationsutbytets tillkomst. En orsak till att kompletteringar behöver göras, trots informationsutbytet, är att CSN, Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna inte redovisar ersättningsperioderna på likartade sätt. Arbetslöshetskassorna behöver ofta mer specificerade uppgifter om för vilka dagar som ersättning utbetalats, vilket inte finns att tillgå via informationsutbytet. Sidan 24 (30)

25 Informationens tillförlitlighet Majoriteten av de tillfrågade arbetslöshetskassorna uppger att felaktig eller ofullständig information från andra myndigheter i samband med informationsutbytet i princip inte alls förekommer. Däremot anser många att det på grund av stora olikheter mellan systemen hos de inblandade myndigheterna, informationen i de svar som lämnas från Försäkringskassan och CSN kan uppfattas som ofullständig. Försäkringskassan anger i sina svar till arbetslöshetskassorna en tidsperiod inom vilken ersättning utgått, men arbetslöshetskassorna behöver ofta uppgift om för vilka specifika dagar ersättning utbetalats. Arbetslöshetskassorna kan inte heller få uppgiften om en ersättningsperiod hos Försäkringskassan är avslutad innan dess att slutlig ersättning utbetalats. I sådana ärenden måste arbetslöshetskassan antingen ringa Försäkringskassan eller begära att den enskilde själv inhämtar erforderliga uppgifter. Arbetslöshetskassorna anser det tidsödande att per telefon komma fram till rätt person, framför allt hos Försäkringskassan, varför handläggarna ofta begär komplettering via den enskilde. Administrativa effektivitetsvinster Alla potentiella administrativa effektivitetsvinster har, enligt arbetslöshetskassorna, ännu inte kommit till stånd. Det är svårt att beräkna huruvida administrationskostnaderna har påverkats av informationsutbytet. De flesta bedömer dock att kostnaderna enbart påverkats marginellt eller inte alls. Vidare anser arbetslöshetskassorna att en av de största vinsterna med informationsutbytet är att korrekt beslutsunderlag används vid prövning av ersättningsrätten. Några arbetslöshetskassor anser att administrationskostnaden påverkats negativt på grund av teknikutvecklingen i samband med informationsutbytet. Andra menar däremot att administrationskostnaderna blivit lägre då handläggningstiderna förkortats något och portokostnaderna minskat. Troligen har inte alla intervjuade haft kostnaderna för teknikutvecklingen i åtanke när administrationskostnaden diskuterats. Utredningarna av de ärenden som upptäcktes via samkörningarna (Effektmätningen) krävde en hel del personalresurser under kortare eller längre tidsperioder, Sidan 25 (30)

26 beroende på antal ärenden hos respektive arbetslöshetskassa. Resursåtgången sträckte sig från en heltidstjänst under en vecka på en kassa till två heltidstjänster under åtta månader på en annan kassa. De flesta arbetslöshetskassor använde sig av befintlig personal. Några behövde dock anställa extrapersonal under utredningsperioden. De extra resurser som krävdes för effektmätningen påverkade inte handläggningstiderna och försenade inte heller några utbetalningar inom den dagliga verksamheten. Dock anger några arbetslöshetskassor att handläggningstiden för prövning av ersättningsrätten i nya ärenden kan ha blivit något längre. Informationsutbytet har haft till följd att samtliga tillfrågade arbetslöshetskassor förändrat sitt arbetssätt när det gäller prövning av ersättningsrätten. Jämfört med tidigare kontrolleras nu alla ärenden rutinmässigt där den fastställda ramtiden inte är täckt av arbetsgivarintyg. Fler ärenden där personer fått dubbla ersättningar har upptäckts. Arbetssättet har även påverkats av den automatiska kassakortskontrollen. Fler ärenden upptäcks i kontrollen och det har i sin tur resulterat i att antalet utredningar om dubbelutbetalningar har ökat påtagligt. Övriga synpunkter från arbetslöshetskassorna Samtliga arbetslöshetskassor är positivt inställda till informationsutbytet. De flesta nämnde fördelar såsom att informationsutbytet innebär smidigare handläggning med snabba svarstider och därmed behövs inte manuella kompletteringar lika ofta som tidigare. Däremot anser de att det är svårt att urskilja den konkreta effekten på handläggningstiderna. Arbetslöshetskassorna upplever det som mindre bra att den automatiska kontrollen av kassakort inte fungerar för närvarande. Arbetslöshetskassorna har fått positiva reaktioner på informationsutbytet från sina medlemmar och anslutna. Flera anser det vara bra att man tillämpar kontroller för att förhindra felaktiga dubbelutbetalningar. Dessutom är medlemmarna positiva till att de slipper skicka in lika många intyg. Många har även trott att kontroller och samkörning av information pågått sedan länge. Några arbetslöshetskassor har också fått enstaka negativa reaktioner på informationsutbytet. Vanligtvis kommer dessa reaktioner från personer som kommit under utredning och upplevt förfarandet som integritetskränkande. Sidan 26 (30)

27 I framtiden förväntar sig många av de tillfrågade arbetslöshetskassorna att informationsutbytet ytterligare skall effektivisera handläggningstiden samt öka rättsäkerheten och legitimiteten i beslut. I takt med att nödvändig systemutveckling sker och mer information blir lätt tillgänglig bör administrationskostnaderna påverkas positivt. De flesta arbetslöshetskassorna är positiva till ett utökat informationsutbyte med fler myndigheter, till exempel Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Bolagsverket. De vill också få en möjlighet att på elektronisk väg utbyta uppgifter sinsemellan för att bland annat få tillgång till uppgifter som behövs vid övergång mellan arbetslöshetskassorna och som kan påverka den enskildes ersättningsrätt. Avslutningsvis finns det också hos flera arbetslöshetskassor ett önskemål om att samkörningarna fortsätter som en årlig effektmätning. Sidan 27 (30)

28 IAF:s bedömning och slutsatser Informationsutbytet har i stort sett fungerat väl och antalet felaktiga dubbelutbetalningar av arbetslöshetsersättning har minskat, vilket framgår av resultaten från effektmätningen. Dock har de felaktiga utbetalningarna endast reducerats med 28 procent. Det kan konstateras att det även med informationsutbyte i dess nuvarande form fortfarande finns en relativt stor mängd felaktiga dubbelutbetalningar av arbetslöshetsersättning. Den största potentialen av informationsutbytet finns således kvar att realisera. Den felaktiga arbetslöshetsersättningen som utbetalats till personer som samtidigt haft ersättning från Försäkringskassan uppgick till kronor vecka 20, 2004, vilket motsvarar cirka 32,8 miljoner kronor per år. Jämfört med motsvarande vecka 2003 har det totala beloppet reducerats med endast 33 procent. Även detta visar på att granskningen av socialförsäkringsförmån i samband med arbetslöshetsersättning behöver stärkas ytterligare. Antalet återkrav har ökat sedan 2003, däremot har det genomsnittliga beloppet minskat. Utifrån de intervjuer IAF har genomfört med ett urval av arbetslöshetskassor, är en trolig effekt av informationsutbytet att fler ärenden upptäcks där felaktig dubbelutbetalning skett men att upptäckten sker tidigare så att beloppen blir lägre. IAF anser att det, för att få en så heltäckande kontroll som möjligt när det gäller att förebygga och upptäcka felaktiga dubbelutbetalningar, krävs att de manuella kontrollfrågor som idag initieras av Försäkringskassan blir automatiserade och framför allt omfattar försäkringsslagen sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. De kontroller som sker inom ramen för informationsutbytet måste ha stöd i lag. Det är också viktigt för likabehandlingen att kontrollerna berör så många ersättningstagare som möjligt, samtidigt som en avvägning måste göras så den personliga integriteten värnas. Den främsta effektivitetsvinsten som uppnåtts är att handläggningen på arbetslöshetskassorna avsevärt underlättats. Vid prövning av en enskilds ersättningsrätt har handläggaren direkt åtkomst till behövda uppgifter från Försäkringskassan och CSN. Uppgifterna är aktuella och riktiga, och de fås utan dröjsmål. Beslut kan fattas utifrån ett korrekt underlag. Den enskilde behöver inte inhämta intyg från andra myndigheter för att styrka sina Sidan 28 (30)

29 uppgifter, vilket får ses som en förbättrad service för enskilda. Det fortsatta informationsutbytet IAF anser det angeläget att det nuvarande informationsutbytet mellan främst Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna utökas och förbättras som planerat och att fler försäkringsslag omfattas. De genomförda effektmätningarna från 2003 och 2004 visar på ett tydligt behov av att framför allt föräldrapenning bör ingå i den automatiska kontrollen som förebygger felaktig dubbelutbetalning. Den planerade förändringen inom informationsutbytet hösten 2005 omfattar AMS medverkan och innebär att Försäkringskassan kan underrätta arbetslöshetskassorna om alla utbetalningar av föräldrapenning som gjorts till personer som är arbetslösa och ersättningsanmälda hos någon arbetslöshetskassa. Problemen med felaktiga dubbelutbetalningar av föräldrapenning och arbetslöshetsersättning bör därmed minska avsevärt. En teknisk utveckling av informationsutbytet pågår i syfte att automatisera kontrollerna så långt det är möjligt. När dessa systemförändringar genomförts bör de felaktiga dubbelutbetalningarna av socialförsäkringsförmåner och arbetslöshetsersättning att i det närmaste upphöra. Någon ytterligare effektmätning liknande de 2003 och 2004 har inte planerats, men IAF anser att det kan vara värdefullt att en sådan genomförs efter det att planerade förändringar har genomförts. Informationsutbytet omfattar inte arbetslöshetskassorna sinsemellan, vilket bland annat medför en risk för att arbetslöshetsersättning utbetalas till personer som inte har rätt till ersättning. Ett sådant exempel kan vara då en person blivit utesluten ur eller frånkänd ersättning i en arbetslöshetskassa, och då inte har rätt till arbetslöshetsersättning under viss tid. Vid ansökan om inträde i en ny arbetslöshetskassa, ska personen begära övergångsuppgifter från arbetslöshetskassan han eller hon lämnar och sända in dessa till den nya arbetslöshetskassan. Om personen låter bli att begära eller skicka in sina övergångsuppgifter har den nya arbetslöshetskassan inte kännedom om tidigare förhållanden som kan påverka beslut om inträde och eventuell ersättningsrätt. Arbetslöshetsersättning kan då beviljas på felaktiga grunder. Sidan 29 (30)

30 Om arbetslöshetskassorna hade möjlighet att sinsemellan utbyta information gällande enskildas medlemskap och ersättningsrätt skulle detta inte kunna ske. I IAF:s statistikdatabas ASTAT lagras uppgifter bland annat om arbetslöshetskassornas utbetalningar av arbetslöshetsersättning. Databasen får idag endast användas för bearbetning och framställning av statistik. De uppgifter som finns lagrade i ASTAT skulle kunna användas för kontroll, tillsyn och samkörning mot andra register. Fler fall av otillbörligt utnyttjande av arbetslöshetsersättning skulle kunna upptäckas. Ett exempel på detta är personer som samtidigt och i strid mot gällande lagstiftning får arbetslöshetsersättning utbetald från fler än en arbetslöshetskassa. IAF ser positivt på att dels förbättra det nuvarande informationsutbytet, dels att utöka det till att omfatta även andra myndigheter. Uppgiftsskyldigheten mellan myndigheter och arbetslöshetskassorna måste dock vara författningsreglerad och uppgifter som får utbytas tydligt preciserade. Viktigt är också att den myndighet som svarar för tillsynen över respektive försäkringsslag även får utöva tillsyn över det informationsutbyte som sker. Informationsutbytet är ännu inte genomfört i sin helhet. Parterna inom samverkansgruppen har enats om att fortsätta sitt arbete att skapa förutsättningar för en utökning och ytterligare effektivisering av informationsutbytet. IAF kommer även fortsättningsvis att följa samverkansgruppens arbete. Sidan 30 (30)

31 Tillsynsenheten Inger Fernholm PM Bilaga (3) Arbetslöshetskassor: Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa Transportarbetarnas arbetslöshetskassa Arbetslöshetskassan Alfa Fastighetsarbetarnas arbetslöshetskassa HTF:s arbetslöshetskassa Småförtagarnas Arbetslöshetskassa Ledarnas arbetslöshetskassa Handelsanställdas arbetslöshetskassa Intervjufrågor 1. Villket driftställe använder kassan? 2. Vilken information lämnar kassan till arbetslösa medlemmar gällande informationsutbytet, när och hur? 3. Finns skriftliga rutinbeskrivningar och metodanvisningar gällande informationsutbytet? Om inte, hur informeras handläggarna? 4. Finns det olika behörigheter kopplade till informationsutbytet och i så fall hur tillämpas dessa? 5. Har kassan någon egen uppfattning om hur omfattande upptäckten eller förhindrandet av dubbelutbetalningar är? 6. Har informationsutbytet påverkat administrationskostnaden för ett ersättningsärende och i så fall hur? 7. Vilka extra resurser har krävts för utredning m.m. av effektmätningen (personal, tidsåtgång, ev. merkostnader etc.)? 8. Har utbetalningar försenats på grund av effektmätningen och i så fall i vilken omfattning och hur länge (ärenden där utredningen inte påvisat något fel)? Reaktioner från medlemmarna? 9. Kräver det löpande informationsutbytet några extra resurser i form av tid, personal och merkostnader? 10. Har kassan någon egen utvärdering eller uppföljning av informationsutbytet? Eventuella slutsatser i så fall? 11. Har kassan fått några reaktioner från medlemmarna gällande informationsutbytet och i så fall vilka? 12. Har kassan förändrat sitt arbetssätt när det gäller handläggningen av ersättningsärenden med anledning av informationsutbytet och i så fall på vilket sätt? 13. På vilket sätt har informationsutbytet medfört förbättrad service för medlemmarna? Upplevda förbättringar och konkreta (tillgänglighet, öppettider etc.).