Uteslutning, frånkännande och polisanmälan

Transkript

1 Dnr 2008/ :9 Uteslutning, frånkännande och polisanmälan En kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Urban Nilsson, Marie Nordmarc (projektledare) och Marcus Pettersson. Inger Fernholm deltog till och med april och Lena Lyrmark till och med augusti Rapporten godkänd för publicering. Katrineholm den 30 juni 2009 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsningar Regelverk Uteslutning Frånkännande Skäl för uteslutning och frånkännande Bidragsbrottslag Lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Uteslutning och frånkännande Rutiner för uteslutning och frånkännande Uteslutning Frånkännande Annan lagstiftning Rutiner för annan lagstiftning Sammanfattande kommentarer IAF:s åtgärder

6 6

7 Sammanfattning Rapporten är en kartläggning av rutiner för och omfattning av uteslutning, frånkännande och polisanmälan vid arbetslöshetskassorna. Den baseras på enkätsvar och visar på olika behandling mellan arbetslöshetskassorna i dessa ärenden. De senaste åren har frågor rörande felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen kommit i fokus. Inom arbetslöshetsförsäkringen är sanktionsmöjligheterna vid felaktigheter relativt välutvecklade. Vid allvarliga fel där den sökande medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat felaktiga uppgifter av betydelse för arbetslöshetsersättningen finns, utöver möjligheten att återkräva felaktigt utbetald ersättning, de administrativa sanktionerna uteslutning ur arbetslöshetskassa 1 och frånkännande av ersättning 2. I lagtexten framgår att uteslutning ska ske i första hand, och att frånkännande av ersättning endast ska göras om det föreligger särskilda skäl. Sammanlagt uteslöts 518 personer ur arbetslöshetskassorna Arbetslöshetskassorna har bland annat uppgivit dubbla ersättningar från välfärdssystem, svartarbete och fusk med intyg som skäl för uteslutning. Sammanlagt 427 personer frånkändes arbetslöshetsersättning under Endast en liten del ungefär 7 procent - av dessa rörde frånkännandeperioder som var kortare eller längre än de 130 frånkännandedagar lagtexten anger. Arbetslöshetskassorna har bland annat uppgivit styrkta medicinska skäl, små belopp och enstaka dagar som exempel på särskilda skäl för att frånkännande ska bli aktuellt istället för uteslutning. Hanteringen av dessa frågor skiljer sig åt mellan arbetslöshetskassorna. Förekomsten av uteslutning och frånkännande tycks inte vara relaterat till antalet ersättningstagare. Även då det gäller polisanmälningar finns kraftiga variationer mellan arbetslöshetskassorna. I genomsnitt polisanmäls 40 procent av de personer som uteslutits eller frånkänts arbetslöshetsersättning. Kartläggningen pekar på otydligheter i lagstiftningen i dessa frågor, något som även redovisats i IAF:s skrivelse Regeringsuppdrag att analysera och redogöra för hur 1 37 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 2 66 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 7

8 kontrollen över arbetslöshetsförsäkringen fungerar 3. IAF arbetar om regelböckerna för arbetslöshetskassor under verksamhetsåret och utvecklar i samband med detta föreskrifter och kommentarer på området. 3 Regeringsuppdrag att analysera och redogöra för hur kontrollen över arbetslöshetsförsäkringen fungerar IAF 2008/1827 M0 8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund I denna rapport redovisas en kartläggning av rutinerna för uteslutning, frånkännande och polisanmälan vid arbetslöshetskassorna. Kartläggningen genomfördes under 2008 på IAF:s eget initiativ. Ärenden där dessa sanktioner används är relativt få till antalet. De är ovanliga hos arbetslöshetskassorna, men besluten om sanktion får stora konsekvenser för den enskilde. Felaktiga utbetalningar i allmänhet och fusk i synnerhet har uppmärksammats allt mer under de senaste åren, inte minst genom Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) 4. Delegationen var verksam mellan 2005 och 2008 och har givit ut en rad rapporter som belyser olika aspekter av felaktiga utbetalningar. Ett flertal myndigheter och organisationer har medverkat i arbetet, däribland IAF och arbetslöshetskassorna. Införandet av bidragsbrottslagen (2007:612) och lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är exempel på hur förhållningssättet mot felaktiga utbetalningar förändrats under de senaste åren. Införandet av den så kallade Västmanlandsmodellen med ett utökat samarbete mellan utbetalande myndigheter i välfärdssystemen, polis och åklagare är ett annat. Utredningen om bidragsspärr 5, som föreslår en kompletterande sanktion vid fusk i socialförsäkringen, är ytterligare ett exempel på initiativ på området. Sedan tidigare finns också ett välutvecklat informationsutbyte mellan arbetslöshetskassorna, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden. Syftet med informationsutbytet är bland annat att förhindra att ersättning felaktigt utgår från två system samtidigt. Arbetslöshetskassans sanktionsmöjligheter vid grov vårdslöshet och svikligt förfarande ska ses mot bakgrund av att arbetslöshetsersättningen till stor del betalas ut på grundval av den sökandes egna uppgifter. Utbetalningarna baseras på kassakort, där den sökande själv anger hur han eller hon stått till arbetsmarknadens förfogande. Arbetslöshetskassan har begränsade möjligheter att kontrollera dessa uppgifter, vilket innebär att arbetslöshetsförsäkringen i detta avseende bygger på ett förtroende mellan den sökande och 4 Kommittédirektiv nr. 2005:52 5 Kommittédirektiv nr. 2007:176 9

10 arbetslöshetskassan. Det är därför av yttersta vikt att respekten för den sökandes egen deklaration bibehålls och att det samtidigt ställs höga krav på den sökande vad gäller att lämna korrekta uppgifter till arbetslöshetskassan. Sanktionerna i arbetslöshetsförsäkringen är ett sätt att understryka kravet på korrekta uppgifter. 6 Som visas nedan är uteslutning huvudregeln i fall där den sökande medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat felaktiga uppgifter av betydelse för ersättningsrätten. Det är endast då det föreligger särskilda skäl som en sökande kan frånkännas ersättning istället för att uteslutas. IAF har dock i tidigare rapporter och fakta-pm visat att det omvända förhållandet rått i praktiken: frånkännande är något vanligare än uteslutning Syfte Syftet med kartläggningen har varit att undersöka hur reglerna om uteslutning och frånkännande 8, tillämpas på arbetslöshetskassorna. Kartläggningen har tjänat till att belysa risker i hanteringen och kommer att utgöra underlag i IAF:s fortsatta tillsyn på området. 1.3 Metod Kartläggningen bygger på en enkät som har besvarats av samtliga arbetslöshetskassor utom en. Enkäten, som bestod av 22 frågor, efterfrågade arbetslöshetskassornas statistik, rutiner och bedömningar rörande uteslutning, frånkännande och polisanmälan, se bilaga 1. Den statistik som redovisas i rapporten bygger uteslutande på de uppgifter arbetslöshetskassorna lämnat i sina svar. 9 Som komplement till enkäterna har en 6 Kommentar 66 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) 7 Arbetslöshetskassornas återkrav, uteslutningar, frånkännande och polisanmälningar, Fakta-PM 2:2005; Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag, 2007:19. I dessa siffror är dock uppgifter från Arbetslöshetskassan Alfa medräknade lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) och 66 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) 9 IAF har tillgång till viss statistik, bland annat antal frånkännanden, i databasen ASTAT. Olika periodisering med mera kan göra att dessa uppgifter skiljer sig något från arbetslöshetskassornas uppgifter. IAF har därför i denna rapport valt att använda sig av arbetslöshetskassornas egna uppgifter i enkätsvaren. 10

11 intervju genomförts vid tre arbetslöshetskassor. Intervjun har utgått från ett antal frågor, men har haft formen av fritt samtal. De arbetslöshetskassor som valts ut för intervju var Arbetslöshetskassan Alfa, Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa och SKTF:s arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassorna har delvis valts ut utifrån svaren i enkäten. Intervjuerna har syftat till att ge en djupare förståelse av rutinerna på arbetslöshetskassan. Rapporten inleds med en beskrivning av reglerna för utslutning och frånkännande, samt andra relevanta regler. Kartläggningen består sedan av två delar. Den första delen redogör för omfattningen av, arbetslöshetskassornas rutiner för och bedömningen av ärenden som rör uteslutning och frånkännande. Den andra delen rör omfattningen och arbetslöshetskassornas hantering av polisanmälningar Avgränsningar Rapporten kartlägger arbetslöshetskassornas hantering av uteslutning som en administrativ sanktion vid medvetet eller grovt vårdslöst lämnande av felaktiga uppgifter. Utträden enligt 36 och 40 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK), det vill säga medlemskapets upphörande vid 65 års ålder och utträde ur arbetslöshetskassan efter anmälan, har inte ingått i uppdraget. Uteslutning enligt 37 1 LAK (se nedan) har ingått i det statistiska underlaget, men rutiner för och orsakerna till sådan uteslutning har inte kartlagts vidare. Statistik från Arbetslöshetskassan Alfa har räknats bort i redovisningen och redovisas i fotnoter. Detta görs av två skäl: dels får siffrorna stor betydelse för det totala utfallet, dels gör arbetslöshetskassans speciella uppdrag att siffrorna kan vara missvisande. Arbetslöshetskassan Alfa har, utöver uppdraget att hantera den grupp ersättningssökande som är medlemmar i arbetslöshetskassan de anslutna även i uppdrag att hantera de sökande som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa icke-anslutna. Sanktionen uteslutning förutsätter ett medlemskap i en arbetslöshetskassa (se nedan), vilket innebär att den inte är tillämplig på icke-anslutna. Alternativet blir då att tillämpa sanktionen frånkännande även om denna inte är huvudregel (se nedan). Det gör att statistiken från Arbetslöshetskassan Alfa ger en felaktig bild av hur sanktionerna används vid arbetslöshetskassorna generellt. Arbetslöshetskassans svar i övrigt, det vill säga svar på frågor om rutiner för och bedömning av ärenden som rör uteslutning, frånkännande och polisanmälan, ingår dock i rapporten. 11

12 En arbetslöshetskassa har inte svarat på enkäten. Det innebär att svaren som redovisas i rapporten omfattar 32 av 33 arbetslöshetskassor. Två arbetslöshetskassor Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa och Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa har uppgivit att det inte förekommit några ärenden där uteslutning eller frånkännande har varit aktuellt. Dessa arbetslöshetskassor har därför inte svarat på frågorna i enkätens del 3, Arbetslöshetskassans bedömning. Lagen om underrättelseskyldighet hade ännu inte trätt i kraft då enkäterna besvarades av arbetslöshetskassorna. Information angående arbetslöshetskassornas hantering av ovan nämnda lag kommer därför endast från de tre arbetslöshetskassor som intervjuats. 2 Regelverk 2.1 Uteslutning Möjligheten att utesluta en medlem som undanhållit eller lämnat felaktiga uppgifter har varit en sanktion i arbetslöshetsförsäkringen sedan förordningen om erkända arbetslöshetskassor från Uteslutning regleras idag i 37 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK): Arbetslöshetskassans styrelse skall, om inte särskilda skäl talar mot det, utesluta en medlem som 1. inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har uppfyllt bestämmelsen i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde, eller 2. medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning. Om det finns särskilda skäl skall styrelsen, i stället för att utesluta medlemmen, frånkänna honom eller henne rätten till ersättning enligt bestämmelser om detta i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Uteslutning är en sanktion som per definition endast kan omfatta sökande som är medlemmar i eller anslutna till en arbetslöshetskassa. Även lämnandet av oriktiga eller vilseledande uppgifter som har betydelse för den 12

13 sökandes medlemskap och därmed i förlängning även den sökandes ersättningsrätt kan föranleda uteslutning. Lagtexten slår inte fast från vilken tidpunkt beslutet om uteslutning ska gälla. Däremot framgår det av LAK att medlemmen ska kommuniceras alla uppgifter som ligger till grund för beslutet om uteslutning och att beslutsbrevet ska innehålla skälen och datum för beslutet. I 10 punkt 4 ALF anges vidare att Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som enligt 37 första stycket 2 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. Det finns inget hinder för en sökande som uteslutits från en arbetslöshetskassa att omgående begära inträde i samma eller i en annan arbetslöshetskassa. Uppfyller den sökande inträdesvillkoren i vanlig ordning ska medlemskap beviljas. Ovan nämnda paragraf tjänar dock till att förhindra att ersättning utgår till den sökande inom ett år efter uteslutningsdagen. 2.2 Frånkännande Frånkännande introducerades i förordningen om arbetslöshetsersättning Anledningen till detta var att uteslutning ansågs vara en alltför hård åtgärd vid mindre förseelser. 10 Frånkännandeperioden kom i praktiken att ligga på ungefär 60 dagar. I förarbetena till lagen om arbetslöshetsförsäkring understryks det allvarliga i att bryta det förtroende arbetslöshetsförsäkringen vilar på. 11 Av 66 ALF framgår att Sökande som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för bedömningen av deras rätt till ersättning skall frånkännas rätt till ersättning. När sökanden är medlem i en arbetslöshetskassa skall ett sådant frånkännande ske först sedan arbetslöshetskassan med stöd av 37 andra stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor beslutat att inte utesluta den 10 Frånkännande av rätt till ersättning, SO:s bakgrundsbeskrivning nr En politik för arbete, trygghet och utveckling, Proposition 1995/96:25 13

14 sökande som medlem. Frånkännandet skall gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl får frånkännandet gälla under färre dagar. Till sökande som frånkänts ersättning enligt första stycket får ersättning betalas ut först sedan de har utfört sådant förvärvsarbete som avses i 12 och 13 under 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom. Finns det sannolika skäl att en sökande gjort sig skyldig till ett förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer den sökande innehållas i avvaktan på utredning i ärendet. Utgångspunkten är att frånkännandet ska gälla under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl kan arbetslöshetskassan fatta beslut om både fler och färre antal frånkännandedagar. Någon liknande variation finns inte för arbetskravet, som är 80 dagar oavsett frånkännandeperiod. Frånkännandeperioden ska läggas ut från det datum då förhållandet som ledde till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom. Under förutsättning att den sökande uppfyller arbetskravet och övriga villkor 12 för ersättning har den sökande rätt till eventuella återstående dagar i ersättningsperioden när frånkännandeperioden är slut. Om det finns färre än 130 ersättningsdagar kvar i den påbörjade ersättningsperioden ska minussaldot läggas ut i nästa ersättningsperiod. På samma sätt ska frånkända ersättningsdagar räknas av ersättningsperioden hos en ny arbetslöshetskassa om den sökande byter arbetslöshetskassa utan att ha fullgjort frånkännandeperioden. 12 Utöver villkoren för ersättningsrätt måste den sökande också kunna återknyta till den tidigare ersättningsperioden i enlighet med 23 ALF. Paragrafen anger att Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut, har den sökande rätt till ersättning under det återstående antalet dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om den sökande då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren. Sökanden har dock inte rätt till ersättning efter det att en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit sedan den sökande senast fick ersättning. I sådan tid räknas inte in tid som anges i 16 och

15 2.3 Skäl för uteslutning och frånkännande Det finns i lagen om arbetslöshetsförsäkring inget uttryckligt krav på den sökande att anmäla ändrade förhållanden. 13 Det innebär att det för att uteslutning eller frånkännande ska vara aktuellt krävs att den sökande faktiskt lämnat felaktiga uppgifter. Enbart underlåtenhet att lämna information kan inte leda till någon av dessa sanktioner. Däremot behöver inte arbetslöshetsersättning ha utgått felaktigt för att någon av dessa sanktioner ska komma i fråga. Det är tillräckligt att de oriktiga eller vilseledande uppgifterna innebär risk för att ersättning kan komma att utgå felaktigt. Det är därmed den sökandes agerande i sig, snarare än en felaktig utbetalning, som är orsaken till sanktionen. Som framgår av lagtexterna ovan är rekvisiten desamma för bedömningen av uteslutning respektive frånkännande. I båda fallen ska arbetslöshetskassan göra en bedömning av om oriktiga eller vilseledande uppgifter har lämnats uppgifterna har lämnats medvetet eller av grov vårdslöshet uppgifterna har betydelse för den sökandes ersättningsrätt den sökande har förstått att de oriktiga eller vilseledande uppgifterna har betydelse för hans eller hennes ersättningsrätt. Enligt uttalande i förarbeten till lagen om arbetslöshetsförsäkring 14 är fall där ersättning utgått samtidigt från två olika välfärdssystem att anse som särskilt allvarliga. Detsamma gäller fall där ersättning utgått jämsides med att den sökande arbetat. Däremot ska inte enstaka förbiseenden eller ursäktliga misstag ses som grov vårdslöshet På blanketten Anmälan om arbetslöshet förbinder sig emellertid den sökande att anmäla förändringar i de förhållanden som anges på blanketten. 14 En politik för arbete, trygghet och utveckling, Proposition 1995/96:25 15 Kommentar 66 ALF 15

16 2.4 Bidragsbrottslag Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti Lagen syftar till att skärpa respekten för välfärdssystemen och därigenom minska felaktiga utbetalningar. I bidragsbrottslagen finns tre nivåer grovt bidragsbrott, som förutsätter betydande belopp och systematisk brottslighet, bidragsbrott, där uppsåt krävs, och vårdslöst bidragsbrott, som innebär att felaktigheten begåtts av grov oaktsamhet. Straffskalan är densamma som för bedrägeribrott. Det finns möjlighet till straffbefrielse om den sökande rättar felaktigheten självmant. Bidragsbrottslagen medför dessutom skyldighet att polisanmäla misstänkt bidragsbrott. Till skillnad från bedrägeribrott krävs inget uppsåt i fråga om brott enligt bidragsbrottslagen. Däremot kan straffsatsen komma att mildras om det rör sig om felaktigheter som skulle kunna upptäckas i vanligt förekommande kontroller. 16 Vid polisanmälan ska en bedömning av uppsåt eller oaktsamhet och huruvida det rör sig om en allvarlig eller mindre allvarlig förseelse göras. Däremot ska inte bevisningen bedömas av den anmälande myndigheten/arbetslöshetskassan. IAF har tidigare fastställt riktlinjer för arbetslöshetskassorna i frågan. 17 Enligt dessa riktlinjer bör alla ärenden där arbetslöshetskassorna fattar beslut om uteslutning eller frånkännande polisanmälas om det felaktigt utbetalade beloppet överstiger kronor. Ärenden där beloppet understiger kronor, men där uppsåt föreligger, bör också polisanmälas. I de fall det rör sig om ringa belopp belopp understigande 300 kronor eller utbetald ersättning för enstaka dagar bör arbetslöshetskassan särskilt överväga om en polisanmälan ska göras. Utgångspunkten bör vara att det endast är medveten oaktsamhet som ska polisanmälas. Vårdslöst bidragsbrott bör i normalfallet inte leda till straffansvar när det felaktigt utbetalade beloppet understiger kronor. 16 Proposition 2006/07:80 17 IAF informerar 6/2007; IAF informerar 1/

17 2.5 Lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen trädde i kraft den 1 juni Bakgrunden till lagen är bland annat det arbete som Delegationen mot felaktiga utbetalningar utförde under åren Olika sekretessregler gäller för olika myndigheter i välfärdssystemen. Bidragsbrottslagen introducerade en anmälningsplikt vid misstänkt bidragsbrott, men sekretessen myndigheter emellan gör det svårt att styrka en sådan misstanke om det är en annan myndighet som sköter utbetalningen. Syftet med lagen är därför att underlätta för en myndighet som upptäcker ett misstänkt bidragsbrott att föra misstanken vidare till en polisanmälan genom att underrätta den utbetalande myndigheten. Utredningsansvaret ligger därmed på den utbetalande myndigheten. 18 Underrättelseskyldigheten gäller när en myndighet har anledning att misstänka att en annan myndighet felaktigt har beslutat om eller betalat ut en ekonomisk förmån till en enskild. Skyldigheten att lämna ut uppgifter gäller Migrationsverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, och arbetslöshetskassorna. Även Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har skyldighet att lämna uppgifter 19. De förmåner som omfattas av lagen är de som ovan nämnda aktörer beslutar om, samt förmåner som kommunerna fattar beslut om. 3 Uteslutning och frånkännande 3.1 Rutiner för uteslutning och frånkännande Av de 32 arbetslöshetskassor som har besvarat enkäten har majoriteten uppgivit att de inte har några skriftliga rutiner för hanteringen av ärenden som rör uteslutning, frånkännande och polisanmälan. Tolv arbetslöshetskassor har uppgivit att de har skriftliga rutiner, men endast tio av dessa har inkommit med rutinerna till IAF. Vid en genomgång av de rutiner som kommit in framgår att hanteringen av ärendena i fråga skiljer sig mellan olika arbetslöshetskassor. Några arbetslöshetskassor har övergripande beskrivningar av reglerna, men dessa 18 Proposition 2007/08:48 19 Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet är undantagen underrättelseskyldigheten. 17

18 saknar mer ingående beskrivningar av hur hanteringen faktiskt ska gå till och vilken funktion som ska göra vad. Andra arbetslöshetskassor har en utförlig beskrivning av de olika momenten i handläggningen och av vilken funktion som är ansvarig för de olika stegen i hanteringen. Rutinbeskrivningen innehåller i dessa fall också klara ställningstaganden kring arbetslöshetskassans policy och kompletteras ofta av beskrivningar av sanktionsformerna och lagstiftningen. Några arbetslöshetskassor har i sina rutiner beloppsgränser eller ett fastställt minsta antal felaktiga ersättningsdagar som ska ha utgått till enskild som kriterium för när ett ärende ska lämnas till styrelsen för beslut om uteslutning eller frånkännande. Vid majoriteten av arbetslöshetskassorna är handläggning och beslutsfattande i fråga om utslutning och frånkännande åtskiljda. Hälften av arbetslöshetskassorna har svarat att det är handläggare som primärt hanterar utredningen av dessa ärenden. Tio arbetslöshetskassor har uppgivit att det är kassaföreståndaren som handlägger ärenden som rör uteslutning och frånkännande och fem arbetslöshetskassor har uppgivit att det är särskilda omprövare som hanterar dessa ärenden. Sex arbetslöshetskassor har uppgivit att styrelsen handlägger ärendet. 20 Det är främst hos mindre arbetslöshetskassor som handläggningen av uteslutning och frånkännande sker på en högre nivå i organisationen, såsom hos omprövare eller kassaföreståndare. Enligt 37 LAK är det kassastyrelsen som ska fatta beslut om uteslutning eller frånkännande ska ske. Vid vissa arbetslöshetskassor har beslut om detta tidigare fattats av arbetslöshetskassans arbetsutskott, men samtliga arbetslöshetskassor uppger att dessa beslut idag fattas i kassastyrelsen. 21 Eftersom uteslutning och frånkännande är sanktioner som kan påverka den enskildes ersättningsrätt vid inträde i en ny arbetslöshetskassa är det viktigt att det vid prövning av ersättningsrätten görs en kontroll av om 20 Vissa arbetslöshetskassor har uppgivit mer än ett alternativ. 21 Arbetslöshetskassornas hantering av återkrav och återbetalning av statsbidrag, IAF 2007:19. Vid intervjun med Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa framkom emellertid att arbetslöshetskassan ändrade sin rutin i maj Från och med detta datum fattas beslut om uteslutning eller frånkännande i kassastyrelsen. 18

19 den sökande har varit föremål för beslut om sanktion hos en annan arbetslöshetskassa. Övergångsuppgifter kan hämtas både automatiskt och manuellt i form av ett elektroniskt övergångsbevis. I övergångsbeviset finns uppgifter om tidigare medlemskap och tidigare ersättning. Uppgifter om uteslutning och frånkännande framgår också av intyget. Hämtning görs automatiskt när den sökande har lagts upp som medlem i arbetslöshetskassan i OAS det har kommit en signal från Arbetsförmedlingen om att den sökande är anmäld som arbetssökande den sökande inte har någon ersättningsperiod registrerad Hämtningen av övergångsuppgifter kan även ske manuellt, genom att en handläggare på den arbetslöshetskassa den sökande blivit medlem i gör en förfrågan om övergångsbevis i OAS. En manuell begäran om övergångsbevis kan vara aktuell om en automatisk förfrågan redan gjorts och uppgifterna från tidigare arbetslöshetskassa av någon anledning inte inkommit till den nya arbetslöshetskassan. 14 arbetslöshetskassor har uppgivit att kontroll av uteslutning eller frånkännande alltid sker och nästan lika många att en kontroll sker om och när ett övergångsbevis inkommer i ärendet. Övriga arbetslöshetskassor har svarat att det inte görs någon kontroll. Tiden från upptäckt av omständighet som kan leda till uteslutning eller frånkännande till beslut varierar från mindre än en månad till upp till sex månader. Fem arbetslöshetskassor har svarat att ärendet normalt tar mindre än en månad medan majoriteten arbetslöshetskassor, totalt 20 stycken, har svarat att ett ärende tar mellan en och tre månader från upptäckt till beslut. Sju arbetslöshetskassor har svarat att tiden från upptäckt till beslut i dessa ärenden är upp till sex månader. Nästan hälften av arbetslöshetskassorna har i enkätsvaren uppgivit att det krävs att den sökande åtminstone agerat grovt vårdslöst för att ett ärende efter utredning ska gå vidare till kassastyrelsen för prövning av uteslutning eller frånkännande. Exempel på omständigheter som gör att ett ärende inte behandlas i styrelsen är ärenden där den sökande kan visa att det rör sig om en ren missuppfattning, 19

20 den sökande själv påtalar felaktigheten inom rimlig tid eller innan utbetalning skett, fall där den sökande inte bedöms ha orsakat den felaktiga utbetalningen, den sökande kan påvisa bristande information, den felaktiga utbetalningen rör ett mindre belopp. Tre arbetslöshetskassor har uppgivit att det kan vara en förmildrande omständighet om det är första gången en sökande begår ett misstag av det slag som kan föranleda uteslutning. En arbetslöshetskassa har framhållit att det inte kan bli fråga om att lämna ärendet vidare för beslut i kassastyrelsen för eventuell sanktion om det endast rör sig om underlåtenhet att uppfylla anmälningsplikten; den sökande måste ha lämnat felaktiga uppgifter. En arbetslöshetskassa har svarat att alla ärenden där det finns misstanke om oriktiga uppgifter lämnas till styrelsen för bedömning. 3.2 Uteslutning Den enda arbetslöshetskassa som uteslutit någon medlem under 2007 enligt 37 1 LAK, det vill säga på grund av att medlemmen börjat arbeta utanför arbetslöshetskassans verksamhetsområde (se ovan), var Transportarbetarnas arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassan har svarat att fem sådana beslut fattades under En av de arbetslöshetskassor som intervjuats har uppgivit att det huvudsakliga skälet till att medlemmar inte utesluts när de arbetar utanför arbetslöshetskassans verksamhetsområde är att dessa medlemmar är svåra att identifiera. I normalfallet är det först i och med arbetslöshet när anställningen redan avslutats som det kommer till arbetslöshetskassans kännedom. I de fall arbetslöshetskassorna har fattat beslut om uteslutning rör det sig därför nästan enbart om uteslutning enligt 37 2 LAK, det vill säga uteslutning på grund av att medlemmen lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter (se ovan). Av arbetslöshetskassorna i kartläggningen har 23 stycken fattat beslut om uteslutning under Sammanlagt har 518 personer uteslutits i dessa arbetslöshetskassor. Hotell- och restauranganställdas Arbetslöshetskassa fattade flest beslut om uteslutning; 116 medlemmar uteslöts. En knapp tredjedel av arbetslöshetskassorna har fattat beslut om uteslutning i mer än 20 ärenden. Nio arbetslöshetskassor har inte fattat några beslut om uteslutning under

21 De flesta arbetslöshetskassorna har svarat att det räcker med att de oriktiga uppgifterna skulle kunna ha lett till att ersättning utgår felaktigt för att en prövning om uteslutning ska göras. Tre arbetslöshetskassor har uppgivit att ersättning ska ha utgått för att uteslutning ska komma i fråga. Fem arbetslöshetskassor har uppgivit att medvetenhet från den sökandes sida till exempel bedrägeri eller urkundsförfalskning är en förutsättning för att uteslutning ska vara aktuellt. Övriga arbetslöshetskassor har hänvisat till att felaktigheten ska vara grovt vårdslös. Tre arbetslöshetskassor har uppgivit att även mindre slarv kan utgöra underlag för uteslutning om det förekommit vid upprepade tillfällen. Tre arbetslöshetskassor har uppgivit att beloppet som utbetalats eller riskerat att utbetalas utgör en faktor i bedömningen av om uteslutning är aktuellt. Några arbetslöshetskassor har uppgivit konkreta exempel på omständigheter som kan leda till uteslutning. Fall där en sökande fått bidrag från flera system samtidigt är ett tydligt exempel på grund när för uteslutning finns enligt arbetslöshetskassorna. Likaså ärenden där den sökande har haft semester jämsides med arbetslöshetsersättning eller där den sökande studerat eller bedrivit verksamhet i eget företag trots att han eller hon uppgivit att så inte varit fallet. Som nämnts ovan reglerar inte lagtexten frågan om från och med vilken tidpunkt uteslutningen ska gälla. 25 arbetslöshetskassor har uppgivit att man använder sig av datumet för beslutet, alternativt det månadsskifte som ligger i början eller slutet av den månad styrelsen fattar beslut. Tre arbetslöshetskassor har uppgivit att som datum för uteslutning sätts det datum som arbetslöshetskassan fick kännedom om förhållandet som lett till uteslutning. En majoritet 25 arbetslöshetskassor har uppgivit att ingen av de medlemmar som uteslöts 2007 uppbar ersättning under Tre arbetslöshetskassor har svarat att de inte kan få fram uppgiften. Resterande fyra arbetslöshetskassor beviljade under 2007 ersättning till medlemmar som uteslutits under Flest sådana ärenden hade Unionens arbetslöshetskassa med 18 av 66 möjliga. 21

22 Tabell 1: Antal uteslutna Arbetslöshetskassa Antal uteslutna Antal ersättningstagare Akademikernas Erkända Bensinhandlarnas Byggnadsarbetarnas Elektrikernas Farmacitjänstemännens Fastighetsanställdas Finans- och Försäkringsbranschens GS Hamnarbetarnas Handelsanställdas Hotell- och Restauranganställdas IF Metalls Journalisternas Kommunalarbetarnas Ledarnas Livsmedelsarbetarnas Lärarnas Pappersindustriarbetarnas SeA SEKO Skogs- och Lantbrukstjänstemännens SKTF:s Småföretagarnas ST:s Svensk Handels och Arbetsgivarnas Sveriges Arbetares Sveriges Fiskares Säljarnas Teaterverksammas Transportarbetarnas Unionens Totalt personer uteslöts ur Arbetslöshetskassan Alfa under Det innebär att totalt 569 personer uteslöts 2007 ur de arbetslöshetskassor som ingått i kartläggningen. 22

23 3.3 Frånkännande Under 2007 fattade 24 arbetslöshetskassor beslut om frånkännande. 427 personer frånkändes ersättning. Flest beslut om frånkännande 23 fattade Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa och IF Metalls arbetslöshetskassa. Ett fåtal arbetslöshetskassor frånkände fler än 20 medlemmar från ersättning under året. Åtta arbetslöshetskassor fattade inga beslut om frånkännande under Majoriteten av arbetslöshetskassorna har kunnat ge exempel på omständigheter som de bedömer leder till ett frånkännande istället för en uteslutning. Den omständighet som har uppgivits av flest arbetslöshetskassor är att den felaktiga utbetalningen varit av mindre omfattning sett till antal utbetalade dagar eller utbetalt belopp. Styrkta sociala eller medicinska skäl har också uppgivits som ett vanligt särskilt skäl som gör att den sökande frånkänns ersättning istället för att bli utesluten. Sju arbetslöshetskassor har hänvisat till sådana skäl. Fall där den sökande inte orsakat den felaktiga utbetalningen eller där den sökande fått felaktig information från någon inblandad myndighet, arbetslöshetskassa eller fackförbund har också angivits som omständigheter som gör att det inte kan bli fråga om uteslutning. Att den sökande utträtt som medlem innan frågan om uteslutning hunnit prövas har påtalats som skäl för frånkännande i några fall. En annan situation där frånkännande kan bli aktuellt istället för uteslutning är enligt fyra arbetslöshetskassor den där den sökande själv informerar arbetslöshetskassan om den felaktiga utbetalningen. Andra omständigheter som har nämnts i enkätsvaren är ärenden där grov vårdslöshet inte kunnat påvisas och dokumenterade språkproblem. En arbetslöshetskassa har uppgivit att en sökande som fått en mindre felaktig utbetalning på grund av slarv blir frånkänd ersättning andra gången samma sak sker. Tredje gången blir han eller hon utesluten ur arbetslöshetskassan. Grund för frånkännande är också när en sökande som har varierande arbetstid endast deklarerat ett fåtal timmar för lite enligt samma arbetslöshetskassa. 23 Förutom Arbetslöshetskassan Alfa 23

24 Tabell 2: Antal frånkända Arbetslöshetskassa Antal frånkända Antal ersättningstagare Akademikernas Erkända Bensinhandlarnas Byggnadsarbetarnas Elektrikernas Farmacitjänstemännens Fastighetsanställdas Finans- och Försäkringsbranschens GS Hamnarbetarnas Handelsanställdas Hotell- och Restauranganställdas IF Metalls Journalisternas Kommunalarbetarnas Ledarnas Livsmedelsarbetarnas Lärarnas Pappersindustriarbetarnas SeA SEKO Skogs- och Lantbrukstjänstemännens SKTF:s Småföretagarnas ST:s Svensk Handels och Arbetsgivarnas Sveriges Arbetares Sveriges Fiskares Säljarnas Teaterverksammas Transportarbetarnas Unionens Totalt personer frånkändes arbetslöshetsersättning vid Arbetslöshetskassan Alfa Det innebär att totalt 633 personer frånkändes arbetslöshetsersättning 2007 vid de arbetslöshetskassor som ingått i kartläggningen. 24

25 Nio arbetslöshetskassor har uppgivit att de under 2007 fattat beslut om frånkännande av ersättningsrätt som innebar att antalet frånkännandedagar översteg eller understeg arbetslöshetskassor har aldrig fattat beslut om kortare eller längre frånkännandeperiod än 130 dagar. Fem arbetslöshetskassor har uppgivit att man använt sig av en längre frånkännandeperiod och 17 sådana beslut fattades under Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa fattade flest beslut om en längre frånkännandeperiod 25 ; 10 stycken. I dessa beslut rör det sig ofta om en fördubbling av antalet frånkännandedagar till 260 dagar. I något fall omfattar frånkännandet en längre period. Anledningen till en längre frånkännandeperiod än 130 dagar var enligt arbetslöshetskassorna att det rört sig om grov vårdslöshet eller bedrägeri, men att den sökande utträtt som medlem innan arbetslöshetskassan kunnat fatta beslut om utträde. Sex arbetslöshetskassor har uppgivit att de har tillämpat en kortare frånkännandeperiod. 13 sådana beslut fattades under Ledarnas arbetslöshetskassa var den kassa som fattade flest beslut om kortare frånkännandeperiod. Antalet dagar varierar mellan 23 och 90, där 65 är det vanligaste. Anledning till kortare frånkännandeperiod är enligt arbetslöshetskassorna oftast styrkta sociala/medicinska skäl eller att ersättning utgått felaktigt med mindre belopp eller för få dagar. Rör det sig om en missuppfattning från den sökandes sida eller om felaktigheterna har upptäckts innan ersättning utgått kan det också enligt arbetslöshetskassorna vara skäl för att förkorta frånkännandeperioden, liksom om det är den sökande själv som påtalar felaktigheten. De fall där det inte är den sökandes fel, till exempel när Försäkringskassan fattar retroaktiva beslut om sjukpenning eller sjukersättning, kan också vara aktuella för en kortare frånkännandeperiod enligt en arbetslöshetskassa. En annan arbetslöshetskassa har förkortat frånkännandeperioden när den sökande har utträtt som medlem i arbetslöshetskassan innan utredning om frånkännande/uteslutning påbörjats. Drygt hälften av arbetslöshetskassorna har uppgivit att ingen av de medlemmar som frånkändes ersättning under 2006 erhöll arbetslöshetsersättning under Fyra arbetslöshetskassor har uppgivit att det inte är 25 Förutom Arbetslöshetskassan Alfa 25

26 möjligt att ta fram uppgifter om detta. De återstående tio arbetslöshetskassorna har beviljat medlemmar som frånkändes ersättning under 2006 ersättning under Hos SKTF:s arbetslöshetskassa erhöll hälften av de frånkända medlemmarna arbetslöshetsersättning ett år senare. Hos övriga arbetslöshetskassor varierar andelen mellan 10 och 30 procent. Dessa siffror ska jämföras med antalet uteslutna som erhöll ersättning året efter uteslutning (se ovan). Ersättning året efter ett frånkännande är något vanligare. Detta kan tyda på att det är lättare att återkomma till arbetslöshetsförsäkringen efter ett frånkännande än efter en uteslutning. 4 Annan lagstiftning 4.1 Rutiner för annan lagstiftning Enligt bidragsbrottslagen har arbetslöshetskassorna en skyldighet att polisanmäla misstänkta bidragsbrott. Av enkätsvaren framgår att det är styrelsen som fattar beslut om att göra en polisanmälan vid nästan samtliga arbetslöshetskassor. Ett fåtal arbetslöshetskassor har svarat att kassaföreståndaren eller särskilda omprövare kan fatta beslut om att göra polisanmälan. Förberedelserna för och utredningen av förhållanden som kan leda till polisanmälan hanteras enligt svaren antingen av kassaföreståndaren eller av handläggare och/eller omprövare. Samtliga arbetslöshetskassor har svarat att beslut om polisanmälan fattas i samband med beslut om uteslutning eller frånkännande. Tiden från det att en omständighet som leder till polisanmälan upptäcks till dess att anmälan görs varierar kraftigt mellan de olika arbetslöshetskassorna. Åtta arbetslöshetskassor har svarat att det tar upp till en månad från upptäckt till dess anmälan görs. Tolv arbetslöshetskassor har svarat att det tar mellan en och tre månader. Tio arbetslöshetskassor har svarat att det tar mellan tre och sex månader och en arbetslöshetskassa har sagt att det tar mer än sex månader. På frågan om arbetslöshetskassans rutiner kring polisanmälan har tio arbetslöshetskassor svarat att rutinerna har ändrats i och med att bidragsbrottslagen och därmed anmälningsskyldighet infördes. I de fall polisanmälan sker svarar en majoritet av arbetslöshetskassorna att arbetslöshetskassan får återkoppling av polis eller åklagare när anmälan görs. Några arbetslöshetskassor har uppgivit att utredningen ofta läggs ner. 26

27 Tabell 3: Antal polisanmälda Arbetslöshetskassa Antal polisanmälda Antal ersättningstagare Akademikernas Erkända Bensinhandlarnas Byggnadsarbetarnas Elektrikernas Farmacitjänstemännens Fastighetsanställdas Finans- och Försäkringsbranschens GS Hamnarbetarnas Handelsanställdas Hotell- och Restauranganställdas IF Metalls Journalisternas Kommunalarbetarnas Ledarnas Livsmedelsarbetarnas Lärarnas Pappersindustriarbetarnas SeA SEKO Skogs- och Lantbrukstjänstemännens SKTF:s Småföretagarnas ST:s Svensk Handels och Arbetsgivarnas Sveriges Arbetares Sveriges Fiskares Säljarnas Teaterverksammas Transportarbetarnas Unionens Totalt Arbetslöshetskassan Alfa polisanmälde 204 personer Det innebär att totalt 608 personer polisanmäldes 2007 vid de arbetslöshetskassor som ingått i kartläggningen. 27

28 Under 2007 gjordes sammanlagt 404 polisanmälningar av arbetslöshetskassorna. Flest polisanmälningar 27, 99 stycken, svarar Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa för. En majoritet av arbetslöshetskassorna har polisanmält färre än tio personer var under Åtta arbetslöshetskassor har inte gjort någon polisanmälan under Nio arbetslöshetskassor har hänvisat till bidragsbrottslagen och elva till misstänkt brott som skäl för polisanmälan. Exemplen rör urkundsförfalskning eller dubbla bidrag. Sex arbetslöshetskassor har uppgivit att sökande som bedöms medvetet ha lämnat felaktiga uppgifter polisanmäls. Ytterligare sju har uppgivit att polisanmälan görs för sökande som lämnat felaktiga uppgifter av grov vårdslöshet. I fråga om felaktiga uppgifter på grund av grov vårdslöshet har dock tre arbetslöshetskassor uppgivit att man gör en polisanmälan endast i de fall där den felaktigt utbetalade ersättning uppgår till minst kronor. Någon arbetslöshetskassa har uppgivit att polisanmälan görs i det fall en sökande tagit ut semester och behållit sin arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassan Alfa och SKTF:s arbetslöshetskassa har vid intervjuerna uppgivit att underrättelser från andra myndigheter har ökat något sedan lagen om underrättelseskyldighet trädde i kraft i juni tidigare i år. Det är i första hand Skatteverket som underrättat vid båda arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetskassorna besvarade även frågorna om hur många av dem som uteslutits eller frånkänts ersättning 2007 som polisanmälts. Totalt hade 376 av de personer som uteslutits eller frånkänts ersättning 2007 polisanmälts. Det innebär att samtliga polisanmälningar inte härrör ur ett ärende som rör uteslutning eller frånkännande. I tabell 4 sätts antalet polisanmälda av uteslutna/frånkända i relation till antalet uteslutna/frånkända. Samtidigt leder ungefär 40 procent av de händelser som leder till uteslutning och frånkännande till polisanmälan. Det finns en mycket stor variation mellan arbetslöshetskassorna i detta avseende. Sex arbetslöshetskassor har polisanmält i en mycket stor andel av fallen 80 procent eller mer. Tre har polisanmält fler personer än vad som uteslutits eller frånkänts ersättning. Sex andra arbetslöshetskassor har gjort en polisanmälan i liten utsträckning 20 procent eller mindre. 27 Förutom Arbetslöshetskassan Alfa 28

29 Tabell 4: Andel polisanmälda av antalet uteslutna och frånkända Antal polisanmälda av uteslutna och frånkända Antal uteslutna och frånkända Andel polisanmälda av uteslutna och frånkända Arbetslöshetskassa Akademikernas Erkända % Bensinhandlarnas 0 0 0% Byggnadsarbetarnas % Elektrikernas 0 0 0% Farmacitjänstemännens 0 0 0% Fastighetsanställdas % Finans- och Försäkringsbranschens % GS % Hamnarbetarnas 0 0 0% Handelsanställdas % Hotell- och Restauranganställdas % IF Metalls % Journalisternas 0 1 0% Kommunalarbetarnas % Ledarnas % Livsmedelsarbetarnas % Lärarnas % Pappersindustriarbetarnas % SeA % SEKO % Skogs- och Lantbrukstjänstemännens 0 1 0% SKTF:s % Småföretagarnas % ST:s % Svensk Handels och Arbetsgivarnas % Sveriges Arbetares 0 2 0% Sveriges Fiskares 0 0 0% Säljarnas 0 0 0% Teaterverksammas 0 3 0% Transportarbetarnas % Unionens % Totalt % 28 Siffrorna från Arbetslöshetskassan Alfa är inte jämförbara på denna punkt. 29

30 5 Sammanfattande kommentarer Hantering av ärenden som rör uteslutning, frånkännande och polisanmälan varierar kraftigt mellan arbetslöshetskassorna. Skillnaderna finns i rutiner för handläggningen, såsom vilken funktion på arbetslöshetskassan som handlägger ärendena, i hur lång tid det tar att hantera ett ärende från upptäckt till beslut och i kontrollen av tidigare uteslutning och frånkännande då den sökande byter kassatillhörighet. Det finns också skillnader när det gäller vilket tidpunkt uteslutningen gäller ifrån. Ett fåtal arbetslöshetskassor utgår från datumet då omständigheten som leder till uteslutning kom till arbetslöshetskassans kännedom. Majoriteten av arbetslöshetskassorna utgår från det datum då kassastyrelsen fattar beslut om uteslutning. Även då det gäller bedömning av ärenden skiljer sig arbetslöshetskassorna åt. Majoriteten av arbetslöshetskassorna har uppgivit att lämnande av oriktiga uppgifter i sig kan vara skäl för uteslutning. Tre arbetslöshetskassor har uppgivit att ersättning ska ha utgått för att uteslutning ska vara aktuellt och fem andra arbetslöshetskassor har uppgivit att det krävs uppsåt från den sökandes sida för att denne ska uteslutas. Exempel på omständigheter som enligt arbetslöshetskassorna kan leda till uteslutning är att sökande erhållit ersättning från olika välfärdsystem samtidigt, drivit eget företag eller studerat jämsides med arbetslöshetsersättningen. Större delen av arbetslöshetskassorna har uppgivit att frånkännande kan komma i fråga om den felaktighet som har legat till grund för utredningen rör ett mindre belopp eller ett fåtal ersättningsdagar. Sociala och medicinska skäl anges också som exempel, liksom att den sökande fått felaktig information. Nio arbetslöshetskassor har använt ett annat antal frånkännandedagar än de 130 som anges som minimum i lagtexten. Av dessa är en längre frånkännandeperiod något vanligare än en kortare. Även då det gäller polisanmälan finns stora skillnader mellan arbetslöshetskassorna. 40 procent av de personer som uteslutits eller frånkänts ersättning polisanmäls. Denna andel varierar kraftigt mellan arbetslöshetskassorna. Skillnaden i hur många ärenden rörande uteslutning och frånkännande, eller i polisanmälningar, arbetslöshetskassorna hanterar kan inte förklaras av antalet ersättningstagare. Arbetslöshetskassor med många ersättningstagare finns representerade både bland 30

31 de arbetslöshetskassor som fattar många beslut om sanktion och bland dem som fattar få beslut. Kartläggningen visar att det finns stora variationer i hanteringen av ärenden som rör uteslutning, frånkännande och polisanmälan. Det kan vara en konsekvens av att dessa frågor lämnats stort tolkningsutrymme i lagtexten. Sanktionerna uteslutning och frånkännande rör en väldigt liten andel av det totala antalet ersättningstagare i arbetslöshetsförsäkringen. Likabehandling i frågan råder emellertid inte, och det tyder på att dessa frågor är utvecklingsområden i arbetslöshetsförsäkringen. IAF:s åtgärder I en redogörelse till regeringen i januari 2009 om kontrollen av arbetslöshetsförsäkringen lyfte IAF tre frågor rörande uteslutning och frånkännande som framkommit i denna kartläggning: 1. Vilken arbetslöshetskassa som är behörig att fatta sanktionsbeslut i de fall där en medlem har lämnat arbetslöshetskassan innan sanktionsbeslutet har kunnat aktualiseras och gått med i en ny arbetslöshetskassa 2. Tydligare kriterier för differentiering av frånkända ersättningsdagar 3. Klargörande av hur frånkännandedagarna ska läggas ut 29 Under kommande år kommer ärenden rörande uteslutning, frånkännande och polisanmälan att granskas inom ramen för myndighetens löpande ärendegranskning. IAF utvecklar föreskrifter och kommentarer på området i arbetet med att omarbeta regelböckerna för arbetslöshetskassor. 29 Regeringsuppdrag att analysera och redogöra för hur kontrollen över arbetslöshetsförsäkringen fungerar, IAF 2008/1827 M0, sidan 11 31

32 Bilaga 1: Enkätfrågor rörande uteslutning, frånkännande och polisanmälan Avsikten med nedanstående frågor är att kartlägga arbetslöshetskassans rutiner för och hantering av uteslutning, frånkännande och polisanmälan. För att få ett gediget underlag i denna kartläggning ombeds ni att beskriva så utförligt som möjligt hur dessa ärenden hanteras på er arbetslöshetskassa. Statistik 1. Hur många polisanmälningar gjorde er arbetslöshetskassa under 2007? 2. Hur många beslut om uteslutning fattade er arbetslöshetskassa 2007? (Utgå från beslutsdatum för sanktionen) (a) Hur många av dem som uteslöts under 2007 uteslöts på grund av arbete utanför er arbetslöshetskassas verksamhetsområde? (b) Hur många av dem som uteslöts under 2007 polisanmäldes? (c) Hur många av dem som uteslutits under 2006 erhöll ersättning från er arbetslöshetskassa under 2007? (Ange antalet i relation till det totala antalet uteslutna under 2006) 3. Hur många beslut om frånkännande fattade er arbetslöshetskassa 2007? (Utgå från beslutsdatum för sanktionen) (a) Hur många av dem som frånkändes arbetslöshetsersättning under 2007 polisanmäldes? (b) Hur många av dem som frånkänts arbetslöshetsersättning under 2006 erhöll ersättning från er arbetslöshetskassa under 2007? (Ange antalet i relation till det totala antalet frånkända under 2006) 32