Kvartalsrapport 3, 2006

Transkript

1 :18 Kvartalsrapport 3, 2006 Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade

2 2

3 I regleringsbrevet för 2006 (N2005/9987/A N2005/10090/BS) ger regeringen IAF i uppgift att kvartalsvis redovisa: a) antalet utförsäkrade, b) antalet meddelanden från arbetsförmedlingen om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning och hur många av dessa meddelanden som leder till beslut från arbetslöshetskassan om nedsättning eller andra sanktioner. Denna rapport utgör IAF:s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats inom IAF av Esat Aydin och Jessica Idbrant. Ansvarig chef är Bo Lundgren. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: iaf@iaf.se 3

4 Innehåll Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt... 6 Sammanfattning... 6 Om data i detta avsnitt... 7 Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt... 7 Orsaker till underrättelser... 8 Underrättelser relaterat till antal ersättningstagare i respektive län... 9 Underrättelser relaterat till antal ersättningstagare i respektive arbetslöshetskassa Underrättelser fördelade på kön och ålder Beslut med anledning av underrättelser Sammanfattning Om data i detta avsnitt Underrättelser som återkallas av arbetsförmedlingen respektive inte mottagits av arbetslöshetskassa Underrättelser som har behandlats av arbetslöshetskassa Fördelning på typ av beslut Den enskilde får behålla sin ersättning Nedsättning av ersättning Avstängning tills vidare Tidsbegränsat avstängning Omprövning av sanktionsbeslut Sanktionsgrad fördelat på arbetslöshetskassa Sanktionsgrad fördelat på länsarbetsnämnder Sanktionsgrad fördelat på kön Omprövning av arbetslöshetskassornas beslut Utförsäkrade Sammanfattning Utförsäkrad Om data i detta avsnitt Utförsäkrade under första kvartalet Ej utförsäkrade under första kvartalet Utförsäkrade fördelade på kön och ålder Utförsäkrade fördelade på a-kassor och kön

5 5

6 Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Sammanfattning Under de första åren på 2000-talet fram till och med 2005 ökade antalet underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt från arbetsförmedling till arbetslöshetskassa. Från slutet av 2005 stagnerade denna utveckling och antalet underrättelser minskade istället något under det första halvåret Antalet underrättelser minskade från det första halvåret 2005 till första halvåret 2006, en minskning på cirka åtta procent som därmed bekräftar ett trendbrott i detta avseende. I relation till antal ersättningstagare rör det sig emellertid om en marginell minskning. Antalet underrättelser per ersättningstagare minskade från 11,2 under första halvåret 2005 till 11,0 under motsvarande period Inom nio länsarbetsnämnder ökade antalet underrättelser per ersättningstagare men minskade i 12. Spridningen mellan länen är fortfarande stor. I fem län översteg antalet underrättelser per 1000 ersättningstagare 15, medan antalet i sex län låg mellan 10 och 15. I tre län lämnades mindre än fem underrättelser per 1000 ersättningstagare. Skillnaderna mellan länen torde bero på marknadsfaktorer och slumpmässiga avvikelser men enligt IAF:s bedömning även till väsentlig del på olika praxis och tillämpning vid arbetsförmedlingarna beträffande kontroll av ersättningsreglerna. Bilden är oenhetlig även vad gäller underrättelsernas fördelning på ersättningstagare i olika arbetslöshetskassor. Sex arbetslöshetskassor mottog mer än 12 underrättelser per ersättningstagare medan sju kassor fick mindre än sex underrättelser. Frekvensen underrättelser är en indikator på hur aktivt arbetsförmedlingen arbetar med sin uppgift att kontrollera att de arbetssökande efterlever regelsystemet inom arbetslöshetsförsäkringen. Även om det inte är möjligt för arbetsförmedlingen att välja bort kontrollen av ersättningsvillkoren påverkar arbetsförmedlingens arbete med andra delar av sitt uppdrag hur noggrant denna uppgift utförs. En minskning av hur frekvent arbetsförmedlingen lämnar underrättelser skulle även kunna bero på att arbetsförmedlingen genom sitt arbetssätt bidrar till en bättre efterlevnad av reglerna från de arbetssökande. 6

7 En mer detaljerad analys i dessa avseenden ligger dock utanför ramen för denna kvartalsrapport. Om data i detta avsnitt Från och med januari 2004 är uppgifterna i detta avsnitt hämtade ur arbetsförmedlingarnas sökanderegister AIS. Uppgifterna lämnas månadsvis av AMS på begäran av IAF. Den 1 maj 2006 gick Industrifackets och Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassor samman och bildade IF Metalls arbetslöshetskassa. För att uppgifter fördelade på arbetslöshetskassa ska vara jämförbara över tiden redovisas även tidigare uppgifter avseende Industrifackets och Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassor sammanslagna. Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Diagram1: Antal underrättelser om ifrågasatt rätt till ersättning lämnade under första halvåret Antalet underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt, som under större delen av 1990-talet varit relativt få, fortsatte även under det tidiga 2000-talet att ligga förhållandevis lågt. Det fanns en tydlig koppling till den kraftigt försämrade efterfrågan på arbetskraft under 90-talet och framåt, vilket påtagligt ändrade förutsättningarna för arbetsförmedlingarnas uppdrag. Från och med 2000 har antalet underrättelser ökat år för år fram till IAF kan emellertid konstatera att utvecklingen med ökade underrättelser har stannat av under det första halvåret Trendbrottet illustreras av en nedgång i antalet underrättelser på närmare åtta procent jämfört med första halvåret

8 Orsaker till underrättelser Arbetsförmedlingen skall kontrollera att de som söker arbetslöshetsersättning står till arbetsmarknadens förfogande på det sätt som anges i lag och förordning om arbetslöshetsförsäkringen samt föreskrifter om lämpligt arbete. I situationer där arbetsförmedlingen bedömer att det finns skäl att närmare pröva den arbetssökandes rätt till ersättning skall arbetsförmedlingen enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten underrätta arbetslöshetskassan om dessa förhållanden. Detta gör arbetsförmedlingen genom att lämna underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt till arbetslöshetskassan. Från februari 2005 anger arbetsförmedlingen följande orsaker för att underrätta arbetslöshetskassan: 1. Sökanden avvisar ett erbjudande om lämpligt arbete 2. Sökanden avvisar anvisning till lämpligt arbetsmarknadspolitiskt program 3. Sökanden medverkar inte till upprättande av en handlingsplan 1 4. Annan orsak 2 5. Sökanden har inte sökt anvisat lämpligt arbete Vi begränsar oss här till att jämföra uppgifter för första halvåret 2005 med samma period Antal underrättelser som berodde på att ersättningstagaren avvisat ett erbjudande om arbete (orsak 1) minskade från 381 till 366 medan antalet underrättelser som berodde på att sökanden inte sökt ett anvisat arbete (orsak 5) har minskat från 632 till 484. Under det andra kvartalet 2006 utgjorde dessa två orsaker 36 procent av samtliga underrättelser. Det var samma andel som motsvarande period Antal underrättelser som berodde på att ersättningstagaren avvisat ett erbjudande från arbetsförmedlingen om ett arbetsmarknadspolitiskt program (orsak 2) minskade 1 Hänvisar till kraven i Lag om arbetslöshetsförsäkring 9 p 4 2 Hänvisar till kraven i Lag om arbetslöshetsförsäkring 9 övriga punkter. Innebörden är att arbetsförmedlingen bedömer att den enskilde inte står till arbetsmarknadens förfogande eller inte är aktivt arbetssökande på det sätt som krävs i försäkringen. 3 Eftersom uppdelningen på orsakerna 1 och 5 ännu inte var genomförd januari 2005 har underrättelserna av orsak 1 här fördelats på orsak 1 och 5 på samma sätt som i genomsnitt för februari och mars

9 från 240 under andra kvartalet 2005 till 225 motsvarande kvartal Andelen underrättelser som lämnades av denna orsak utgjorde cirka nio procent av samtliga underrättelser under kvartal två Diagram 2: Orsak till de underrättelser som lämnades kvartal respektive Kvartal Kvartal Avvisat arbete 2-Program 3-Handlingsplan 4-Annan 5-Ej sökt anvisat arbete Antal underrättelser som beror på att den sökande inte medverkat till att upprätta en handlingsplan (orsak 3) minskade kraftigt från 73 under kvartal till 23 under kvartal Kvartal utgjorde dessa endast en procent av samtliga underrättelser. Antal underrättelser som beror på att ersättningstagare inte ansågs vara aktivt arbetssökande eller inte ansågs stå till arbetsmarknadens förfogande på det sätt regelsystemet kräver (orsak 4) minskade från till 1 295, en minskning på cirka 12 procent. Dessa underrättelser utgör nu 54 procent av samtliga underrättelser och är alltså den dominerande orsaken till arbetsförmedlingens underrättelser. Underrättelser relaterat till antal ersättningstagare i respektive län För att kunna jämföra länen när det gäller nivå och förändring av antalet underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt har vi genomgående valt att beräkna antalet underrättelser per ersättningstagare För att begränsa betydelsen av slumpmässiga variationer har vi vidare valt att jämföra underrättelser under första halvåret 2005 respektive

10 Tabell 1: Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt per 1000 ersättningstagare, första halvåret 2005 respektive Län 1:a halvåret 2005 Antal 1:a halvåret 2006 Per ersättningstagare 1:a halvåret :a halvåret 2006 Blekinge ,1 10,5 Dalarna ,2 6,5 Gotland ,6 10,3 Gävleborg ,2 13,4 Halland ,9 4,2 Jämtland ,2 3,4 Jönköping ,5 12,4 Kalmar ,8 17,2 Kronoberg ,7 14 Norrbotten ,5 12,2 Skåne ,2 11,4 Stockholm ,8 18,5 Södermanland ,1 3,9 Uppsala ,2 Värmland ,1 Västerbotten ,4 8,6 Västernorrland ,8 4 Västmanland ,1 8,8 Västra Götaland ,8 8,3 Örebro ,5 6,4 Östergötland ,4 6,5 Hela riket ,2 11,0 Under första halvåret 2006 minskade antalet underrättelser i riket åtta procent i jämförelse med samma period Även antalet ersättningstagare minskade emellertid och minskningen av antalet underrättelser per 1000 ersättningstagare blev därmed marginell, från 11,2 till 11,0. Förändringarna varierade dock liksom tidigare kraftigt från län till län. Antalet underrättelser per ersättningstagare minskade i 12 län, medan det i nio län ökade i varierande grad. Under första halvåret 2006 var det arbetsförmedlingarna i Kalmar, Stockholms, Uppsala och Värmlands län som lämnade relativt sett flest underrättelser. I Kalmar och Uppsala län ökade antalet underrättelser kraftigt jämfört med första halvåret Förutom i dessa två län ökade antalet underrättelser i ytterligare sju län. Gotland och Gävleborg är de län som i detta avseende har ökat antalet underrättelser mest och antalet underrättelser per 1000 ersättningstagare i Gävleborg ligger därmed högre än riksgenomsnittet. I Kronobergs län minskade frekven 4 Ett fåtal underrättelser har lämnats vid Af Kultur samt Af Sjöfart och är därmed inte redovisade i denna tabell. 10

11 sen underrättelser kraftigt men ligger fortfarande högre än riksgenomsnittet. Jämtlands och Södermanlands län har med 3,4 respektive 3,9 underrättelser per ersättningstagare den lägsta frekvensen underrättelser. En viss variation i benägenheten att lämna underrättelser om ifrågasatt rätt till ersättning är rimlig. Detta bland annat på grund av regionala skillnader i efterfrågan på arbetskraft, sammansättningen av arbetssökande samt slumpmässiga variationer när det gäller uppkomsten av situationer som kan ge upphov till underrättelser. Diagram 3: Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt per ersättningstagare, första halvåret 2005 respektive Stockholm Uppsala Kalmar Värmland Kronoberg Gävleborg Jönköping Norrbotten Skåne Blekinge Gotland Västmanland Västerbotten Västra Götaland Dalarna Östergötland Örebro Halland Västernorrland 1:a halvåret :a halvåret 2006 Södermanland Jämtland Hela riket IAF bedömer dock att en avgörande orsak till de stora och bestående skillnaderna mellan länen är arbetsförmedlingarnas tillämpning av ersättningsreglerna och benägenhet att prioritera arbetet med att kontrollera att de arbetssökande uppfyller villkoren för att uppbära arbets 11

12 löshetsersättning samt hur konsekventa de är när det gäller att rapportera sina iakttagelser till kassorna. Det finns dock även andra omständigheter som kan förklara i varje fall delar av variationen i detta avseende. Om arbetsförmedlingen utvecklar ett arbetssätt där de sökande redan från början får tydlig information om villkoren för att erhålla arbetslöshetsersättning och Af är mer konsekvent i sin uppföljning av detta så torde det kunna medverka till att det uppkommer färre situationer där arbetsförmedlingen får anledning att underrätta arbetslöshetskassorna. En närmare analys av olika faktorers relativa betydelse för att förklara variationerna i antalet underrättelser ligger emellertid utanför denna kvartalsrapport. Underrättelser relaterat till antal ersättningstagare i respektive arbetslöshetskassa Betydande skillnader förekommer även mellan hur vanligt det är att ersättningstagare i olika arbetslöshetskassor blir föremål för underrättelser från arbetsförmedlingen som ifrågasätter rätten till arbetslöshetsersättning. Det genomsnittliga antalet underrättelser per 1000 ersättningstagare minskade från 11,3 5 under första halvåret 2005 till 11,0 under Den oenhetliga utvecklingen illustreras här av att frekvensen underrättelser minskade för 16 kassor medan den ökade för de övriga 20 kassorna. Under den aktuella perioden är det ersättningstagare hos Alfakassan samt Elektrikernas, Fastighetsanställdas och Industrifacket Metalls arbetslöshetskassor som relativt sett fått flest underrättelser. Det relativt sett höga antalet underrättelser för ersättningstagare vid Alfakassan torde till stor del förklaras av den stora andelen ungdomar inom Alfakassan. Ungdomar blir som vi redovisar i nästa avsnitt av denna rapport föremål för underrättelser i väsentligt högre omfattning än äldre ersättningstagare. 5 Skillnaden jämfört med den siffra på 11,2 som redovisats tidigare i denna rapport har beräkningstekniska orsaker. Den som vill veta mer om detta ber vi kontakta IAF. 12

13 Tabell 2: Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt samt antal per 1000 ersättningstagare. Första halvåret 2005 respektive Antal underrättelser Per ersättningstagare Arbetslöshetskassa 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret :a halvåret 2006 Akademikernas erkända ,6 7,4 Alfa ,8 18 Bensinhandlarnas 3 4 8,3 11,2 Byggnadsarbetarnas ,7 8,8 Elektrikernas ,6 15,7 Farmacitjänstemännens 1 1 4,7 4 Fastighetsanställdas ,7 15,5 Finans- och Försäkringsbranschens ,7 11,7 Grafiska arbetarnas ,9 6,9 Hamnarbetarnas 1 2 4,3 9,2 Handelsanställdas ,9 9 Hotell- och Restauranganställdas ,3 11,8 HTFs ,8 7,9 Industrifacket Metall ,6 13,2 Journalisternas 2 6 1,4 4,6 Kommunalarbetarnas ,2 11,7 Kommunaltjänstemännens ,7 Ledarnas ,3 6,2 Livsmedelsarbetarnas ,5 12,8 Lärarnas ,6 Musikernas ,5 Målarnas ,3 Pappersindustriarbetarnas ,2 10,3 SeA ,4 9,8 Service och kommunikation ,1 8,6 Sifs ,1 6,5 Skogs-och Lantbrukstjänstemännens ,2 5,5 Skogs- och Träfackets ,8 10,6 Småföretagarnas ,1 12,2 ST:s ,1 8,7 Svensk Handels och Arbetsgivarnas ,8 9,9 Sveriges arbetares ,8 10,6 Sveriges fiskares ,8 Säljarnas ,5 Teaterverksammas 9 8 3,5 3,3 Transportarbetarnas ,6 11,3 Hela riket ,3 11,0 Det föreligger här tydliga skillnader mellan hur vanligt det är för olika ersättningstagare att bli föremål för underrättelser. Skillnaderna mellan arbetslöshetskassorna antyder att detta har en koppling till inom vilket yrkesområde den sökande har arbetat och sannolikt söker arbete. Generellt sett är det vanligare med underrättelser för ersättningstagare inom de traditionella arbetarkassorna och inom arbetslöshetskassor för egenföretagare än vad det är för ersättningstagare inom tjänstemannakassor. Ersätt 13

14 ningstagare anslutna till kulturarbetarkassor blir i väsentligt mindre omfattning föremål för underrättelser. Det bör samtidigt påpekas att det generellt sett är mycket få ersättningstagare oavsett kassatillhörighet som blir föremål för en kontroll som leder till att arbetsförmedlingen underrättar arbetslöshetskassan. Diagram4: Antal underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt per ersättningstagare, första halvåret 2005 respektive Alfa Elektrikernas Fastighetsanställdas Industrifacket Metall Livsmedelsarbetarnas Småföretagarnas Hotell- och Restauranganställdas Kommunalarbetarnas Finans- och Försäkringsbranschens Transportarbetarnas Målarnas Bensinhandlarnas Lärarnas Skogs- och Träfackets Sveriges arbetares Pappersindustriarbetarnas Svensk Handels och Arbetsgivarnas SeA Hamnarbetarnas Handelsanställdas Byggnadsarbetarnas ST:s Service och kommunikation HTFs Kommunaltjänstemännens Akademikernas erkända Grafiska arbetarnas Sifs Ledarnas Säljarnas Skogs- och Lantbrukstjänstemännens Journalisternas Musikernas 1:a halvåret 2005 Farmacitjänstemännens 1:a halvåret 2006 Teaterverksammas Sveriges fiskares Hela riket De skillnader som beskrivs ovan har varit tämligen stabila över tid. Förutom olika marknadsförutsättningar för 14

15 olika yrkeskategorier skulle skillnaderna kunna bero på hur väl olika ersättningstagare uppfyller kraven på arbetssökande som finns i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Men de skulle även kunna bero på skillnader i hur arbetsförmedlingen kontrollerar efterlevnaden av reglerna och skillnader i benägenheten att i form av underrättelser rapportera iakttagelser till arbetslöshetskassan. En närmare analys av orsakerna till dessa skillnader faller utanför denna redovisning. Frågan om en eventuell olika behandling av olika kategorier av arbetssökande kommer dock att bli föremål för en senare studie av IAF. Underrättelser fördelade på kön och ålder Det finns ett tydligt samband mellan ålder och hur vanligt det är att man blir föremål för underrättelser till arbetslöshetskassa. Vid en jämförelse mellan åldersgrupper är det uppenbart att arbetsförmedlingen i klart högre omfattning lämnar underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätten för unga arbetssökande. Andelen arbetssökande som blir föremål för underrättelser sjunker med stigande ålder. Detta gäller för såväl kvinnor som män. Tabell 3: Antal underrättelser samt antal per ersättningstagare första halvåret 2005 respektive Antal Per ersättningstagare 1:a halvåret 2005 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt ,2 19,5 16, ,1 13,4 11, ,6 8,7 8,6 Totalt ,6 13,4 11,3 1:a halvåret ,9 19, , ,2 7,7 8,4 Totalt ,6 12,8 11,1 I relation till antalet ersättningstagare är det vanligare att arbetsförmedlingens underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt avser män. Detta förklaras till stor del av att en större andel av kvinnorna har deltidsarbete och uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen endast för en del av varje vecka. Andra studier av IAF visar att arbetssökande som arbetar deltid inte blir föremål för kontroll i samma utsträckning som heltidsarbetslösa trots att arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bevaka detta. Det är bland annat väsentligt mindre vanligt att deltidsarbetslösa anvisas till arbete. Det finns även mycket 15

16 som talar för att arbetsförmedlingen inte på samma sätt ställer krav på och följer upp att deltidsarbetslösa aktivt söker arbete. Från första halvåret 2005 till 2006 minskade antalet underrättelser per ersättningstagare tämligen kraftigt bland kvinnor under 25 men ökade något bland kvinnor över den åldern. Bland män var frekvensen underrättelser oförändrad för ungdomar under 25 men minskade för män över den åldern och i synnerhet bland män över 54 år. 16

17 Beslut med anledning av underrättelser Sammanfattning Arbetsförmedlingarna lämnade totalt 4416 underrättelser under det andra halvåret Av dessa var det 362 eller drygt åtta procent som antingen återkallades av arbetsförmedlingen eller som berörd arbetslöshetskassa uppger att man inte har mottagit. Hit hör dessutom de 31 ärenden som inkommit till en kassa i vilken personen ej var medlem. I 24 procent av de ärenden som har behandlats av arbetslöshetskassan ställde den arbetssökande inga anspråk på ersättning vid tillfället för underrättelsen. Det var fyra procentenheter mer än andra halvåret Av de ärenden där arbetslöshetskassan fattade ett beslut ledde 87 procent till beslut om sanktion mot den enskilde ersättningstagaren. Det var samma andel som andra halvåret procent av sanktionsbesluten innebar att ersättningen under bestämd tid minskade med 25 eller 50 procent. Ungefär hälften av sanktionsbesluten innebar att ersättningen upphörde tills vidare till följd av att den sökande inte uppfyllde de grundläggande villkoren för att få arbetslöshetsersättningen. Andelen underrättelser som ledde till beslut om sanktion för den enskilde varierar mellan arbetslöshetskassorna. För att i någon mån begränsa betydelsen av slumpmässiga variationer omfattar jämförelsen här endast de 20 kassor som fattat beslut i 20 ärenden eller fler. Bland dessa varierar sanktionsgraden från 59 procent för arbetslöshetskassan SeA till 95 procent för Metallindustriarbetarnas. Det förekommer så stora skillnader mellan kassorna ifråga om sanktionsgrad att det torde finnas anledning för en närmare analys om orsakerna därtill. En sådan ligger dock utanför ramen för denna kvartalsrapport. Det existerar även indikationer på varierande kvalitet i arbetsförmedlingarnas hantering av underrättelser. Detta illustreras närmast av de skillnader som finns mellan länsarbetsnämnderna. Andelen underrättelser som återkallas eller inte når arbetslöshetskassorna varierar här från noll till 18 procent. Andelen där det saknas anspråk på ersättning varierar mellan 12 och 31 procent. I ärenden med beslut om sanktion varierar resultatet mellan 100 procent i Jämtland till 78 procent i Blekinge län. 17

18 Om data i detta avsnitt Redovisningen i denna del omfattar i första hand underrättelser lämnade under fjärde kvartalet Inför kvartalsrapporterna uppmanar IAF kassorna att redovisa sina beslut avseende underrättelser t.o.m. perioden för aktuell redovisning. När denna rapport skrivs finns fullständiga uppgifter om dessa ärenden för hela år 2004 och nästan hela Ännu saknas det dock information om arbetslöshetskassornas beslut för 1,2 procent av de underrättelser som lämnades av arbetsförmedlingarna under kvartal fyra Underrättelser som återkallas av arbetsförmedlingen respektive inte mottagits av arbetslöshetskassa Under det fjärde kvartalet 2005 registrerade arbetsförmedlingen i sitt sökanderegister 168 ärenden gällande ifrågasatt rätt till ersättning som därefter inte, enligt kassans uppgift, har mottagits av berörd arbetslöshetskassa. Detta att jämföra med 30 ärenden där arbetsförmedlingen formellt har återkallat underrättelsen. Det relativt stora antalet ärenden som förefaller försvinna på vägen tyder på brister i hanteringen 6. Till detta kommer 19 ärenden som skickas till fel arbetslöshetskassa. Någon ytterligare information om vad som hänt i dessa ärenden har IAF inte tillgång till. Det kan röra sig om personer som inte uppburit ersättning från någon kassa. Men det kan även vara ärenden där arbetsförmedlingen inte fått information om att underrättelsen skickats fel eller där arbetsförmedlingen av annat skäl inte skickat underrättelsen vidare till rätt arbetslöshetskassa. Tabell 4: Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som inte har behandlats av arbetslöshetskassorna, Alla under- Återkallade av Ej mottagits Ej med-lem i Andel utan Kvartal rättelser af enligt kassan kassan Beslut ej fattat beslut Kv ,0% Kv ,0% Kv ,0% Kv ,0% Kv ,0% Kv ,0% Kv ,1% Kv ,2% 6 För en närmare redovisning av denna problematik se Fakta-PM 2:2006 på IAF:s webbplats: 18

19 Underrättelser som har behandlats av arbetslöshetskassa Av de underrättelser som arbetslöshetskassorna behandlat under fjärde kvartalet 2005 avsåg 19 procent ärenden där den enskilde inte gjorde anspråk på arbetslöshetsersättning vid tidpunkten för den händelse som låg till grund för arbetsförmedlingens underrättelse 7. I dessa fall har kassan ingen anledning att fatta ett beslut om vare sig sanktion eller tillerkännande. Däremot måste ärendet bli föremål för framtida bevakning av kassan i den händelse att personen senare kommer att göra anspråk på ersättning för den aktuella tidsperioden. Vi kan konstatera att av de ärenden där sökanden till att börja med inte hade sökt ersättning är det 102 ärenden under kvartal 4 och sammanlagt 323 ärenden för hela 2005 där arbetslöshetskassan senare har gjort en sakprövning om ersättningsrätten med anledning av den tidigare lämnade underrättelsen. Andelen av dessa ärenden som ledde till en sanktion för den enskilde uppgick till i genomsnitt 87 procent, d.v.s. ungefär samma andel som för övriga ärenden. I nedanstående sammanställning finns dessa ärenden redovisade som sanktionsbeslut. Tabell 5: Resultat avseende underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt. Ärenden som har behandlats av arbetslöshetskassa, Andel ej Ej ersättnings ersättnings-s Sanktionsbesl Ersättning Andel med Kvartal Behandlade sökande ökande Övrigt ut tillerkänd sanktion Kv % % Kv % % Kv % % Kv % % Kv % % Kv % % Kv % % Kv % % Det finns flera möjliga orsaker till att arbetsförmedlingen lämnar underrättelser om ifrågasatt rätt till ersättning för personer som inte gör anspråk på arbetslöshetsersättning. Den arbetssökande kan t ex till kassan deklarera att han/hon har arbetat eller haft annat förhinder vid den aktuella tidpunkten utan att arbetsförmedlingen känner till detta. Det kan dock även finnas inslag av felaktig hantering från arbetsförmedlingens sida, såsom att underrättelser lämnas för sökande som befinner sig i ar 7 Detta innebär att personen inte lämnat s.k. deklarationskort, vilka utgör det formella underlaget för att pröva ersättningsrätten under viss vecka. 19

20 betsmarknadspolitiskt program eller finns registrerad i annan sökandekategori där den sökande inte kan uppbära arbetslöshetsersättning. Andelen ärenden av detta slag ligger på ungefär samma nivå under fjärde kvartalet 2005 som samma kvartal året innan. Fördelning på typ av beslut Arbetslöshetskassorna kan i princip fatta två typer av beslut med anledning av en underrättelse: Den enskilde tillerkänns, d.v.s. får behålla sin ersättning. Det betyder att kassan bedömer att underrättelsen inte ger stöd för att den enskilde brutit mot ersättningsreglerna. Kassan beslutar om en sanktion för den enskilde. Beroende på skälet för underrättelsen finns ett antal olika sanktionsalternativ. I 32 ärenden under fjärde kvartalet har arbetslöshetskassan fattat beslut om två (och i ett par fall tre) sanktionsbeslut med anledning av samma underrättelse. Normalt är dessa sanktioner utlagda i tiden efter varandra. I ytterligare 23 ärenden under kvartal fyra 2005 finns redan ett beslut från arbetslöshetskassan om att t ex frånkänna medlemmen ersättning eller att utesluta denne (varvid ersättningen upphör). Kassan har av det skälet inte fattat något ytterligare sanktionsbeslut med anledning av underrättelsen. 8 Den enskilde får behålla sin ersättning I 13 procent av ärendena har arbetslöshetskassan efter utredning bedömt att underrättelsen inte ger stöd för att den enskilde brutit mot försäkringsreglerna och därför beslutat att tillerkänna den enskilde fortsatt ersättning. Nedsättning av ersättning Om den enskilde utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet arbete, inte söker ett anvisat arbete eller avvisar anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program 9 leder det vid första tillfället till en tidsbegränsad nedsättning av ersättningen med 25 procent. Denna sanktion utgjorde 43 procent av samtliga sanktionsbeslut. Vid andra sanktionsbeslutet av samma skäl sätts ersättningen ned med 8 Vid redovisning av sanktionsgrad ingår inte dessa ärenden i beräkningsunderlaget ALF 20

21 50 procent och dessa beslut utgjorde endast drygt två procent av samtliga sanktionsbeslut. Den här typen av sanktion har minskat något i omfattning jämfört med fjärde kvartalet Det avspeglar en förskjutning mot andra orsaker till att arbetsförmedlingen lämnar underrättelser till arbetslöshetskassorna. Sanktionsbeslut enligt 45 och 45a innebär att ersättningsrätten upphör helt och att ersättningen inte kan utgå förrän personen på nytt uppfyllt villkoren för arbetslöshetsersättning. Bakgrunden är att den sökande för tredje gången har avvisat ett arbete eller en anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program. Endast 10 sådana beslut fattades under det aktuella kvartalet vilket utgjorde knappt en procent av sanktionsbesluten. Avstängning tills vidare Tabell 6: Arbetslöshetskassornas beslut när det gäller underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnats under kvartal respektive Antal Andel kv kv kv kv Beslut med anledning av underrättelserna Avstängning enl. 43 p1 10 dagar 20 dagar 45 dagar ,3% 0,2% 3,9% 0,1% 0,1% 3,8% Avstängning enl. 43 p2 20 dagar 40 dagar 60 dagar ,3% 0,3% 4,7% 0,0% 0,1% 1,5% Nedsättning enl. 45a p1 25% 50% ,1% 2,4% 35,3% 2,0% Nedsättning enl. 45a p2 25% 50% ,3% 0,3% 7,2% 0,3% Ersättning upphör definitivt 45 45a ,3% 0,6% 0,1% 0,6% Ersättning innehålls tillsvidare 9 p4 9 annat ,7% 30,6% 11,1% 35,5% Ärenden med flera sanktioner ,0% 2,2% Summa sanktionsbeslut ,0% 100,0% Omprövningsbeslut Ingen ändring 187 Ej omprövat 8 Ändring helt enligt medlemmens begäran 38 Ändring delvis enligt medlemmens begäran 6 Summa omprövningsbeslut ,2% 3,3% 15,9% 2,5% 100% 75,6% 4,1% 10,4% 9,8% 100% 21

22 Andelen sanktionsbeslut där det ansågs att den sökande inte uppfyller de grundvillkor som beskrivs i 9 Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har ökat till 47 procent av samtliga sanktionsbeslut. En ökning med åtta procent jämfört med det fjärde kvartalet Den här typen av sanktion innebär att utbetalning av arbetslöshetsersättning upphör så länge det aktuella hindret består. Tidsbegränsad avstängning Under kvartal fyra 2005 fattades 79 eller knappt sex procent av sanktionsbesluten med stöd av 43 (Lagen om arbetslöshetsförsäkring). Motsvarande andel under kvartal fyra 2004 var cirka 10 procent. Orsaken är här att den sökande lämnat ett arbete utan giltig anledning eller sagts upp till följd av otillbörligt uppförande. Sanktionen innebär att ersättningen inte utbetalas under en begränsad tid, beroende på hur länge den aktuella anställningen skulle ha varat. De vanligaste besluten är 45 eller 60 ersättningsdagars avstängning från ersättning. Omprövning av sanktionsbeslut Av ärenden med sanktionsbeslut har den ersättningssökande i 193 fall (cirka 14 procent) begärt att arbetslöshetskassan skall ompröva sitt beslut. Arbetslöshetskassans omprövningsbeslut innebar i 20 procent (39 ärenden) av fallen att beslutet helt eller delvis ändrades i enlighet med begäran från den enskilde. Åtta ärenden omprövades inte till följd av att de inkommit för sent medan resterande 146 ärenden - cirka 76 procent - inte föranledde kassan att ändra sitt tidigare beslut. Sanktionsgrad fördelat på arbetslöshetskassa Under andra halvåret 2005 ledde i genomsnitt 86 procent av ärendena till ett beslut om sanktion. För att begränsa betydelsen av slumpmässiga variationer begränsar vi här jämförelsen till de 19 kassor som fattat beslut i 20 ärenden eller fler. Bland dessa 19 kassor varierar sanktionsgraden från 59 procent för arbetslöshetskassan SeA till 94 procent för Alfakassan. Vid 11 av de 19 redovisade arbetslöshetskassorna ökade andelen underrättelser som ledde till sanktionsbeslut medan den minskade vid fem kassor. Sanktionsgraden 22

23 för de återstående tre kassorna var densamma som året innan. Tabell 7: Arbetslöshetskassornas beslut när det gäller underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnats under andra halvåret 2004 respektive Fördelat på arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetskassa Akademikernas erkända Alfa Byggnadsarbetarnas Fastighetsanställdas Handelsanställdas Hotell- och Restauranganställdas HTFs IF Metall Kommunalarbetarnas Kommunaltjänstemännens Livsmedelsarbetarnas Lärarnas SeA Service och kommunikation Sifs Skogs- och Träfackets Småföretagarnas Svensk Handels och Arbetsgivares Transportarbetarnas 2:a halvåret 2004 Antal beslut Andel med sanktion % % % 59 97% % % % % % 48 81% 60 88% 44 77% 19 58% 64 91% % 52 85% 60 85% 21 90% 92 88% 2:a halvåret 2005 Antal beslut Andel med sanktion % % % 44 93% % % % % % 58 88% 72 88% 79 81% 32 59% 63 83% % 48 88% 86 83% 25 92% % Delsumma för17 kassorsom var för sig fattade färre än 20 beslut avseende underrättelser inkomna under 2:a halvåret % % Totalt % % En möjlig orsak till skillnader i sanktionsgrad mellan kassorna kan dels vara att arbetsförmedlingens underrättelser avseende personer inom olika kassor är olika väl underbyggda. Andra tänkbara skäl är att tillämpning av regelverket varierar mellan arbetslöshetskassorna. En närmare analys av dessa orsaker ligger utanför ramen av denna kvartalsrapport. Sanktionsgrad fördelat på länsarbetsnämnder Av de 4416 underrättelser som arbetsförmedlingarna lämnade under andra halvåret 2005 var det sju procent som återkallades eller som av annat skäl inte nådde arbetslöshetskassan. Bland de län som hade 20 underrättelser eller fler varierade andelen som återtogs eller inte 23

24 kom fram till berörd arbetslöshetskassa från två i Dalarnas och Kalmar län till 18 procent i Uppsala län. Tabell 8: Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnades av arbetsförmedlingen under andra halvåret 2004 respektive Fördelade på länsarbetsnämnder. 2:a halvåret 2004 Summa underrättelser Af Kultur Blekinge Dalarnas Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Därav återkallade samt ej mottagna av kassan 0% 2% 9% 0% 3% 8% 6% 8% 2% 6% 5% 4% 7% 2% 8% 4% 8% 8% 11% 5% 7% 4% Samtliga behandlade av kassan Därav ej Samtliga ersättnings-s med beslut ökande 50% 15% 21% 22% 22% 19% 24% 19% 10% 12% 15% 16% 20% 29% 20% 10% 15% 19% 14% 18% 10% 27% Därav med sanktion 100% 91% 89% 86% 74% 90% 79% 86% 79% 80% 85% 87% 83% 88% 95% 78% 84% 87% 85% 86% 80% 88% Totalt % % % 2:a halvåret 2005 Af Kultur Blekinge Dalarnas Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland % 11% 2% 0% 5% 4% 7% 6% 2% 3% 11% 5% 8% 13% 18% 5% 14% 4% 7% 6% 5% 13% % 11% 22% 29% 10% 20% 19% 18% 10% 14% 24% 17% 22% 20% 18% 17% 18% 22% 19% 23% 16% 27% % 78% 83% 80% 88% 87% 100% 89% 89% 92% 85% 87% 81% 96% 86% 87% 89% 88% 90% 89% 88% 90% Totalt % % % 24

25 Av de ärenden som behandlades av arbetslöshetskassorna avsåg i genomsnitt 20 procent personer som inte sökte ersättning vid den aktuella tidpunkten. Bland länen var variationen i detta avseende mellan 10 procent i Gävleborgs och Kalmar län och 27 procent i Östergötlands län. Av de underrättelser som ledde till ett beslut från arbetslöshetskassan var andelen med sanktionsbeslut i genomsnitt 86 procent med en variation från 100 procent i Jämtlands län till 78 procent i Blekinge län. Även om en del av den ovan beskrivna variationen mellan länen beror på slumpmässiga faktorer så är skillnaderna av den omfattningen att de enligt IAF:s bedömning visar på kvalitetsskillnader i länsarbetsnämndernas arbete med underrättelser. Sanktionsgrad fördelat på kön Även om det är något vanligare att underrättelser från arbetsförmedlingen avser män så är skillnaderna i sanktionsgrad för män och kvinnor marginell. Sanktionsgraden var 85 procent bland kvinnor och 87 procent bland män. Tabell 9: Arbetsförmedlingens lämnade underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt under andra halvåret 2004 respektive 2005, arbetslöshetskassornas beslut, fördelade på kön. Summa underrättelser 2:a halvåret 2004 Kvinnor Män Därav återkallade samt ej mottagna av kassan 5% 6% Samtliga behandlade av kassan Därav ej ersättnings-sö kande 16% 19% Samtliga med beslut Därav med sanktion 83% 85% Summa % % % 2:a halvåret 2005 Kvinnor Män % 8% % 20% % 87% Summa % % % När det gäller typen av sanktion (Se tabell 10 nedan) är det något vanligare att sanktionsbeslut för kvinnor innebär en nedsättning av ersättningen till följd av att man avvisat anvisning till eller erbjudande om arbete. Underrättelser som avser män leder i något större utsträckning till avstängning från ersättning under viss tid till följd av 25

26 att man lämnat en anställning utan giltig orsak eller sagts upp av personliga skäl. Tabell 10: Arbetslöshetskassornas beslut avseende underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som lämnades under andra halvåret Fördelade på kön. Antal Fördelning Antal Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Beslut avseende underrättelser Tidsbegränsad avstängning enl % 7% 156 Nedsättning av ersättning enl. 45a % 42% Ersättning upphör definitivt % 1% 23 Ersättning upphör tills vidare % 48% Ärenden med flera sanktioner % 2% 51 Summa sanktionsbeslut % 100% Ersättning tillerkänd Summa samtliga med beslut Omprövningsbeslut Ingen ändring % 76% 328 Ej omprövat % 5% 20 Ändring helt enl. medlems begäran % 11% 55 Ändring delvis enl. medlems begäran % 8% 36 Summa omprövningsbeslut % 100% 439 Andel begäran av omprövning 17% 16% 16% Omprövning av arbetslöshetskassornas beslut I genomsnitt begärde drygt 16 procent av de ersättningstagare som fått ett sanktionsbeslut under andra halvåret 2005 att kassan ska ta upp sitt beslut till omprövning. Det är ungefär lika vanligt att kvinnor och män att begära omprövning. Däremot är det något vanligare att omprövningen av sanktionsbeslut som rör kvinnor leder till att beslutet ändras enligt den enskildas önskemål. Detta sker i 22 procent av de ärenden där kvinnor begär omprövning medan motsvarande andel för män är 19 procent. Resultatet av dessa omprövningar innebär att den ursprungliga sanktionsgraden på 86 procent sjunker med cirka tre procentenheter. Det bör påpekas att de 328 ärenden där omprövningen inte ledde till någon ändring kan komma att överklagas till domstol av den enskilde. Det innebär i sin tur att det med betydande eftersläpning kan ske ytterligare en viss sänkning av sanktionsgraden. 26

27 Villkor för arbetslöshetsersättning samt sanktioner Enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 9 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och 5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. 43 Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, eller 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. 44 Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden - 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 1, och - 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt Inträffar under avstängningstiden sådant förhållande som avses i 43, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. En sökande som har stängts av från ersättning två gånger inom samma ersättningsperiod på grund av att han eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande har, om sådant förhållande inträffar en tredje gång inom samma ersättningsperiod, inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. 45 a Dagpenningen sätts ned med 25 procent i 40 Ersättningsdagar (s.k. nedsättningstid) inom ersättningsperioden, om en sökande har 1. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller 2. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att anställning inte kommit till stånd. Om det under ersättningsperioden en andra gång inträffar sådant förhållande som anges i första stycket skall den sökandes dagpenning sättas ned med 50 procent i ytterligare 40 ersättningsdagar inom ersättningsperioden. Inträffar under ersättningsperioden en tredje gång sådant förhållande som anges i första stycket, har den sökande inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. Den tid inom vilken nedsättning av dagpenningen skall göras får inte överstiga 180 kalenderdagar från den dag då nedsättningstiden inleddes. 27

28 Utförsäkrade Sammanfattning Under första kvartalet 2006 uppgick antalet utförsäkrade till 516 personer, vilket är 42 personer (sju procent) färre än kvartal ett Under den redovisade perioden var cirka 78 procent av de utförsäkrade aktuella som arbetslösa medan övriga var inskrivna vid arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa eller timanställda. Av samtliga utförsäkrade var 62 procent män. Bland de utförsäkrade som var inskrivna som deltidsarbetslösa eller timanställda var emellertid 52 procent kvinnor. Flertalet (62 procent) av dem vars arbetslöshetsersättning upphör räknas inte som utförsäkrade huvudsakligen till följd av att de inom 14 dagar erhåller arbete eller påbörjar ett arbetsmarknadspolitiskt program. Utförsäkrad Med utförsäkrad avses här personer som 1. förbrukat en hel period med arbetslöshetsersättning (normalt 300 ersättningsdagar) och som i anslutning till detta, 2. inte fyller villkoren för en ny ersättningsperiod, 3. inte beviljats 300 dagars förlängning av ersättningsperioden samt 4. två veckor efter ersättningsperiodens slut är fortsatt registrerad vid arbetsförmedlingen som arbetslös, deltidsarbetslös eller timanställd (d.v.s. behovsanställd med korta tidsbegränsade vikariat). Personer som påbörjar deltagande i arbetsmarknadsprogram (inom eller utom aktivitetsgarantin) före ersättningsperiodens slut kommer alltså inte att redovisas som utförsäkrade. Inte heller de personer som inom två veckor från sista ersättningsdag avaktualiseras från arbetsförmedlingen eller som fortsätter att vara inskrivna på arbetsförmedlingen men i en annan sökandekategori än vad som avses i punkt fyra ovan. I denna rapport redovisas även personer som uppfyller de tre första men inte det fjärde villkoret. 28

29 Om data i detta avsnitt Information i detta avsnitt har hämtats ur IAF:s databas A-stat. Uppgift om huruvida personen uppfyllt villkoren för en ny ersättningsperiod har tagits fram cirka två månader efter den tidigare ersättningsperiodens utgång. Återrapporteringen här sträcker sig därmed endast fram till första kvartalet 2006, vilket är nödvändigt för att kunna ge en tillräckligt säker bild av antalet individer som uppfyller de tre första villkoren d.v.s. personer som har förbrukat en hel ersättningsperiod och inte beviljas en ny eller förlängd period. Informationen om ovanstående personers status vid arbetsförmedlingen enligt punkt fyra, har hämtats ur AMS databas Händel. Från kvartal fyra 2003 används här personernas status vid arbetsförmedlingen två veckor efter det att ersättningen upphörde. Utförsäkrade under första kvartalet 2006 Nedan följer en redovisning av arbetssökande som har förbrukat en hel period med ersättning men inte uppfyller villkoren för en ny period eller som inte har fått en förlängd period med ersättning. Tabellen visar en tydlig nedgång i antal sökande som ingår i denna grupp, från 1480 personer under kvartal ett 2005 till 1375 personer under kvartal ett Tabell 11: Sökande som förbrukat en hel ersättningsperiod och som inte uppfyller villkoren för en ny period eller fått en förlängd ersättningsperiod. År Utförsäkrad Ej utförsäkrad Totalt 2004 kv kv kv kv kv kv kv kv kv Antalet utförsäkrade under det första kvartalet 2006 uppgick till 516 personer. Detta är en minskning med 11 procent jämfört med det första kvartalet Vid en 29

30 jämförelse med kvartal ett 2004 är minskningen av antalet utförsäkrade 19 procent. Av de 516 som utförsäkrades under första kvartalet 2006 hade 307 (59 procent) förbrukat en förlängd ersättningsperiod. En faktor som skulle kunna bidra till att öka antalet som utförsäkras efter en förlängd ersättningsperiod är ett ökat antal personer som närmar sig slutet av en sådan förlängning. Tabell 12: Ersättningstagare som är i en förlängd ersättningsperiod. Kvartal Kvartal Antal ersättningstagare <=50 dagar kvar i Andel med <=50 dagar med förlängning förlängningen kvar i förlängningen Kv Kv Kv ,10% 19,70% 18,90% Under första kvartalet 2006 var det fler personer som hade 50 dagar eller mindre kvar av sin förlängda period med arbetslöshetsersättning än första kvartalet Den procentuella andelen minskade emellertid något beroende på att det totala antalet personer med en förlängd ersättningsperiod hade ökat mer. Trots denna ökning av riskgruppen så minskade antalet utförsäkrade med 11 procent mellan de aktuella perioderna. En möjlig förklaring är att arbetsförmedlingen, i sina beslut om anvisning till arbetsmarknadspolitiska program, i större utsträckning valt att prioritera dem som är i slutet av en förlängd ersättningsperiod och därmed riskerar utförsäkring. För att personer som har avslutat en ordinarie ersättningsperiod ska bli utförsäkrade krävs att de varken får anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program (inom aktivitetsgarantin) eller beviljas en förlängning av ersättningsperioden. Tänkbara orsaker till detta kan vara: att personen efter ersättningsperiodens slut övergått till annan form av ersättning (eller i förvärvsarbete) men att den informationen ännu inte nått eller registrerats av arbetsförmedlingen. att personen har ett regelbundet deltidsarbete och väljer att kvarstå i detta arbete men även att fortsatt vara anmäld vid arbetsförmedlingen som deltidsarbetslös. (Det bör här observeras att om personen istället väljer att inte stå kvar som arbetssökande vid arbetsförmedlingen kommer denne inte att redovisas som utförsäkrad.) 30

31 att arbetsförmedlingen och den sökande av olika skäl inte i tid uppmärksammar att ersättningsperioden tagit slut. En programanvisning kan därmed komma att bli aktuell först en tid efter det att ersättningsperioden tagit slut. att personen avvisat ett erbjudande från arbetsförmedlingen om att delta i aktivitetsgarantin. (eller annat arbetsmarknadspolitiskt program). 10 Ej utförsäkrade under första kvartalet 2006 Gruppen Ej utförsäkrad i ovanstående tabell omfattar arbetssökande som inom två veckor efter det att deras ersättningsperiod tog slut har avaktualiserats, erhållit arbete, påbörjat ett arbetsmarknadspolitiskt program eller av arbetsförmedlingen bedömts ej stå till arbetsmarknadens förfogande. Tabell 13: Sökande klassificerade som ej utförsäkrade som förbrukat en hel ersättningsperiod och som ej uppfyller villkoren för en ny period eller fått en förlängd ersättningsperiod. Fördelat på orsaker och kön. Orsak - Ej utförsäkrade Kvartal Kvartal Anställning med eller utan stöd Arbetsmarknadspolitiska program Avaktualiserad, annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning EU/EES-sökande Åter till remitterande myndighet Övriga inskrivna Kvinnor Män Kvinnor Män Summa Gruppen har minskat från 901 personer under kvartal ett 2005 till 859 personer under motsvarande kvartal 2006, en minskning på ungefär fem procent. Av tabellen framgår vidare att den absoluta majoriteten av de personer som ingår i denna grupp antingen fick ett arbete eller påbörjade ett arbetsmarknadspolitiskt program. De resterande möjliga orsakerna spelar, som synes, endast en marginell roll i sammanhanget. 10 För närmare uppgifter hänvisas till IAF:s rapport, Utförsäkrade - arbetssökande för vilka ersättningsperioden tagit slut (2006:14). 31