Dnr 2010/ :3

Transkript

1 Dnr 2010/ :3 Underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning och sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen - Rapport till regeringen den 15 april 2010 enligt IAF:s regleringsbrev för 2010

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Jonas Eriksson, Jessica Idbrant, Eva Nordström och Kristian Persson. Arbetsförmedlingen har fått del av rapporten före publicering. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den 14 april 2010 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Kristian Persson Arbetsmarknadsanalytiker Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattande diskussion Inledning Arbetsförmedlingens underrättelser till arbetslöshetskassorna Sammanfattning Arbetsförmedlingens underrättelser -- Enkel deskription Utveckling av antalet underrättelser Underrättelser fördelat på ålder och kön Underrättelser och arbetsmarknadsutvecklingen Underrättelser --- Ålder, kön och födelseland Beslut om sanktion Sammanfattning Ej behandlade underrättelser Behandlade underrättelser Redovisning över tid Beslut och sanktionsgrad fördelat på ålder och kön Sanktions- och omprövningsbeslut Sanktions- och omprövningsbeslut fördelat på kvinnor och män Referens Appendix A Appendix B

6 Sammanfattande diskussion Arbetsförmedlingen har i enlighet med Regeringens instruktion att kontrollera att personer som får arbetslöshetsersättning uppfyller de villkor som kommer av Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen (ALF). Arbetsförmedlingen har, då ersättningstagaren inte följt dessa villkor, en skyldighet att informera arbetslöshetskassorna om detta. Detta sker genom att Arbetsförmedlingen skickar en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt till den arbetslöshetskassa där ersättningstagaren är medlem. Arbetslöshetskassorna ansvarar för att, med underrättelsen som underlag, utreda om ersättningstagaren ej följt reglerna samt i dessa fall besluta om ekonomisk sanktion. IAF ansvarar för att utöva tillsyn över att detta arbete bedrivs såväl effektiv som rättssäkert. Antalet underrättelser har sedan 2008 minskat kraftigt och var under första kvartalet 2010 endast 658 stycken, vilket är det lägsta som noterats under hela 2000-talet. Detta innebär att underrättelserna var 60 procent av antalet under motsvarande period 2009 och endast en femtedel av antalet under det år, 2007, med flest underrättelser under första kvartalet. Även när hänsyn tas till att såväl antalet lediga jobb i ekonomin är färre som att antalet ersättningstagare är fler än 2007 kvarstår att underrättelserna ligger på ett historiskt minimum. I jämförelse med första kvartalet 2007 är antalet underrättelser nu nere på ca 30 procent. När det kommer till antalet beslut om sanktion, så behandlas en inte försumbar andel, ca 6 procent, av underrättelser inte av arbetslöshetskassorna. Detta eftersom underrättelserna inte avsett personer som är medlemmar i en arbetslöshetskassa, att underrättelserna inte nått arbetslöshetskassan eller av annan anledning inte är relevanta. I beslutsprocessen hos arbetslöshetskassorna faller ytterligare 25 procent bort eftersom de personer som underrättelsen berör visat sig inte uppbära ersättning. 6

7 Arbetslöshetskassornas sanktionsbeslut som baseras på de underrättelser som var relevanta uppgår till 86 procent. Denna nivå har inte förändrats nämnvärt över tid. Fördelningen över de skäl som ligger till grund för besluten har dock förändrats relativt dramatiskt mellan första halvåret 2008 och första halvåret I faktiska tal har antalet beslut, med ett undantag, minskat mellan perioderna. Detta kommer givetvis av att antalet underrättelser sjunkit. I relativa termer har beslut fattade utifrån att personen brutit mot 45 a, vilken omfattar ej sökt anvisad plats, har sjunkigt med 13,2 procentenheter. Den största relativökningen bland besluten baseras på 9, vilket omfattar personer som inte kan sägas stå till arbetsmarknadens förfogande. Detta skäl har ökat från 39,7 till 55,1 procent av samtliga beslut. IAF konstaterar dock att möjligheterna till att analysera underrättelserna som en effekt av Arbetsförmedlingen kontroll av ersättningstagare, är mycket begränsade. Detta eftersom det i mycket ringa grad finns tillförlitliga indikatorer som beskriver ersättningstagarnas regelefterlevnad. Detta medför att möjligheterna för arbetsförmedlare att inte behöva rapportera ersättningstagares inte följer regelverket är mycket stor. IAF har tidigare, bland annat i rapporter och i kommentarerna till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapporter, pekat på denna brist och att bortfallet av underrättelser troligtvis är mångfalt större än det utfall som registreras. 1 En betydande risk med att, en av arbetsförmedlingen, centralt utförd kontroll inte sker av hur arbetsförmedlarna arbetar med kontrollfunktionen är att tillämpningen av regelverket styrs av enskilda arbetsförmedlares preferenser och uppfattningar. 2 Detta kan innebära att individer, eller grupper av individer, därmed kan komma att behandlas olika i mötet med myndigheten. 1 Se bland annat utvärderingar av detta i IFAU 2008:5 samt i granskningar och kvalificerade uppföljningar i IAF 2009:2, IAF 2009:3 och Riksrevisionen 2005:3. För indirekta evidens på bristande regelefterlevnad kan även IFAU 2009:23 (tabell 5) studeras. 2 Ett s.k principal-agent -problem. 7

8 Att de finns en skevhet mellan grupper stöds av det utfall av underrättelser som behandlas i denna rapport. Av data från 2009 framgår att personer födda i Sverige hade, oavsett ålder och kön, en betydligt lägre sannolikhet att råka ut för en underrättelse, än andra grupper. Personer födda utanför Europa, oavsett ålder och kön, hade en betydligt förhöjd risk att omfattas av en underrättelse. Störst relativ sannolikhet för underrättelse noterades för grupperna yngre och äldre kvinnor födda utanför Europa samt för unga män födda utanför Europa. Dessa tre grupper hade 97, 110 resp. 161 procent högre sannolikhet än medelsålders svenskfödda män. Underlaget till denna rapport varit för begränsat för en fördjupad analys av skevheten mellan grupperna. IAF kommer därför att genomföra en fördjupad studie i den rapport om underrättelser som ska rapporteras till regeringen den 15 september 2010 i enlighet med IAF:s regleringsbrev. IAF avser även att studera om motsvarande skevhet finns i arbetslöshetskassornas sanktionsbeslut. 8

9 1 Inledning IAF har under 2010 ett flertal uppdrag, såväl beslutade av regeringen som egeninitierade, vilka berör hur väl Arbetsförmedlingen fullgör sitt kontrolluppdrag gentemot ersättningstagare i enlighet med myndighetens instruktion. IAF har i uppdrag i regleringsbrevet att två gånger per år till regeringen inkomma med analyser av utvecklingen av antalet underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning samt de sanktionsbeslut som kommer av dessa underrättelser. 3 Regeringen har även, och i samma ordning, uppdragit åt IAF att kommentera den årliga analys och redovisning som Arbetsförmedlingen rapporterar till regeringen. Kommentarer ska lämnas på hur arbetsförmedlingen förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt och hur de uppfyller sina uppgifter i enlighet med regeringens instruktion. 4 IAF har regeringens uppdrag att bistå Arbetsförmedlingen i deras förbättringsarbete med att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Samtliga tre uppdrag behandlar, om än i något olika vinklar, samma typ av analys: Arbetsförmedlingens kontroll av att ersättningstagare uppfyller grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Föreliggande rapport utgör primärt en beskrivning över utvecklingen av underrättelserna på nationell nivå t o m mars , hur underrättelserna utvecklats i förhållande till arbetsmarknadsläget och hur underrättelserna fördelar sig över vissa grupper av ersättningstagare. 3 Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, Dnr 2009/ Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. 4 1 pt: Arbetsförmedlingen ska vidare säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. 5 På nedbruten nivå sker analysen på årsbasis då tiden mellan inrapporteringen av underrättelserna det första kvartalet 2010 och redovisningsdatumet för regeringen endast skiljer sig åt med en vecka. 9

10 Vidare redovisas sanktionsbesluten till följd av underrättelserna fram t o m första halvåret Data som används i denna rapport kommer ifrån IAF:s två databaser Astat och Underrättelsedatabasen samt Arbetsförmedlingens Datalager. 10

11 2 Arbetsförmedlingens underrättelser till arbetslöshetskassorna 2.1 Sammanfattning Under hela 2009 låg underrättelserna på en mycket låg nivå. Denna utvecklingen har under de inledande tre månaderna av 2010 fortsatt. Antalet underrättelser under 2009 var totalt 3 584, vilket innebar en dryg halvering av antalet i jämförelse med Under första kvartalet 2010 lämnade Arbetsförmedlingen endast 658 underrättelser, vilket innebär ytterligare nästan en halvering från en historisk låg nivå. Ställs underrättelserna i förhållande till att antalet lediga jobb i ekonomin minskat och att antalet ersättningstagare ökat i jämförelse med det år som underrättelserna nådde sin högsta nivå (2007), framgår det att underrättelserna ändå ligger på en mycket låg nivå. Första kvartalet 2010 var antalet underrättelser nere på ca 30 procent av antalet första kvartalet IAF har i denna rapport valt att belysa hur underrättelserna fördelar sig över olika grupper av ersättningstagare. Den enkla uppföljningen visar på att svenskfödda ersättningstagare har en betydligt lägre sannolikhet att få sin ersättningsrätt ifrågasatt. Störst sannolikhet att en underrättelse skickas gäller unga män med ett födelseland utanför Europa. Data tyder på att sannolikheten för underrättelse är 2,6 gånger så hög i jämförelse med medelålders svenskfödda män och kvinnor. Generellt har personer födda utanför Europa, oavsett kön och ålder, betydligt större sannolikhet än andra inom samma grupp att få sin ersättningsrätt ifrågasatt. Utifrån denna observation kommer IAF att i Underrättelserapport 2, vilken ska rapporteras till regeringen den 15 september 2010, djupare att analysera dessa stora skillnader mellan olika grupper. Motsvarande fördjupning avseende arbetslöshetskassornas sanktionsbeslut kommer även att publiceras i Underrättelserapport 2. 11

12 2.2 Arbetsförmedlingens underrättelser -- Enkel deskription Utveckling av antalet underrättelser IAF har i sina kvartalsrapporter om underrättelser under de senaste åren redovisat kraftigt sjunkande antal underrättelser. Diagram 1: Antal underrättelser lämnade under Antal lämnade underrättelser under 2009 uppgick till 3 584, vilket är en minskning med underrättelser jämfört med året innan. Antalet underrättelser mer än halverades således. Skillnaden mellan 2007 och 2009 är drygt

13 Diagram 2: Antal underrättelser, första kvartalet Den negativa utveckling av antalet underrättelser som beskrivs i IAF:s 6 förra kvartalsrapport har fortsatt under de inledande månaderna Som framgår av diagram 2 lämnades det endast 658 underrättelser under första kvartalet 2010, vilket är en femtedel av 2007 års nivå. 6 IAF 2009:16 Kvartalsrapport

14 2.2.2 Underrättelser fördelat på ålder och kön Tabell 1: Antal underrättelser och antal underrättelser per ersättningstagare fördelat på ålder och kön, 2008 och Antal underrättelser Kvinnor Män Totalt Antal underrättelser per ersättningstagare Kvinnor Män Totalt år ,8 52,7 42, år ,6 28,3 21, år ,3 25,8 21,9 55- år ,2 18,1 18,2 Totalt ,0 27,7 23, år år år 55- år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 14,6 15,5 15,1 8,1 9,9 9,0 8,3 8,7 8,5 9,6 7,2 8,3 Totalt ,0 9,6 9,3 Det totala antalet underrättelser per ersättningstagare under 2009 var 9,3, vilket är en dryg halvering från året före. Antal underrättelser per ersättningstagare var i stort sett samma för kvinnor som för män under denna period, 9,0 respektive 9,6. Minskningen mellan 2008 och 2009 var dock något större för män än för kvinnor - 65 respektive 55 procent. Bland kvinnor var det den yngsta åldersgruppen som hade högst antal underrättelser per medan åldersgruppen år hade lägst (14,6 respektive 8,1 per 1 000). Bland män var det den yngsta åldersgruppen som hade högst antal per och den äldsta åldersgruppen som hade lägst antal per (15,5 respektive 7,2 per 1 000). 14

15 2.3 Underrättelser och arbetsmarknadsutvecklingen Två faktorer som ofta lyfts fram som bidragande till att antalet underrättelser varierar över tid är utvecklingen av antalet lediga platser och antalet ersättningstagare. 7 Diagram 3: Underrättelser i förhållande till ersättningstagare och lediga platser januari 2004-mars ,20 2,00 1,80 1,60 Underrättelser per 1000 ersättningstagare och 100 nyanmälda platser föregående månad Underrättelser Index=1 för janauari ,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 jan-04 mar-04 maj-04 jul-04 sep-04 nov-04 jan-05 mar-05 maj-05 jul-05 sep-05 nov-05 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08 mar-08 maj-08 jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 Som framgår av diagram 3 har såväl underrättelser som underrättelser i förhållande till utvecklingen på arbetsmarknaden minskat kraftigt. Detta indikerar att arbetsförmedlingen efter 2007 blivit betydligt mindre benägen, att oavsett arbetsmarknadsläge, underrätta arbetslöshetskassorna om ersättningstagare som inte följer reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Värt att notera är att trots att det faktiska antalet underrättelser var högst 2007, avviker nivån detta år inte från åren 2005 och 2006 när hänsyn tagits till antalet ersättningstagare och lediga platser. 2.4 Underrättelser --- Ålder, kön och födelseland Som framgår av tabell 1 är det betydligt högre sannolikhet att underrättelser skickas för unga personer än för dem som är något äldre. Sådana skillnader mellan 7 Denna av analys definierar dock bort förklaringsfaktorn att Arbetsförmedlingens interna process med arbetslöshetsförsäkringen kan variera över tid. 15

16 grupper kan indikera att det föreligger systematiska skillnader mellan hur dessa individer behandlas av arbetsförmedlarna. 8 Tabell 2: Relativa sannolikheter att underrättelse skickas Index: Man född i Sverige år. Antal underrättelse per ersättningstagare Kvinnor Män Relativ sannolikhet för underrättelse Kvinnor Män 24 Europa 7,2 10,9 109% 165% Norden 12,0 9,3 182% 142% Sverige 8,0 9,5 121% 144% Övriga världen 13,0 17,3 197% 261% Europa 10,5 8,6 159% 130% Norden 8,8 8,4 133% 127% Sverige 5,8 7,6 87% 116% Övriga världen 8,7 12,7 132% 192% Europa 8,2 8,4 123% 127% Norden 7,5 6,4 113% 96% Sverige 6,7 6,6 102% 100% Övriga världen 9,1 10,3 137% 156% Europa 10,3 9,9 156% 150% Norden 7,8 6,9 118% 105% Sverige 8,7 5,9 132% 90% Övriga världen 13,9 6,7 210% 101% Som framgår av tabell 2 ovan har personer födda i Sverige en, med några få undantag, generellt lägre sannolikhet att få sin ersättningsrätt ifrågasatt än de som är födda i andra regioner. I tabellen framgår även att 8 Fler förklaringar till att det ser olika ut för olika grupper kan givetvis även bero på dessa gruppers sannolikhet att anvisas till lediga platser, delta i arbetsmarknadspolitiska program eller av annan anledning hamna i situationer som utgör en individuell kontrollsituation. Med en låg generell sannolikhet att en underrättelse skickas, i genomsnitt under en procent, torde dessa anledningar endast kunna förklara marginella skillnader. 16

17 den relativa sannolikheten är kraftigt förhöjd för personer födda utanför Europa. Högst relativ sannolikhet, 2,6 gånger sannolikheten för en medelålders svenskfödd man, gäller för gruppen unga män som är födda utanför Europa. Utifrån materialet går det dock inte att uttala sig om dessa underrättelser är korrekta och i linje med regelverket eller inte. Ett flertal faktorer kan förklara att det finns skillnader mellan grupper. En förklaring kan vara att personer inom gruppen har en större benägenhet att inte följa regelverket. Denna förklaring kan dock inte antas vara trovärdig, eftersom det förutsätter att det är en väl fungerande kontrollfunktion utan bortfall av underrättelser. 9 En ytterligare förklaring kan vara att invandrade ersättningstagare utsätts för en mer strikt screening när det gäller att följa gällande regler. Inte heller denna förklaring är helt trovärdig då de faktiska nivåerna på underrättelserna är mycket låga, oavsett grupp. En mer trovärdig förklaring är då att svenskfödda är mer förtrogna med institutioner och regelverk i samhället än andra grupper. Det stora bortfallet av underrättelser och de omfattande möjligheterna för arbetsförmedlarna att avstå från att skicka underrättelser, indikerar då att det finns ett omfattande förhandlingsutrymme, vilket kan ge en fördel till dem med bättre kunskaper avseende regelverk, myndigheter och andra institutionella faktorer IAF 2009:3 konstaterar att endast i 5,3 procent av fallen då en person rapporterat att de ej sökt anvisad plats leder till en underrättelse. Vidare konstateras i rapporten att upprättade daganteckningar eller handlingsplaner sällan kan styrka anledningen till att underrättelsen inte utgår samt att skälet till att ett undantag bör ske är egenrapporterat av ersättningstagaren. 10 IAF 2009:3 ger stöd för att det kan sägas förekomma en förhandling. Anledningarna till varför en person inte söker anvisade platser är egenrapporterat av ersättningstagaren och verkar endast i ringa utsträckning kontrolleras av arbetsförmedlaren mot annan källa. 17

18 3 Beslut om sanktion 3.1 Sammanfattning Sanktionsgraden under första halvåret var 86 procent, vilket medför att det, över tid, inte skett någon större förändring på arbetslöshetskassornas benägenhet om att fatta beslut om ekonomiska sanktioner gentemot personer som inte följer regelverket. Variationen mellan män och kvinnor är relativt begränsad En skillnad kan dock ses i fördelningen över anledningen till att beslut har fattats. I faktiska tal har, med ett undantag, alla anledningar sjunkit markant mellan första halvåret 2008 och första halvåret Detta är dock att förvänta som en konsekvens av det minskade antalet underrättelser. I relativa termer har det dock skett en betydande förändring, då andelen av besluten som avser att personen anses brutit mot 45 a har sjunkigt från 52,4 till 39,2 procent. Störst relativökning har skett för beslut avseende 9 där andelarna ökat från 39,7 till 55, 1 procent av ärendena. Beslut baserade på 45 a omfattar bland annat de underrättelser som beror på att personer inte sökt anvisade plats. Antalet ej behandlade underrättelser har utvecklats i linje med det kraftigt sjunkande antalet underrättelser, vilket tyder på dessa är relativt konstanta över tid. 3.2 Ej behandlade underrättelser Det finns olika orsaker till varför en underrättelse inte behandlas av arbetslöshetskassan: Underrättelse återkallad innebär att arbetsförmedlingen formellt återtagit underrättelsen. Detta måste göras innan arbetslöshetskassan fattat beslut i ärendet. Ej mottagits innebär att underrättelsen av någon anledning inte nått arbetslöshetskassan. Ej medlem innebär att arbetsförmedlingen skickat ärendet till en arbetslöshetskassa i vilken den enskilde inte är medlem. Normalt återsänds dessa underrättelser till arbetsförmedlingen för att de ska ta reda på vilken arbetslöshetskassa som ska ha underrättelsen. Beslut saknas innebär att arbetslöshetskassan ännu inte fattat beslut i ärendet eller att beslutet ännu inte inkommit till IAF. Övrigt innebär att det redan - - utifrån andra åtgärdspunkter - - finns ett beslut från 18

19 arbetslöshetskassan om att till exempel frånkänna medlemmen rätten till ersättning eller att utesluta denna (varvid ersättning upphör). Kassan har i dessa ärenden inte fattat något ytterligare sanktionsbeslut med anledning av underrättelsen. 19

20 Tabell 3. Underrättelser som inte har behandlats av arbetslöshetskassorna, , kvartalsvis. Underrättelsen återkallad Ej mottagits av kassan Ej medlem Beslut saknas Övrigt Summa ej behandlade 2006: : : : : : : : : : : : : : Under andra kvartalet 2009 lämnades 981 underrättelser av arbetsförmedlingen. Av dessa var det 60 (6,1 procent) som av olika skäl inte behandlades av arbetslöshetskassorna. Av de ej behandlade underrättelserna var det 9 som återkallades av arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 0,9 procent av samtliga underrättelser lämnade under andra kvartalet Det var 10 underrättelser om inte hade nått arbetslöshetskassan och 6 skickades till en arbetslöshetskassa där personen i fråga inte var medlem. I 14 ärenden fanns redan ett annat sanktionsbeslut. Arbetslöshetskassan fattade således inte något beslut med anledning av underrättelsen. För 21 underrättelser lämnade under andra kvartalet 2009 saknades information om beslut/åtgärd. 3.3 Behandlade underrättelser Redovisning över tid När den enskilde vid tidpunkten för händelsen som föranledde en underrättelse inte var ersättningssökande kan inget beslut fattas och ej ersättningssökande anges. Skäl för sanktion saknas innebär att ärendet är prövat och att arbetslöshetskassan bedömer att den enskilde får behålla sin ersättning. 20

21 Tabell 4: Underrättelser som har behandlats av arbetslöshetskassorna, , kvartalsvis. Ej beslut Beslut Ej ersättningssökande Skäl för sanktion saknas Andel sanktion av alla beslut Summa Sanktion behandlade 2006: % 2006: % 2006: % 2006: % 2007: % 2007: % 2007: % 2007: % 2008: % 2008: % 2008: % 2008: % 2009: % 2009: % Av de 921 behandlade underrättelserna inkomna under andra kvartalet 2009 avsåg 285 (30,9 procent) personer som inte sökte ersättning hos en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassan vidtog därför ingen åtgärd för dessa. Bland de övriga 636 ärendena bedömdes att skäl för sanktion saknades i 92 fall. I dessa fall fick personen ifråga behålla sin ersättning. 544 underrättelser ledde till en sanktion. Andelen sanktioner bland alla beslut blev således 86 procent. 21

22 3.3.4 Beslut och sanktionsgrad fördelat på ålder och kön Tabell 5: Arbetslöshetskassornas beslut samt sanktionsgrad avseende underrättelser lämnade under första halvåret 2008 och 2009, fördelat på ålder och kön. Kvinnor -24 år år år 55- år Antal beslut Halvår Sanktionsgrad Halvår % 88 % 85 % 88 % 84 % 86 % 88 % 84 % Kvinnor totalt % 86 % -24 år % 90 % Män år % 89 % år % 84 % 55- år % 82 % Män totalt % 86 % Summa % 86 % Bland de besluten som arbetslöshetskassan fattade för underrättelser lämnade under första halvåret 2009 var det fler som avsåg män än kvinnor. Sanktionsgraden var dock densamma, 86 procent för båda grupperna. Sanktionsgraden för män 24 år och yngre var högst (90 procent) och lägst för män 55 år och äldre (82 procent). 22

23 3.3.5 Sanktions- och omprövningsbeslut Tabell 6: Arbetslöshetskassornas sanktions- och omprövningsbeslut för underrättelser lämnade under första halvåret 2008 och Antal Andel av total Första halvåret Första halvåret Beslut Avstängning enl. 43 p1 10 dagar 1 0 0,0 % 0,0 % 20 dagar ,1 % 0,1 % dagar ,0 % 1,5 % Avstängning enl. 43 p2 20 dagar 0 2 0,0 % 0,2 % 40 dagar 7 1 0,2 % 0,1 % 60 dagar ,0 % 0,9 % Nedsättning enl.45a p1 25 % ,4 % 32,4 % 50 % ,5 % 1,0 % Nedsättning enl. 45a p2 25 % ,0 % 6,8 % 50 % ,7 % 0,2 % Ersättning upphör definitivt 45 45a Ersättning upphör tillsvidare 9 p ,3 % 0,1 % 1,0 % 0,5 % ,3 % 10,9 % 9 annat ,4 % 44,2 % Ärenden med flera sanktioner ,1 % 1,2 % Summa sanktionsbeslut % 100 % Skäl för sanktion saknas Summa samtliga med beslut Omprövningsbeslut Ingen ändring Ej omprövat Ändring helt enligt medlems begäran Ändring delvis enligt medlems begäran ,6 % 0,3 % 11,5 % 80,0 % 0,0 % 9,5 % ,5 % 10,5 % Summa omprövningsbeslut % 100 % Andel begäran av omprövning 9,6 % 8,9 % Av de totalt sanktionsbesluten var det 55,1 procent som innebar att ersättningen upphörde 23

24 tillsvidare då den sökande inte uppfyllde grundvillkoren enligt 9 ALF. Den sökande var således inte arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete, har inte medverkat till att upprätta handlingsplan och/eller inte aktivt arbetssökande. Den näst vanligaste sanktionen för underrättelser lämnade under första halvåret 2009 var att ersättningen nedsattes med 25 eller 50 procent (32,4 procent). Orsaken var att den sökande avvisat lämpligt arbete utan godtagbart skäl eller på annat sätt medverkat till att anställningen inte kommit till stånd (45a ALF). Andelen personer som begärde omprövning av beslut om sanktion efter underrättelse inkommen under första halvåret 2009 var 8,9 procent. Det var 20 procent av omprövningarna som resulterade i en ändring helt eller delvis enligt medlemmens begäran. 24

25 3.3.6 Sanktions- och omprövningsbeslut fördelat på kvinnor och män Tabell 7: arbetslöshetskassornas beslut- och omprövningsbeslut avseende underrättelser lämnade under första halvåret 2009, fördelat på kvinnor och män. Antal Andel av totalt Kv M Kv M Beslut Avstängning enl. 43 p1 10 dagar 0 0 0,0 % 0,0 % 20 dagar 0 1 0,0 % 0,2 % 45 dagar ,2 % 1,8 % Avstängning enl. 43 p2 20 dagar 1 1 0,2 % 0,2 % 40 dagar 0 1 0,0 % 0,2 % 60 dagar 3 8 0,5 % 1,3 % Nedsättning enl.45a p1 25 % 50 % Nedsättning enl.45a p2 25 % 50 % Ersättning upphör definitivt 45 45a Ersättning upphör tillsvidare 9 p4 9 annat ,3 % 30,6 % 1,1 % 1,0 % 8,1 % 5,6 % 0,2 % 0,2 % 0,2 % 0,0 % 1,1 % 0,0 % 10,6 % 11,1 % 41,7 % 46,5 % Ärenden med flera sanktioner 5 9 0,9 % 1,5 % Summa sanktionsbeslut % 100 % Skäl för sanktion saknas Summa samtliga med beslut Omprövningsbeslut Ingen ändring Ej omprövat Ändring helt enligt medlems begäran Ändring delvis enligt medlems begäran ,2 % 0,0 % 3,7 % 74,5 % 0,0 % 15,7 % ,1 % 9,8 % Summa omprövningsbeslut % 100 % Andel begäran av omprövning 9,5 % 8,2 % Den vanligaste sanktionen för underrättelser lämnade under första halvåret 2009 var för både kvinnor och män ersättning upphör tillsvidare enligt 9 ALF (52,3 respektive 57,6 procent). Den näst vanligaste sanktionen 25

26 för både kvinnor och män var nedsättning med 25 eller 50 procent (43,7 respektive 37,4). Det var 14,8 procent av besluten avseende kvinnor och 25,5 procent avseende män som blev helt eller delvis ändrade enligt medlemmens begäran. Det föreligger således en skillnad i omprövade beslut mellan kvinnor och män med 10,7 procentenheter. 26

27 Referens Bennmarker, Helge m.fl Betalt efter resultat -- utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar IFAU 2009:23 Länk: Engström, Per m.fl. Hur fungerar arbetsförmedlingens anvisningar av lediga platser?, IFAU 2008:5 Länk: IAF 2009:2 Mörkertal för underrättelser till arbetslöshetskassan 2007, Länk: 2%20Mörkertal.pdf IAF 2009:3 Arbetsförmedlingens arbete med matchning till lediga tjänster och kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen, Länk: 3%20matchning.pdf Riksrevisionen 2005:3 Arbetslöshetsförsäkringen -- kontroll och effektivitet, RiR 2005:3, Riskrevisionen Van den Berg, Gerard and Bas van der Klaauw, Job search monitoring and sanctions - - a brief survey of some recent results, IFAU 2005:8, Länk: 27

28 Appendix A Underrättelser fördelat på arbetsmarknadsområden Tabell A1: Antal underrättelser och antal underrättelser per ersättningstagare fördelat på arbetsmarknadsområden, 2008 och Antal Antal per 1000 underrättelser Ersättningstagare ersättningstagare Arbetsmarknadsområde Härjedalen ,5 0,0 Sollefteå ,1 0,7 Gotland ,2 1,9 Ånge ,1 2,0 Arvidsjaur ,7 2,3 Bollnäs ,6 2,7 Motala ,3 3,2 Karlshamn ,0 3,3 Sundsvall ,6 3,3 Kramfors ,8 3,8 Värnamo ,0 4,2 Nyköping ,3 4,4 Örnsköldsvik ,6 4,5 Säffle ,7 4,9 Ludvika ,8 5,0 Trollhättan ,5 5,1 Kiruna ,3 5,1 Växjö ,5 5,2 Östersund ,5 5,4 Gällivare ,1 5,6 Borås ,7 6,2 Skellefteå ,9 6,2 Lycksele ,3 6,3 Hudiksvall ,2 6,4 Skövde ,6 6,6 Göteborg ,0 6,7 Hagfors ,7 7,0 Eskilstuna ,4 7,2 Lindesberg ,9 7,4 Gävle ,4 7,7 Linköping ,9 7,7 Västerås ,1 8,2 Uppsala ,4 8,4 Halmstad ,5 8,5 Kalix ,3 8,7 Trelleborg ,5 8,8 Karlskrona ,4 8,9 Luleå ,1 9,0 Haparanda ,2 9,3 28

29 Stockholm ,6 9,5 Mölndal ,7 9,6 Köping ,9 9,7 Arvika ,1 9,9 Karlskoga ,8 10,0 Lidköping ,9 10,0 Lund ,7 10,2 Ljungby ,8 10,6 Helsingborg ,2 10,7 Falun ,6 11,3 Huddinge ,4 11,3 Kristianstad ,8 11,6 Torsby ,7 11,9 Malmö ,9 12,5 Nässjö ,5 12,6 Umeå ,4 12,8 Norrköping ,8 12,9 Solna ,6 13,4 Mora ,5 13,9 Örebro ,1 14,0 Jönköping ,5 14,1 Södertälje ,1 14,3 Avesta ,6 14,7 Karlstad ,3 15,2 Oskarshamn ,5 15,8 Västervik ,6 16,0 Kalmar ,5 17,5 Vilhelmina ,0 18,2 Fagersta ,9 23,2 Arbetsförmedlingen Kultur Avdelningen för Arbetsförmedlingsfrågor 2 0 Uppgift saknas 9 2 Totalt ,3 9,3 29

30 Appendix B Villkor för arbetslöshetsersättning samt sanktioner Enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 9 Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och 5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. 43 Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som anges i 44, om den sökande 1. lämnat sitt arbete utan giltig anledning, eller 2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. 44 Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden - 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 1, och - 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar vid avstängning enligt Inträffar under avstängningstiden sådant förhållande som avses i 43, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden. En sökande som har stängts av från ersättning två gånger inom samma ersättningsperiod på grund av att han eller hon har lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande har, om sådant förhållande inträffar en tredje gång inom samma ersättningsperiod, inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. 45 a Dagpenningen sätts ned med 25 procent i 40 ersättningsdagar (s.k. nedsättningstid) inom ersättningsperioden, om en sökande har 1. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller 2. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att anställning inte kommit till stånd. Om det under ersättningsperioden en andra gång inträffar sådant förhållande som anges i första stycket skall den sökandes dagpenning sättas ned med 50 procent i ytterligare 40 ersättningsdagar inom ersättningsperioden. Inträffar under ersättningsperioden en tredje gång sådant förhållande som anges i första stycket, har den sökande inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. Den tid inom vilken nedsättning av dagpenningen skall göras får inte överstiga 180 kalenderdagar från den dag då nedsättningstiden inleddes. 30