Kvartalsrapport 3, 2009

Transkript

1 Dnr 2009/97 MO 2009:13 Kvartalsrapport 3, 2009 Redovisning av underrättelser och utförsäkrade

2 2

3 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Eva Nordström. Rapporten godkänd för publicering Katrineholm den Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Kristian Persson Arbetsmarknadsanalytiker Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box Katrineholm Tfn: E-post: 3

4 4

5 Innehåll 1 Arbetsförmedlingens underrättelser till arbetslöshetskassorna Sammanfattning Om data Antal lämnade underrättelser Underrättelser fördelat på arbetsmarknadsområden Underrättelser per arbetslöshetskassa Underrättelser per ålder och kön Orsaker till varför underrättelser lämnas Beslut med anledning av underrättelser Sammanfattning Om data Underrättelser som inte har behandlats Behandlade underrättelser Sanktionsgrad fördelat på arbetslöshetskassor Sanktionsgrad fördelat på ålder och kön Sanktions- och omprövningsbeslut Sanktions- och omprövningsbeslut fördelat på kvinnor och män Utförsäkrade Sammanfattning Definition begreppet utförsäkrade Om data i detta avsnitt Förändring över tid Utförsäkrade fördelat på ålder, kön och sökandekategori Ej utförsäkrade

6 6

7 1 Arbetsförmedlingens underrättelser till arbetslöshetskassorna 1.1 Sammanfattning Under första halvåret 2009 lämnade Arbetsförmedlingen underrättelser till arbetslöshetskassorna. Detta är en minskning med 56 procent jämfört med första halvåret Arbetsförmedlingen lämnade 7,6 underrättelser per ersättningstagare under första halvåret 2009 vilket kan jämföras med året innan då det lämnades 18,8 per Antalet underrättelser skiljer sig mellan arbetsmarknadsområdena. Trollhättan, Sundsvall och Östersund är tre lite större arbetsmarknadsområden som har en relativt låg andel underrättelser (3,0-4,7 per 1 000). Exempel på till antalet stora arbetsmarknadsområden som har minskat antalet underrättelser per mellan första halvåret 2008 och 2009 är Huddinge, Karlstad och Stockholm (en minskning med procent). Även mellan arbetslöshetskassorna skiljer sig antalet underrättelser per ersättningstagare. Bland arbetslöshetskassor med 20 underrättelser eller fler var det Alfa-kassans medlemmar (både anslutna och icke anslutna) som fick flest (16,4 per 1 000) och GS arbetslöshetskassas medlemmar som fick lägst antal (5,0 per 1 000). Antalet underrättelser till medlemmar i IF Metall minskade mest (med 75 procent) mellan första halvåret 2008 och Arbetsförmedlingen lämnade i stort sett lika många underrättelser per ersättningstagare för kvinnor som för män, 7,4 respektive 7,7 per Det är mycket vanligare att yngre personer blir föremål för underrättelser än äldre. 7

8 1.2 Om data Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade ur IAF:s underrättelsedatabas. Arbetsförmedlingen lämnar månadsvis ut dessa uppgifter på begäran av IAF. De senast tillgängliga uppgifterna om antal underrättelser är för andra kvartalet Fokus i detta avsnitt ligger på utvecklingen över tid, både kvartals- och månadsvis. 1.3 Antal lämnade underrättelser Diagram 1: Antal underrättelser lämnade under första halvåret Antalet underrättelser lämnade under första halvåret 2009 uppgick till Jämfört med samma halvår 2008 är det en minskning med 56 procent (2 661 underrättelser). 8

9 Diagram 2: Antal underrättelser, januari juni Antal underrättelser jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec I diagram 2 framgår utvecklingen av antal lämnade underrättelser månadsvis. Kurvan för lämnade underrättelser 2009 är mer utjämnad än för andra år, men den visar ändå på samma säsongsvariationer som för tidigare år. Antalet underrättelser verkar således inte totalt sett sjunka ytterligare. Om kurvan fortsätter att hålla samma nivå och även fortsättningsvis följer säsongsvariationen på samma sätt som under första halvåret 2009, kan man anta att antalet underrättelser för hela året 2009 kommer att bli omkring Detta kan jämföras med 2008 då det lämnades underrättelser. 9

10 1.4 Underrättelser fördelat på arbetsmarknadsområden Tabell 1: Antal underrättelser, antal underrättelser per ersättningstagare samt procentuell förändring mellan perioderna fördelat på arbetsmarknadsområde, första halvåret 2008 respektive Antal underrättelser Antal per Procentuell förändring Första halvåret mellan och 2009 Af Kultur Arvidsjaur ,4 0,0-100 % Arvika ,7 8,9-71 % Avesta ,9 11,9-61 % Bollnäs ,6 2,2-74 % Borås ,9 5,8-61 % Eskilstuna ,9 8,2-59 % Fagersta ,5 25,7-26 % Falun ,2 10,2-37 % Gotland 9 3 3,8 1,4-62 % Gällivare ,2 5,3-57 % Gävle ,1 7,0-67 % Göteborg ,6 5,8-57 % Hagfors ,3 6,3-32 % Halmstad ,8 7,1-52 % Haparanda 8 7 8,0 6,8-15 % Helsingborg ,6 9,1-45 % Huddinge ,9 8,8-71 % Hudiksvall ,2 4,3-58 % Härjedalen ,2 0,0-100 % Jönköping ,8 13,1-22 % Kalix ,7 7,0-73 % Kalmar ,7 12,1-66 % Karlshamn ,6 2,1-78 % Karlskoga ,5 9,5-58 % Karlskrona ,1 4,2-62 % Karlstad ,7 12,7-71 % Kiruna ,8 1,5-81 % Kramfors 6 3 5,4 2,9-47 % Kristianstad ,8 7,8-56 % Köping ,0 5,7-70 % Lidköping ,4 9,2-19 % Lindesberg ,5 6,0-63 % Linköping ,7 6,8-56 % Ljungby ,1 9,4-71 % Forts. nästa sida 1 Det går inte att få fram antal ersättningstagare ur A-stat för Af Kultur. 10

11 Forts. från föregående sida. Ludvika Luleå Lund Lycksele Malmö Mora Motala Mölndal Norrköping Nyköping Nässjö Oskarshamn Skellefteå Skövde Sollefteå Solna Stockholm Sundsvall Säffle Södertälje Torsby Trelleborg Trollhättan Umeå Uppsala Vilhelmina Värnamo Västervik Västerås Växjö Ånge Örebro Örnsköldsvik Östersund Övriga kontor , ,0 12,1 27,4 25, , ,5 17,2 16,4 10, , ,8 14,2 7,8 0, , ,6 9,7 8,9 34, , ,4 9,5 7,8 20,4 6 18,7 20,6 17,1 13,4 22,1 0 5,6 26,5 9,6 4,0 1,6 8,1 8,4 4,8 9,5 14,4 1,8 8,0 10,3 3,4 8,3 12,4 5,6 6,1 0,0 13,7 7,1 3,0 4,9 13,8 13,1 6,7 4,0 9,3 7,5 8,5 3,3 11,8 6,7 3,9 0,0 12,2 2,9 4,7-88 % -63 % -31 % -82 % -63 % 13 % -87 % -54 % -38 % -69 % -65 % -48 % -60 % -21 % -100 % -68 % -69 % -69 % -45 % -60 % -14 % -56 % -58 % 19 % -63 % -55 % -84 % -31 % -50 % -83 % -100 % -54 % -70 % 18 % Totalt ,8 7,6-60 % Det totala antalet underrättelser per ersättningstagare första halvåret 2009 var 7,6, vilket är en minskning med 60 procent från året innan då antal per var 18,8. Liksom tidigare år skiljer sig antalet lämnade underrättelser mellan de olika arbetsmarknadsområdena. 2 Det går inte att få fram ersättningstagare på dessa kontor i A-stat. 11

12 Trollhättan, Sundsvall och Östersund är tre lite större arbetsmarknadsområden (mer än ersättningstagare) som samtliga har en relativt låg andel underrättelser (3,0-4,7 per 1 000). I tabell 1 framgår även att antalet underrättelser har minskat stort för många arbetsmarknadsområden mellan första halvåret 2008 och Exempel på arbetsmarknadsområden med relativt många ersättningstagare som har minskat antalet underrättelser per mellan 2008 och 2009 är Huddinge, Karlstad och Stockholm. Dessa kontor har minskat antalet underrättelser per med procent. Endast tre arbetsmarknadskontor ökade antalet underrättelser mellan dessa år; Mora, Östersund samt Umeå. 12

13 1.5 Underrättelser per arbetslöshetskassa Tabell 2: Antal underrättelser, antal per ersättningstagare samt procentuell förändring mellan perioderna, fördelat på arbetslöshetskassor, första halvåret 2008 respektive Antal underrättelser Antal per 1000 Första halvåret Procentuell förändring mellan 2008 och 2009 Akademikernas ,6 5,7-55 % ALFA ,4 16,4-48 % Bensinhandlarnas ,6 4,3-83 % Byggnadsarbetarnas ,1 5,3-71 % Elektrikernas ,2 7,9-77 % Farmacitjänstemännens ,6 7,6-72 % Fastighetsanställdas ,5 9,2-57 % Finans- och försäkringsbranschens ,7 5,1-71 % GS ,9 5,0-64 % Hamnarbetarnas ,4 13,1-20 % Handelsanställdas ,2 5,9-61 % Hotell- och restauranganställdas ,2 9,5-53 % IF Metall ,7 5,3-75 % Journalisternas 3 2 3,5 2,5-29 % Kommunalarbetarnas ,8 9,2-54 % Kommunaltjänstemännens ,2 5,1-64 % Ledarnas ,0 6,1-62 % Livsmedelsarbetarnas ,1 8,3-54 % Lärarnas ,4 6,1-61 % Musikernas m fl ,9 2,0-83 % Pappersindustriarbetarnas ,0 3,1-78 % SEKO ,8 5,9-50 % Skogs- och lantbrukstjm ,0 0,0-100 % Småföretagarnas ,9 8,5-57 % ST:s ,2 6,8-48 % Svensk Handels och Arb.giv ,3 9,7-52 % Sveriges arbetares ,5 10,9-38 % Sveriges fiskares 0 0 0,0 0,0 - Sveriges teaterverksammas ,1 4,9-30 % Säljarnas ,5 4,4-72 % Transportarbetarnas ,6 7,2-73 % Unionens ,1 5,7-56 % Totalt ,8 7,6-60 % Det skiljer stort mellan arbetslöshetskassorna när det gäller antalet underrättelser per ersättningstagare. Bland de arbetslöshetskassor med 20 underrättelser eller fler under första halvåret 2008 och 2009 var det Alfa 13

14 kassans medlemmar (både anslutna och icke anslutna) som fick flest, 16,4 per ersättningstagare. Lägst antal per fick medlemmar i GS arbetslöshetskassa, 5,0. Det relativa antalet underrättelser för medlemmar i IF Metall minskade mest, en minskning med 75 procent mellan de två aktuella tidsperioderna. 1.6 Underrättelser per ålder och kön Tabell 3: Antal underrättelser och antal underrättelser per ersättningstagare fördelat på ålder och kön, första halvåret 2008 respektive Halvår år år år 55- år Antal underrättelser Kvinnor Män Totalt Antal per ersättningstagare Kvinnor Män Totalt 26,7 50,7 37,6 15,1 24,8 18,9 14,5 20,9 17,1 13,4 14,0 13,7 Totalt ,5 23,2 18,8 Halvår Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt -24 år år år 55- år ,7 14,2 14,0 7,0 8,0 7,5 6,6 6,6 6,6 7,9 5,7 6,7 Totalt ,4 7,7 7,6 Antalet underrättelser per ersättningstagare var under denna period 7,4 för kvinnor och 7,7 för män. Jämfört med första halvåret 2008 minskade antalet per avsevärt mer för män än för kvinnor (67 procent för män och 52 procent för kvinnor). En anledning till detta skulle delvis kunna vara att antalet män med arbetslöshetsersättning ökade mellan första halvåret 2008 och 2009 medan antalet kvinnor med ersättning istället minskade 3. Antalet underrättelser per ersättningstagare var för första halvåret 2009 högst för den yngsta åldersgruppen (14,0). 3 A-stat 14

15 1.7 Orsaker till varför underrättelser lämnas Diagram 3: De fem vanligaste orsakerna till varför underrättelser lämnas, första halvåret Andel av samtliga underrättelser % Första halvåret 2007 Första halvåret 2008 Första halvåret 2009 Sökande bedöms Sökande har ej sökt Sökande bedöms Sökande bedöms Sökande uppträder inte aktivt söka ett anvisat arbete inte vara arbetsför inte vara beredd att som att denne inte lämpligt arbete och oförhindrad anta erbjudet vill eller kan anta lämpligt arbete något som helst arbete När arbetsförmedlarna lämnar en underrättelse har de möjlighet att ange 1-12 orsak/-er till varför de gör det. De fem vanligaste orsakerna de senaste åren framgår i diagram 3. Den allra vanligaste orsaken första halvåret 2009 var att den sökande inte bedömdes aktivt söka ett lämpligt arbete (34 procent av alla underrättelser) följt av att den sökande inte hade sökt anvisat arbete (28 procent). Eftersom arbetsförmedlarna kan ange en eller flera orsaker per underrättelser blir summan av alla tolv andelar större än 100 procent. 15

16 2 Beslut med anledning av underrättelser 2.1 Sammanfattning Under 2008 lämnades underrättelser från Arbetsförmedlingen till arbetslöshetskassorna. Av dessa var det 538 (7 procent) som inte behandlats av arbetslöshetskassan. Den primära anledningen till detta var att det redan fanns ett beslut om sanktion och kassorna fattade därför inte något ytterligare beslut om sanktion. Av de behandlade underrättelserna som inkom under 2008 avsåg personer som inte var ersättningssökande. Dessa underrättelser lämnades därför utan åtgärd. Bland de övriga ärendena bedömdes i 735 fall att skäl för sanktion saknas vilket innebar att personen ifråga fick behålla sin arbetslöshetsersättning. Resterande underrättelser resulterade i en sanktion. Andelen sanktioner bland behandlade och beslutade underrättelser, sanktionsgraden, var 86 procent. Sanktionsgraden för kvinnor var 85 procent och för män 88 procent. Högst sanktionsgrad berörde personer i åldersgruppen 55 år och äldre när det gäller kvinnor (88 procent) och åldersgruppen 24 år och yngre när det gäller män (91 procent). De arbetslöshetskassor, som fattade fler än 20 beslut med anledning av underrättelser både år 2007 och 2008, hade en sanktionsgrad som varierade mellan 71 och 95 procent. De fyra arbetslöshetskassor med högst sanktionsgrad var Handelsanställdas, Ledarnas, Seko samt Alfakassan (91-95 procent). De fyra arbetslöshetskassor som hade lägst sanktionsgrad var ST:s, Fastighetsanställdas, Livsmedelsarbetarnas samt Sveriges arbetares (71-79 procent). Den vanligaste sanktionen under 2008 var nedsättning av ersättningen med 25 eller 50 procent på grund av att den sökande avvisat lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt program utan godtagbart skäl eller på annat sätt medverkat till att anställningen inte kommit till stånd (45a lagen (1997:238 om arbetslöshetsförsäkringen (ALF)). Detta utgjorde 52,5 procent av sanktionsbesluten. Den näst vanligaste sanktionen för underrättelser lämnade under 2008 var att ersättning upphörde tillsvidare då den sökande inte uppfyllde grundvillkoren 16

17 enligt 9 ALF. Detta rörde 43,2 procent av ärendena. Skillnaderna mellan kvinnor och män vad gäller fördelningen av sanktionsbeslut var små. Andelen personer som begärde omprövning av sanktionsbesluten avseende underrättelser lämnade under 2008 var 10,3 procent. Det var 18,4 procent av omprövningarna som resulterade i en ändring helt eller delvis enligt medlemmens begäran. Omprövningar avseende män resulterade något oftare i en ändring än för kvinnor, 21,9 jämfört med 17,8 procent. 2.2 Om data I denna del av rapporten redovisas vilka beslut arbetslöshetskassorna fattat efter att de fått underrättelser från Arbetsförmedlingen. Underlaget utgörs av underrättelser som lämnades till arbetslöshetskassorna till och med december Inför kvartalsredovisningen uppmanar IAF arbetslöshetskassorna att komma in med redogörelser för sina beslut avseende underrättelser till och med perioden för aktuell redovisning. IAF har i tidigare rapporter funnit det nödvändigt att redovisningen av arbetslöshetskassornas beslut eftersläpar med ett halvår för att säkerställa att arbetslöshetskassorna har hunnit fatta beslut i en så stor del av ärendena som möjligt. 2.3 Underrättelser som inte har behandlats Det finns olika orsaker till varför en underrättelse ibland inte behandlades av arbetslöshetskassan: Underrättelse återkallad innebär att arbetsförmedlingen formellt återtagit underrättelsen. Detta måste göras innan arbetslöshetskassan fattat beslut i ärendet. Ej mottagits innebär att underrättelsen av någon anledning inte nått arbetslöshetskassan. Ej medlem innebär att arbetsförmedlingen skickat ärendet till en arbetslöshetskassa i vilken den enskilde inte är medlem. Normalt återsänds dessa underrättelser till arbetsförmedlingen för att de ska ta reda på vilken arbetslöshetskassa som ska ha underrättelsen. 17

18 Beslut saknas innebär att arbetslöshetskassan ännu inte fattat beslut i ärendet eller att beslutet ännu inte inkommit till IAF. Övrigt innebär att det redan - - utifrån andra åtgärdspunkter - - finns ett beslut från arbetslöshetskassan om att till exempel frånkänna medlemmen rätten till ersättning eller att utesluta denna (varvid ersättningen upphör). Kassan har i dessa ärenden inte fattat något ytterligare sanktionsbeslut med anledning av underrättelsen. Tabell 4: Underrättelser som inte behandlats av arbetslöshetskassorna, , kvartalsvis och totalt. Ej mottagits Underrättelse återkallad av kassan Ej medlem Beslut saknas Övrigt Summa ej behandlade 2005: : : : totalt : : : : totalt : : : : totalt : : : : totalt Under 2008 lämnade Arbetsförmedlingen underrättelser till arbetslöshetskassorna. Av dessa var det 538 (7 procent) som av olika skäl inte blev behandlade. Bland dem var det 48 (9 procent) som blev återkallade av Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar drygt en halv procent av samtliga underrättelser. Det var 63 underrättelser som Arbetslöshetskassan inte hade tagit emot och 106 hade skickats till en arbetslöshetskassa där personen inte var medlem. Det saknades beslut för 25 underrättelser. För 296 underrättelser fanns det redan ett annat 18

19 sanktionsbeslut. Arbetslöshetskassan fattade således inte något beslut med anledning av underrättelsen. Andelen ej behandlade underrättelser relaterat till det totala antalet lämnade underrättelser har de fyra senaste åren sjunkit från 9 till 7 procent. 19

20 2.4 Behandlade underrättelser Tabell 5: Underrättelser som har behandlats av arbetslöshetskassorna, , kvartalsvis och totalt. Ej beslut Ej ersättningssökande Beslut Skäl för sanktion Sanktion saknas Summa behandlade Sanktionsgrad 2005: % 2005: % 2005: % 2005: % 2005 totalt % 2006: % 2006: % 2006: % 2006: % 2006 totalt % 2007: % 2007: % 2007: % 2007: % 2007 totalt % 2008: % 2008: % 2008: % 2008: % 2008 totalt % Av de behandlade underrättelserna inkomna under 2008 avsåg (23 procent) personer som inte sökte ersättning hos en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetskassan vidtog därför ingen åtgärd för dessa. Andelen personer som inte hade arbetslöshetsersättning 2008 är den högsta bland de här redovisade åren. Bland de övriga ärendena bedömdes skäl för sanktion saknas i 735 fall. I dessa fall fick personen ifråga behålla sin ersättning underrättelser ledde till en sanktion. Andelen sanktionsbeslut, sanktionsgraden, blev således 86 procent. 20

21 2.5 Sanktionsgrad fördelat på arbetslöshetskassor Tabell 6: Arbetslöshetskassornas beslut när det gäller underrättelser samt sanktionsgrad 2007 respektive 2008, fördelat på arbetslöshetskassorna. Antal beslut Sanktionsgrad Akademikernas % 81 % ALFA % 95 % Bensinhandlarnas % 83 % Byggnadsarbetarnas % 89 % Elektrikernas % 81 % Farmacitjänstemännens % 55 % Fastighetsanställdas % 79 % Finans- och försäkringsbranschens % 88 % GS % 88 % Hamnarbetarnas % 25 % Handelsanställdas % 91 % Hotell- och restauranganställdas % 89 % IF Metalls % 90 % Journalisternas % 67 % Kommunalarbetarnas % 85 % Kommunaltjänstemännens % 81 % Ledarnas % 91 % Livsmedelsarbetarnas % 79 % Lärarnas % 87 % Musikernas % 43 % Pappersindustriarbetarnas % 87 % SEKO % 92 % Skogs- och lantbrukstjänstemännens % 67 % Småföretagarnas % 83 % ST:s % 71 % Svensk Handels och Arbetsgivarnas % 88 % Sveriges arbetares % 79 % Sveriges fiskares Sveriges teaterverksammas % 82 % Säljarnas % 85 % Transportarbetarnas % 84 % Unionens % 82 % Totalt % 86 % Vad gäller sanktionsgraden är variationen mellan arbetslöshetskassor stor. Av de 23 arbetslöshetskassor som fattade fler än 20 beslut under både 2007 och 2008 låg sanktionsgraden mellan 71 och 95 procent. De fyra arbetslöshetskassorna som hade högst sanktionsgrad var Handelsanställdas, Ledarnas, Seko samt Alfakassan (91 95 procent). De fyra arbetslöshetskassor som fattade fler än 20 beslut under båda åren och som hade lägst 21

22 sanktionsgrad var ST:s, Fastighetsanställdas, Livsmedelsarbetarnas samt Sveriges arbetares (71-79 procent). Ledarnas arbetslöshetskassa har gått från en låg sanktionsgrad till en hög mellan 2007 och 2008, från 66 till 91 procent. Fastighetsanställdas gick däremot från en hög sanktionsgrad till en låg mellan åren, från 89 till 79 procent. 2.6 Sanktionsgrad fördelat på ålder och kön Tabell 7: Arbetslöshetskassans beslut med anledning av underrättelser samt sanktionsgrad avseende underrättelser lämnade under 2007 respektive 2008, fördelat på ålder och kön. Andel med Antal beslut sanktion år % 87 % Kvinnor år % 83 % år % 84 % 55- år % 88 % Kvinnor totalt % 85 % -24 år % 91 % Män år % 89 % år % 87 % 55- år % 85 % Män totalt % 88 % Summa % 86 % Bland de besluten som arbetslöshetskassan fattade för underrättelser lämnade under 2008 var det något fler som avsåg kvinnor än män. Sanktionsgraden för män var däremot högre än för kvinnorna, 88 respektive 85 procent. Sanktionsgraden för män var högst för de som var 24 år och yngre (91 procent). Sanktionsgraden för kvinnor var högst för dem som var 55 år och äldre (88 procent). 22

23 2.7 Sanktions- och omprövningsbeslut Tabell 8: Arbetslöshetskassornas sanktions- och omprövningsbeslut för underrättelser lämnade under 2007 respektive Antal Andel av total Beslut Avstängning enl. 43 p1 10 dagar 7 1 0,1 % 0,0 % 20 dagar 7 4 0,1 % 0,1 % 45 dagar ,5 % 1,0 % Avstängning enl. 43 p2 20 dagar 3 0,0 % 0,0 % 40 dagar ,1 % 0,2 % 60 dagar ,9 % 0,9 % Nedsättning enl. 45a p1 25 % ,9 % 38,9 % 50 % ,4 % 2,1 % Nedsättning enl. 45a p2 25 % ,5 % 10,7 % 50 % ,8 % 0,8 % Ersättning upphör definitivt ,2 % 0,3 % 45a ,9 % 0,7 % Ersättning upphör tillsvidare 9 p ,7 % 7,3 % 9 annat ,7 % 35,9 % Ärenden med flera sanktioner ,2 % 1,1 % Summa sanktionsbeslut % 100 % Skäl för sanktion saknas Summa samtliga med beslut Omprövningsbeslut Ingen ändring ,6 % 81,0 % Ej omprövat 6 3 0,8 % 0,6 % Ändring helt enligt medlems begäran ,6 % 12,6 % Ändring delvis enligt medlems begäran ,0 % 5,8 % Summa omprövningsbeslut % 100 % Andel begäran av omprövning 9,3 % 10,3 % Av de totalt sanktionsbesluten avseende underrättelser som lämnades under 2008 var det 52,5 procent som innebar ersättning nedsatt med 25 eller 50 procent. Orsaken var att den sökande avvisat lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt program utan godtagbart skäl eller på annat sätt medverkat till att anställningen inte kommit till stånd (45a ALF). Den näst vanligaste sanktionen för underrättelser lämnade under 2008 var att ersättning upphörde tillsvidare då den sökande inte uppfyllde grundvillkoren enligt 9 ALF. Det var 43,2 procent av samtliga beslut för underrättelser lämnade under 2008 som fick denna sanktion. 23

24 Övriga sanktioner var mindre vanliga liksom antalet underrättelser för vilka flera sanktionsbeslut fattats. Andelen personer som begärde omprövning av beslut om sanktion efter underrättelse inkommen under 2008 var 10,3 procent. Detta är en ökning med en procentenhet jämfört med Det var 18,4 procent av omprövningarna som resulterade i en ändring helt eller delvis enligt medlemmens begäran. Detta är en minskning med 2,2 procentenheter jämfört med

25 2.8 Sanktions- och omprövningsbeslut fördelat på kvinnor och män Tabell 9: Arbetslöshetskassornas sanktions- och omprövningsbeslut avseende underrättelser lämnade under 2008, fördelat på kvinnor och män. Avstängning enl. 43 p1 10 dagar 20 dagar 45 dagar Avstängning enl. 43 p2 20 dagar 40 dagar 60 dagar Nedsättning enl. 45a p1 25 % 50 % Nedsättning enl. 45a p2 25 % 50 % Ersättning upphör definitivt 45 45a Ersättning upphör tillsvidare 9 p4 9 annat Antal Kvinnor Beslut Män Andel av total Kvinnor Män 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,1 % 0,6 % 1,4 % 0,0 % 0,0 % 0,2 % 0,3 % 0,5 % 1,4 % 39,8 % 38,0 % 1,6 % 2,6 % 11,2 % 10,1 % 0,6 % 1,0 % 0,4 % 0,2 % 1,0 % 0,3 % 7,3 % 7,4 % 36,3 % 35,5 % Ärenden med flera sanktioner ,5 % 1,7 % Summa sanktionsbeslut % 100 % Skäl för sanktion saknas Summa samtliga med beslut Omprövningsbeslut Kvinnor Män Kvinnor Män Ingen ändring ,6 % 77,3 % Ej omprövat 4 5 0,6 % 0,8 % Ändring helt enligt medlems begäran ,6 % 12,8 % Ändring delvis enligt medlems begäran ,2 % 9,1 % Summa omprövningsbeslut % 100 % Andel begäran av omprövning 28,0 % 25,8 % Den vanligaste sanktionen för underrättelser lämnade under 2008 var för både kvinnor och män nedsättning med 25 eller 50 procent (45a ALF) (53,7 respektive 51,7 procent). Den näst vanligaste sanktionen för både kvinnor och män var att ersättningen upphörde tillsvidare (43,6 respektive 42,9 procent). Det var en större andel ärenden bland kvinnor än bland män där arbetslöshetskassan bedömde att det saknades skäl för sanktion, 15 respektive 12 procent. 25

26 Det var 17,8 procent av besluten avseende kvinnor och 21,9 procent avseende män som blev helt eller delvis omprövade enligt medlemmens begäran. 26

27 3 Utförsäkrade 3.1 Sammanfattning Det var personer som under första kvartalet 2009 riskerade utförsäkring. Av dessa blev 839 personer utförsäkrade, vilket är 32 procent färre jämfört med första kvartalet Det var i stort sett lika många kvinnor som män som utförsäkrades. Bland de utförsäkrade var 18 procent deltids- eller timanställda. Det var som av någon anledning inte utförsäkrades under första kvartalet 2009, vilket är 37 procent färre jämfört med samma kvartal Den vanligaste orsaken till att de inte blev utförsäkrade var att de inom 14 dagar blev inskrivna på ett arbetsmarknadspolitiskt program, främst Jobb- och utvecklingsgarantin. 3.2 Definition begreppet utförsäkrade Riskerar utförsäkring gör personer som: 1. förbrukat en hel period med arbetslöshetsersättning (normalt 300, 450 eller 600 dagar) och som i anslutning till detta 2. inte uppfyller villkoren för en ny ersättningsperiod. Personer för vilka ovanstående två punkter är uppfyllda kan i enlighet med tidigare redovisning betraktas som att de riskerade utförsäkring. Denna grupp har därefter fördelats på utförsäkrade och ej utförsäkrade enligt nedanstående kriterier. Utförsäkrad är en person som två veckor efter ersättningsperiodens slut är fortsatt registrerad vid arbetsförmedlingen som arbetslös, deltidsarbetslös eller timanställd (det vill säga behovsanställd med korta tidsbegränsade vikariat). Ej utförsäkrad är en person som inom två veckor efter ersättningsperiodens slut påbörjar deltagande i arbetsmarknadspolitiska program eller arbete eller inom två veckor från sista ersättningsdag avaktualiserats från arbetsförmedlingen, oavsett orsak eller avaktualisering. Även personer som kvarstår som inskrivna vid Arbetsförmedlingen men inte anses stå till 27

28 arbetsmarknadens förfogande tillförs denna grupp. Dessa personer har således ingen arbetslöshetsersättning, men försörjer sig på annat sätt, främst från aktivitetsstöd. De ses därför inte i detta sammanhang som utförsäkrade. 3.3 Om data i detta avsnitt Informationen i detta avsnitt är hämtad ur IAF:s databas ASTAT. Uppgift om huruvida personer uppfyllt villkoren för en ny ersättningsperiod har tagits fram cirka två månader efter den tidigare ersättningsperiodens utgång. Återrapporteringen sträcker sig därmed endast fram till första kvartalet Detta är nödvändigt för att kunna ge en tillräckligt säker bild av antalet individer som har förbrukat en hel ersättningsperiod och inte beviljats en ny eller förlängd period. 3.4 Förändring över tid Tabell 10: Utförsäkrade och ej utförsäkrade, kvartalsvis Utförsäkrad Ej utförsäkrad Totalt Kvartal Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal 2005: :2 2005:3 2005: : :2 2006:3 2006: : :2 2007:3 2007: : :2 2008:3 2008: : Under det första kvartalet 2009 utförsäkrades 839 personer vilket var 398 färre jämfört med samma kvartal 2008 (en minskning med 32 procent). Antalet som inte utförsäkrades var personer under första kvartalet 2009 vilket var 973 färre jämfört med samma kvartal 2008 (en minskning med 37 procent). 28

29 Det totala antalet personer som riskerade utförsäkring var Detta är den lägsta noteringen sedan regelförändringarna dem 2 juli 2007, då möjligheten till förlängd ersättningsperiod togs bort. Fördelningen mellan utförsäkrade och inte utförsäkrade under första kvartalet 2009 var ungefär samma som för första kvartalet Utförsäkrade fördelat på ålder, kön och sökandekategori Tabell 11: Antal utförsäkrade samt andel utförsäkrade av de som riskerade utförsäkring, första kvartalet Arbetslösa Deltids- och timanställda Totalt antal utförsäkrade Andel utförsäkrade -24 år % Kvinnor år % år % 55- år % Totalt % -24 år % Män år % år % 55- år % Totalt % Summa % Under första kvartalet utförsäkrades ungefär lika många kvinnor som män. Någon skillnad i andelen utförsäkrade av det totala antalet personer som riskerade utförsäkring går inte heller att se. Bland de utförsäkrade var 148 deltids- eller timanställda (18 procent). Generellt sett var det personer under 35 år som i högre grad blev utförsäkrade bland dem som riskerade utförsäkring. Män i den åldersgruppen utförsäkrades i något högre grad än kvinnor. 4 Personer som är under 25 år och som varit arbetslösa i en sammanhängande period om tre månader kan anvisas till Jobbgarantin för ungdomar. Detta medför att antalet personer i åldersgruppen 24 år och yngre är så få i tabellen ovan. 29

30 3.6 Ej utförsäkrade Orsak Tabell 12: Antal ej utförsäkrade fördelat på orsaker och kön, första kvartalet 2008 respektive Kvartal Kvinnor Män Totalt Kvartal Kvinnor Män Totalt Ej ersättningsberättigad p.g.a. arbete Ej ersättningsberättigad av andra skäl än arbete Nystartsjobb Program: JOB 5 el. UGA Arbete med stöd Aktivitetsstöd Totalt Av de personer som inte blev utförsäkrade var 52 personer (3 procent) inte ersättningsberättigade eftersom de hade fått ett arbete (varav 22 nystartsjobb). 120 var inte ersättningsberättigade av andra skäl än arbete. De resterande personerna hade påbörjat någon form av program. Majoriteten, personer, hade påbörjat något av de arbetsmarknadspolitiska programmen Jobboch utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. 5 Jobb- och utvecklingsgarantin 6 Ungdomsgarantin 30