Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011

Transkript

1 2012:13 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011 Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

2 Dnr: 2012/70 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011 Granskning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har granskat arbetslöshetskassornas årsredovisningar Samtliga arbetslöshetskassor har fått möjlighet att faktagranska och lämna synpunkter på rapporten. Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör. Beställare har varit Gunilla Wandemo, chef för granskningsenheten. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Christel Johansson, Håkan Nordström, och Carina Wiksholm, granskningsenheten. I arbetet har även utredaren Camilla Pettersson deltagit. Katrineholm den 4 oktober 2012 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm 2 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Metod och genomförande Iakttagelser Avvikelser av större betydelse Redovisningsprinciper Redovisning av fordringar Datering av årsredovisningen Avvikelser av mindre betydelse Statsbidrag Arbetslöshetskassornas ekonomi i ett jämförande perspektiv Det egna kapitalet Kostnadstäckning Soliditet och likviditet Arbetslöshetskassornas administrationskostnader Slutdiskussion Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF 3

4 Sammanfattning IAF har granskat samtliga arbetslöshetskassors årsredovisningar för verksamhetsåret IAF har vid granskningen kontrollerat att årsredovisningarna upprättats i enlighet med IAF:s föreskrift 2010:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetskassor (IAFFS 2010:8) med tillhörande bilaga och uppfyller de krav som följer av lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). För upprättande av årsredovisningarna ska arbetslöshetskassorna även följa bestämmelser i bokföringslagen (1999:1078) (BFL) och årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL). Avvikelser från gällande regelverk har huvudsakligen rört vilken redovisningsprincip en arbetslöshetskassa har tillämpat vid redovisning av statsbidrag/arbetslöshetsersättning. Avvikelser har också förekommit vid redovisning av medlemsfordringar samt i dokumentationen av styrelsens beslut att avge årsredovisningen. Vidare har IAF funnit differenser mellan Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas uppgifter om återbetalning av statsbidrag. Merparten av arbetslöshetskassorna får anses ha en god kortsiktig och långsiktig betalningsförmåga samt överlag en stabil ekonomi. Ett mindre antal arbetslöshetskassor avviker dock från denna bedömning. 4 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF

5 1 Inledning Granskningen av samtliga arbetslöshetskassors 1 årsredovisningar för verksamhetsåret 2011 utgör en del av den fördjupade ekonomigranskning som IAF genomför under Under åren 2008 till 2011 har IAF genomfört en breddad och fördjupad ekonomigranskning. I denna har varje enskild arbetslöshetskassas ekonomiska situation och rutiner granskats. Samtliga arbetslöshetskassor har granskats minst en gång. Den fördjupade ekonomigranskningen har även innefattat en granskning av samtliga arbetslöshetskassors årsredovisningar. 2 Syfte Granskningen av arbetslöshetskassornas årsredovisningar för 2011 syftar till att: - granska att arbetslöshetskassorna följer gällande regelverk, det vill säga lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) och IAF:s föreskrift 2010:8 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetskassor (IAFFS 2010:8). - IAF ska få en bild av arbetslöshetskassornas ekonomiska situation, vilket följer av det tillsynsuppdrag myndigheten har. 3 Metod och genomförande Arbetslöshetskassornas årsredovisningar har granskats utifrån en fastställd mall och gällande regelverk samt bedömts var för sig. IAF:s granskning har skett utifrån vad som följer av LAK samt IAF:s föreskrift IAFFS 2010:8 med tillhörande bilaga. För upprättande av årsredovisningarna ska arbetslöshetskassorna även följa bestämmelser i bokföringslagen (1999:1078) (BFL) och årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL). Rapportens sifferuppgifter har hämtats från arbetslöshetskassornas årsredovisningar. 1 Teaterverksammas arbetslöshetskassa har ej ingått i granskningen då arbetslöshetskassan fusionerades med Unionens arbetslöshetskassa Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF 5

6 4 Iakttagelser IAF har utifrån vad som framkommit vid granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar klassificerat identifierade avvikelser utifrån två nivåer. Den första nivån fokuserar på avvikelser som bedömts vara av större betydelse såsom att arbetslöshetskassorna inte följt gällande regelverk. Vidare ingår även beloppsmässiga avvikelser. Den andra nivån utgår från avvikelser som bedömts vara av mindre betydelse, exempelvis bristande upplysningar i förvaltningsberättelsen. IAF har vid granskningen även gjort en avstämning av återbetalat statsbidrag. Vidare har arbetslöshetskassornas ekonomiska förhållanden sammanställts och jämförts. 4.1 Avvikelser av större betydelse Redovisningsprinciper Granskningen har visat att 24 arbetslöshetskassor tillämpat kontantprincipen vid redovisning av statsbidrag/arbetslöshetsersättning. Detta innebär en avvikelse från 67 LAK som hänvisar till bestämmelserna i BFL och ÅRL. Av ÅRL följer att redovisning ska ske enligt bokföringsmässiga grunder, det vill säga att de utgifter och inkomster som hör till räkenskapsåret ska kostnads- respektive intäktsföras och påverka räkenskapsårets resultat. Det avgörande är när en affärshändelse sker och inte när den betalas. Om redovisning sker när betalning sker tillämpas kontantprincipen. Enligt LAK har IAF möjlighet att i föreskrift göra avsteg från BFL och ÅRL, om det finns särskilda skäl. I gällande föreskrift (IAFFS 2010:8) finns dock inget stöd för avvikelser från bokföringsmässiga grunder. Endast sex stycken arbetslöshetskassor 2 har tillämpat bokföringsmässiga grunder vid redovisning av statsbidrag/arbetslöshetsersättning och därmed följt gällande regelverk. Vidare har IAF vid granskningen kunnat utläsa att ett fåtal arbetslöshetskassor även tillämpat kontantprincipen vid redovisning av medlemsavgifter Redovisning av fordringar Enligt 8, IAFFS 2010:8 ska en arbetslöshetskassas årsredovisning följa vad som anges i bilagan till denna föreskrift. Enligt bilagan till IAFFS 2010:8 ska fordringar felaktig arbetslöshetsersättning redovisas till nominellt belopp och 2 Finans- och försäkringsbranschens, Journalisternas, Ledarnas, Pappersindustriarbetarnas, STs och Transportarbetarnas arbetslöshetskassor. 6 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF

7 övriga fordringar upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Detta innebär att de utestående fordringar som en arbetslöshetskassa har, med undantag av fordringar felaktig arbetslöshetsersättning, ska värderas med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta ges även uttryck för i ÅRL, 2 kap, 4, tredje punken samt ÅRL, 4 kap, 9. Försiktighetsprincipen innebär att man ska värdera tillgångar med försiktighet vilket syftar till att undvika att årsbokslutet ger intressenter en alltför positiv bild av den ekonomiska ställningen. IAF har lämnat en erinran till Elektrikernas arbetslöshetskassa som har redovisat fordringar medlemsavgifter, som avser att täcka arbetslöshetsavgiften, till nominellt belopp. Arbetslöshetskassan har meddelat att en värdering av fordringarna har gjorts. IAF:s granskning har dock visat att det inte framgår av angivna redovisningsprinciper lämnade IAF en erinran till Hamnarbetarnas respektive Ledarnas arbetslöshetskassor med anledning av avvikelser i redovisningen av fordringar medlemsavgifter som avser att täcka arbetslöshetsavgiften. Även i årsredovisningarna för 2011 har avvikelser i denna del noterats hos dessa arbetslöshetskassor. Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa har meddelat att en värdering av fordringar medlemsavgifter har gjorts i årsredovisningen för Detta går även att utläsa av årsredovisningens finansiella delar. IAF har dock kunnat konstatera att det inte framgår av angivna redovisningsprinciper. Även Ledarnas arbetslöshetskassa har meddelat att en värdering av fordringar medlemsavgifter har gjorts i årsredovisningen för IAF har även i detta fall konstaterat att det inte framgår av angivna redovisningsprinciper. IAF har även funnit differenser i fem årsredovisningar 3 mellan posten Fordringar felaktig ersättning och Skulder felaktig ersättning. Differenserna består i att arbetslöshetskassorna har redovisat ett högre belopp under posten Skulder felaktig ersättning än det som återfinns under posten Fordringar felaktig ersättning. De fordringar som arbetslöshetskassorna har på sina medlemmar ska motsvaras av en lika stor skuld till staten. När en medlem betalar tillbaka felaktigt utbetalad arbetslöshetsersättning till arbetslöshetskassan ska denna återbetala statsbidrag med samma belopp till Arbetsförmedlingen. Kommunalarbetarnas-, Svensk Handel och Arbetsgivares samt Unionens arbetslöshetskassor har dock i not redovisat en förklaring till den uppkomna differensen. 3 Byggnadsarbetarnas, Kommunalarbetarnas, Småföretagarnas, Svensk Handels och arbetsgivares och Unionens arbetslöshetskassor. Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF 7

8 4.1.3 Datering av årsredovisningen En arbetslöshetskassas årsredovisning ska, enligt 9 IAF:s förskrift IAFFS 2010:8, dateras den dag då styrelsen fattat beslut om årsredovisningen. Av 26 LAK framgår att det vid arbetslöshetskassans styrelsesammanträden ska föras protokoll. En styrkt kopia av protokollet ska inom en månad efter det att sammanträdet har hållits lämnas till IAF. Detta framgår av 6 förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor (LAKFFo). Av de ovanstående bestämmelserna i LAK och IAFFS 2010:8 framgår att styrelsens beslut att avge årsredovisningen ska fattas vid ett protokollfört sammanträde. IAF har vid granskningen kunnat konstatera att Journalisternas arbetslöshetskassa brustit i dokumentationen av styrelsebeslutet avseende årsredovisningen för verksamhetsåret Arbetslöshetskassan har inte formellt dokumenterat beslutet i ett protokoll från styrelsens sammanträde. Vidare har Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa fattat beslut om årsredovisningen avseende verksamhetsåret 2011 i slutet av mars men först i maj dokumenterat beslutet i ett protokoll. Arbetslöshetskassan har brustit i skyldigheten att i samband med styrelsebeslutet formellt dokumentera detta i ett protokoll, som i bestyrkt kopia ska skickas till IAF inom en månad från det att styrelsesammanträdet har hållits. Med anledning av ovanstående har erinran riktats mot arbetslöshetskassorna. 4.2 Avvikelser av mindre betydelse En förvaltningsberättelse ska innehålla kompletterande information till resultatoch balansräkningen. Den ska tillsammans med övrig information presentera en omfattande bild över verksamhetens utveckling, ställning och resultat. I de flesta fall har arbetslöshetskassorna lämnat utförliga förvaltningsberättelser. Endast i enstaka fall saknas uppgifter om väsentliga händelser under året och förväntad framtida utveckling. Det har även förekommit formella brister i de årsredovisningar som arbetslöshetskassorna har lämnat till IAF. Avvikelser från IAF:s föreskrift har noterats när det gäller poster och noter i årsredovisningens finansiella delar. 4.3 Statsbidrag Arbetsförmedlingen betalar ut statsbidrag till arbetslöshetskassorna. Statsbidraget ska användas för utbetalning av arbetslöshetsersättning till ersättningstagare. I händelse av att en arbetslöshetskassa har fått för mycket eller felaktigt utbetalat statsbidrag ska återbetalning av det felaktiga beloppet ske till Arbetsförmedlingen. 8 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF

9 IAF har vid årsredovisningsgranskningen gjort en avstämning mellan arbetslöshetskassornas uppgifter om återbetalat statsbidrag till Arbetsförmedlingen mot uppgifterna i Arbetsförmedlingens administrativa system Steak. 4 IAF:s avstämning har visat att det finns en avvikelse mellan Arbetsförmedlingens och 20 arbetslöshetskassors 5 uppgifter avseende återbetalningar. Arbetslöshetskassorna har i flera fall, i sina årsredovisningar, redovisat ett mindre eller större belopp som Återbetalning från arbetslöshetskassan än det belopp som Arbetsförmedlingen har fått uppgift om via statsbidragsansökan. Ett av skälen till att det uppstår differenser mellan Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas uppgifter är att arbetslöshetskassorna inte alltid gör korrigeringar av felaktiga uppgifter i statsbidragsansökan. Det handlar både om att korrigera felaktiga uppgifter och att komplettera med uppgifter som saknas. IAF har tidigare belyst ovanstående avvikelser Arbetslöshetskassornas ekonomi i ett jämförande perspektiv Vid utgången av 2011 hade merparten av arbetslöshetskassorna en kostnadstäckning som översteg 2 månader (innefattandes samtliga avgifter till staten). Vidare hade merparten av arbetslöshetskassorna en soliditet över 40 procent. Samtliga kassor hade en kassalikviditet överstigande 100 procent erhöll 8 stycken arbetslöshetskassor 8 bidrag, enligt regeringens bemyndigande i 93 a (LAK), för andra ändamål än kostnader i samband med utbetald ersättning. Bidraget som sammanlagt uppgick till tkr betalades ut till mindre arbetslöshetskassor som hade höga administrationskostnader. 4 Avvikelser mindre än 5 tkr har ej beaktats. 5 AEA, Alfa, Bensinhandlarnas, Fastighetsanställdas, GS, Handelsanställdas, Hotell- o restauranganställdas, IF Metalls, Kommunalarbetarnas, Ledarnas, Livsmedelarbetarnas, Pappersindustriarbetarnas, SEKO, Skog- och lantbrukstjänstemännens, Småföretagarnas, STs, Svensk Handel och Arbetsgivares, Transportarbetarnas, Unionens och Visions arbetslöshetskassor. 6 Se IAF:s rapport 2011:18 Återbetalning av statsbidrag-kartläggning och analys av gällande regelverk. 7 Kassalikviditeten anger arbetslöshetskassans betalningsförmåga på kort sikt. En tumregel är att kassalikviditeten bör ligga på minst 100 %. Soliditet anger arbetslöshetskassans betalningsförmåga på lång sikt. Det riktvärde som brukar anges i samband med soliditet är procent, det vill säga procent har finansierats med egna pengar. Kostnadstäckning anger det antal månader det egna kapitalet täcker administrationskostnader och avgifter till staten. 8 Bensinhandlarnas, Farmacitjänstemännens, Hamnarbetarnas, Musikernas, Skog och lantbrukstjänstemännens, Sveriges arbetares, Säljarnas och Teaterverksammas arbetslöshetskassor. Regeringen får besluta om bidrag till en arbetslöshetskassa för andra ändamål än dem som anges i 93 (LAK). Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF 9

10 4.4.1 Det egna kapitalet Arbetslöshetskassornas samlade kapital uppgick vid utgången av 2011 till över 3 miljarder kronor vilket är mer än en tre gånger så mycket som vid utgången av Jämfört med utgången av 2010 har det samlade kapitalet ökat med cirka 219 miljoner kronor. Diagram 1: Arbetslöshetskassornas totala eget kapital Merparten av arbetslöshetskassorna genererade i likhet med föregående år ett överskott för räkenskapsåret Detta kan delvis hänföras till att intäkten från den del av medlemsavgiften som avser täcka arbetslöshetsavgiften har varit större än kostnaden för densamma. En av anledningarna till detta är att den faktiska arbetslösheten har varit lägre än vad arbetslöshetskassorna prognosticerat i samband med beslut om medlemsavgifter. Dock ska det i sammanhanget påpekas att det inte är meningen att det egna kapitalet ska byggas upp med för stora överskott från arbetslöshetsavgiften. Det är styrelsens ansvar att bedöma vilken nivå på det egna kapitalet som är rimlig. När önskvärd nivå är uppnådd ska kassans inkomster som inte används för löpande utgifter under året användas kommande år. 9 Vidare har de totala kostnaderna för arbetslöshetskassornas administrationskostnader minskat med 5 procent i jämförelse med utgången av För räkenskapsåret 2011 uppgick de totala administrationskostnaderna till omkring 1,4 miljarder kronor. 9 LAK, Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF

11 Diagram 2: Arbetslöshetskassornas totala administrationskostnader Kostnadstäckning Som framgår av diagrammet nedan var det stor variation mellan arbetslöshetskassornas kostnadstäckning. IF Metalls och Lärarnas arbetslöshetskassor uppvisade en relativt sett låg kostnadstäckning som understeg 2 månader. Vidare hade Byggnadsarbetarnas och Elektrikernas arbetslöshetskassor en kostnadstäckning som översteg 15 månader. Diagram 3: Arbetslöshetskassornas kostnadstäckning Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF 11

12 Det finns inga riktlinjer för hur många månaders kostnadstäckning en arbetslöshetskassa bör ha. Dock ger kostnadstäckningen en fingervisning om arbetslöshetskassans stabilitet då storleken på det egna kapitalet sätts i relation till huvuddelen av kostnaderna. Variationen mellan arbetslöshetskassorna är utifrån detta mått påtaglig. En mindre arbetslöshetskassa kan på grund av sin storlek ha behov av ett något större kapital och högre kostnadstäckning än de större arbetslöshetskassorna för att kunna möta snabba förändringar i arbetslöshetsnivån. Variationen mellan de små arbetslöshetskassorna är dock stora vilket framgår av nedstående diagram. Diagram 4: Storlek och kostnadstäckning Soliditet och likviditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som har kunnat finansieras med eget kapital. Vidare ger soliditeten en vägledning om arbetslöshetskassans förmåga att klara av förluster och överleva på längre sikt. De flesta arbetslöshetskassor hade vid utgången av 2011 en soliditet mellan 50 och 80 procent. GS och Lärarnas arbetslöshetskassor avvek dock från övriga arbetslöshetskassor med en soliditet som understeg 30 procent. 12 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF

13 Diagram 5: Arbetslöshetskassornas soliditet Även om variationen mellan arbetslöshetskassorna är stor översteg kassalikviditeten hos samtliga arbetslöshetskassor 100 procent. En kassalikviditet på 100 procent eller mer innebär att de kortfristiga skulderna kan betalas omedelbart, under förutsättning att omsättningstillgångarna kan omsättas direkt. Diagram 6: Arbetslöshetskassornas kassalikviditet Arbetslöshetskassornas administrationskostnader Variationen mellan arbetslöshetskassorna var påtaglig vad gäller administrationskostnaderna. Flera mindre arbetslöshetskassor återfanns bland de med högst administrationskostnader. Noteras kan att Alfakassan trots sin storlek återfanns bland dessa. Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF 13

14 Diagram 7: Administrationskostnader per medlem Även om de största arbetslöshetskassorna fanns bland de med lägst administrationskostnad per medlem vid utgången av 2011 är inte sambandet mellan storleken på arbetslöshetskassan och storleken på administrationskostnaden per medlem självklar. Även de mindre arbetslöshetskassorna kan matcha de största vad gäller administrationskostnad per medlem, vilket illustreras av diagrammet nedan. Diagram 8: Storlek och administrationskostnader Hamnarbetarnas: 1761 kr, Alfakassan 1835 kr, Musikernas: 3035 kr. 14 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF

15 5 Slutdiskussion IAF finner det anmärkningsvärt att merparten av arbetslöshetskassorna har gjort avvikelser från gällande regelverk vid val av redovisningsprincip för redovisning av statsbidrag/arbetslöshetsersättning. För en bättre följsamhet arbetar IAF för närvarande med att ytterligare förtydliga den för området centrala föreskriften IAFFS 2010:8. Målsättningen är att den reviderade föreskriften ska komma att gälla från den 1 januari 2013 och således gälla från och med bokslutet för verksamhetsåret Arbetslöshetskassornas totala egna kapital har mer än tredubblats sedan 2006 vilket med tydlighet visar att arbetslöshetskassorna har valt att bygga upp buffertar för att snabbt kunna möta förändringar i arbetslösheten. En ökning av arbetslösheten får en direkt påverkan på den arbetslöshetsavgift arbetslöshetskassorna månatligen betalar till staten. Ökningen av det egna kapitalet över tid beror också på att intäkten från den del av medlemsavgiften som avser täcka arbetslöshetsavgiften har varit större än kostnaden för densamma. Den främsta orsaken till detta är att den utbetalade inkomstrelaterade ersättningen samt antalet icke arbetslösa medlemmar varit lägre än vad kassan prognosticerat i samband med beslut om medlemsavgifter. Noteras bör dock att det är svårt för en arbetslöshetskassa att prognosticera arbetslöshetsavgiften till rätt nivå då det inte med exakthet går att förutse hur konjunkturen kommer att påverka arbetslösheten. En del arbetslöshetskassor har valt att minska det egna kapitalet mellan enskilda år genom att ta ut en medlemsavgift från sina medlemmar som inte täcker avgifterna till staten fullt ut, vilket får en direkt resultatpåverkan. Genom detta kommer överskottet medlemskollektivet tillgodo. Det ska i sammanhanget framhållas att det i 44 LAK stadgas att en arbetslöshetskassas inkomster som inte används för löpande utgifter under verksamhetsåret, skall användas för sådana utgifter följande verksamhetsår. Det finns dock inte angivet hur stort det egna kapitalet bör vara. Arbetslöshetskassornas styrelser måste därför ta ställning till vilken nivå det egna kapitalet bör uppgå till. Till framtida risker hör ökad arbetslöshet och kraftiga svängningar i arbetslöshetskassornas avgifter till staten. Stora förändringar i arbetslöshetsnivån kan snabbt komma att innebära en ekonomiskt sårbar situation. Detta gäller inte minst de små arbetslöshetskassorna med ett begränsat eget kapital. Arbetslöshetskassornas medlemsavgifter har därför stor betydelse i sammanhanget. Det är Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF 15

16 således av vikt att arbetslöshetskassorna löpande följer utvecklingen på arbetsmarknaden och vid behov snabbt korrigerar medlemsavgiften i takt med att arbetslösheten ökar eller minskar. 16 Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2011, IAF