Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Transkript

1

2 Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige starkt. Alliansregeringens arbetslinje och en ansvarsfull ekonomisk politik gör att Sverige idag har bland de starkaste offentliga finanserna i EU. Denna styrka ska nu användas till åtgärder som stimulerar efterfrågan i ekonomin samtidigt som de är jobbskapande på lång sikt. Vi vill skapa nya vägar till jobb för unga. Idag föreslår vi ett samlat paket satsningar som ökar viljan att anställa unga och som därmed underlättar för många att få sitt första jobb. Tillsammans uppgår satsningarna vi presenterar idag till 3,1 miljarder kronor i budgetpropositionen för Alliansregeringen gör det nu billigare för arbetsgivaren att anställa yngre ungdomar, med bibehållen lön för den anställde. Med dagens förslag om ytterligare sänkta socialavgifter handlar det om ca kronor i minskad kostnad per månad för den som anställer en person under 23 år. 1 Vi vill också presentera en satsning på nya YA-jobb åt unga. Med satsningen öppnas nu en helt ny väg in på arbetsmarknaden för Sveriges unga. Till följd av de steg som parterna har tagit inom ramen för trepartssamtalen för att möjliggöra fler jobb för unga går regeringen också parterna tillmötes och avskaffar den differentierade av arbetslöshetsavgiften. Det innebär att 2,2 miljoner sysselsatta människor får en sänkt a-kasseavgift. För att nå målet om full sysselsättning behövs fler vägar in till jobb, bland annat för unga. Regeringen har sedan tidigare gjort flera satsningar på jobb för unga. I budgetpropositionen för 2014 vill vi nu föreslå ytterligare åtgärder som ökar företagens efterfrågan på att anställa unga. Tabell 1. Satsningar i miljoner kronor Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för unga Stöd för YA-jobb Slopad differentiering av arbetslöshetsavgiften Summa Betydligt billigare att anställa yngre ungdomar Alliansregeringen vill att unga som avslutat sin utbildning snabbt ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Det leder till en högre sysselsättning bland 1 Beräkningen är gjord utifrån en månadslön på kronor. Se Tabell 2. 2 Ändringarna bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014, därav den lägre summan för

3 unga och i ekonomin som helhet. Tack vare tidigare genomförda reformer så betalar en arbetsgivare bara hälften av den vanliga kostnaden för socialavgifter, för anställda under 26 år. Med dagens förslag förstärker alliansregeringen effekten av den nedsättningen genom att vikta om den mot yngre ungdomar. För unga som inte fyllt 23 år vid årets ingång vill vi sänka socialavgifterna från dagens 15,49 procent till 10,21 procent. Dagens nedsättning tas samtidigt bort för personer som vid ingången av året fyllt 25 år, då unga över 25 år i högre grad är etablerade på arbetsmarknaden. För den som fyllt 23 men inte 25 år vid årets ingång kvarstår dagens nedsättning (15,49 procent). För en person under 23 år som tjänar kronor i månaden kommer arbetsgivaren med dagens förslag bara behöva betala kronor i socialavgifter. Det är en skillnad på nästan kronor jämfört med om nedsättningen inte funnits. Jämfört med nuvarande regler blir det nu nästan kronor billigare att anställa samma person. Om man skulle slopa nedsättningen skulle arbetsgivarens kostnader för socialavgifter öka med nära 20 procent. En anställd person under 23 år med en månadslön på kronor skulle därmed bli uppemot kronor dyrare för arbetsgivaren varje månad, eller nästan kronor på ett år. Tabell 2. Exempel på lönekostnader för en 19-åring. Utan alliansregeringens satsningar, med nuvarande regler och med dagens förslag om nedsättning av socialavgifterna. Månadslön Lönekostnad per månad (procent arbetsgivaravgifter) Utan satsningar (31,42 %) Nuvarande regler (15,49 %) Dagens förslag (10,21 %) Satsningen uppgår till mellan och 270 miljoner kronor per år (se Tabell 1). Detta ska läggas till de 17,3 miljarder som nedsättningen av socialavgifter uppgår till Ändringarna bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli Ändringarna bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014, därav den lägre summan för

4 2,1 miljarder till YA-jobb Alliansregeringen vill att övergången från utbildning till arbete ska fungera bättre. Det måste finnas fler vägar till jobb. Därför presenterar vi idag konkreta förslag från budgetpropositionen för 2014 på en satsning på YAjobb (anställningar på yrkesintroduktionsavtal). Yrkesintroduktion är ett samlingsnamn för branschspecifika avtal om anställningar för unga (upp till 25 år) utan tidigare erfarenhet i yrket. Anställningarna sker inom ramen för den svenska modellen, med avtalsenliga löner och villkor. En del av arbetstiden används för utbildning och handledning och är då inte lönegrundande. Samlad erfarenhet visar att en kombination mellan arbete och utbildning/handledning är ett bra sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden. Bakgrunden till förslaget om stöd för YA-jobb är ett initiativ som regeringen tog hösten 2011 till trepartssamtal mellan regeringen, fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna. Samtalen har bl.a. kretsat kring hur vi gemensamt kan stärka ungas jobbmöjligheter. Hittills har det tecknats avtal om yrkesintroduktion på flera områden, inom t.ex. industrin, handeln och vård- och omsorgsverksamheter. Diskussioner och förhandlingar om avtal pågår nu också i många andra branscher. Idag presenterar regeringen en satsning på sammantaget 2,1 miljarder kronor på denna typ av anställning. Det betyder att arbetsgivarens kostnad för att anställa en ung person minskar med mer än kronor i månaden (se Tabell 3). Det är en lättnad utöver de redan lägre socialavgifterna för unga. En ung anställd som idag kostar nästan kronor i månaden för arbetsgivaren kommer med dagens YA-jobbförslag att kosta under kronor i månaden. Är den anställda dessutom yngre än 23 år minskar kostnaden för anställningen med ytterligare 800 kronor i månaden, ned till strax över kronor i månaden. Stödet till arbetsgivaren utformas som en lönesubvention motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen). Stödet förutsätter att anställningen pågår minst 6 månader och ges max i ett år. Full lön enligt kollektivavtal ges till den anställde för arbetstiden. Den resterande tiden, dock minst 15 procent av arbetstiden, ska bestå av utbildning/ handledning. För att skapa utrymme för arbetsgivaren att avsätta tid för handledning och att handledaren har tillräcklig kompetens för uppgiften föreslår regeringen också ett ekonomiskt handledarstöd till arbetsgivarna om kronor per anställd och månad. Handledarstödet lämnas under samma period som lönesubventionen. Arbetsgivaren kommer att kunna ansöka hos Arbetsförmedlingen om stöd i form av lönesubvention och handledarstöd. 4

5 Tabell 3. Exempel på lönekostnad för arbetsgivare vid yrkesintroduktionsanställning Från 1 juli 2014, då nedsättningen bedöms kunna träda i kraft Upp till 22 år år 2 Från 1 januari 2014 Kronor per månad Upp till 24 år Ordinarie lön enligt kollektivavtal Arbetsgivarens lönekostnad för ordinarie lön Socialavgift i procent 15,49 % 10,21 % 15,49 % Full YA-lön per månad till anställd för den arbetade tiden 75 procent Arbetsgivarens lönekostnad för 75 % av ordinarie lön Lönesubvention Handledarstöd Arbetsgivarens nettokostnad vid stöd för yrkesintroduktionsanställning (inkl. handledarstöd) Källa: Finansdepartementet Not: Tabell 3 visar arbetsgivarens lönekostnad för en ung person vars ordinarie lön är kronor per månad och där utbildning/handledning enligt yrkesintroduktionsavtalet uppgår till 25 procent av arbetstiden. 2 För personer som vid årets ingång inte fyllt 23 år föreslås socialavgifterna uppgå till endast ålderspensionsavgiften (10,21 procent). Det betyder att även personer som fyller 23 år under året omfattas av den lägre avgiften. För personer som vid årets ingång fyllt 23 år men inte 25 år gäller nuvarande nedsättning. För att stödja parternas arbete med att bygga upp stödstrukturer för handledning och lärande på arbetsplatsen inom respektive bransch kommer regeringen även att föreslå att, under en uppbyggnadsperiod, införa ett riktat statsbidrag för detta ändamål. Statsbidraget ska kunna lämnas för t.ex. framtagande av kompetensprofiler och valideringsmodeller, utveckling av system för certifiering eller godkännande av utbildningsanordnare och av handledarutbildningar. Formerna för hur stödet ska utformas bereds nu inom Regeringskansliet. Ett möte med arbetsmarknadens parter planeras inom kort för att få in synpunkter. Därtill har regeringen tidigare beslutat om bidrag till informationsinsatser med koppling till YA-jobb. Denna satsning är avsedd att fortsätta under Systemet för stöd till YA-jobb ska byggas upp systematiskt och med kvalitet, i fortsatt dialog med parterna. Regeringen har initialt notifierat stöd för YA-jobb för en treårsperiod. Under de första tre åren omfattas därför endast arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal av stöd för YA-jobb. Denna period kan komma att förlängas med ytterligare två år innan icke kollektivavtalsbundna arbetsgivare inkluderas. Under det tredje året planeras en utvärdering av reformen. Satsningen uppgår till sammantaget 2,1 miljarder kronor (se Tabell 1). Att bygga upp ett system för nya YA-jobb i Sverige är ett långsiktigt arbete som tar tid. När systemet för yrkesintroduktion väl är etablerat, uppskattas det kunna omfatta upp emot anställda per år.

6 Trepartssamtal för f ler i arbete Trepartssamtalen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter inleddes hösten Syftet med samtalen är att de ska leda fram till avtal och reformer som förbättrar arbetsmarknaden, bland annat för unga. Bakgrunden till arbetet är den utdragna lågkonjunktur som slår mot jobben i Sverige. Det finns vidare strukturella problem på arbetsmarknaden med höga trösklar in för grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden. Regeringen vill åstadkomma varaktigt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Utgångspunkter för trepartssamtalen är att parterna och regeringen tillsammans ansvarar för arbetsmarknadens funktionssätt, att ansvaret för lönebildningen vilar på parterna och att överenskommelser bygger på initiativ från parterna. Trepartssamtal förs på tre områden: yrkesintroduktionsavtal för unga, avtal om korttidsarbete vid mycket djupa lågkonjunkturer och omställningsfrågor. Mer information om trepartssamtalen finns på Den gymnasiala lärlingsutbildningen Den gymnasiala lärlingsutbildningen är viktig för att ge ungdomar goda möjligheter att skaffa sig yrkeskunskaper som är relevanta för arbetslivet och därmed underlätta inträdet på arbetsmarknaden. I den kommande budgetpropositionen avser regeringen därför att föreslå flera insatser för att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet. Det handlar om förslag för att täcka extra utgifter för den enskilde lärlingen under tiden på arbetsplatsen, förslag för att öka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet och arbetsgivarnas efterfrågan på att ta emot lärlingar samt förslag för att lärlingsutbildning ska anordnas i större utsträckning. Satsningen uppgår till sammantaget 1,1 miljarder kronor för åren och presenterades av utbildningsminister Jan Björklund den 27 augusti Lägre a-kasseavgift för 2, 2 miljoner människor Till följd av de steg som tagits för att möjliggöra fler jobb för unga går regeringen idag parterna tillmötes och föreslår att den differentierade arbetslöshetsavgiften slopas. Den differentierade arbetslöshetsavgiften är en del av a-kasseavgiften och med dagens förslag får över 2,2 miljoner löntagare lägre a-kasseavgift. För över en halv miljon sysselsatta människor sänks avgiften med 150 kronor i månaden eller mer. Lägre avgifter till a-kassan bidrar också till att öka disponibelinkomsterna och stärker därigenom efterfrågan i ekonomin. 6

7 Tabell 4. Tabell 4. Arbetslöshetskassor, medlemsantal och medlemsavgif t f ör sysselsatta medlemmar, f öre och ef ter avskaffandet av den differentierade arbetslöshetsavgiften Antal medlemmar juni 2013 Avgift före slopad differentiering Avgift efter slopad differentiering Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassan ALFA Arbetslöshetskassan SEKO Arbetslöshetskassan Vision Byggnadsarbetarnas Elektrikernas Farmacitjänstemännens Fastighets Finans- och försäkringsbranschens GS Arbetslöshetskassa Hamnarbetarnas Handelsanställdas Hotell- och restauranganställdas IF Metalls Journalisternas Kommunalarbetarnas (kollektivt anslutna) Ledarnas Livsmedelsarbetarnas Lärarnas Pappersindustriarbetarnas Skogs- och lantbrukstjänstemännens Småföretagarnas STs Svensk handels och arbetsgivarnas Sveriges arbetares Sveriges entreprenörers Säljarnas Transportarbetarnas Unionens Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Skillnad i avgift före och efter slopad differentiering