Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen

Transkript

1 2012:8 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

2 Dnr: 2011/291 Samtliga arbetslöshetskassor och Arbetslöshetskassornas samorganisation Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen Kartläggning initierad av IAF Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har kartlagt arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen. Arbetslöshetskassorna har fått möjlighet att faktagranska underlaget till rapporten. Arbetslöshetskassorna och Arbetslöshetskassornas samorganisation har dessutom fått ta del av rapporten inför publicering. Beslut i detta ärende har fattats av Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör. Beställare har varit Gunilla Wandemo, chef för granskningsenheten. Rapporten har utarbetats inom IAF av utredarna Jenny Gustafsson, uppdragsledare, och Leila Guici, granskningsenheten. I arbetet har även utredaren Ulrika Strid och myndighetsjuristen Elisabet Permvall deltagit. I den slutliga beredningen har Carina Karlsson, försäkringsjurist deltagit. Katrineholm den 29 augusti 2012 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box Katrineholm 2 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Undersökningens genomförande Rapportens disposition Regelverket Bidragsbrottslagen Ärendet hos rättsväsendet och arbetslöshetskassan Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen RättsPM och handläggarstöd Bidragsbrottsärenden på arbetslöshetskassorna Antal ärenden på arbetslöshetskassorna Bidragsbrottslagen arbetslöshetskassornas rutiner Lagen om underrättelseskyldighet arbetslöshetskassornas rutiner Slutdiskussion Olika bedömningar av ärenden enligt bidragsbrottslagen Bidragsbrottslagen i siffror Slutsatser Käll- och litteraturförteckning Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 3

4 Sammanfattning Som ett led i arbetet att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar har Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) kartlagt hur arbetslöshetskassorna arbetar med bidragsbrottslagen (2007:612) och med lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med kartläggningen är bland annat att ta reda på hur arbetslöshetskassorna säkerställer att de följer lagstiftningen. Arbetslöshetskassorna och bidragsbrottslagen Arbetslöshetskassorna polisanmäler varje år omkring ärenden enligt bidragsbrottslagen. IAF konstaterar att den vanliga ärendegången är att ärenden där en handläggare misstänker bidragsbrott skickas vidare inom organisationen till en person med specialistkunskaper. Sedan beslutar arbetslöshetskassans styrelse eller kassaföreståndaren om en ersättningstagare ska polisanmälas. Ärenden där arbetslöshetskassorna misstänker bidragsbrott handläggs och bedöms i samband med bedömning av om en sanktion inom arbetslöshetsförsäkringen ska beslutas (uteslutning ur en arbetslöshetskassa eller frånkännande av arbetslöshetsersättning). Arbetslöshetskassorna upptäcker oftast de misstänkta bidragsbrotten när ett ersättningsärende handläggs, till exempel när de samkör data med Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN). Arbetslöshetskassorna i IAF:s intervjuundersökning går till väga på olika sätt när de bedömer om en ersättningstagare ska polisanmälas eller inte. Arbetslöshetskassornas egna kontroller i ärenden har enligt förarbeten till bidragsbrottslagen betydelse för om en handling är brottslig eller inte, vilket arbetslöshetskassorna tar med i bedömningen. Flera av dem lägger också stor vikt vid de beloppsgränser som Åklagarmyndigheten har satt upp för hur ersättningsbelopp ska bedömas vid misstänkta bidragsbrott och andra betonar helhetsbedömningen av ärendena. Intervjuundersökningen visar att den återkoppling som arbetslöshetskassorna får från rättsväsendet sällan innehåller motiveringar till att brott inte anses kunna styrkas. Arbetslöshetskassorna upplever denna avsaknad av motivering som ett problem när det gäller deras möjlighet att dra lärdom av nedlagda förundersökningar inför kommande polisanmälningar. Arbetslöshetskassorna och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Ungefär hälften av arbetslöshetskassorna har rutiner för att underrätta andra myndigheter om felaktiga utbetalningar i enlighet med lagen om underrättelseskyldighet. Det finns inga säkra siffror på hur många underrättelser de skickar eller tar emot, men arbetslöshetskassorna i intervjuundersökningen uppgav att de 4 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

5 får in relativt få ärenden på det här sättet. De underrättelser som kommer in är oftast från Försäkringskassan eller CSN. IAF:s slutsatser Arbetslöshetskassorna hanterar bidragsbrottslagen lika i ett antal avseenden: Hanteringen av polisanmälningar ligger centralt i organisationen. Beslut om administrativ sanktion i arbetslöshetsförsäkringen och beslut om polisanmälan görs inom samma process. Samkörning av data med Försäkringskassan och CSN är ett betydelsefullt sätt att hitta felaktiga utbetalningar och i förlängningen även misstänkta bidragbrott. Mycket tyder dock på att de centrala rättsliga bedömningar som görs inför en polisanmälan om bidragsbrott skiljer sig åt mellan arbetslöshetskassorna. Kartläggningen visar att bidragsbrottslagen är svår att tillämpa för arbetslöshetskassorna. Resultatet blir att samma gärning kan få olika konsekvenser beroende på vilken arbetslöshetskassa en ersättningstagare tillhör. IAF konstaterar att det finns ett behov av att fortsätta följa upp hur arbetslöshetskassorna tillämpar bidragsbrottslagen. Det förslag som tidigare har framförts 1 angående IAF:s möjligheter att behandla uppgifter om brott i statistik- och tillsynsdatabasen är ett steg i riktningen att möjliggöra en sådan uppföljning. IAF konstaterar vidare att den genomförda kartläggningen kan vara ett underlag i det fortsatta arbetet med att trygga legitimiteten och den långsiktiga hållbarheten i välfärdssystemen, ett arbete som regeringen har framfört ska fortsätta. 1 Se utredningen Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området (SOU 2012:4), s. 195 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrottslagen (2007:612) i kraft. Syftet med lagen är att minska antalet felaktiga utbetalningar och stärka tilltron till välfärdssystemen. Med lagen följer en obligatorisk skyldighet för bland andra arbetslöshetskassorna att göra en polisanmälan när de misstänker ett bidragsbrott. 2 Den 1 juni 2008 trädde ytterligare en lag i kraft på området, lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Lagen innebär en skyldighet för berörda myndigheter och organisationer att underrätta varandra om de bedömer att en felaktig utbetalning till en enskild har gjorts. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) behandlade delvis dessa båda lagar under 2008 och 2009 i en kartläggning av hur arbetslöshetskassorna hanterade uteslutning ur arbetslöshetskassan, frånkännande av ersättning samt polisanmälan. Resultatet redovisades i rapporten Uteslutning, frånkännande och polisanmälan. 3 I budgetpropositionen för uttryckte regeringen att arbetet med att motverka bidragsbrott ska prioriteras. I IAF:s instruktion står inskrivet att myndigheten ska verka för att säkerställa att arbetslöshetsersättning betalas ut endast till den som är berättigad till sådan ersättning. 5 Som ett led i det arbetet har IAF kartlagt hur arbetslöshetskassorna arbetar med bidragsbrottslagen. Resultatet av kartläggningen redovisas i denna rapport. 1.2 Syfte och avgränsning Syftet med undersökningen är att kartlägga hur arbetslöshetskassorna arbetar med polisanmälningar enligt bidragsbrottslagen och hur de därmed säkerställer att lagstiftningen följs. I undersökningen ingår till exempel frågan om hur arbetslöshetskassorna bedömer vilka ärenden som ska polisanmälas enligt lagen och om olika arbetslöshetskassor hanterar bidragsbrottslagen på likartat sätt. I den aktuella kartläggningen har IAF inte fokuserat på hur arbetslöshetskassorna hanterar polisanmälningar i förhållande till de administrativa sanktionerna i arbetslöshetsförsäkringen, uteslutning ur en arbetslöshetskassa respektive frånkännande av rätt till arbetslöshetsersättning. 6 Sanktionerna behandlades i kart- 2 6 Bidragsbrottslagen (2007:612). Jfr. proposition 2006/07:80, s IAF:s rapport 2009:9 Uteslutning, frånkännande och polisanmälan 4 Proposition 2010/11:1, Utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, s p., förordning (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 6 37 lag (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) respektive 66 lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) 6 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

7 läggningen från Den aktuella kartläggningen har i stället fokus på polisanmälan enligt bidragsbrottslagen. 1.3 Undersökningens genomförande I juni 2011 skickade IAF en enkät till samtliga arbetslöshetskassor. Enkäten bestod av 15 frågor som gällde handläggningen av bidragsbrottsärenden. Enkäten finns i bilaga 3. I samband med enkäten bad IAF arbetslöshetskassorna att skicka in rutinbeskrivningar och beslutsordningar för hur de handlägger dels misstänkta bidragsbrott, dels ärenden enligt lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, i de fall dessa dokument fanns upprättade. Under hösten 2011 intervjuade IAF företrädare för åtta arbetslöshetskassor 8 för att bland annat få information om de bedömningar som arbetslöshetskassorna gör i handläggningen och om karaktären på de ärenden som blir aktuella för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen. 1.4 Rapportens disposition I avsnitt 2 beskrivs det regelverk som är av betydelse för arbetslöshetskassornas hantering av bidragsbrottslagen. I avsnitt 3 redovisas resultatet av kartläggningen. I avsnitt 4 diskuteras resultaten och IAF:s slutsatser redovisas. 7 IAF:s rapport 2009:9 8 Arbetslöshetskassorna Alfa och Vision, Byggnadsarbetarnas, Fastighetsanställdas, Finans- och försäkringsbranschens, Hotell- och restauranganställdas, Svensk Handels och Arbetsgivarnas arbetslöshetskassor samt Arbetslöshetskassan för service och kommunikation Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 7

8 2 Regelverket I detta avsnitt beskrivs det regelverk och de olika förhållanden som påverkar arbetslöshetskassornas hantering av ärenden enligt bidragsbrottslagen samt betydelsen av den hanteringen. 2.1 Bidragsbrottslagen Beskrivning av bidragsbrottslagen Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 augusti Lagtexten finns i sin helhet i bilaga 1. Syftet med lagen är att minska antalet felaktiga utbetalningar och att stärka tilltron till välfärdssystemen. 9 Den gäller ersättningar, bidrag och förmåner som betalas ut för personligt ändamål och som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. Lagen innebär att dessa är skyldiga att anmäla misstänkta bidragsbrott till polisen. Det finns enligt lagen bidragsbrott av normalgraden samt grova respektive ringa bidragsbrott. 10 Enligt bidragsbrottslagen gör sig en person skyldig till bidragsbrott om han eller hon lämnar en oriktig uppgift eller inte anmäler ändrade förhållanden 11 och på så sätt orsakar fara för att få en ekonomisk förmån betalas ut felaktigt eller med för högt belopp. Handlingen ska ske med uppsåt eller av grov oaktsamhet (vårdslöst bidragsbrott) för att omfattas av lagen. Lagen är konstruerad med ett konkret farerekvisit, det vill säga att det räcker med en risk för felaktig utbetalning pengar behöver inte faktiskt ha betalats ut för att handlingen ska vara brottslig. En person begår brottet när han eller hon lämnar den oriktiga uppgiften till exempelvis en arbetslöshetskassa. En oriktig uppgift kan vara såväl en osann uppgift som en ofullständig sådan. Speciallagstiftning har företräde framför generell lag, till exempel brottsbalken. Om bidragsbrottslagen kan tillämpas ska exempelvis bedrägeribestämmelsen inte tillämpas. Urkundsförfalskning kan dock i vissa lägen kombineras med åtal för bidragsbrott. Straffskalorna för bidragsbrott motsvarar i stort sett dem som gäller för bedrägeri. För att en person ska kunna dömas för bidragsbrott måste uppsåt eller grov oaktsamhet finnas för varje del av brottet. Han eller hon måste alltså med uppsåt eller grov oaktsamhet både lämna en oriktig uppgift och på så sätt orsaka risken för att en ekonomisk förmån betalas ut felaktigt eller med för högt belopp, för att det ska 9 Proposition 2006/07:80 om bidragsbrottslag, s IAF redogör här inte för vad som räknas som grova, ringa respektive brott av normalgraden. 11 Skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden ska vara reglerad i lag eller förordning för att underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden ska innebära att man gör sig skyldig till bidragsbrott. Mer information följer senare i avsnittet. 8 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

9 röra sig om bidragsbrott. För vårdslöst bidragsbrott innebär det att den grova oaktsamheten måste ha varit medveten Skyldighet att polisanmäla misstänkt bidragsbrott En anmälningsskyldighet infördes i bidragsbrottslagen för att främja rättssäkerhet och förutsägbarhet. Välfärdssystemen hanteras av myndigheter och organisationer med olika rutiner och kulturer, och en anmälningsskyldighet avser att främja likabehandlingen av individer oavsett vilken ekonomisk förmån som är aktuell. 13 Anmälningsskyldigheten innebär att en arbetslöshetskassa inte kan avstå från att polisanmäla ett misstänkt brott till exempel på grund av att den enskilde får andra sanktioner eller av sociala skäl. För att inte belasta rättsväsendet med en stor mängd anmälningar där brott inte har begåtts ska anmälaren göra en preliminär bedömning av subjektiva omständigheter i syfte att sålla bort helt klara fall där brott inte har begåtts. 14 Det betyder att arbetslöshetskassan i varje ärende preliminärt ska bedöma om det föreligger uppsåt eller grov oaktsamhet. Arbetslöshetskassan bör göra en anmälan när det finns en välgrundad anledning att anta att ett brott har begåtts. Arbetslöshetskassan ska emellertid inte värdera om bevisningen i ärendet är tillräcklig De egna kontrollernas betydelse Det räcker alltså med en risk för en felaktig utbetalning för att ett brott ska ha begåtts. Utgångspunkten är att en sådan risk finns om den oriktiga uppgift som den enskilde lämnar sannolikt inte skulle upptäckas vid den normala rutinmässiga kontroll som arbetslöshetskassan utför. 16 I den preliminära bedömning som ska göras inför en eventuell polisanmälan bör den utbetalande institutionens kontroller finnas med som en faktor. 17 Det följer av förarbeten till bidragsbrottslagen. 18 Varje bedömning ska dock göras utifrån helheten i ärendet. Helhetsbedömningen måste därför innefatta samtliga omständigheter i ärendet, inklusive de kontroller som görs och uppsatta beloppsgränser (se avsnitt 2.1.4). Kontrollernas betydelse för bedömningen kan alltså inte 12 Se Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholms RättsPM 2010:2, s Prop. 2006/07:80, s Prop. 2006/07:80, s RättsPM 2010:2, s Prop. 2006/07:80, s I Arbetslöshetskassornas samorganisations (SO:s) handläggarstöd Brott och polisanmälan, s. 9 framgår att SO har tolkat detta som att samma oriktiga uppgift kan bedömas olika på olika arbetslöshetskassor beroende på vilka rutinmässiga kontroller de har. Enligt SO löper den som lämnar en oriktig uppgift till en arbetslöshetskassa med dåliga kontrollrutiner större risk att göra sig skyldig till bidragsbrott än den som lämnar en oriktig uppgift till en arbetslöshetskassa med goda kontrollrutiner. 18 Prop. 2006/07:80, s.97 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 9

10 generaliseras utan varierar från fall till fall beroende på övriga omständigheter i varje enskilt ärende Bidragsbrottslagen och arbetslöshetsförsäkringen Bidragsbrottslagen gäller för ekonomiska förmåner som betalas ut enligt flera olika regelverk. Olika frågor blir aktuella beroende på hur respektive regelverk är konstruerat. När det gäller arbetslöshetsförsäkringen finns ingen skyldighet för den enskilde att anmäla ändrade förhållanden reglerad i lag eller förordning. 19 Det är därför bara uppgifter som den enskilde lämnar i samband med ansökan och utbetalning av arbetslöshetsersättning som kan göra att han eller hon gör sig skyldig till bidragsbrott. Även de administrativa sanktionerna om uteslutning ur arbetslöshetskassan och frånkännande av arbetslöshetsersättning förutsätter att den enskilde aktivt lämnar oriktiga uppgifter. Åklagarmyndighetens utgångspunkt är att varje självständig gärning som leder till fara för att felaktig ersättning betalas ut är ett brott. 20 Vad detta betyder för arbetslöshetskassorna får bedömas i varje enskilt fall. En gärning kan utgöras av att den enskilde lämnar oriktiga uppgifter i ett enda kassakort eller av att han eller hon lämnar oriktiga uppgifter i anmälan om arbetslöshet. Dessa olika exempel får olika konsekvenser, bland annat för storleken på de belopp som riskerar att betalas ut felaktigt. Beloppens storlek och huruvida brottsligheten har utövats systematiskt är faktorer som ska tas med i bedömningen av om ett brott är grovt. Därför kan även arbetslöshetskassornas bedömning av vad som utgör ett enda brott och vad som utgör flera brott ha stor betydelse för vad som polisanmäls. Varje brott ska dessutom styrkas med bevis. Åklagarmyndigheten har satt upp beloppsgränser för olika typer av bidragsbrott. 21 Beloppsgränserna finns i bilaga 2. De är tänkta att kunna vara till ledning för normalfallet och skapa goda förutsättningar för likformighet och enhetlighet i handläggningen och bedömningen. 22 Åklagarmyndigheten bedömer att rekommendationerna när det gäller beloppsgränser i allt väsentligt följs av såväl åklagare som domstolar. 23 Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) anser att beloppsgränserna påverkar anmälningsskyldigheten för arbetslöshets- 19 I Ds 2012:3 Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen föreslår regeringen flera förändringar i sanktionsapparaten inom arbetslöshetförsäkringen. Bland annat föreslås en skyldighet för den enskilde att anmäla ändrade förhållanden. Även i betänkandet Sanktionsavgifter på trygghetsområdet, SOU 2011:3, föreslår en av regeringen tillkallad särskild utredare för övrigt förändringar, genom att sanktionsavgifter införs inom trygghetssystemen. 20 RättsPM 2010:2, s RättsPM 2010:2, s Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholms RättsPM 2007:21, s RättsPM 2010:2, s Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

11 kassorna i vissa fall. 24 Gränsdragningen av vad som utgör ett brott eller flera får således betydelse även här Administrativa sanktioner vid bidragsbrott Arbetslöshetskassorna har möjlighet att utesluta en medlem som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om något förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning. 25 Bestämmelsen omfattar per definition endast personer som är medlemmar i eller anslutna till en arbetslöshetskassa. Det finns inget hinder för en person som har uteslutits att omgående begära inträde i samma eller i en annan arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättning kan dock inte betalas ut förrän efter ett år från uteslutningsdagen. 26 Om den enskilde inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller om det finns särskilda skäl för att avstå från att utesluta medlemmen, ska arbetslöshetskassan istället fatta beslut om att frånkänna den enskilde arbetslöshetsersättning. 27 Frånkännandet ska gälla under minst 130 dagar men om det finns särskilda skäl kan antalet dagar vara färre. För att åter få arbetslöshetsersättning krävs att den enskilde arbetar i 80 dagar från den tidpunkt då det förhållande som ledde fram till frånkännandet kom till arbetslöshetskassans kännedom. 28 Liksom för bidragsbrott gäller att det räcker att de oriktiga eller vilseledande uppgifterna innebär en risk för felaktig utbetalning för att en sanktion ska komma i fråga. 29 Bestämmelserna kring uteslutning och frånkännande finns i bilaga 1. Till det yttre liknar bestämmelserna i bidragsbrottslagen bestämmelserna för de administrativa sanktionerna i arbetslöshetsförsäkringen. Det är rimligt att anta att det främst är i sanktionsärenden som en polisanmälan för bidragsbrott blir aktuell. Det faktum att bidragsbrott är just ett brott utgör dock en avgörande skillnad för bland annat beviskrav och krav på att gärningen ska vara uppsåtlig eller grovt oaktsam. En annan skillnad är att de administrativa sanktionerna endast får verkan om personen är arbetslös och ansöker om arbetslöshetsersättning. Detta har regeringen lyft fram som ett av flera skäl till att det ska vara möjligt för en person att drabbas av dubbla sanktioner för samma gärning. 30 Det är också viktigt att framhålla att administrativa sanktioner inom arbetslöshetsförsäkringen inte påverkas av om en person polisanmäls för bidragsbrott. Frågan 24 SO:s handläggarstöd Brott och polisanmälan, s LAK 26 Enligt 10 4p. ALF ALF 28 Ibid. 29 Proposition 1995/96:25, s Prop. 2006/07:80, s.59 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 11

12 om en person ska anmälas för bidragsbrott ska heller inte påverkas av om en sanktion redan har beslutats i samma ärende. 2.2 Ärendet hos rättsväsendet och arbetslöshetskassan När arbetslöshetskassan gör en polisanmälan inleds en förundersökning. Ärendet kan efter förundersökningen gå vidare till åtal eller så beslutar polis eller åklagare att lägga ner förundersökningen eller att inte väcka åtal. Arbetslöshetskassan kan begära överprövning av ett sådant beslut. Ett ärende som har gått vidare till polisanmälan finns fortfarande kvar hos arbetslöshetskassan. Enligt IAF:s föreskrifter ska återkravsärenden på arbetslöshetskassorna hållas ordnade på ett sätt så att det snabbt går att ta reda på om en polisanmälan har gjorts. 31 Syftet med bestämmelsen är att underlätta IAF:s tillsyn över ärendena. Det är förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om brott 32 men det kan förekomma undantag från det förbudet. 33 Ett undantag finns för arbetslöshetskassorna och innebär att de får behandla personuppgifter som rör brott om behandlingen avser endast enstaka uppgift som är nödvändig för att de ska kunna fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt lag. 34 Det faktum att arbetslöshetskassorna har anmälningsskyldighet enligt bidragsbrottslagen gör således att de får behandla personuppgifter på ett sätt så att de kan registrera att de har gjort en polisanmälan. 2.3 Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen trädde i kraft den 1 juli Lagtexten finns i sin helhet i bilaga 1. Införandet av lagen var ett led i arbetet med att minska de felaktiga utbetalningarna, förhindra bidragsbrottslighet och på lång sikt bevara tilltron till välfärdssystemen. 35 Lagen innebär en skyldighet för ett antal myndigheter och för arbets Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetskassor (IAFFS 2010:8) första stycket Personuppgiftslagen (1998:204) (PuL) tredje stycket PuL: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från förbudet i första stycket. Av 9 Personuppgiftsförordningen (1998:1191) framgår att det är Datainspektionen som får meddela undantag från förbudet i 21 första stycket PuL punkt e) Datainspektionens föreskrifter DIFS 2010:1 35 Proposition 2007/08:48 om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, s Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

13 löshetskassorna 36 att underrätta den beslutande myndigheten om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån har beslutats eller betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp. Lagen gäller ekonomiska förmåner som beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. Lagen gäller således samma ekonomiska förmåner som bidragsbrottslagen. Lagen gäller förmåner som har beslutats eller betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Den gäller därmed inte för situationer som man kan anta kommer att uppstå i framtiden. Underrättelsen ska innehålla information om vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet att en felaktig utbetalning har gjorts eller att ett felaktigt beslut har fattats. Avsikten är dock inte att den underrättande myndigheten eller arbetslöshetskassan ska utreda omständigheterna innan de gör underrättelsen. Den som skickar en underrättelse behöver inte heller ha särskild kännedom om bestämmelserna för att till exempel kunna avgöra om två förmåner kan betalas ut samtidigt. 37 Det finns inga formkrav på en underrättelse enligt lagen, vilket bland annat innebär att det inte finns krav på att den måste ske skriftligen. 2.4 RättsPM och handläggarstöd Arbetslöshetskassorna tar stöd av andra organisationers dokument i sin tolkning av bidragsbrottslagen. De flesta arbetslöshetskassor som inte endast använder sina egna dokument som stöd i handläggningen, tar hjälp av Åklagarmyndighetens RättsPM och SO:s handläggarstöd. Dessa båda dokument har ett liknande upplägg. De beskriver bidragsbrottslagens innehåll och betydelse samt redogör för förarbeten och rättspraxis. Dessutom lämnar de tips och råd för handläggningen Utvecklingscentrums RättsPM 2010:2 RättsPM ges ut av Utvecklingscentrum Stockholm som är en del av Åklagarmyndigheten. Åklagarmyndighetens olika utvecklingscentrum bedriver bland annat metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden och handlägger överprövningar av åklagarbeslut. I RättsPM publiceras praxisöversikter, rättsutredningar, kartläggning av goda och mindre goda rutiner, tips och råd om hur olika frågor kan hanteras. 38 Det framgår inte av Åklagarmyndighetens webbplats vem 36 Underrättelseskyldigheten gäller för Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket (dock ej den brottsbekämpande verksamheten), Kronofogdemyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna, enligt 2 lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. 37 Prop. 2007/08:48, s Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 13

14 som är den primära målgruppen för RättsPM. Det får dock förmodas att innehållet i första hand är anpassat till Åklagarmyndighetens verksamhet. RättsPM 2010:2 om bidragsbrottslagen innehåller bland annat en sammanfattning av lagen, dess tillämpningsområde och rekvisit. Vidare ger man en redogörelse för vad som kan anses vara grovt respektive vårdslöst bidragsbrott. Ett antal rättsfall refereras och utöver det lämnas rekommendationer, tips och råd om hur bidragsbrottsärenden kan hanteras. I en bilaga lämnas information om hur Åklagarmyndigheten anser att en polisanmälan bör utformas. Där uppger de bland annat att särskilt utsedda personer bör ha hand om anmälningarna för att säkerställa att polisanmälningarna utformas likadant. Avsnittet innehåller också detaljerad information om vilka uppgifter en polisanmälan bör innehålla Arbetslöshetskassornas samorganisations handläggarstöd Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) är arbetslöshetskassornas service- och intresseorganisation. SO arbetar bland annat med att tolka reglerna i arbetslöshetsförsäkringen och att hålla utbildningar för arbetslöshetskassornas personal. 39 SO:s olika handläggarstöd riktar sig till handläggarna på arbetslöshetskassorna. Handläggarstöden ska vara en hjälp vid tolkningen av olika rättsregler och syftar ytterst till att främja att de försäkrade behandlas lika, oavsett vilken a-kassa som hanterar ärendet. 40 Det är dock arbetslöshetskassorna själva som ansvarar för de beslut de fattar och för hur de tolkar lagen i varje enskilt fall. Handläggarstödet Brott och polisanmälan rör fler brott än de som begås enligt bidragsbrottslagen. Den del av handläggarstödet som handlar om bidragsbrott innehåller ungefär samma information som Åklagarmyndighetens RättsPM, men med skillnaden att det är arbetslöshetskassornas verksamhet som är i fokus och att rekommendationerna gäller specifikt för dem. Handläggarstödet innehåller en sammanfattning av lagen och dess tillämpningsområde samt preciseringar av vad lagtexten betyder. Till exempel preciseras vad det konkret kan innebära att en enskild har lämnat oriktiga uppgifter. Vidare redogör SO för vad som kan anses vara uppsåtliga eller vårdslösa bidragsbrott. Handläggarstödet behandlar även arbetslöshetskassornas anmälningsskyldighet. Rättsfall refereras på flera ställen i texten och SO ger rekommendationer kring hanteringen. Bland annat framgår av handläggarstödet att arbetslöshetskassorna inte är skyldiga att informera den enskilde om att de gör en polisanmälan eller att motivera sitt beslut att polisanmäla. I handläggarstödet nämner man också arbetslöshetskassanas möjlighet att begära överprövning av beslut om att till exempel lägga ner en förundersökning SO:s handläggarstöd Brott och polisanmälan, s Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

15 SO informerar även om hur en polisanmälan ska utformas och vad den ska innehålla. I sammanhanget betonar de att det är polisen som avgör om en person har gjort sig skyldig till något brottsligt, samt att en polisanmälan är en ingripande och känslig åtgärd mot en enskild individ. De skriver också att bedömningen av om en gärning kan misstänkas vara ett brott därför är en ansvarsfull uppgift. SO menar att handläggarstödet ska ge arbetslöshetskassorna stöd så att polisanmälan blir så komplett och korrekt som möjligt SO:s handläggarstöd Brott och polisanmälan, s. 23 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 15

16 3 Bidragsbrottsärenden på arbetslöshetskassorna I detta avsnitt beskrivs hur arbetslöshetskassorna arbetar med bidragsbrottslagen, från det att de upptäcker ett eventuellt bidragsbrott till det att polis- eller åklagarmyndighet ger en eventuell återkoppling, alternativt att dom faller i ett mål. Sist i avsnittet beskrivs även hur arbetslöshetskassorna arbetar med lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Till grund för avsnittet ligger den enkät som arbetslöshetskassorna 42 besvarade i juni 2011, de dokument som bifogades arbetslöshetskassornas svar samt de intervjuer som IAF genomförde under hösten Arbetslöshetskassornas enkätsvar finns i bilaga Antal ärenden på arbetslöshetskassorna Antal polisanmälningar enligt bidragsbrottslagen IAF ställde i enkäten till arbetslöshetskassorna frågor om antalet polisanmälningar 43 bidragsbrottslagen under åren 2008, 2009 och Tre av arbetslöshetskassorna saknade uppgifter och kunde inte svara på frågan. 45 Av de som svarade på frågan hade två arbetslöshetskassor inte anmält några misstänkta bidragsbrott under den givna perioden. Arbetslöshetskassornas svar framgår av tabell 1. Av tabellen framgår också det totala antalet ersättningstagare respektive år. 42 Samtliga 31 arbetslöshetskassor besvarade enkäten gick Teaterverksammas arbetslöshetskassa upp i Unionens arbetslöshetskassa, varför antalet arbetslöshetskassor nu är IAF ställde i enkäten frågan om antal polisanmälningar. Notera gärna att antal anmälda brott och antal polisanmälningar inte kan ses som identiska uppgifter, då en polisanmälan kan omfatta flera brottsmisstankar. 44 I utredningen Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området (SOU 2012:4, s. 195) framförs att IAF bör få möjlighet att behandla vissa uppgifter om bidragsbrott i statistik- och tillsynsdatabasen samt använda uppgifterna som sökbegrepp i databasen. Denna möjlighet finns inte med nuvarande reglering i 10 lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Enligt regleringen får myndigheten inte behandla bland annat uppgifter som avses i 21 PuL. 45 Säljarnas, Journalisternas samt Svensk Handels och Arbetsgivarnas arbetslöshetskassor. 16 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

17 Tabell 1: Antal polisanmälningar enligt bidragsbrottslagen och antal ersättningstagare totalt 46 samma år År Polisanmälningar Ersättningstagare Bidragsbrott är inte det enda brott som arbetslöshetskassorna polisanmäler. På frågan om hur stor andel av det totala antalet polisanmälningar som är anmälningar enligt bidragsbrottslagen sedan dess införande 2007 uppgav sju arbetslöshetskassor i enkätundersökningen att de står för 100 procent, medan tolv svarade procent och två svarade noll procent. Nio arbetslöshetskassor svarade inte på frågan Antal ärenden enligt lagen om underrättelseskyldighet I en rapport från Ekonomistyrningsverket finns samlad statistik om antalet underrättelser enligt lagen underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen som olika organisationer tog emot under Försäkringskassan tog emot 637 underrättelser från arbetslöshetskassor under året och CSN tog emot 40. På båda dessa myndigheter har antalet underrättelser från arbetslöshetskassorna ökat mellan 2010 och Pensionsmyndigheten har inte fört någon statistik och Migrationsverket och Arbetsförmedlingen tog inte emot några underrättelser enligt lagen om underrättelseskyldighet under Ekonomistyrningsverket skriver även att arbetslöshetskassorna tog emot 48 underrättelser från andra organisationer under , men inte alla arbetslöshetskassor har kunnat lämna tillförlitlig statistik, vilket medför att statistiken inte är komplett Uppgifterna är hämtade från IAF:s statistik- och tillsynsdatabas ASTAT och baserade på antalet personer med som har fått utbetalning under respektive år, framsökt efter utbetalningsdatum. 47 Arbetsförmedlingens underrättelser med stöd av förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ej inräknade. Förordningen reglerar underrättelser från Arbetsförmedlingen till arbetslöshetskassorna med utgångspunkt i villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. 48 Ekonomistyrningsverket, ESV Gemensam skrivelse. Samverkansuppdraget om utveckling av metoder för och redovisning av resultatet av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. s.108ff. Rapporten är ett resultat av det samverkansuppdrag som regeringen gav till elva myndigheter, däribland IAF, under våren Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 17

18 3.2 Bidragsbrottslagen arbetslöshetskassornas rutiner Arbetslöshetskassornas beslutsordningar och rutinbeskrivningar I enkätundersökningen ställde IAF frågan om arbetslöshetskassorna har egna skriftliga rutiner för hanteringen av misstänkta brott enligt bidragsbrottslagen. Tio av arbetslöshetskassorna uppgav i enkätsvaren att de har egna skriftliga rutiner för detta, inklusive polisanmälan. I de fall där det gick att utläsa av de inskickade dokumenten är det styrelsen som har fastställt rutinbeskrivningen. Ytterligare 15 arbetslöshetskassor uppgav i enkätsvaren att de använder sig av skriftliga rutiner upprättade av andra. Av dessa uppgav 12 i en kommentar att de använder sig av SO:s handläggarstöd. Åklagarmyndighetens RättsPM 2010:2 används också av flera arbetslöshetskassor (se avsnitt 2.4). Av de arbetslöshetskassor som i enkätsvaren uppgav att de har egna skriftliga rutiner uppgav de flesta att rutinerna omfattar utredningsprocessen, kriterier för vilka ärenden som ska polisanmälas, upprättande av polisanmälan och hur ärendet ska dokumenteras. I den dokumentation som arbetslöshetskassorna skickade in varierar det i vilken mån det går att utläsa hur ärendegången ser ut. De skriftliga rutinerna innehåller information på olika detaljerad nivå om hur ärendet hanteras från det att ett misstänkt bidragsbrott upptäcks till att polisanmälan görs. Vissa arbetslöshetskassor har mallbrev som handläggarna kan använda sig av, medan andra beskriver i detalj hur ärendet ska registreras, vem på arbetslöshetskassan handläggarna ska kontakta, hur ansvaret fördelas och vad en polisanmälan ska innehålla. Sexton av arbetslöshetskassorna uppgav i enkätsvaren att de har en upprättad beslutsordning eller liknande där de har fastställt vem som ansvarar för hanteringen av polisanmälan enligt bidragsbrottslagen. Detta bekräftades av de dokument som IAF tog del av Utbildning i bidragsbrottslagen Regeringen framhöll i förarbetena till bidragsbrottslagen att det är viktigt med en hög kvalitet i de ärenden som polisanmäls, och att kunskaper hos personal är en förutsättning för att upprätthålla den kvaliteten. 49 På 20 av arbetslöshetskassorna har handläggarna enligt IAF:s enkätundersökning fått någon typ av utbildning i bidragsbrottslagen. Några uppgav i kommentarer att de handläggare som arbetar med dessa ärenden har fått utbildning, medan övriga handläggare endast har fått information om bidragsbrottslagen Prop. 2006/07:80, s Jfr Riksrevisionens rapport (RiR) 2011:20 Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten, s. 72: Riksrevisionen bedömer att det är viktigt att även förmånshandläggarna har god kunskap om bidragsbrottslagen. [ ] Att förmånshandläggarna saknar utbildning om regelverket medför en 18 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

19 Företrädare för flera av de åtta arbetslöshetskassorna i intervjuundersökningen beskrev att de kontinuerligt utbildar de handläggare som arbetar med dessa ärenden. De har också ofta som rutin att alltid vara fler än en person som arbetar med ärendet innan det skickas vidare till polismyndigheten. Företrädare för ett par av arbetslöshetskassorna uppgav också att de har fört en dialog med polismyndigheten för att komma fram till hur en polisanmälan ska utformas Handläggningsprocessen för bidragsbrottsärenden samt arbetslöshetsförsäkringens administrativa sanktioner De intervjuade företrädarna beskrev alla en liknande handläggningsprocess på sina arbetslöshetskassor och den stämmer överens med den sammantagna bilden från IAF:s enkätundersökning och arbetslöshetskassornas beslutsordningar. När en ärendehandläggare upptäcker ett misstänkt bidragsbrott skickar han eller hon ärendet vidare till någon inom organisationen med specialistkunskaper, till exempel en återkravshandläggare, försäkringsansvarig, omprövningshandläggare eller jurist. Enligt enkätsvaren är det vanligast att det är kassaföreståndaren eller en omprövningshandläggare. Denna utreder ärendet och skickar det sedan vidare för beslut. Av beslutsordningarna framgår att det är styrelsen som fattar beslut om polisanmälan på hälften av arbetslöshetskassorna och att styrelsen har delegerat beslutsrätten till kassaföreståndaren på den andra hälften. I de fall då arbetslöshetskassan har en speciell funktion som ansvarar för kontakten med polismyndigheten är det enligt enkätsvaren vanligast att det är kassaföreståndaren som har denna funktion. Det gäller även kontakten med åklagare och med domstol. En polisanmälan kan vara en del av handläggningen av återkravsärenden som leder till en administrativ sanktion. De intervjuade företrädarna uppgav att arbetslöshetskassorna handlägger och beslutar om polisanmälan, sanktion och återkrav i samma process. Av intervjuerna framgick att arbetslöshetskassornas utredning av misstänkta bidragsbrott nästan undantagslöst görs i samband med att de utreder en eventuell administrativ sanktion inom arbetslöshetsförsäkringen. De överväger att polisanmäla endast i ärenden där en sanktion också blir aktuell. Det enda tillfälle som framkom av intervjuerna då polisanmälan kan bli aktuellt men inte en sanktion, är om ersättningstagaren inte längre är medlem i arbetslöshetskassan och inte längre får arbetslöshetsersättning och att en sanktion därför inte är möjlig. När det gäller vilken sanktion som blir aktuell i polisanmälda ärenden uppgav arbetslöshetskassorna i enkätsvaren att det är vanligare att dessa medlemmar blir uteslutna än att de blir frånkända ersättning. Se tabell 2. risk för att förmånshandläggarna skickar vidare för få eller fel ärenden till kontrollutredare eller ansvarig chef. 51 Jfr RiR 2011:20, s. 47 och 73 angående vikten av att den dokumentation som skickas med polisanmälan är tillräcklig. Det gäller exempelvis dokumentation som visar att den enskilde har blivit informerad om regelverket, vilket har betydelse vid bedömningen av uppsåt. Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 19

20 Tabell 2: Administrativ sanktion inom arbetslöshetsförsäkringen i samband med polisanmälningar i bidragsbrottsärenden 52 År Uteslutningar Frånkännanden Arbetslöshetskassorna ska i första hand överväga att utesluta en medlem och ett frånkännande av ersättning blir aktuellt endast om det finns särskilda skäl. Därför är det inte oväntat att andelen uteslutningar är större i polisanmälda ärenden Handläggningstiden från upptäckt till polisanmälan På arbetslöshetskassorna i intervjuundersökningen tar det från 2-3 till 4-6 månader från det att en handläggare upptäcker det misstänkta bidragsbrottet till att en polisanmälan görs. Företrädarna för många av arbetslöshetskassorna beskrev att utredningarna tar lång tid i och med att det kan vara svårt att få fram underlag och ibland är inte de misstänkta villiga att lämna ut den information som arbetslöshetskassan efterfrågar. En av anledningarna till att utredningstiden kan variera så mycket mellan olika arbetslöshetskassor är att vissa arbetslöshetskassor (fem av de intervjuade) uppger att de inväntar de två månader som den enskilde har på sig för att begära omprövning av beslutet om sanktion 53 (besvärstiden) innan de skickar in en polisanmälan medan andra inte gör det (tre av de intervjuade). En annan bidragande orsak till skillnaderna är att vissa arbetslöshetskassor måste invänta nästkommande styrelsemöte efter att utredningen är klar, eftersom det är styrelsen som tar beslutet om att polisanmäla. En polisanmälan för brott är ett stort ingrepp i en enskild individs integritet. Bedömningen av vem som ska polisanmälas är därför viktig för rättssäkerheten. 54 I samband med att en enskild person begär att ett beslut om sanktion ska omprövas kan arbetslöshetskassan få in uppgifter som visar att de inte ska polisanmäla. Vissa arbetslöshetskassor väljer därför att invänta besvärstiden. Avvägningen kan även göras åt andra hållet, eftersom väntetiden innebär att utredningstiden förlängs med två månader. Även tiden som den enskilde är misstänkt 52 Uppgifterna baseras på 23 arbetslöshetskassors enkätsvar. Arbetslöshetskassan Alfa, Elektrikernas, Hotell- och restauranganställdas, Farmacitjänstemännens, Svensk Handels och Arbetsgivarnas, Säljarnas, Journalisternas och Sveriges arbetares arbetslöshetskassor besvarade inte frågan. 53 Uteslutning enligt 37 LAK eller frånkännande enligt 66 ALF 54 Anmälan får emellertid inga rättsliga konsekvenser förrän beslut om förundersökning fattas. För att registreras i misstankeregistret krävs dessutom att förundersökningsledaren anser att personen är skäligen misstänkt för brottet (se 3 lag (1998:621) om misstankeregister). 20 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF

21 för brott förlängs vilket kan vara ett problem för den enskilde. Likaså ökar väntetiden risken för att ärenden hinner preskriberas innan de har gått igenom hela utredningskedjan Information om polisanmälan till ersättningstagarna Tre av de åtta arbetslöshetskassorna i intervjuundersökningen informerar ersättningstagaren i kommuniceringsbrev inför ett beslut om administrativ sanktion i arbetslöshetsförsäkringen, om att det kan bli aktuellt för dem att göra en polisanmälan i det enskilda ärendet. Sex av de åtta arbetslöshetskassorna informerar ersättningstagaren i beslutsbrevet om sanktion om att de gör en polisanmälan. En arbetslöshetskassa informerar i stället om detta i beslutsbrevet om återkrav. En av arbetslöshetskassorna informerar inte alls personer om att de blir polisanmälda i det enskilda ärendet. Däremot lämnar den arbetslöshetskassan på andra sätt allmän information om bidragsbrottslagen och om polisanmälningar på olika sätt, till exempel i kommuniceringsbrev Vilka ärenden polisanmäls enligt bidragsbrottslagen? De flesta av arbetslöshetskassornas rutinbeskrivningar innehåller någon information om vilka ärenden som kan bli aktuella för polisanmälan. Det kan till exempel röra sig om beloppsgränser, utförliga beskrivningar av regelverket eller information om hur uppsåt ska bedömas. I enkätsvaren uppgav 28 av arbetslöshetskassorna att två av de vanligaste sätten för dem att upptäcka misstänkta bidragsbrott är genom den så kallade kontrollrutinen (samkörning av data med Försäkringskassan och CSN) och genom att handläggaren i övrigt upptäcker något i handläggningen. Andra relativt vanliga sätt att upptäcka misstänkta brott är genom underrättelser från en myndighet och genom riktade kontroller, men även genom att ersättningstagaren själv informerar arbetslöshetskassan. Den vanligaste bakgrunden till polisanmälan av misstänkta bidragsbrott är att de uppgifter som den ersättningssökande lämnar in via kassakort inte stämmer överens med uppgifter från arbetsgivarintyg eller med de uppgifter som kommer fram via samkörningar av data med Försäkringskassan och CSN. Detta bekräftade de intervjuade företrädarna. Enligt företrädare för ett par av arbetslöshetskassorna händer det även att det kommer tips från allmänheten och enligt en arbetslöshetskassa kommer det någon enstaka gång tips från Kronofogdemyndigheten. Det är dock ovanligt att myndigheter hör av sig till arbetslöshetskassorna med information som kan leda till polisanmälan. Företrädare för en av arbetslöshetskassorna uppgav att mörkertalet troligen är stort eftersom det enligt deras uppfattning är vanligt att de ersättningssökande fortsätter att deklarera att de är helt arbetslösa under heltidsarbete när en anställning precis har påbörjats. Det krävs då att ersättningstagaren skickar in ett arbetsgivarintyg för den tid då han eller hon har haft ersättning för att arbetslös- Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF 21

22 hetskassan ska upptäcka brottet. Alltså är det bara om personen återkommer till arbetslöshet efter en tid av heltidsarbete som arbetslöshetskassan har möjlighet att upptäcka detta. Arbetslöshetskassornas företrädare vittnade om att de ibland får tips från allmänheten om att ersättningstagare arbetar mer än de uppger, men dessa ärenden leder sällan någonstans eftersom det är svårt att få fram bevis. Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa angav dock i enkätsvaret att tips från allmänheten är ett av de vanligaste sätten att upptäcka misstänkta bidragsbrott. Att just den arbetslöshetskassan skiljer ut sig i detta avseende kan eventuellt bero på branschspecifika förutsättningar Den preliminära bedömningen inför en polisanmälan Företrädare för en av arbetslöshetskassorna beskrev i intervjun att de polisanmäler avsevärt färre ärenden nu än tidigare. Den arbetslöshetskassan har tolkat rättsläget 55 som att de felaktigheter som upptäcks sällan kan betraktas som brott eftersom arbetslöshetskassan har rutiner för att kontrollera ärendena. Som nämns i avsnitt 2 ska arbetslöshetskassorna göra en preliminär bedömning inför en polisanmälan, bland annat av om det föreligger uppsåt eller grov oaktsamhet. I bedömningen ska ingå vilka kontroller arbetslöshetskassan gör och vilken chans det finns att de upptäcker felet. Eftersom arbetslöshetskassan bland annat kontrollerar inskickade arbetsgivarintyg samt samkör uppgifter med Försäkringskassan blir bedömningen ofta att ärendet inte ska polisanmälas. Den arbetslöshetskassans företrädare menar att kontrollernas betydelse gör att den enskildes agerande inte kan bedömas vara brottsligt och att det gör lagen tandlös. Förändringen i denna arbetslöshetskassas bedömning av rättsläget har enligt företrädarna fått effekt under slutet av 2010 och under Arbetslöshetskassans företrädare uppgav att det är väldigt svårt att få effekt av en polisanmälan för vårdslöst bidragsbrott och att de därför väldigt sällan gör en anmälan i sådana ärenden. Även flera av företrädarna för de andra arbetslöshetskassorna i intervjuundersökningen vittnade om att de allra flesta av deras polisanmälningar för bidragsbrott resulterar i nedlagda utredningar. Intervjuade företrädare för en annan av arbetslöshetskassorna uppgav att de upplever det som svårt att veta när polisanmälan ska göras eftersom anmälningarna så sällan leder till åtal. Den arbetslöshetskassan följer SO:s handläggarstöd och gör även en egen bedömning av hur allvarligt det eventuella misstänkta brottet är, men ärendena läggs ändå ner. De flesta av de åtta arbetslöshetskassor vars företrädare IAF intervjuade gör preliminära bedömningar i ärenden. Företrädare för en arbetslöshetskassa uppgav att de rättar sig efter åklagarmyndighetens RättsPM när det gäller beloppsgränser men att de också gör en preliminär bedömning i ärendet. Beloppsgränserna styr alltså inte allt. En annan arbetslöshetskassa gör en samlad bedömning av fakta och omständigheter i ärendet och bedömningen görs både 55 Tolkningen har bl.a. gjorts med hjälp av Åklagarmyndighetens RättsPM 2010:2, enligt arbetslöshetskassan. 22 Arbetslöshetskassornas rutiner för polisanmälan enligt bidragsbrottslagen, IAF