Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år Översyn år 213

2

3 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden skall utgöra underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Fruktsamhet Den summerade fruktsamheten är det genomsnittliga antal barn en kvinna skulle få under sitt fruktsamma liv, givet att dagens åldersspecifika fruktsamhet består. Fruktsamheten har varierat stort under de senaste decennierna. Under krisåren på 199-talet sjönk fruktsamheten snabbt. Sedan sekelskiftet har fruktsamheten på nytt fortlöpande ökat. Under det senaste året nådde fruktsamheten upp till riksnivån. Detta är ovanligt. Gävle har vanligen, i likhet med SKL:s kommungrupp Större städer, en något lägre fruktsamhet än riksgenomsnittet. Figur 1 Summerad fruktsamhet i Gävle och riket ,2 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 Gävle Större städer (SKL) Riket 1, Källa: SCB och Kommunledningskontoret I prognosen antas den framtida fruktsamheten överensstämma med en genomsnittlig fruktsamhet för perioden -212, hämtad från den egna kommunen. Det innebär en fruktsamhet på i genomsnitt 1,87 barn per kvinna.

4 Antal födda per tusen kvinnor KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 3 Figur 2 Åldersspecifik fruktsamhet medelvärde för år Gävle Riket Moderns ålder Källa: Tillväxtanalys (raps) och Kommunledningskontoret Fruktsamheten kommer sannolikt att variera över tid även i fortsättningen. Prognosen tar dock inte hänsyn till framtida svängningar i fruktsamhet, utan följer en utveckling under den nivå som SCB antagit i sin prognos för riket. Medellivslängd I prognosen antas att de framtida kön- och ålderspecifika dödsfrekvenserna överensstämmer med riksgenomsnittet. Med anledning av bland annat framsteg inom medicin påverkas dessa frekvenser över tid, vilket innebär en ökad medellivslängd hos befolkningen. I prognosen antas att utvecklingen av dessa frekvenser följer utvecklingen i riket, dock på en något högre nivå. Utflyttningsbenägenhet Utflyttningsbenägenheten, antal utflyttade per tusen av medelfolkmängden, har stigit sedan början av 199-talet. Under 212 uppgick den till 41, för både kvinnor och män i kommunen. Figur 3 Utflyttade per 1 av medelbefolkningen i Gävle kommun Män Kvinnor Källa: Tillväxtanalys (raps)

5 Andel (%) av den totala inflyttningen Utflyttade per 1 invånare KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 4 I prognosen antas att den framtida utflyttningsbenägenheten överensstämmer med en genomsnittlig utflyttningsbenägenhet för perioden Den mest utflyttningsbenägna åldersgruppen är 2-29 år. Figur 4 Genomsnittlig utflyttningsbenägenhet under perioden -212 i Gävle kommun Män Kvinnor Ålder Källa:Tillväxtanalys (raps) Inflyttarfördelning Inflyttarnas kön- och åldersfördelning under prognosperioden, antas överensstämma med den genomsnittliga fördelningen för kommunen under perioden Figur 5 Genomsnittlig inflyttarfördelning efter kön och ålder under perioden -212 i Gävle kommun 3,9 3,3 2,6 Män Kvinnor 2, 1,3,7, Ålder Källa: Tillväxtanalys (raps)

6 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 5 Planeringsfolkmängd En jämförelse mellan utfall och kommunledningskontorets prognos för år 212 visar på en underskattning av antalet födda med 84 individer, medan antalet avlidna underskattades med 62 individer. Samtidigt överskattades inflyttningen med 1 individer och antalet utflyttade överskattades med 11 individer. Sammantaget ökade befolkningen med 13 invånare fler än den prognostiserade folkökningen, främst beroende av överskattningen av utflyttningen. Tabell 1 Jämförelse mellan utfall och kommunledningskontorets prognos för år 212 Födda Döda Inflyttade Utflyttade Folkökning Prognos Utfall Differens Folkökningen har under de tre senaste åren uppgått till i genomsnitt 66 personer. Kommunledningskontorets bedömning är att en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år är rimlig även fortsättningsvis. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 14 invånare år 225. Figur 6 Folkmängd under åren samt planeringsfolkmängd för åren (samt en utblick mot år 23) Folkmängd Planeringsfolkmängd

7 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 6 Framtida åldersfördelning och försörjningskvot I ett sista avsnitt illustreras hur olika åldersgrupper förväntas utveckla sig över tid, utifrån föreslagen planeringsfolkmängd och prognosantaganden. Antalet framtida förskolebarn är i hög grad beroende av hur fruktsamheten utvecklar sig. Barnafödandet beräknas öka i takt med att antalet kvinnor i fertila åldrar ökar. Antalet i åldersgruppen (1-5 år) beräknas därför öka från 5 5 år 212 till knappt 5 9 år 225. Antalet i åldersgruppen 6-9 år beräknas öka från 4 21 år 212 till drygtt 4 6 år 225. Figur 7 Antal invånare i åldersgrupperna 1-5 samt 6-9 år under perioden och prognos för åren (-23) år år Grupperna i de äldre skolbarnsåldrarna följer samma mönster, men med tre års förskjutning. Antalet barn i åldern 1-12 år beräknas öka från år 212 till knappt 3 4 år 225. Åldersgruppen år beräknas öka från år 212 till drygt 3 4 år 225. Åldersgruppen år, beräknas inledningsvis minska i antal, för att sedan öka. Åldersgruppen beräknas uppgå till drygt 3 3 år 225.

8 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 7 Figur 8 Antal invånare i åldersgrupperna 1-12, samt år under perioden och prognos för åren (-23) år år 1-12 år 2 1 Med en ökad medellivslängd ökar antalet äldre. De stora barnkullarna på 194- talet har nu börjat nå pensionsåldern. Åldersgruppen år ökar kraftigt, från år 212 till cirka 15 9 år 225. Gruppen Äldre-äldre (8+ år) ökar först måttligt under de närmsta åren, följt av en period med relativt stora ökningstal. Sammantaget ökar åldersgruppen med cirka 1 8 personer till år 225 och med ytterligare 1 1 personer till år 23. Figur 9 Antal invånare i åldersgrupperna år samt 8+ år under perioden och prognos för åren (-23) år år

9 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 8 Sammantaget förväntas andelen av befolkningen i åldersgruppen -19 år vara tämligen konstant, runt 22 procent, till år 225. Åldersgruppen 65 år och äldre (65+ år) ökar i andel av befolkningen från 19 procent till 22 procent, medan gruppen i yrkesverksam ålder (2-64 år) minskar från 58 till 56 procent. Figur 1 Procentuell andel invånare i olika åldersgrupperna -19, 2-64 samt 65+ år under perioden och prognos för åren (-23) Procent år år 65+ år 56,3 21,7 En ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder innebär en utmaning för inte minst de kommunala verksamheterna. Ovanstående förhållande kan uttryckas i försörjningskvoten, vilken utgörs av summan av befolkningen i åldrarna -19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Kvoten beräknas stiga från dagens,71 till,78 år 225. Detta kan förenklat uttryckas som att 1 personer försörjer 71 gamla och unga idag. Enligt prognosen kommer 1 i yrkesverksam ålder att försörja 78 gamla och unga år 225. Det innebär att allt fler i befolkningen skall försörjas av relativt sett färre i yrkesverksam ålder. Figur 11 Försörjningskvot under år och prognos för åren ,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,71,78

10 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 9 Tabell 2 Folkmängd för år 212 samt planeringsfolkmängd för åren samt utblick mot 23 Ålder Årtal år Summa Tabell 3 Befolkningsförändringar år 212 samt enligt prognos för åren samt utblick mot 23 År Folkmängd Födda Döda Födelsenettnetto Inflyttade Utflyttade Flyttnings- Folkökning