Förslag till planeringsfolkmängd i Gävle kommun år Kommunledningskontoret
|
|
- Bernt Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förslag till planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 22 Kommunledningskontoret
2 2
3 Inledning och sammanfattning Planeringsfolkmängden skall utgöra ett underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Faktorer som påverkar flyttningen till och från kommunen är bland annat högskolans expansion, läget i den lokala arbetsmarknadsregionen, näringslivsutvecklingen och bostadstillgången. För att analysera människors förutsättningar för att bo och leva är de kommunala gränserna i flera avseenden alltför begränsande. Det är ofta nödvändigt att utnyttja en indelning som bättre speglar verkliga funktioner eller rörelsemönster. Många människor arbetspendlar över kommungräns. Andra mönster speglar rörelsemönster beträffande studier, inköp och service. Gästrikland tillsammans med Älvkarleby kommun utgör en gemensam lokal arbetsmarknad, eller funktionell analysregion - Gävle (FA-Gävle). Långtidsutredningen (LU 28) utnyttjar denna funktionella indelning för att illustrera regionala framtidsbilder avseende ekonomi, arbetsmarknad och befolkning. Utredningen visar på en utveckling med fortsatt storstadskoncentration vad gäller ekonomisk tillväxt, sysselsättningsoch befolkningsutveckling. Långtidsutredningen visar samtidigt på en relativt svagare utveckling för FA-Gävle än andra jämförbara FA-regioner inom samma regionfamilj. Utredningen visar på en ökning för regionen på drygt 2 personer per år fram till år 23. Under år 29 ökade befolkningen i Gävle kommun med 843 personer. En ökning som var till och med större än föregående år. Man får gå ända tillbaka till år 1975, för att finna en större folkökning i kommunen. Folkökningen förklaras främst av en ökad utrikes inflyttning. Även inflyttningen från egna länet översteg motsvarande utflyttning. Den positiva utvecklingen i födelsetal fortsätter och inte sedan år 1994 har det fötts så många barn som under 29. I fjol beslutade kommunstyrelsen att planeringsfolkmängden i Gävle kommun skulle vara 99 5 invånare år 22. De senaste årens beslut om planeringsfolkmängd har inneburit en genomsnittlig folkökning på 5 personer. Med anledning av de senaste årens positiva födelseutveckling, samt fortsatt starka inflyttning, finns det skäl till att öka förväntningarna på framtida folkökningar. En rimlig folkökning under de närmaste tio åren föreslås därför vara 6 personer per år. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta - att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 11 invånare år 22. Den föreslagna planeringsfolkmängden bygger på en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år. 3
4 Vad påverkar utvecklingen? Sambandet mellan befolkningsutveckling och arbetsmarknadsstorlek är mycket starkt. I nedan figur illustreras den procentuella befolkningsförändringen mellan åren 1968 och 28 samt befolkningsstorleken år 28 för arbetsmarknadsregionerna enligt Nuteks indelning (FA-regioner). Arbetsmarknadsregioner med en större folkmängd har en större befolkningstillväxt under aktuell period. Figur 1 Befolkningsutveckling i procent och antal invånare per FA-region 28 Utbildningen påverkar befolkningsutvecklingen genom att utflyttarnas och inflyttarnas utbildningsnivå skiljer sig åt. Om närvaron av en högskoleutbildning i en region gör att fler skaffar sig en högskoleutbildning inom områden där det saknas arbetstillfällen på den regionala arbetsmarknaden kan dessa bli tvungna att söka sig bort från regionen för att kunna få arbete. I en region med dålig arbetsmarknad för högskoleutbildade kan etableringen av en högskoleutbildning således bidra till ökad utflyttning. Å andra sidan innebär den regionala högskolan att de som vill studera inte behöver flytta från regionen för att kunna göra detta. Förhoppningsvis kommer högskolans utbildningsutbud att innebära att tillgången på högutbildade ökar på den lokala arbetsmarknaden. Tillgången på högutbildade är i sin tur avgörande för framtida företagsetableringar i regionen. Utbildningsnivån har därför betydelse för regionens konkurrenskraft och därmed för möjligheterna att bevara och attrahera företag och befolkning. Befolkningsförändringar i ett område kan delas upp i följande komponenter; antal födda, antal döda, antal inflyttade samt antal utflyttade under ett år. Dessa förändringskomponenter påverkas av ett antal faktorer, vilka beskrivs nedan. Befolkningen har stor betydelse för den regionala ekonomin, i och med att den i vissa delar utgör arbetskraft samt konsumerar varor och tjänster. Befolkningens inkomster (löner m.m.) utgör samtidigt skatteunderlag, som i sin tur används till drift, underhåll och utveckling av den kommunala verksamheten. Barnafödandet påverkas av antalet kvinnor i fertil ålder samt fruktsamheten. Fruktsamheten påverkas bland annat av i vilken omfattning följande faktorer existerar; - en partner - en avklarad utbildning - en egen bostad - ett arbete med en tillräcklig inkomst - en bra utformad föräldraförsäkring - en tro på framtiden Dödligheten ökar med stigande ålder och skiljer sig något åt mellan könen. Den har minskat över tid, i takt med medicinska framsteg och förbättrade levnadsförhållanden. Inflyttningen påverkas av i vilken grad följande gäller för potentiella inflyttare och då i konkurrens med andra områden; - goda möjligheter till arbete eller studier - attraktiv/-t livsmiljö/boende - goda sociala nätverk - bra samhällsservice/välfärd Utflyttningen påverkas på motsvarande sätt, fast i omvänd riktning. Det bör i sammanhanget observeras att även om inflyttningen är till anta- 4
5 Procent let lika med utflyttningen kan befolkningsutvecklingen påverkas över tid, i och med att inflyttarnas kön- och åldersfördelning kan skilja sig från utflyttarnas. Utrikes inflyttning, immigration, är delvis uppkommen av humanitära skäl och är därmed svårprognostiserad. Samtidigt påverkas den av gällande lagar och regler på migrationsområdet. Figur 2 Andel av invandrarna till Sverige som är födda i Sverige eller svenska medborgare Svenskt medborgarskap Födda i Sverige Det bör observeras att andelen personer med svenskt medborgarskap respektive personer födda i Sverige har ökat bland invandrarna till Sverige under de senaste åren. Av den totala invandringen år 29 var 13,7 procent födda i Sverige respektive 18,1 procent svenska medborgare Källa: SCB 5
6 Hur har utvecklingen varit fram till idag? Funktionella analysregioner För att analysera människors förutsättningar för att bo och leva är de kommunala gränserna i flera avseenden alltför begränsande. Det är ofta nödvändigt att utnyttja en indelning som bättre speglar verkliga funktioner eller rörelsemönster. Många människor arbetspendlar över kommungräns. Andra mönster speglar rörelsemönster beträffande studier, inköp och service. I det här sammanhanget är lokala arbetsmarknader en lämplig indelningsgrund för att analysera faktorer av betydelse för befolkningsutvecklingen. Gästrikland tillsammans med Älvkarleby kommun utgör en gemensam lokal arbetsmarknad, vilken med sina sysselsatta är den 14:e största lokala arbetsmarknaden i riket år 28. Enligt Nutek:s indelning av funktionella analysregioner (72 stycken FA-regioner) benämns nämnda arbetsmarknadsregion för FA-Gävle och tillhör regionfamiljen Övriga regionala centra. Regionalekonomisk utveckling Globala klimatförändringar, finanskrisen och den kraftiga inbromsningen av världsekonomin är tydliga exempel på det ömsesidiga beroendet länder emellan. Betydelsen av regional konkurrenskraft ökar i en allt mer globaliserad värld och är grundläggande för utvecklingen i regionen. Fler arbetade timmar kommer av att fler blir sysselsatta, att veckoarbetstiden utökas och/eller att sjukfrånvaron minskar. Antalet sysselsatta kan vidare öka med personer med efterfrågad kompetens, som - tidigare varit arbetslös i området - tidigare erhållit sjuk-/aktivitetsstöd - tidigare studerat - arbetspendlar in till området - flyttar in till området Under den senaste tioårsperioden har såväl arbetsproduktiviteten som sysselsättningen utvecklats starkt i Sverige. Arbetsproduktiviteten, mätt i lönesumma per sysselsatt (löpande priser), ökade med 38,1 procent i riket mellan åren 1997 och 27. Samtidigt ökade sysselsättningen med 15,5 procent under motsvarande period. I figuren nedan framgår att det nästan bara är storstadsregionerna som ökat mer än riksgenomsnitt, med avseende på arbetsproduktivitet och sysselsättning. Den lokala arbetsmarknadsregionen i Gästrikland (FA-Gävle) har haft en produktivitetsutveckling strax under riksgenomsnittet. Sysselsättningsutvecklingen har dock inte varit lika gynnsam, i jämförelse med övriga FA-regioner i regionfamiljen Övriga regionala centra. Regionens framtida välfärd är starkt förknippad med den ekonomiska tillväxt som genereras i regionen. Det är samtidigt viktigt att tillväxten skapas under sådana förutsättningar, att såväl produktionen som konsumtionen är hållbar över tid. Ekonomisk tillväxt består av dels ökad arbetsproduktivitet, dels fler arbetade timmar. Ökad arbetsproduktivitet genereras från investeringar i humankapital (utbildning och FoU), investeringar i realkapital (maskiner, etc.) och innovationer. 6
7 Utveckling av lönesumma per sysselsatt (38,1% i riket) Figur 3 Utveckling av lönesumma per sysselsatt och antal sysselsatta i rikets FA-regioner år (procent) FA Gävle Sysselsättningsförändring (15,5 % i riket) Storstadsreg Universitet Övr regionala centra Regional arbetsmarknadsutveckling Sysselsättningsutvecklingen i Gävleregionen (FA- Gävle) har varit förhållandevis svag i jämförelse med övriga större arbetsmarknadsregioner i riket. Den årliga sysselsättningsförändringen var i genomsnitt endast,7 procent i FA-Gävle, att jämföra med 1,1 procent per år i riket. igen stiger till höga nivåer har näringslivet svårigheter att finna arbetskraft som svarar mot efterfrågade kompetensbehov. Näringslivets kompetensbehov förändras i en allt snabbare takt utifrån förändrade konkurrensförhållanden som internationaliseringen för med sig, inte minst i form av en allt snabbare teknologisk utveckling. En ökad näringslivsdynamik, nya företag, innebär stora utmaningar för regionen beträffande kompetensförsörjning. Den globala efterfrågan, inte minst från de nya tillväxtekonomierna, skapar nya möjligheter till marknadsutbyte. Kunskaperna från den utlandsfödda befolkningen är i sammanhanget särskilt värdefulla. Samtidigt finns det ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling av de anställda på befintliga arbetsställen. De med lägst grundutbildning riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Det kommer därutöver ständigt finnas behov av åtgärder för personer, vars jobb flyttats utomlands eller rationaliserats bort. Samtidigt som pensionsavgångarna ökar och fyrtiotalisterna lämnar arbetslivet stiger åter igen ungdomsarbetslösheten. Stora ålderskullar födda i början av 199-talet lämnar nu gymnasiet och kommer sannolikt i hög grad efterfråga högskoleplatser i och med rådande konjunkturläge. Figur 4 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i de större FA-regionerna , 1,5 1, Göteborg Sthlm Umeå Halmst,5 Sundsv Gävle Kristians, -,5-1, Riket Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: SCB/Tillväxtanalys (raps) Det finns idag en betydande matchningsproblematik i regionen. Trots att arbetslösheten åter 7
8 Regional befolkningsutvecklingen Befolkningstillväxten koncentreras främst till storstadsregionerna. FA-Gävle tillhör de regionala centra som visar på en svagare befolkningsökning den senaste tioårsperioden. Utvecklingen förklaras av negativa födelsenetton respektive inrikes flyttnetton. Däremot har utrikes flyttnetto i genomsnitt varit positivt under perioden. Figur 5 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna ,5 1,,5, -,5-1, Sthlm Göteb Riket Storstadsregioner Umeå Ö-sund Halmst Gävle Skövde Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: SCB/Tillväxtanalys (raps) Figur 6 Antal födda, antal döda och födelseöverskott i Gävle Födda Döda Födelse överskott Flyttningarna över kommungräns har kontinuerligt ökat sedan början av 199-talet. Under år 29 flyttade 4467 personer till Gävle och 3789personer från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med Under den senaste fyrtioårsperioden har kommunen endast haft negativt flyttningsnetto vid fem tillfällen. Figur 7 Antal inflyttade, antal utflyttade och flyttningsnetto, Gävle kommun Befolkningsutveckling i Gävle Antalet födda fortsätter att öka i kommunen. Inte sedan år 1994 har det fötts så många barn som det gjort under år 29. Totalt föddes 1112 barn, vilket är 5 fler än föregående år. Antalet döda under året var 935, vilket är 47 färre än föregående år. Därmed uppgick födelsenettot till Inflyttade Utflyttade Flyttnings överskott Utvecklingen av flyttningsnettot förklaras av en ökad inflyttning från utlandet, samtidigt som utflyttningen till utlandet varit relativt oförändrad under senare år. Det innebär att utrikes flyttnetto ökar över tid och i betydelse för kommunens befolkningsutveckling. Inrikes in- respektive utflyttning har ökat i likartad omfattning, vilket trots stora bruttoström- 8
9 mar ger relativt små flyttningsnetton. Flyttningsrörelserna har dock betydelse för kommunen i och med att de kan innehålla olika sammansättningar beträffande exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå. Figur 8 Antal inrikes in- respektive utflyttade, antal immigranter respektive emigranter, Gävle kommun Figur 9 Flyttningsnetto efter ålder i Gävle kommun (24-28) Flyttnings netto Inrikes flyttnings netto Utrikes flyttnings netto Inrikes inf ly ttade Inrikes utf ly ttade Immigranter Emigranter ' Sett över den senaste femårsperioden utgör inflyttarna från Sandviken, Stockholm, Älvkarleby och Uppsala kommun en knapp tredjedel av inrikes inflyttning till Gävle. Under samma period svarar utflyttarna till motsvarande kommuner för drygt en tredjedel av inrikes utflyttning från Gävle. I nedan figur illustreras flyttningsnetto efter ålder (genomsnitt för åren 24-28). Inrikes flyttningsnetto är i stort positivt för alla åldrar utom i de flyttningsbenägna åldrarna år. Det negativa flyttningsnettot i dessa åldrar dämpas dock av utrikes flyttningsnetto som i huvudsak är positivt i alla åldrar. 9
10 Hur ser det ut framåt? Ekonomiska framtidsutsikter Fram till år 22 kommer med stor sannolikhet en väsentlig del av den existerande teknologin vara utbytt mot ny teknologi. En stor del av arbetskraften har ersatts med nya välutbildade generationer. Regioner med förmågan att ta till sig teknologiska förändringar och implementera dem i produktionen kommer att öka sin regionala konkurrenskraft och därmed möjligheterna att skapa sysselsättning och välstånd. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) beräknas den ekonomiska tillväxten till 1,9 procent per år i FA-Gävle, att jämföra med tillväxten i riket på 2,4 procent per år. Den ekonomiska tillväxten koncentreras till storstadsregionerna. Figur 1 Årlig procentuell förändring i bruttoregionprodukten (BRP) i de större FAregionerna enligt Långtidsutredningen (LU 28) 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Göteborg Malmö Karlstad Sundsvall Örebro Västerås Gävle Kristians Detta är avgörande för regionens konkurrenskraft, i en omvärld som ställer allt högre kunskapskrav. Trots att den genomsnittliga studietiden förlängs och arbetslivet förkortas ökar kunskapsmassan på arbetsmarknaden genom pensionering av generationer med lägre grundutbildning och arbetslivsinträde för yngre med högre grundutbildning. Därutöver kommer kunskapsmassan att kontinuerligt underhållas och utvecklas med många timmars vidareutbildning. Den snabba teknikutvecklingen medför ökade yrkeskrav och skapar exempelvis en efterfrågan på kvalificerade industriarbetare. Bristen är idag stor på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna industriutbildade 1. Intresset för industriutbildning måste öka, i annat fall beräknas bristen på industriarbetare förvärras ytterligare på sikt. Figur 11 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 23. Industriutbildning (Antal personer i riket) Riket Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS Regionala arbetsmarknadsutsikter Arbetsmarknaden i framtiden måste i allt högre grad erbjuda en kontinuerlig kompetensförsörjning som är anpassad till näringslivets behov. Källa: SCB, Prognosinstitutet Att andelen äldre ökar innebär att efterfrågan på tjänster ökar, inte minst inom de arbetsintensiva besök- och upplevelsenäringarna. 1 Trender och prognoser 28 med sikte på år 23, Prognosinstitutet (SCB) 1
11 Den åldrande befolkningen skapar även ett ökat behov av vård- och omsorgspersonal. Samtidigt är intresset för utbildningen lågt, vilket innebär en påtaglig risk för en betydande brist på utbildad personal i framtiden. Ett väsentligt bidrag till lösning av regionens matchningsproblematik är en utvecklad strategisk samverkan mellan näringsliv och övriga regionala aktörer som syftar till att stärka regionens system och strukturer för kompetensförsörjning. Ett strategiskt samarbete mellan näringsliv, utbildningsanordnare och övriga aktörer kan bidra till att matchningen mellan näringslivets kompetensbehov och utbildningsutbudet inom såväl kvalificerad yrkesutbildning som universitets- och högskoleutbildning kontinuerligt förbättras. Figur 12 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 23. Omvårdnadsutbildning (Antal personer i riket) Källa: SCB, Prognosinstitutet Enligt Långtidsutredningen (LU 28) baseras den ekonomiska tillväxten i FA-Gävle på en produktivitetsökning strax över riksgenomsnittet medan sysselsättningen beräknas minska i regionen, i likhet med fyra andra av de större FAregionerna. Figur 13 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i de större FA-regionerna enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,5 1,,5, -,5 Källa: ITPS Riket Stockhol m Malmö Storstadsregioner Östergötland Örebro Eskilstun a Gävle Kristianstad Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Regionala befolkningsprognoser Befolkningen i Sverige kommer enligt SCB att fortsätta att öka. Till år 22 förväntas befolkningen växa till drygt 9,7 miljoner invånare och år 228 nås 1 miljonersnivån. Den snabbare tillväxten beror främst på ökat barnafödande och ett ökat invandringsöverskott i Sverige. Fruktsamheten antas på sikt öka något de närmaste åren för att sedan röra sig ner mot en nivå på 1,87 barn per kvinna. Omkring år 22 förväntas en ny topp för barnafödandet. Vid samma år beräknas medellivslängden bland svenska kvinnor och män ha ökat till 84,4 respektive 8,9 år. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) förväntas befolkningen i FA-Gävle växa med i genomsnitt 224 personer per år eller,1 procent per år fram till år
12 Figur 14 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,5 1,,5, Malmö Stockholm Umeå Växjö Luleå Sundsvall Borås Gävle Skövde -,5 Riket Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS Befolkningen i yrkesverksam ålder minskar i FA- Gävle enligt utredningen under motsvarande tidsperiod. Förhållandet mellan en ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder kan illustreras i försörjningskvoten. Den utgörs av summan av befolkningen i åldrarna - 19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Försörjningskvoten i FA-Gävle ökar enligt Basscenariot från nuvarande,72 till,98 år 23. Figur 15 Försörjningskvoten i de större FAregionerna år 23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,1 1, Ö-sund Blekinge Gävle,9,8,7 Göteborg Sthlm Umeå Borås,6,5 Riket Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS 12
13 Förslag till planeringsfolkmängd år 22 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden skall utgöra underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Prognosantaganden Medelåldern vid det första barnets födelse har kontinuerligt ökat. För förstföderskorna steg medelåldern från 24 till 28 år mellan åren 197 och 28. Bland männen steg medelåldern från 26 till 31 år för motsvarande period i Gävle kommun. Figur 16 Summerad fruktsamhet i Gävle och riket ,4 2,2 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Källa: SCB Riket Gävle I prognosen antas den framtida fruktsamheten överensstämma med en genomsnittlig fruktsamhet för perioden 27-29, hämtad från den egna kommunen. Det innebär en fruktsamhet på i genomsnitt 1,8 barn per kvinna att jämföra med 1,85 i SCB:s senaste befolkningsprognos för riket. Sannolikt har inte kulmen för barnafödandet nåtts i år, utan de närmsta åren kan mycket väl ge ytterligare toppnoteringar 2. Andelen kvinnor som inte fött barn vid 3 års ålder har ökat från 2 procent i början av 198- talet till nästan 4 procent idag. En senareläggning av barnafödandet leder dels till något högre barnlöshet och dels till att mödrarna föder färre barn. Den summerade fruktsamheten är det genomsnittliga antal barn en kvinna skulle få under sitt fruktsamma liv (15-5 år) givet att dagens åldersspecifika fruktsamhet består. Fruktsamheten har kontinuerligt ökat sedan sekelskiftet. I likhet med övriga större städer har Gävle en något lägre fruktsamhet än riksgenomsnittet. 2 I prognosen har fruktsamheten indexerats upp under de närmsta fem åren, vilket innebär en fortsatt ökning av barnafödandet under de närmsta åren. 13
14 Andel av den totala inflyttningen Procent Antal födda per 1 kvinnor Utflyttare per 1 inv. Figur 17 Åldersspecifik fruktsamhet medelvärde för år i Gävle kommun Den mest utflyttningsbenägna gruppen är kvinnor i åldersgruppen 2-64 år Figur 19 Genomsnittlig utflyttningsbenägenhet under perioden i Gävle kommun Gävle Riket Män Kvinnor Moderns ålder I prognosen antas att de framtida kön- och ålderspecifika dödsriskerna överensstämmer med riksgenomsnitt. Vidare antas att utvecklingen mot en minskad dödlighet följer utvecklingen i riket, dock på en något högre nivå (Index=14, där riket = 1). Utflyttningsbenägenheten, antal utflyttare per tusen av medelfolkmängden, har stigit sedan början av 199-talet. Det bör i sammanhanget noteras att en ökad utrikes inflyttning innebär ökad inrikes utflyttning kommande år. Figur 18 Utflyttningsbenägenhet i Gävle kommun Män Kvinnor 5 lla: Nutek/SCB (raps) Ålder I prognosen antas att inflyttarnas kön- och åldersfördelning överensstämmer med en genomsnittlig fördelning motsvarande den för perioden Figur 2 Genomsnittlig inflyttarfördelning efter kön och ålder under perioden i Gävle kommun Ålder Män Kvinnor Kä I prognosen antas att den framtida utflyttningsbenägenheten överensstämmer med en genomsnittlig utflyttningsbenägenhet för perioden 14
15 Förslag till planeringsfolkmängd Under år 29 ökade befolkningen med 843 personer. De senaste två årens kraftiga folkökningar är beroende dels av en ökad utrikes inflyttning, dels ett ökat födelsetal. Inrikes flyttningar till och från kommunen har också ökat över tid, och är betydligt större till volym än motsvarande strömmar från och till utlandet. Däremot är inrikes flyttningsnetto väsentligen mindre än migrationsöverskottet, d.v.s. utrikes inflyttning minus utrikes utflyttning. Kommunen har ett positivt flyttningsnetto gentemot det egna länet, men ett negativt flyttningsnetto mot övriga Sverige. I fjol beslutade kommunstyrelsen att planeringsfolkmängden i Gävle kommun skulle vara 99 5 invånare år 22. De senaste årens beslut om planeringsfolkmängd har inneburit en genomsnittlig folkökning på 5 personer. Med anledning av de senaste årens positiva födelseutveckling, samt fortsatt starka inflyttning, finns det skäl till att öka förväntningarna på framtida folkökningar. En rimlig folkökning under de närmaste tio åren föreslås därför vara 6 personer per år. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 11 invånare år 22. Med en motsvarande antalsmässiga ökning efter år 22, uppnås en folkmängd på 14 invånare år 225. Figur 21 Folkmängd under åren samt planeringsfolkmängd för åren Folkmängd Planerings folkmängd Befolkningens framtida åldersfördelning och försörjningskvot I det följande illustreras befolkningens framtida åldersfördelning utifrån föreslagen planeringsfolkmängd och tidigare redovisade prognosantaganden. Antalet framtida förskolebarn (1-5 år) är i hög grad beroende av hur fruktsamheten utvecklar sig. Barnafödandet har ökat under senare år och bedöms även i fortsättningen ligga kvar på en nivå motsvarande drygt tusen barn per år. Antalet i åldersgruppen beräknas därför öka något, från år 29 till drygt 5 6 år 22. Antalet skolbarn i de yngsta skolåldrarna (6-9 år) fortsätter också att öka något under kommande år, efter några år av minskningar. Antalet i åldersgruppen beräknas från år 29 till drygt 4 6 år 22. Figur 22 Antal invånare i åldersgrupperna 1-5 samt 6-9 år under perioden och prognos för åren år 6-9 år Antalet skolbarn i de äldre åldersgrupperna följer samma mönster, men med tre års förskjutning. Antalet barn i åldern 1-12 år beräknas öka från år 29 till drygt 3 5 år 22. Åldersgruppen år minskar till knappt 2 9 år 212, för att därefter öka till drygt 3 4 år 22. De äldsta barnen följer mönstret med en minskning som vänder till en ökning efter år 215, och når ett antal på knappt 3 6 år
16 Figur 23 Antal invånare i åldersgrupperna 1-12,13-15 samt år under perioden och prognos för åren år år 1-12 år Figur 25 Procentuell andel invånare i åldersgrupperna -19, 2-64 samt 65+ år under perioden och prognos för åren Procent år -19 år 65+ år De stora barnkullarna på 194-talet har nu börjat nå pensionsåldern. Åldersgruppen år ökar kraftigt, från år 29 till knappt 15 6 år 22. Vi lever allt längre och åldersgruppen 8 år och äldre (8+ år) ökar starkt, från år 29 till drygt 5 4 år 22 Figur 24 Antal invånare i åldersgrupperna 8-84 samt 85+ år under perioden och prognos för åren Ovanstående förhållande kan uttryckas i försörjningskvoten, vilken utgörs av summan av befolkningen i åldrarna -19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Kvoten beräknas stiga från dagens,7 till,78 år 22. Figur 26 Försörjningskvot under år och prognos för åren , år 8+ år,8,7,6,5,4,3,2,1, Andelen av befolkningen i åldersgruppen -19 år förväntas vara tämligen konstant på 22,9 procent till år 22. Åldersgruppen 65 år och äldre (65+ år) ökar i andel av befolkningen från 18,3 procent till 2,8 procent, medan gruppen i yrkesverksam ålder (2-64 år) minskar från 58,8 till 56,3 procent. Det innebär att allt fler i befolkningen skall försörjas av relativt sett färre i yrkesverksam ålder. 16
17 Tabell 1 Folkmängd för år 29 samt planeringsfolkmängd för åren samt utblick mot 225 Årtal Ålder år 1-5 år 6-9 år 1-12 år år år 19 år 2-64 år år 8+ år Summa *** 17
Förslag till planeringsfolkmängd i Gävle kommun år Kommunledningskontoret
Förslag till planeringsfolkmängd i kommun år 225 Kommunledningskontoret 211-4-12 1 2 Inledning och sammanfattning Planeringsfolkmängden skall utgöra ett underlag för all planering i kommunen, som är beroende
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025
KOMMUNLEDNINGSKONTORET 212-5-7 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 212 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Inledning och sammanfattning Inledning Planeringsfolkmängden skall
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025
KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,
Läs merKOMMUNLEDNINGSKONTORET Befolkningsförändringar under år 2014
KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-02-19 Befolkningsförändringar under år 2014 Befolkningsförändringar under år 2014 Författare: Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle
Läs merBeskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun
Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 218-5-24 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur
Läs merBefolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merBeskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun
Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.
Läs merLänsanalys befolkningsprognos
Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar
Läs merRegional befolkningsprognos
Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer
Läs merBefolkningsprognos Nynäshamns kommun
Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merBefolkningsutveckling
Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och
Läs merBefolkningsutveckling 2018
Befolkningsutveckling 218 www.goteborg.se 7 8 nya göteborgare 218 blev ytterligare ett år med en hög befolkningstillväxt. Stadens invånarantal ökade med 7 829 till 571 868. Därmed har stadens befolkning
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2018 och befolkningsprognos för perioden 2019-2033 Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 190517 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning
Läs merStor befolkningstillväxt väntar Göteborg
2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs
Läs merSamhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.
1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2016-2025 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2015 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda
Läs merBefolkningsprognos
Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på
Läs merBefolkningsprognos
Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merBefolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala
Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén
Läs merStatistikinfo 2017:01
Statistikinfo 217:1 Rekordökning med 2 851 nya invånare i Linköping Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 851 personer 216. Det är den största ökningen någonsin i Linköping, och 24 fler än det tidigare
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2018-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Läs merBlekinges befolkningsutveckling 2017
Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.
Läs merBefolkningsprognos
2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer
Läs merBefolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för
Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för 2018-2032 2018-05-22 UNDERTITEL 2018-05-22 1 Innehåll Sammanfattande analys... 2 Befolkningsutveckling och prognos för Kronobergs
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Läs merStatistikinfo 2018:01
Statistikinfo 218:1 Linköping ökade med 2 73 invånare Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 73 personer. Det är den tredje största ökningen någonsin i Linköping, och 148 färre än förra året. Vid
Läs merBefolkningsprognos Töreboda kommun. Statisticon AB Östra Ågatan Uppsala
Befolkningsprognos 2006-2030 Töreboda kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala län år
1 (8) Rapport Handläggare Datum Sekretessklass Anders Bergquist 2017-10-24 Öppen Ansvarig/godkänd Dokumentnummer Revision Regiondirektör 1.0 Befolkningsprognos för Uppsala län år 2017-2040 Innehåll Inledning...
Läs merBlekinges befolkningsutveckling 2017
Blekinges befolkningsutveckling 2017 Befolkningsrapporten har för avsikt att ge en bild av hur Blekinge ser ut där centrala aspekter lyfts fram för att belysa skillnader och trender i Blekinges befolkningsutveckling.
Läs merBefolkningsprognos för Mölndals stad åren
1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 213 233 Demografiska bakgrundsfakta 212 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 61 659 3 659 31 Födda 794 425 369 Döda 493 231 262 Inflyttade 4 39 2 225
Läs merBefolkningsprognos för Mölndals stad åren
1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 217 227 Demografiska bakgrundsfakta 216 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 64 465 32 29 32 256 Födda 815 431 384 Döda 487 212 275 Inflyttade 5 533
Läs merBefolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos
214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning
Läs merBefolkningsprognoser Stockholms län /2050
Befolkningsprognoser Stockholms län 2017 2026/2050 Alexandra Malm Lo Mildh Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb
Läs merBefolkningsprognos för Hällefors kommun åren
1(1) Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren 219 239 Demografiska bakgrundsfakta 218 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 6 983 3 593 3 39 Födda 61 33 28 Döda 118 64 54 Inflyttade 5 269 231
Läs merStatistikinfo 2019:01
Statistikinfo 219:1 Linköping ökade med 2 514 invånare 218 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 2 514 personer 218. Det är den fjärde största ökningen någonsin i Linköping, även om ökningen var 189
Läs merPreliminär befolkningsprognos för Norrköping
FS 2019:2 2019-04-08 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2019-2028 Norrköpings folkmängd förväntas fortsätta öka kommande tioårsperiod. Antalet födda barn beräknas fortsätta vara
Läs merBefolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten
Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.
Läs merBefolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget
Befolkningsprognos 218-23 med en utblick mot år 26 Underlag för arbetet med budget 219 218-5-31 Innehållsförteckning Prognosresultat... 3 Hela folkmängden... 5 Barn och ungdomar -18 år... 8 Äldre 65 år
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merBefolkningsprognos för Mölndals stad åren
1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 218 228 Demografiska bakgrundsfakta 217 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 66 121 33 99 33 22 Födda 699 361 338 Döda 493 236 257 Inflyttade 6 43
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS
BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet
Läs merBefolkningsförändring 1:a halvåret 2014
FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer
Läs merBEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD
BEFOLKNINGS PROGNOS 218-227 SOLNA STAD Prognos baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 1-13 8 E-post: prognoser@statisticon.se
Läs merBefolkningsprognos 2014
KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...
Läs merBefolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
Läs merefolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004
b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.
Läs merUtöver kommunprognosen görs prognoser för
Perspektiv Göteborg 1-27 Befolkningsprognos PR27 Kommunprognos för Göteborg 27 22 Kommunprognosen avser åren 27 till 22 och utgår från den verkliga befolkningen 26-12-31. Prognosen redovisar trolig befolkningsutveckling
Läs merBefolkningsprognos för Mölndals stad åren
1(1) Befolkningsprognos för Mölndals stad åren 215 225 Demografiska bakgrundsfakta 214 Totalt Därav Män Kvinnor Folkmängd (31 dec) 62 927 31 369 31 558 Födda 732 39 342 Döda 457 227 23 Inflyttade 5 158
Läs merBefolkningsprognos 2013
Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1
Läs merDanderyds kommun. Danderyds Sjukhus
Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer
Läs merPrognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014
1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN
1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda
Läs merSkånes befolkning 2013
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING mars 214 Skånes befolkning 213 Vid årsskiftet 213/14 hade Skåne en befolkning på 1 274 69, vilket var en ökning på 1 981 personer under 213. Detta var en
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merBeskrivning av en regions utveck l i n g
Beskrivning av en regions utveck l i n g Det krävs nästan alltid en mängd olika uppgifter för att beskriva en regions utveckling. I synnerhet gäller det vid bedömningar av den framtida utvecklingen. Detta
Läs merBefolkningsprognos BFP18A
R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning
Läs merBefolkningsprognos BFP17A
R A PPORT Befolkningsprognos 017-07 BFP17A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 016... 4 Utfall 016 jämfört med prognos... 6 Prognos 017-07... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...
Läs merBefolkningsprognos för Norrköping
2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med
Läs merVÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING
FAKTA I KORTHET Nr. 8 2015 VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING Foto: Øyvind Lund Hur en region utvecklas är beroende av de människor som finns i regionen. Det är människorna som bygger utvecklingen. En mångfald
Läs merKarlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos
Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN
Läs merBEFOLKNINGS PROGNOS TÄBY KOMMUN
BEFOLKNINGS PROGNOS 2018-2030 TÄBY KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 4 6 7 8 10 11 12 13 14 15 16 17 18 20 21 Inledning Sammanfattning Folkmängd Försörjningsbörda Förändringskomponenter Antal invånare efter
Läs merBefolkningsprognos BFP15A
R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...
Läs merBefolkningsprognos BFP16A
R A PPORT Befolkningsprognos 016-06 BFP16A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 015... 4 Utfall 015 jämfört med prognos... 6 Prognos 016-06... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...
Läs merBefolkningsprognos
Befolkningsprognos 2016-2025 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste fyra åren har befolkningen ökat med ungefär 950 personer, en årlig ökning på drygt 230 personer. Vetlanda
Läs merPreliminär befolkningsprognos för Norrköping
FS 2018:2 2018-04-06 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2018-2027 Norrköpings folkmängd förväntas fortsätta öka kommande tioårsperiod. Antalet födda barn beräknas fortsätta vara
Läs merBefolkningsprognos för Linköpings kommun Prognosantaganden
Linköpings kommun Analys & Utredning Erik Nygårds tel 013-20 62 87 21 mars 2019 1 Befolkningsprognos för Linköpings kommun 2019-2028 Prognosantaganden Sammanfattning Kommunprognos 2019-2028 bygger på den
Läs merLäget i Kalmar län 2016
Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja
Läs merBefolkningsförändringar under 2014
FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016
Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har
Läs merKarlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos
Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för analys och tillväxt Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merKarlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos
Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se/befolkning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA
Läs merBefolkningsprognos Jönköpings län
Befolkningsprognos Jönköpings län 218 23 På uppdrag av Region Jönköpings län Jönköpings kommun, stadskontorets utredningsenhet, 218-5-29 Utredare Peter Wettermark Kontakt www.jonkoping.se/statistik andreas.zeidlitz@jonkoping.se
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2019
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019 Befolkningen i länet ökade med 8 400 under första kvartalet Sveriges folkmängd var 10 255 102 den 31 mars 2019, en ökning med 24 917 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merAntal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.
FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.
Läs merVärmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035
18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:
Läs merPreliminär befolkningsprognos för Norrköping
FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna
Läs merStatistikinfo 2015:01
Statistikinfo 215:1 Folkmängden ökade med 1679 personer i Linköping 214 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 679 personer 214, ungefär lika mycket som året före. Vid årsskiftet bodde 151 881 personer
Läs merBefolkningsprognos 2016
KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1
Läs merPreliminär befolkningsprognos för Norrköping
FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under
Läs merRegional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv
Läs merBEFOLKNINGS PROGNOS SOLNA STAD
BEFOLKNINGS PROGNOS 219-228 SOLNA STAD Baserad på kommunens byggplaner för perioden samt befolkningen i kommunen 181231 STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx:
Läs merBefolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning
1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen
Läs merBefolkningsprognos
Levererades maj 2019 Gäller folkbokförda Befolkningsprognos 2019 2035 Mikael Müller, kommunstyrelsens förvaltning Totalbefolkningen väntas växa Källa 2008 2018: SCB:s befolkningsstatistik Sida 3 men inte
Läs merBefolkningsprognos för åren Kommunprognos. Sammanfattning
1(7) Befolkningsprognos för åren 2014-2018 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2018
Befolkningen i Stockholms län 2018 Folkmängden i länet ökade med 36 000 Sveriges folkmängd var 10 230 185 den 31 december 2018, en ökning med 109 943 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 35 981 till
Läs merStatistik om Västerås. Flyttningar 2016
Flyttningar 216 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 45 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen
Läs mer