Befolkningsprognos för åren Kommunprognos. Sammanfattning

Transkript

1 1(7) Befolkningsprognos för åren Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen för Borås innebär en folkökning på i genomsnitt 1019 personer per år. Ökning förväntas främst i åldersgruppen under 18 år. År 2018 förväntas kommunen ha invånare. Folkökningen som förväntas de närmaste fem åren bli högre än vad som förväntades för ett år sedan. Det är både förväntat högre födelsenetto och högre förväntat flyttnetto.

2 2(7) Förutsättningar Osäkerheter Osäkerheten har ökat kring befolkningsprognoser rent generellt. Prognos innebär en väntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Att se 5 år fram i tiden är osäkert. Prognosen räknas om en gång per år med färska fakta. Större förändringar kommer sällan överraskande på ett år och små förändringar får sällan drastiska konsekvenser på 5 års sikt. Denna prognos har i sitt underlag inte med några justeringar med anledning av ekonomiska konjunkturer, mellanstatliga konflikter, klimateffekter eller andra globala förändringar. Det finns inte några metoder att mäta hur just Borås skulle påverkas och på vilket sätt det i så fall skulle påverka inom en 5års-period på flyttningsantaganden, fertilitet eller dödlighet. Däremot kan en beskrivning av utgångsläget i Borås ge en bild om det finns behov av att omvärdera insatsvärdena. Utgångsläget i Borås Borås har haft en stabil årlig befolkningsökning under hela 2000-talet. Ökningen 2013 blev 1128 personer, vilket motsvarar tillskott på 1,1%. Detta är nära 400 fler än året innan och en något högre nivå än Västra Götalands län, som ökade 0,9 %. Borås med sina nära invånare blir allt mer nära sammanknutet med Göteborgs nära invånare genom ökad aktivitet mellan de båda orternas invånare och verksamheter, vilka bl a drar nytta av kommunikationerna mellan orterna på väg och järnväg, Landvetter flygplats som ligger mellan orterna och tillgången till Göteborgs hamn. Göteborgs Stad ökade sitt invånarantal med knappt drygt personer (1,4 %) under år Göteborg tror i sin befolkningsprognos 2014 på fortsatt befolkningsökning. Närmare invånare per år förväntas Göteborg öka fram till 2018, främst på grund av inflyttning. Borås dragningskraft som boplats hänger mycket ihop med omgivningen. Det pågår många samarbeten i regionen som kan stärka den stabila utvecklingen, bl a prioriterar Västra Götaland smarta textilier, hållbar stadsutveckling, miljö, energi och hållbara transporter. Västsvenska paketet ska leda till ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige med satsningar på vägar och järnvägar för tåg, bussar, spårvagnar, cyklar och bilar fram till Motorväg till Ulricehamn har nu påbörjats och järnvägsfrågor utreds vidare. Borås Stads goda ekonomi bäddar för en fortsatt stabil utveckling. Årsredovisningen för 2013 visar på ett resultat av 189 miljoner kr och ligger väl i nivå med kommunens mål för en långsiktigt god ekonomi. Vision 2025 bygger på dialog och att göra saker tillsammans. Några saker som lyfts fram är hållbar utveckling, mod, nytänkande, textilt arv, textil framtid, handel, företagande och möten mellan människor. Några positiva nyheter i den andan är bl a att Navet science center rankas på andra plats bland alla Sveriges science center kvalitetsmärkning, att kommunen arrangerat en Mötesplats sociala medier, samt att SM-veckan som kommer ske sommaren 2014 har blivit godkänd av Håll Sverige Rent miljömärkt event och Textile Fashion Center invigs i maj.

3 3(7) Högskolan i Borås fortsätter att utvecklas har högskolan drygt studenter, varav 200 inresande utbytesstudenter och drygt 200 utresande utbytesstudenter. Högskolestudenter bidrar till att skapa framtidstro, aktivitet och kreativitet i Borås. Verksamheten finns mitt i centrum och högskolan verkar för de kvaliteter som fordras för de stora utmaningarna i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Bland Högskolans forskningsområden finns bl a desin, textil och hållbar utveckling, informations- och kommunikationsteknik, vård och välbefinnande samt framtida företagande och affärsmodeller. Högskolan förväntas påverka hela stadens utveckling. Borås näringsliv har en stabil positiv utveckling. Industriområden i gynnsamma transportlägen är fortsatt attraktiva. Bl a Viareds industriområde fortsätter växa. Byggarbetena har påbörjats för att förlänga rv27 med tvärförbindelse av södra och västra sidan av staden. Långsiktigt finns förväntningar på en snabbjärnväg, den s k Götalandsbanan. Västsvenska handelskammaren jobbar för att än bättre länka ihop Borås med Göteborgsregionens arbetsmarknad och att få fler att bosätta sig i Boråsregionen. Det pendlar personer till arbete i Borås från andra kommuner (Ulricehamn, Göteborg och Mark toppar listan) och över pendlar från Borås till andra kommuner (Göteborg toppar listan med 28 % av de utpendlande år 2012). Den öppna arbetslösheten har minskat till 3,5% i mars 2013, från 3,7% i mars En försiktig bedömning är att Borås får en fortsatt god balanserad ekonomisk utveckling närmaste åren. Troligen leder detta inflöde av arbetskraft även till ett fortsatt inflyttningsöverskott. Under 2013 flyttade personer till Borås ( från egna länet, från övriga Sverige och från utlandet), medan flyttade från Borås (2 221 till egna länet, till övriga Sverige och 500 till utlandet). Invandring från andra länder påverkas av bl a mellanstatliga konflikter, inbördeskrig, klimateffekter, naturkatastrofer, olika länders välfärdsutveckling, svensk migrationspolitik, ekonomisk konjunktur, och behov av arbetskraft. Under år 2013 flyttade drygt personer till Borås från utlandet (26 % av samtliga inflyttare till Borås). 500 personer flyttade till utlandet (12 % av samtliga utflyttare från Borås). Nationellt räknas med fortsatt hög invandring kommande år. År 2013 var 19,2 % av boråsarna födda utrikes, vilket innebär personer. Borås har ett avtal med staten om ett mottagande av 230 flyktingar år 2014 som omfattas av s k ersättningsförordningen. Boråsprognosen för verkligt mottagande för 2014 och de närmaste åren är mellan 400 och 500 per år. Även annan invandring kan tillkomma. Främst Syrienkonflikten leder till ökad invandring i början av prognosperioden enligt SCB. Men även arbetskraftinvandring, anhöriginvandring och återvändande Sverigefödda förväntas vara betydande nationellt.

4 4(7) Antaganden och insatsvärden Omvärldsanalysen präglar prognosens förutsättningar. Det sker avvägning av behovet att förändra prognosens insatsvärden som förväntat födelsetal per kvinna, dödsrisker, flyttrörelser mm. Bedömningen är att de tre senaste åren kan stå som modell för de kommande fem när det gäller antal och åldrar hos inflyttade och utflyttade. Nivån på dödsrisker behöver sällan ändras eftersom de kan ses i ett längre perspektiv. Åldersspecifika fruktsamheten väntas bli som de tre senaste åren. Fruktsamhetsindex kan kopplas till förändringarna i nationella förväntningar. Efter att dessa faktorer bedömts sker beräkningarna med utgångspunkt i senast kända befolkning i åldersklasser och kön. Startbefolkning Invånarna vid årsskiftet : blir ny startbefolkning i prognosen. Detta är personer fler än startbefolkningen i förra årets prognos. Inflyttade och utflyttade Antal inflyttade och utflyttade åren har summerats och delats på tre år och värdet har därefter fått gälla för hela prognosperioden. Åldersfördelningen för de inflyttade och utflyttade antas vara samma som för de tre senaste åren. Här har utjämnade värden använts och får ligga till grund för hela prognosperioden. Fruktsamhet och fruktsamhetsindex Antagande för fruktsamhet och åldersfördelning är utjämnade värden för I Borås var under denna period det s k summerade fruktsamhetstalet ca 1,9. Observerade värdet för antal barn per kvinna var 1,92 år ( Om inte befolkningen ska minska behövs inflyttning i ett läge där fruktsamhetstalet är lägre än 2,1.) Borås fruktsamhetstal för åren står som index 100 och antas vara stabilt under åren Eurostat tror att fruktsamhetstalen för Sverige kommer att minska från 1.98 år 2010 till 1.90 år Statistiska Centralbyrån tror ändå på ett födelseöverskott under 2020-talet. Dödlighet, samt index döda kvinnor och index döda män En nedgång i dödlighet antas nationellt ske de närmaste åren, vilket innebär en ökad medellivslängd för både män och kvinnor. 100 har satts som index för dödlighet för kvinnor för hela perioden. Detta innebär att kvinnor i Borås dött i samma utsträckning som kvinnor i riket de senaste tre åren. Förhållandet mot riket förväntas vara lika de närmaste 5 åren. Medellivslängden för kvinnor i Sverige beräknas öka från 83,7 år 2013 till 88,8 år har satts som index för dödlighet för män för hela perioden. Detta innebär att män i Borås dött i samma utsträckning som män i riket de senaste tre åren. Förhållandet mot riket förväntas vara lika de närmaste 5 åren. Medellivslängden för män i Sverige beräknas öka från 80,1 år 2013 till 86,7 år 2060.

5 5(7) Översikt kring verkligt utfall några år bakåt, samt jämförelse mot förra årets prognos. Befolkningsförändringar Resultat Jämfört med beräknat Folkmängd efter ålder 2013 Ålder och äldre jämfört med vad förra årets prognos beräknade Totala folkmängden 2013 blev 284 personer fler än beräknat i förra årets prognos. Folkökning genom flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) blev 261 personer fler än beräknat. Det blev 45 färre döda och 22 färre födda än beräknat. Jämfört med beräknat blev det 6 färre 0-åringar, 39 fler 1-5-åringar och 21 fler 6-åringar. Det blev 140 fler av 7-15-åringar, 49 fler åringar, 33 färre åringar än beräknat. Och det blev 30 fler åringar, samt 44 fler av invånare 85 år och äldre än beräknat. Träffsäkerheten för en kommun med invånare och ett stort (och ökande) flyttflöde kan trots ovanstående differenser betraktas som ganska god. Noteras bör också att ett enskilt år inte kan bedöma en 5-årsprognos träffsäkerhet. Det är stadigvarande tendenser som är mest viktiga att notera som t e x att födelsenettot långsamt ökat och har vänt från flerårigt negativt till flerårigt ökande positivt, samt att flyttnettot legat stadigt positivt under en längre period.

6 6(7) Prognos för Befolkningsförändringar i prognos Befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Folkmängd i 10 åldersgrupper 2013 samt i prognos Ålder w Summa Antal kvinnor och män i tre åldersgrupper 2013, samt prognos 2018 Ålder Kvinnor Män Summa Kvinnor Män Summa w Summa

7 7(7) Folkmängd i 5-årsgrupper, antal 2013 och prognos Ålder w Summa Andel folkmängd per åldersgrupp 2013, samt prognos 2018 Ålder ,4 21, ,5 58,8 65-w 19,1 19,4 Summa 100,0 100,0 Antal folkmängd per åldersgrupp 2013, samt prognos 2018 Ålder w Summa