Befolkningsprognos för åren Kommunprognos och Delområdesprognos

Transkript

1 1(18) Befolkningsprognos för åren Kommunprognos och Delområdesprognos Sammanfattning Fortsatt kommer årligen mellan 1000 och 1500 bäbisar att födas, ca 1000 begravningar ske och 5000 flyttlass packas upp för att passera in över kommungränsen. Det innebär 6% nya grannar i Borås varje år, som kan behöva hjälp att hitta till busshållplatsen, återvinningscentralen, skolan, joggingspåret mm. Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen för Borås innebär en folkökning på i genomsnitt 1 319personer per år. Ökning förväntas främst i åldersgruppen under 18 år. År 2020 förväntas kommunen ha invånare. Folkökningen som förväntas de närmaste fem åren bli högre än vad som förväntades för ett år sedan. Det är både förväntat högre födelsenetto och högre förväntat flyttnetto. Stadsdel Väster förväntas öka invånarantalet med personer, Öster förväntas öka med 758 personer och Norr med personer. De flesta kommundelarna förväntas öka i invånarantal de närmaste 5 åren. Kommundelarna Centrum, Göta, Norrby och Trandared förväntas få mellan 1100 och 2300 personers ökning. De övriga kommundelarna ökar inte lika mycket, det gäller Sjöbo och Sandhult, eller minskar i antal invånare, det gäller Brämhult, Dalsjöfors, Fristad och Viskafors. _

2 2(18) Förutsättningar Osäkerheter Prognos innebär en väntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Att se 5 år fram i tiden är osäkert. Det har blivit allt mer osäkert kring om resultaten i befolkningsprognoser kommer att pricka rätt. Prognosen räknas om en gång per år med färska fakta. Större förändringar kommer sällan överraskande på ett år och små förändringar får sällan drastiska konsekvenser på 5 års sikt. Denna prognos har i sitt underlag inte med några justeringar med anledning av ekonomiska konjunkturer, mellanstatliga konflikter, klimateffekter eller andra globala förändringar. Det finns inte några metoder att mäta hur just Borås skulle påverkas och på vilket sätt det i så fall skulle påverka inom en 5års-period på flyttningsantaganden, fertilitet eller dödlighet. Däremot kan en beskrivning av utgångsläget i Borås ge en bild om det finns behov av att omvärdera insatsvärdena. Utgångsläget i Borås Borås har haft en stabil årlig befolkningsökning under hela 2000-talet. Ökningen 2015 blev 1466 personer, vilket motsvarar tillskott på 1,4%. Detta är drygt 400 fler än året innan. Det är högre procentuell ökning än Västra Götalands län som ökade 1%, samt riket som helhet som ökade 1,1%. Borås med sina nära invånare blir allt mer nära sammanknutet med Göteborgsregionen. Göteborg hade nära invånare 2015 och ökade 1,3%. Göteborg ökade mer än förväntat och tror i sin prognos på fortsatt ökning i än högre grad med närmare fler invånare per år fram till Främsta orsaken anser Göteborg vara förväntad flyktingmottagning till landet, varav en stor del får stanna i landet och en del blir då folkbokförda i Göteborg. Samma förhållande gäller flyktingar som befinner sig i Borås, men som inte ingår i befolkningsstatistiken för Borås och inte heller i befolkningsprognosen förrän den dag de eventuellt blir folkbokförda i Borås. Borås dragningskraft som boplats hänger mycket ihop med omgivningen. Det pågår många samarbeten i regionen som kan stärka den stabila utvecklingen, bl a prioriterar Västra Götaland smarta textilier, hållbar stadsutveckling, miljö, energi och hållbara transporter. Västsvenska paketet ska leda till ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige med satsningar fram till Borås Stads goda ekonomi bäddar för en fortsatt stabil utveckling. Budget för 2016 konstaterar att det är goda förutsättningar för Borås att växa och utvecklas. Detta sker redan med fler människor, nya företag som etableras och befintliga företag som expanderar, tillsammans med bla en växande professionshögskola som bidrar till att Borås åter är Sveriges ledande textilstad med gott renommé långt utanför landets gränser. Budgeten utgår från den långsiktiga visionen Borås2025, vilken med uppsatta delmål ska säkerställa att Borås Stad utvecklas på väg mot visionen. Visionen innehåller en framtid bl a byggd på arvet från textil och handel, individernas unika kraft, kunskap, förmåga och idéer, kreativitet och mod att tänka och handla i nya banor, i en hållbar utveckling där de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna samverkan.

3 3(18) Högskolestudenter bidrar till att skapa framtidstro, aktivitet och kreativitet i Borås. Högskolans aktiviteter och utveckling påverkar hela stadens utveckling. Högskolan i Borås har sitt ursprung i den textila näringen, i det textila kulturarvet och i bibliotekarieutbildningen. Den blev en sammanhållen högskola 1977 och vill fortsätta på den inslagna vägen och bli det tredje universitetet i Västsverige hade Högskolan i Borås drygt studenter, vilket avspeglar sig även i en aktiv stadsmiljö. Det fanns drygt 200 inresande utbytesstudenter och lika många utresande utbytesstudenter, samt över 50 professorer bland de drygt 700 anställda som hade hand om 80 utbildningsprogram och nära 140 kurser. Borås Stad satsar inom innovationsområdet på tex Borås Science Park, i nära samarbete med högskolan. Borås näringsliv har en stabil positiv utveckling. Intresset för etablering är fortsatt stor. Mer industrimark har detaljplanerats under 2015 och försäljningen av nya områden har startat. Alla tomter på Viared Norra har sålts, och försäljningen av Viared Västra har inletts. Arbetet med att ta fram ytterligare mark har fortsatt. Samarbete med et 80-tal företag inom handelsbranschen har inletts för att stärka näringslivet inom handel, inte minst E-handel, och den ekonomiska föreningen E-handelsstaden Borås har bildats. Uppgraderingen av rv40 på delen från Rångedala till Ulricehamn invigdes 2015, liksom nya stäckningen av riksväg 27 söder om staden. Långsiktigt pågår intensiv planering ihop med Trafikverket för en lokaliseringsutredning av ny stambana för delen Bollebygd-Borås som en del i en snabbjärnväg, den s k Götalandsbanan, viken bättre kommer att länka ihop Borås med Göteborgsregionens arbetsmarknad och fler förväntas då bosätta sig i Boråsregionen. Det råder bostadsbrist i Borås, men arbete pågår intensivt för att underlätta möjligheterna till ökat antal bostäder. Det pendlar personer till arbete i Borås från andra kommuner (Ulricehamn, Göteborg och Mark toppar listan år 2014) och pendlar från Borås till andra kommuner (Göteborg toppar listan med 28 % av de utpendlande år 2014). Den öppna arbetslösheten har minskat till 3,2% i mars 2015, från 3,4% i mars En försiktig bedömning är att Borås får en fortsatt god balanserad ekonomisk utveckling närmaste åren. Troligen leder detta inflöde av arbetskraft och även till ett fortsatt inflyttningsöverskott. Under 2015 flyttade personer till Borås ( från egna länet, från övriga Sverige och från utlandet), medan flyttade från Borås (2 409 till egna länet, till övriga Sverige och 386 till utlandet). Invandring från andra länder påverkas av bl a mellanstatliga konflikter, inbördeskrig, klimateffekter, naturkatastrofer, olika länders välfärdsutveckling, svensk migrationspolitik, ekonomisk konjunktur, och behov av arbetskraft. Under år 2015 flyttade nära personer till Borås från utlandet (25 % av samtliga inflyttare till Borås). Knappt 400 personer flyttade till utlandet (8 % av samtliga utflyttare från Borås). Nationellt räknas med fortsatt hög befolkningsutveckling, och SCB (Statistiska centralbyrån) anger att befolkningsökningen de senaste åren har varit snabb och enligt prognosen kommer 10-miljonersstrecket passeras under Nästa miljongräns, 11 miljoner, uppnås bara 8 år senare, år Idag är 17 procent av landets befolkning född utomlands. De närmaste åren förväntas antalet utrikes födda öka mer än tidigare. Framför allt förväntas inbördeskriget i Syrien att påverka migrationen till Sverige. År 2015 var 20,4 % av boråsarna födda utrikes, vilket var personer. Till Borås var flyktingar från Syrien största gruppen 2015, därnäst från Somaila, samt mindre antal från ett 20-tal länder, stadslösa och av okänd härkomst. I december 2015 hade Borås drygt 1300 inskrivna personer genom Etableringscenter.

4 4(18) Antaganden och insatsvärden Omvärldsanalysen präglar prognosens förutsättningar. Det sker avvägning av behovet att förändra prognosens insatsvärden som förväntat födelsetal per kvinna, dödsrisker, flyttrörelser mm. Bedömningen är att de tre senaste åren kan stå som modell för de kommande fem när det gäller antal och åldrar hos inflyttade och utflyttade. Nivån på dödsrisker behöver sällan ändras eftersom de kan ses i ett längre perspektiv. Åldersspecifika fruktsamheten väntas bli som de tre senaste åren. Fruktsamhetsindex kan kopplas till förändringarna i nationella förväntningar. Efter att dessa faktorer bedömts sker beräkningarna med utgångspunkt i senast kända befolkning i åldersklasser och kön. Startbefolkning Invånarna vid årsskiftet : blir ny startbefolkning i prognosen. Detta är personer fler än startbefolkningen i förra årets prognos. Inflyttade och utflyttade Antal inflyttade och utflyttade åren har summerats och delats på tre år och värdet har därefter fått gälla för hela prognosperioden. Åldersfördelningen för de inflyttade och utflyttade antas vara samma som för de tre senaste åren. Här har utjämnade värden använts och får ligga till grund för hela prognosperioden. Boråsprognos för verkligt flyktingmottagande de närmaste åren är svår att göra. Hur många av dessa som sedan stannar i Borås är ännu svårare att göra prognos på. Även annan invandring kan tillkomma, tex kan arbetskraftinvandring, anhöriginvandring och återvändande Sverigefödda bli betydande. Under 2015 ökade trycket, från såväl Migrationsverket som Länsstyrelsen, mot kommunerna att ordna akuta boendeplatser samt platser för ensamkommande flyktingbarn. Fruktsamhet och fruktsamhetsindex Antagande för fruktsamhet och åldersfördelning är utjämnade värden för I Borås var under denna period det s k summerade fruktsamhetstalet ca 1,9. Observerade värdet för antal barn per kvinna var 1,81 året 2015, vilket var något lägre än året innan. ( Om inte befolkningen ska minska behövs inflyttning i ett läge där fruktsamhetstalet är lägre än 2,1.) Borås fruktsamhetstal för åren står som index 100 och antas vara stabilt under åren Fruktsamhetstalet i riket antogs för 2015 öka till 1,89 barn per kvinna medan utfallet blev 1,85 barn per kvinna. Den största delen av felet var att Sverigefödda kvinnor födde färre barn än beräknat. Rikets prognos räknar med att talen ska öka till 1,94 barn per kvinna år Borås prognos särredovisar inte underlaget på svenskfödda respektive utrikesfödda kvinnor. Deltagande i arbetsliv och utbildning påverkar barnafödandet, men även yttre samhällsfaktorer som familjepolitik kan påverka benägenheten att skaffa barn. Fruktsamhetsnivån i Sverige är bland det högsta i Europa. År 2014 var det bara ett fåtal länder i Europa med högre fruktsamhetstal, däribland Frankrike och Irland. Dödlighet, samt index döda kvinnor och index döda män 97 har satts som index för dödlighet för kvinnor för hela perioden. Kvinnor i Borås har dött i lägre utsträckning än kvinnor i riket de senaste tre åren. Förhållandet mot riket förväntas vara lika de närmaste 5 åren. 98 har satts som index för dödlighet för män för hela perioden. Män i Borås har dött i lägre utsträckning än män i riket de senaste tre åren.

5 5(18) Översikt kring verkligt utfall några år bakåt, samt jämförelse mot förra årets prognos. Befolkningsförändringar en år 2015 blev personer. Prognosen för 2015 var Ökningen under 2015 var Prognosen för ökning var Födelsenettot 2015 blev 349. Prognosen för 2015 var 378.

6 6(18) Födda 2015 blev 1295 personer. Prognosen för födda var Det blev 946 döda år Prognosen var 989.

7 7(18) Flyttnettot 2015 blev Prognosen var 662. Både inflyttningen och utflyttningen var hög Flyttnettot blev högre än i prognosen flyttade in år Prognosen var 5005.

8 8(18) 4510 flyttade ut år Prognosen var Träffsäkerheten för en stor kommun (13:e största ibland landets kommuner mätt i antal invånare) och ett stort flyttflöde kan, trots ovanstående differenser, betraktas som ganska god. en blev 426 personer fler år 2015 än enligt prognosen. Främst berodde ökningen på ett positivt flyttnetto, även om födelsenettot också var positivt. Flyttnettot mot utlandet var 899, medan det var 230 mot eget län och negativt -19 mot övriga Sverige. Störst flyttflöden skedde mot eget län; 2639 inflyttade och 2409 utflyttade. Därnäst var flyttflöden mot övriga Sverige; 1696 inflyttade och 1715 utflyttade. Mot utlandet var mindre flöden; 1285 inflyttade och 386 utflyttade. Det är främst nettot mot utlandet med betydligt färre utflyttade än inflyttade som utgör befolkningsökning. Noteras bör också att ett enskilt år inte kan bedöma en 5-årsprognos träffsäkerhet. Det är stadigvarande tendenser som är mest viktiga att notera som t e x att födelsenettot under många år varit positivt, samt att flyttnettot legat stadigt positivt under en längre period.

9 9(18) Prognos för Befolkningsförändringar i prognos Befolkningsförändringar År Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Andel, folkmängd per åldersgrupp 2015, samt prognos , procent ,9 21,2 21,5 21,7 22,0 22, ,9 59,5 59,3 59,0 58,7 58,5 65-w 19,3 19,3 19,3 19,3 19,3 19,3 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Antal, folkmängd per åldersgrupp 2015, samt prognos w Summa Antal kvinnor och män i tre åldersgrupper 2015, samt prognos för 2020 År Kön w Summa 2015 Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa

10 10(18) i 5-årsgrupper, antal 2015 och prognos w Summa i 10 åldersgrupper 2015 samt i prognos w Summa

11 11(18) Delområdesprognos Sammanfattning Stadsdel Väster förväntas öka invånarantalet med personer, Öster förväntas öka med 758 personer och Norr med personer. De flesta kommundelarna förväntas öka i invånarantal de närmaste 5 åren. Kommundelarna Centrum, Göta, Norrby och Trandared förväntas få mellan 1100 och 2300 personers ökning. De övriga kommundelarna ökar inte lika mycket, det gäller Sjöbo och Sandhult, eller minskar i antal invånare, det gäller Brämhult, Dalsjöfors, Fristad och Viskafors. Nytt underlag Ny startbefolkning används, med respektive (322 st) prognosområdes invånare från fördelat på ettårsklasser, med avseende på kön, fertilitet, dödsrisker och erfarenhet om flyttrörelser. PROPAK har varit en del av underlaget. TYKO har använts för förväntad inflyttning i nybyggnation. Alla bostadsområden har en klassning i huvudsak för småhusområden, flerbostadshus hyresrätt eller bostadsrätt, byggperiod, tätort och icke tätort. Ett fåtal områden har klassats om i årets prognos, främst till en högre s k nivåfaktor. Vissa områden är dominerade av tex studentboende eller särskilt boende. Då förväntas inga barnfamiljer flytta in efter en utflytt, utan området förväntas få fortsatt boende av dessa kategorier. I underlaget ingår förväntad nybyggnation av olika typer av bostäder (större kända projekt samt enskilda bygglov) på i genomsnitt 1073 bostäder per år utslaget över prognosperioden, med en variation på som mest 1708 och som minst 253 nya bostäder. Störst förväntad byggnation sker 2020 och minst Den beräknade effekten av nybyggnation ger främst ökat antal invånare i stadsdelen Väster och då främst i delområdena före detta kommundelarna Göta, Norrby och Sandhult. Nybyggnationseffekten i Norr förväntas främst i delområde före detta kommundel Centrum. I Öster förväntas nybyggnadseffekt främst i före detta kommundel Trandared. Sammantaget ger byggnationseffekten ca personer, varav utgör barn under 7 år. Om beräknade projekt inte blir av eller flyttade i tid får detta klara konsekvenser för hur väl prognosen sen stämmer jämfört med hur verkligheten blir. Om projekt som planeras inte blir av, tex projekt Glesvingen, Pallas, Ulysses, Regementet, Dammsvedjan, Solrosen, Åkermyntan, eller Kiden, så skulle den förväntade befolkningsökningen tillfalla andra delområden. Byggeffekten kan betraktas som ganska stor och därmed blir prognosen osäker. Prognosens osäkerhet ökar också ju längre in i framtiden man ser, liksom vid presentation på mindre geografiska områden eller små åldersintervall.

12 12(18) Den faktiska befolkningsutvecklingen mellan 2014 och 2015 i de olika delområdena (f d kommundelar) innebar att två kommundelar minskade sitt invånarantal, minus 27 personer i Viskafors kommundel och minus 8 personer i Dalsjöfors kommundel, men i övriga kommundelar varierade ökningen mellan minst ett tillskott på 83 personer i Fristad kommundel och som mest 333 personer i Norrby kommundel. Befolkningsutveckling 0-w Område Förändring Förändring 14-15, % Sjöbo ,0 Norrby ,7 Centrum ,3 Göta ,8 Trandared ,9 Brämhult ,4 Fristad ,8 Dalsjöfors ,1 Viskafors ,4 Sandhult ,9 på församling skrivna Ca & GA ,0 Restförda ,0 Summa ,4 Prognosen för år 2015 (baserad på fakta 2014) jämfört med utfall 2015 visar på underskattning av utvecklingen i dom flesta kommundelarna, främst i Norrby blev det fler invånare än beräknat. Tre kommundelar överkattades marginellt, Trandared, Fristad och Dalsjöfors. Område (f d kommundelar) Prognos för 2015 Utfall 2015 Skillnad Sjöbo Norrby Centrum Göta Trandared Brämhult Fristad Dalsjöfors Viskafors Sandhult på församling skrivna Ca & GA Restförda Summa

13 13(18) Prognos över befolkningsutvecklingen i stadsdelarna för sex åldersgrupper (2015 är faktisk befolkning. Tillkommer 127 restförda som inte går att fördela geografiskt.) Väster w Summa Öster w Summa Norr w Summa

14 14(18) Stadsdel Väster förväntas öka invånarantalet med 4320 personer, Öster förväntas öka med 758 personer och Norr med personer. Förväntad förändring per stadsdelsnämnd mellan 2015 och 2020: Prognos över befolkningsutveckling per delområde (f d kommundelsområden): De flesta kommundelarna förväntas öka i invånarantal de närmaste 5 åren. Kommundelarna Centrum, Göta, Norrby och Trandared förväntas få mellan 1100 och 2300 personers ökning. De övriga kommundelarna ökar inte lika mycket, det gäller Sjöbo och Sandhult, eller minskar i antal invånare, det gäller Brämhult, Dalsjöfors, Fristad och Viskafors.

15 15(18) Prognos per delområde (f d kommundelar) i 6 åldersklasser (2015 är faktiska siffror): Brämhult w Summa Centrum w Summa Göta w Summa

16 16(18) Norrby w Summa Sjöbo w Summa Trandared w Summa

17 17(18) Dalsjöfors w Summa Fristad w Summa Sandhult w Summa

18 18(18) Viskafors w Summa