Befolkningsprognos för åren Kommunprognos. Sammanfattning

Transkript

1 1 Befolkningsprognos för åren Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna prognos har inte justerats med anledning av mellanstatliga konflikter, ekonomiska konjunkturer, klimateffekter eller liknande eftersom inga kända större förändringar kunnat förutspås för de närmaste 5 åren. Därför har antagits att de tre senaste årens mönster till stor del kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen för Borås innebär en folkökning på i genomsnitt 880 personer per år. År 2014 förväntas kommunen ha invånare. Åldersgruppen under 18 år förväntas öka med 820 personer (men behålla samma andel av befolkningen), gruppen år beräknas öka med 1952 personer (men minska i andel av befolkningen). Gruppen 65 år och äldre förväntas öka med 1626 personer (öka i andel av befolkningen). Förutsättningar Osäkerheter Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Att se 5 år fram i tiden är osäkert. Prognosen räknas om en gång per år med färska fakta. Större förändringar kommer sällan överraskande på ett år och små förändringar får sällan drastiska konsekvenser på 5 års. Omvärldsanalys är en del i prognosunderlaget och präglar prognosens förutsättningar. Det sker avvägning av behovet att förändra prognosens insatsvärden som förväntat födelsetal per kvinna, dödsrisker, flyttrörelser mm. Den generella bedömningen är att de tre senaste åren kan stå som modell för de kommande fem när det gäller antal och åldrar hos inflyttade och utflyttade. Nivån på dödsrisker behöver sällan ändras eftersom de kan ses i ett längre perspektiv. Åldersspecifika fruktsamheten förväntas bli som de tre senaste åren. Fruktsamhetsindex kan kopplas till förändringarna i nationella förväntningar. Efter att dessa faktorer bedömts så görs beräkningarna med utgångspunkt i senast kända befolkning i åldersklasser och kön. Denna prognos har i sitt underlag inte med några justeringar med anledning av ekonomiska konjunkturer, mellanstatliga konflikter, klimateffekter eller andra globala förändringar och det finns inte några metoder att mäta hur just Borås skulle påverkas specifikt jämfört med andra kommuner, och på vilket sätt det i så fall skulle påverka inom en 5 års-period på flyttningsantaganden, fertilitet eller dödlighet. Osäkerheten rent generellt har ökat kring befolkningsprognoser med avseende på tex ungdomars flytt hemifrån och invandrares flyttmönster. Historiskt har befolkningens inrikes rörlighet minskat vid dåliga tider, men detta stämde inte vid nittiotalskrisen. Experter har visat oenighet om barnafödandet minskar eller ökar i kristider. E-post: monica.lindqvist@boras.se

2 2 Utgångsläget i Borås Borås har haft en stabil årlig befolkningsökning och 2009 den största på över 10 år. Ökningen 2009 blev 971 personer, vilket motsvarar till tillskott på 1%. Detta är en något högre nivå än både i riket (0,9 %) och i Västra Götalandsregionen (0,7 %). Sedan år 2000 har Borås växt med nära 5600 personer. Borås blir allt mer nära sammanknutet med Göteborg genom ökad aktivitet mellan de båda orternas invånare och verksamheter, vilka bla drar nytta av kommunikationerna mellan orterna på väg och järnväg, Landvetter flygplats som ligger mellan orterna och tillgången till Göteborgs hamn. Göteborgs Stad ökade sitt invånarantal med över 7000 personer ( 1,4 %) under år Göteborg tror i sin befolkningsprognos 2010 på en än större befolkningsökning än i sin tidigare prognos. Ca invånare förväntas Göteborg öka per år under perioden Om Göteborgs förväntade befolkningsökning inte kan ges tillräckligt boende i Göteborg så antas detta påverka Borås och omgivande kommuner i Sjuhäradsbygden positivt. Högskolan i Borås fortsätter att vara ett starkt lärosäte. Högskolestudenter bidrar till att skapa framtidstro, aktivitet och kreativitet i en ort. Campus ligger mitt i city och det finns studenter och 600 anställda. Skolan har sex institutioner med 30 professorer och har högre prestationsgrad än genomsnittet av landets högskolor och universitet. Den breda bas som Borås näringsliv har, gynnar en stabilt positiv utveckling. Industriområden i gynnsamma transportlägen är fortsatt attraktiva. De senaste åren har samarbetet inom privat sektor och mellan privat och offentlig sektor ökat, vilket gynnar långsiktig ekonomisk stabilitet. Närmare personer pendlar till arbete i Borås från andra kommuner och närmare pendlar från Borås till andra kommuner (år 2008). Ca personer (4,5% av befolkningen år) var öppet arbetslösa i mars 2010 (jämfört med personer mars 2009, 4,4%). Summa öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd ökade från 6,3% av befolkningen (18-64 år) till 7,8%, till totalt personer. En försiktig bedömning är att Borås får en fortsatt god balanserad ekonomisk utveckling närmaste åren. Troligen leder detta till ett fortsatt inflyttningsöverskott av arbetskraft. Under 2009 flyttade personer till Borås (1 920 från egna länet, från övriga Sverige och 1005 från utlandet), medan flyttade från Borås (1 789 till egna länet, till övriga Sverige och 374 till utlandet). Invandring från andra länder påverkas av bl a mellanstatliga konflikter, inbördeskrig, klimateffekter, naturkatastrofer, olika länders välfärdsutveckling, svensk migrationspolitik, ekonomisk konjunktur, och behov av arbetskraft. Nationellt beräknas 2010 bli ännu ett rekordår med hög invandring ( personer), för att sedan landa på en stabilare lägre nivå (ca per år). Asylsökande från Somalia och Afghanistan väntas öka Fortsatt hög andel anhöriga väntas få stanna, var 46% 2009, men högre i vissa grupper tex 65% av irakierna. Under år 2009 flyttade drygt 1000 personer till Borås från utlandet (22 % av samtliga inflyttare personer till Borås). 374 personer flyttade till utlandet (10 % av samtliga utflyttare från Borås). Antalet invandrade till kommunen förväntas framöver vara ca per år. Detta inkluderar de som kommer till anläggningar, de som skaffar egen bostad, flyktingar, arbetskraftsinvandrare, anhöriginvandrare, invandrade via giftermål, samt studenter som vill stanna det senare är en ökande trend. Borås ingår (ihop med ca 30 andra kommuner) i en försöksverksamhet där samarbete sker med arbetsförmedlingen kring nyanlända, där de som får uppehållstillstånd erbjuds etableringssamtal som en väg till egen försörjning. E-post: monica.lindqvist@boras.se

3 3 Antaganden och insatsvärden Startbefolkning Invånarna vid årsskiftet : blir ny startbefolkning i prognosen. Detta är 971 personer fler än startbefolkningen i förra årets prognos. Inflyttade och utflyttade Antal inflyttade och utflyttade åren har summerats och delats på tre år och värdet har därefter fått gälla för hela prognosperioden. Åldersfördelningen för de inflyttade och utflyttade antas vara samma som för de tre senaste åren. Här har utjämnade värden använts och får ligga till grund för hela prognosperioden. Fruktsamhet Antagande för fruktsamhet och åldersfördelning är utjämnade värden för I Borås föddes under denna period ca 1,86 barn per kvinna. SCB s prognos antar att det under kommande år kommer att födas i genomsnitt 1,94 barn per kvinna i Sverige (1,97 i början av femårsperioden och 1,89 i slutet). Det har visat sig att sverigefödda kvinnor föder färre barn än utrikes födda kvinnor. SCB räknar med att 2010 kommer svenskfödda kvinnor föda 1.92 barn per kvinna och utlandsfödda 2.23 barn per kvinna. År 2014 förväntas skillnaden öka till att svenskfödda kvinnor väntas föda 1,82 barn per kvinna och utlandsfödda 2,20 barn per kvinna. Det finns dock en betydande variation mellan olika grupper av utlandsfödda kvinnor, varför separata antaganden med uppdelning per länder krävs. Detta kan vi ännu inte ta hänsyn till i vår kommunprognos. I Borås fanns personer 2009 som var födda utrikes eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands, vilket utgör 24 % av kommunens befolkning. Runt 100 olika länders ursprung finns representerade i Borås. Hur den större fruktsamheten som nationellt har visat sig vara högre för nyligen invandrade påverkar Borås får bevakas. Fruktsamhetsindex Borås fruktsamhetstal för åren står som index 100 och antas under åren sjunka något liksom i Statistiska Centralbyråns prognos för Sverige Dödlighet En nedgång i dödlighet antas nationellt ske de närmaste åren, vilket innebär en något ökad medellivslängd för både män och kvinnor. För en prognos med 5 års perspektiv ändras dock inte förhållandena nämnvärt. Index döda kvinnor 99 har satts som index för hela perioden. Det är ett genomsnitt av de senaste 3 åren. I rikets prognos räknas med en ökad medellivslängd på 3,5 år för kvinnor fram till 2060 (från 83,4 år 2010). Borås nivå har historiskt legat något över rikets nivå ( ). Index döda män 103 har satts som index för hela perioden. Det är ett genomsnitt av de senaste 3 åren. I rikets prognos räknas med en ökad medellivslängd på 5,2 år för män fram till 2060 (från 79,5 år 2010). Borås nivå har historiskt legat något över rikets nivå ( ). E-post: monica.lindqvist@boras.se

4 4 Översikt kring verkligt utfall några år bakåt, samt jämförelse mot förra årets prognos. Befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Folkökning jämfört med vad förra årets prognos beräknade Folkmängd efter ålder 2009 Ålder och äldre jämfört med vad förra årets prognos beräknade Totala folkmängden 2009 blev 183 personer fler än beräknat i förra årets prognos. Folkökning genom flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) blev 167 personer fler än beräknat. Det blev 45 färre döda och 28 färre födda än beräknat. Jämfört med beräknat blev det 25 färre 0-åringar, 5 fler 1-5åringar och 10 fler 6-åringar. Det blev 3 fler 7-15åringar, 51färre 16-23åringar, 166 fler 24-64åringar än beräknat. Och det blev 60 fler 65-84åringar, 22 fler 85-94åringar och 8 färre 95åringar och äldre än beräknat. Träffsäkerheten för en kommun med invånare och ett stort flyttflöde kan trots ovanstående differenser betraktas som ganska god. Noteras bör också att ett enskilt år inte kan bedöma en 5-årsprognos träffsäkerhet. Det är stadigvarande tendenser som är mest viktiga att notera som tex att födelsenettot långsamt ökat och har vänt från flerårigt negativt till flerårigt ökande positivt, samt att flyttnettot legat stadigt positivt under en längre period. E-post: monica.lindqvist@boras.se

5 5 Prognos för Befolkningsförändringar i prognos År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Folkmängd efter ålder 2009 samt i prognos Ålder w Summa Folkmängd, procent 2009 och i prognos Ålder ,5 20,3 20,3 20,2 20,3 20,5 Folkmängd, andel per åldersgrupp 61,1 och kön 61,1 2009, prognos ,8 60,6 60,4 65-w 18,4 18,6 18,8 18,9 19,1 19,2 Summa År Kön w Summa 2009 Män 21,4 62,7 15,9 100 Kvinnor 19,7 59,5 20,8 100 Summa 20,5 61,1 18, Män 21,1 61,9 16,9 100 Kvinnor 19,8 58,9 21,3 100 Summa 20,5 60,4 19,2 100 E-post: monica.lindqvist@boras.se

6 Befolkningsprognos för åren Delområdesprognos Nytt underlag Beräkningsunderlaget har uppdaterats. Ny startbefolkning används, med respektive prognosområdes invånare från fördelat på ettårsklasser, med avseende på kön, fertilitet, dödsrisker och erfarenheter om flyttrörelser. TYKO har använts för förväntad inflyttning i nybyggnation. Ett prognosområde har fått byta klassning från i huvudsak villor till hyreslägenheter i flerbostadshus och fått restriktionen Ej avstämning/framskrivning pga kategoriboende. För ett område har restriktionen Ej avstämning/framskrivning tagits bort och på två andra har det tillförts. I underlaget ingår förväntad nybyggnation av olika typer av bostäder (större kända projekt, enskilda bygglov samt tomtmark till försäljning) på i genomsnitt ca 520 bostäder per år utslaget över prognosperioden, men med en variation på som mest 960 och som minst 206 nya bostäder. Störst förväntad byggnation sker under år 2012 och minst år Den beräknade effekten av nybyggnation ger främst ökat antal invånare i kommundelarna Göta (+1200), Fristad (+ 1100) och Norrby ( +800). Befolkningseffekt genom nybyggnation finns i samtliga kommundelar (minst effekt i Sjöbo). Om nybyggnationen av vissa större projekt för bostäder som tex på Regementsområdet eller Prästskogen i Fristad inte blir förverkligade, så blir inte tillskottet i Göta och Fristad lika stort som i prognosen. Istället ökar förväntningarna kring invånarantalet i de övriga kommundelarna i ett sådant läge, eftersom summan av alla delområden skall bli lika med förväntningarna i kommunprognosen (se dokument Befolkningsprognos för åren Kommunprognos). Alla byggprojekt ger sammantaget en förväntad befolkningsökning i de berörda prognosområdena på nära 6400 personer, varav 14 procent utgör barn under 6 år. Byggeffekterna är att betrakta som stora, vilket gör delområdesprognosen extra osäker om projekten inte blir av eller flyttas i tid. Delområdesprognosen har stämts av mot totala kommunprognosen (se dokument Befolkningsprognos för åren Kommunprognos), vilket gav en nedjustering av delområdesprognosen med 3,4 procent (3807 personer). Summan av alla kommundelar skall bli samma som i kommunprognosen om ett prognosområde förväntas öka tex genom nybygge, så justeras övriga prognosområden ner. En kommundel eller ett prognosområde kan trots förväntat nybygge få en förväntad minskad befolkning bl a på grund av ålderssammansättningen, liksom motsatsen kan gälla där utvecklingen kan bli positiv utan nybygge. Utvecklingen kan även innebära en nedgång som sedan följs av en uppgång, eller en uppgång ett år som följs av en nedgång. Trandared, Sandhult, Brämhult, Dalsjöfors och Viskafors varierar på detta vis över åren, medan övriga kommundelar väntas få stadig uppgång varje år.prognosens osäkerhet ökar ju längre in i framtiden man ser, liksom vid presentation på mindre geografiska områden eller små åldersintervall.

7 Jämförelser några år bakåt och förra årets prognos jämfört mot verkligt utfall. Befolkningsutveckling i kommundelarna, faktisk utveckling, har de senaste 5 åren främst givit ett befolkningstillskott i Sandhult, Norrby, Brämhult och Göta. Samtliga kommundelar har ökat invånarantalet under perioden. Befolkningsutveckling 0-w Förändring Förändring Område , % Sjöbo Norrby Centrum Göta Trandared Brämhult Fristad Dalsjöfors Viskafors Sandhult på församling skrivna Ca & GA Restförda Summa Prognosen för år 2009 underskattade utvecklingen i Centrum, Dalsjöfors och Sandhult, liksom totala folkmängden på kommunnivå. I Brämhult, Fristad, Trandared, Sjöbo och Viskafors blev utvecklingen ungefär som beräknat. Utvecklingen överskattades i Norrby och Göta, där det blev fler invånare än beräknat. Prognos Utfall Skillnad prognos Kommundel och utfall Sjöbo Norrby Centrum Göta Trandared Brämhult Fristad Dalsjöfors Viskafors Sandhult Resförda och förs skr Kommuntotal Ref. Prognos Monica för Lindqvist tel (startår 73 22, 2008 utgör faktisk befolkning)

8 Prognos över befolkningsutveckling i kommundelarna Med avseende på samtliga åldrar förväntas de närmaste fem åren leda till att det blir ökat antal invånare främst i kommundelarna Göta, Norrby, Centrum och Fristad ( personer). Dalsjöfors och Viskafors förväntas minska i antal invånare (50-70 personer). Övriga kommundelar ökar måttligt (upp till 500 personer). Prognos förändring Åldrarna 0-5 år ökar i prognosen mest i Centrum och Fristad, ganska mycket även i Dalsjöfors och Göta, samt måttligt i övriga komundelar. Åldrarna 6-15 ökar mest i Fristad och Norrby, medan de minskar i Centrum. Åldrarna ökar mest i Göta och Norrby, medan de minskar i Dalsjöfors, Viskafors, Sandhult och Brämhult. Åldrarna ökar mest i Göta och Fristad. Personer 85 och äldre ökar mest i Trandared, medan de blir färre i främst Centrum, och Norrby.

9 Tabeller per kommundel nedan avser faktisk befolkning 2009 och prognos för Brämhult Centrum Göta Norrby

10 Sjöbo Trandared Dalsjöfors Fristad

11 Sandhult Viskafors förs skriv GA CA