Befolkningsprognos 2014

Transkript

1 KS Anders Lindgren

2

3 Innehåll 1 Inledning Befolkningsprognoser och kommunal planering Osäkerhet i prognosen Året som gått Befolkningsförändring under Befolkningen 2013 jämfört med prognosen Totalprognos Barn och unga Den vuxna befolkningen Den äldre befolkningen Delområdesprognoser Lerum Floda Gråbo PROGNOSANTAGANDEN Antaganden och beräkningar Antal födda barn Antalet döda Inflytning Utflyttning Tabellbilaga Totalprognos Lerums kommun Delområdesprognoser i Lerums kommun Befolkningsutveckling i Lerums kommun

4 4

5 1 Inledning 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering Lerums kommun tar årligen fram en befolkningsprognos. Den består av en totalprognos för kommunen som helhet och delområdesprognoser för kommundelarna Lerum, Gråbo och Floda. Lerums kommuns befolkningsprognos har två huvudsyften; att utgöra underlag för behovsberäkningar i samband med budgetarbetet samt att utgöra underlag för övrig planering av verksamheten. Befolkningsprognosen åskådliggör några av de krav som kommer att ställas på kommunen framöver vad gäller till exempel barnomsorg, skola och äldreomsorg. Befolkningsprognosen baseras på befolkningsstatistik från Beräkningen sker utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningsandelar. Totalprognosen görs för 10 år, medan delområdesprognosen görs för 5 år Kommunens mål beträffande befolkningstillväxt är en tillväxt på en procent per år över en tioårsperiod. 1.2 Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det därför viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse fruktsamhet/hur många barn som kommer att födas, dödsrisker, in- och ut flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på slumpmässiga fel och felaktiga antaganden. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är eftersom mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Osäkerheten är störst i de rörliga åldrarna det vill säga när man föds, när man är som mest flyttbenägen (20-29 år) och när man dör. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får det direkta återverkningar på fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna. Antalet födda beror inte enbart på fruktsamheten utan även på hur åldersstrukturen i ett område ser ut. Antalet in- och utflyttare påverkas mycket av vilken 5

6 nybyggnation som planeras vid vilken tidpunkt och vilken som sen verkligen genomförs. Ju längre fram i tiden antaganden om byggnation görs desto större osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera och överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden. 6

7 2 Året som gått 2.1 Befolkningsförändring under 2013 Lerums befolkning ökade 2013 med 249 personer från till till 39319, vilket innebär en ökning med ca 0,6 procent. Ökningen består av ett födelseöverskott på 122 personer och positivt flyttnetto på 127 personer. Jämfört med 2012 var folkökningen 33 personer lägre under Födelseöverskottet var något lägre och flyttnettot i stort sett oförändrat jämfört med Befolkningen 2013 jämfört med prognosen Enligt prognosen skulle befolkningen uppgå till i slutet av år 2013, vilket innebär att prognosen överskattade befolkningstillväxten med totalt 27 personer. Avvikelserna i prognosen är relativt jämt fördelat över åldrarna. Två åldergrupper där avvikelsen är tydlig är i gruppen 85 år och äldre där utfallet blev 25 personer färre än prognosen och gruppen år där antalet personer var 103 fler än vad som antagits. För barn och ungdomar i skolålder stämmer prognosen relativt bra. Åldersgrupp Prognos 2013 Utfall 2013 Avvikelse (Prognos- Utfall) ,83% ,00% ,04% ,79% ,30% ,25% ,52% ,09% ,52% ,05% ,67% 85-w ,33% Totalt ,07% Avvikelse (%) 7

8 3 Totalprognos Enligt prognosen förväntas Lerums befolkning växa med 3870 personer den kommande tioårsperioden. Det innebär en ökning med 9,9 procent, vilket kan jämföras med att Lerum har vuxit med 9,6 procent mellan 2003 och Utifrån målet om en befolkningstillväxt på en procent per år över en tioårsperiod visar prognosen att Lerum kan nå målet runt 2021 utifrån nuvarande planer på bostadsbyggande och övriga antaganden. Folkmängden i Lerums kommun , prognos , utblick , mål om 1 % befolkningsökning År Folkmängd Folkökning Ökning, % ,64% ,76% ,94% ,90% ,08% ,06% I diagrammet nedan framgår hur kommunens demografiska struktur förändras under prognos- och utblicksperioden. Gruppen runt 20 år kommer att minska medan grupperna och förskjuts framåt. Det resulterar i en något ökad medelålder och jämnare fördelning i åldersgrupperna från 40 år och uppåt. Lerums befolkningsstruktur karaktäriseras av en tydlig, allt smalare "midja" i åldersgruppen år. Demogafisk förändring

9 3.1 Barn och unga Under prognosperioden förväntas antalet barn och unga öka tydligt. Barn i åldrarna 1-2 år ökar mest med ca 12 procent, nyfödda med ca 10 procent och 3-5-åringar med omkring 7 procent. Den senare gruppen kommer däremot att minska något till antalet de kommande 2-3 åren för att sedan öka i ungefär samma takt som de allra yngsta. Prognostiserad kumulativ befolkningsförändring, nyfödda och förskolebarn Den tydligast ökande gruppen i gruppen med grund- och gymnasieelever är åringar som fram till 2023 väntas öka med drygt 30 procent. Antalet gymnasieungdomar i åldern minskar under åren med sammanlagt ca 10 procent för att sedan öka fram till Gruppen 6-åringar ökar med ca 10 procent under perioden och 7-12-åringarna med 15 procent. Prognostiserad kumulativ befolkningsförändring hos grundskolebarn och gymnasieungdomar

10 3.2 Den vuxna befolkningen Den vuxna befolkningen, d.v.s. de mellan 19 och 64 år, kommer totalt sett att öka med ca 8 procent under prognosperioden. En grupp som förväntas minska är den med personer mellan 19 och 24 år som kommer att minska med nästan 17 procent fram till 2019 för att sedan öka något till en nivå på ca 12 procent under 2013 års nivå. Störst ökning sker i åldersgruppen år som förväntas öka med knappt 10 procent under perioden. Prognos kumulativ förändring hos den vuxna befolkningen Den äldre befolkningen Befolkningsprognosen visar på en kraftig ökning av antalet äldre 75-w som kommer att öka med knappt 53 procent under prognosperioden. -Från drygt 2800 personer till knappa 4300 personer. Gruppen år ökar något fram till 2016, men minskar sedan under resten av prognosperioden, från utgångsläget 2014 med 8,5 procent. Prognos kumulativ förändring hos den äldre befolkningen

11 4 Delområdesprognoser 4.1 Lerum Befolkningen i Lerums kommundel ökar med drygt 5 procent, från till fram till Den största ökningen sker i åldersgruppen 65-w som ökar med ca 8 procent till drygt 3800 personer. 4.2 Floda Befolkningen i Floda kommundel beräknas öka med drygt 3 procent från till Den största ökningen sker här som i de andra kommundelarna i åldrarna 65-w som 8 procent till 1880 personer. Gruppen 0-24 år är stabil men något minskande, ca 1 procent, mot slutet av perioden jämfört med utgångsläget. 11

12 4.3 Gråbo Gråbo kommundel beräknas öka med knappt 6 procent till personer fram till En kraftig relativ ökning beräknas ske i gruppen 65-w som ökar med 18 procent från 1640 till 1860 personer. 12

13 5 PROGNOSANTAGANDEN Befolkningsprognosen beräknades för 2014 i maj/juni och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/12 föregående år. Därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Den totala folkmängden i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets omfattning. I befolkningsprognosen gäller det att göra en så god skattning av dessa faktorer som möjligt. De antaganden som prognosen grundas på stäms av i en referensgrupp inom förvaltningen. 5.1 Antaganden och beräkningar Antal födda barn Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. I prognosberäkningen används ett fruktsamhetsindex som beräknas av SCB. Indexet anger hur Lerum förhåller sig till riket och visar på att det här föds fler barn jämfört med rikets medelvärde. Lerums index används som utgångsvärde för beräkning av fruktsamheten. I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över tid. Det har länge funnits en stark koppling mellan barnafödande och konjunktur. SCB prognostiserar att antalet födda barn minskar under de närmast kommande åren, men redan 2015 ökar antalet födda igen, då de stora kullarna födda runt 1990 är i barnafödande ålder. I Lerum förväntas antalet 0-åringar öka redan från Antalet döda Hur många människor som avlider under prognosperioden beror på befolkningens ålders och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att åldersoch könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen beräknas utgångsvärdet för dödsriskerna utifrån faktiska tal för Lerum. Inga ytterligare antaganden om förändrad dödlighet har gjorts Inflytning Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. En del av dem som flyttar in i nytillkomna bostäder kommer inte utifrån, utan från befintliga bostäder i kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet påverkar också nettoinflyttningen bland annat genom generationsväxling, ombyggnationer, permanentning av fritidshus, rivningar eller att en del flyttningar sker utan att friställa bostäder för nya boende. I Sverige har i ett internationellt perspektiv 13

14 stor boendeyta per person och få personer per bostad. I vissa kommuner finns tendenser att invånarantalet ökar i snabbare takt än bostadsbyggandet, vilket bör bevakas vid prognosantaganden Utflyttning Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att så kallade utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Lerum. Utflyttningsriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att en person ska flytta ut från kommunen under ett år för män respektive kvinnor i olika åldrar. 14

15 6 Tabellbilaga 6.1 Totalprognos Lerums kommun Ålder w Summa Delområdesprognoser i Lerums kommun Delområdesprognos Lerum kommundel Ålder w Summa

16 Delområdesprognos Floda kommundel Ålder w Summa Delområdesprognos Gråbo kommundel Ålder w Summa

17 6.3 Befolkningsutveckling i Lerums kommun Ålder Förändr Förändr % ,60% ,10% ,70% ,10% ,40% ,20% ,60% % ,20% ,30% ,90% 85-w ,90% Summa ,60% 17