RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år Analys & Strategi

Transkript

1 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Befolkningsprognos Sundbyberg Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord På uppdrag av Sundbybergs stad har WSP Analys & Strategi beräknat en befolkningsprognos för åren 2012 till För varje prognosår ökar osäkerheten och för prognoser längre än tio år framåt är prognosen mycket osäker. En bidragande orsak till den stora osäkerheten på lång sikt är att antagandet om antal tillkommande bostäder är mycket osäkert. Även på kortare sikt finns det dock en risk för att det planerade bostadsbyggandet förändras, vilket inte minst finanskrisens intåg hösten 2008 visade. Utgångsläget för prognosen är befolkningen i kommunen per nyckelkodsområde 31 december år Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet samt för kommundelarna Lilla Alby, Centrala Sundbyberg, Storskogen, Duvbo, Ör, Hallonbergen, Rissne, Brotorp/Järvastaden samt Lilla och Stora Ursvik. För Centrala Sundbyberg redovisas prognosen dessutom för delarna Allén, Hästhagen och Tulemarken samt resterande del av Centrala Sundbyberg. I slutet av rapporten redovisas befolkningsprognosen i tabellform för kommunen totalt samt för de olika kommundelarna. För internt bruk inom kommunen finns prognosen i excelformat. Med hjälp av excel-dokumentet kan prognosen tas ut på valfria åldrar. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sundbybergs stad. Övriga antaganden kommer från WSP och är baserade på statistik från SCB. Kontaktperson vid kommunen är Ann-Chatrine Olsson, telefon , e- post Ann-Chatrine.Olsson@sundbyberg.se Prognosen har tagits fram av Peter Almström, WSP Analys & Strategi. Analys & Strategi 3

4 Analys & Strategi

5 Innehåll 1 BEFOLKNINGSUTVECKLING UNDER ÅR UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PROGNOS SAMMANFATTNING AV PROGNOSEN METOD Så görs prognosen Prognosantaganden OSÄKERHET I PROGNOSER Felkällor för befolkningsprognoser Prognoser för områden med liten befolkning TABELLER...22 Analys & Strategi

6 Analys & Strategi

7 1 Befolkningsutveckling under år 2011 Mellan 31 december år 2010 och år 2011 ökade befolkningen i Sundbybergs stad med 906 personer vilket är en ökning på 2,3 procent. I slutet av år 2010 hade invånarantalet vuxit till En nedbrytning på åldersklasser enligt Tabell 1 visar att befolkningen minskade för åldrarna 6 år, år och år och ökade för restande åldersklasser. Mest relativt sett de allra äldsta, 90-w år. Dessa ökade med drygt 10 procent. En stor ökning skedde också för barn i åldrarna 1-12 år (förutom 6-åringarna). Även åldrarna år ökade ordentligt. Detta tyder på en stor inflyttning av barnfamiljer till kommunen under året. Tabell 1 Befolkningsförändring under år Åldersklass Förändring (antal) Förändring (%) , , , , , , , , , , ,4 90-w ,4 Totalt ,3 Analys & Strategi 3

8 Befolkningen ökade under år 2011 i alla kommundelar utom Ör. Detta visas i Tabell 2. Minskningen i Ör var relativt stor under året. Orsaken till denna minskning är ännu inte klarlagd. Den största ökningen i absoluta tal skedde i Centrala Sundbyberg där invånarantalet ökade med 426 personer vilket motsvarar en ökning på 3,4 procent. Stora befolkningsökningar ägde också rum i Stora Ursvik och Hallonbergen samt till viss del Brotorp/Järvastaden och Rissne. I relativa tal skedde de största ökningarna i de relativt nya bostadsområden som kommit till i Brotorp/Järvastaden och Stora Ursvik. Tabell 2 Befolkningsförändring under år 2011 per kommundel. Område År 2011 År 2010 Skillnad (antal) Skillnad (%) Brotorp/Järvastaden ,9 Centrala Sundbyberg ,4 Duvbo ,9 Hallonbergen ,2 Lilla Alby ,3 Rissne ,2 Storskogen ,3 Lilla Ursvik ,9 Stora Ursvik ,3 Ör ,4 Restförda* ,6 Totalt ,3 *Restförda avser personer utan geografisk hemvist. De områden som hade en stor befolkningsökning är i huvudsak de områden i vilka det byggdes nya bostäder under Undantagen finns i främst Hallonbergen och Duvbo som hade en relativ befolkningsökning på 2,2 respektive 1,9 procent utan att nya bostäder färdigställdes. Detta visar på en betydande förtätning av antalet boende per bostad i områdena. I Hallonbergen har folkmängden ökat med 2-3 procent även under tidigare år utan någon nybyggnation i området. I Duvbo ökade befolkningstätheten i det befintliga bostadsbeståndet även förra året men sett över en längre period har ingen tydlig trend med en ökad boendetäthet observerats. I Tabell 3 visas antalet födda och avlidna i Sundbybergs stad under Antalet barn som föddes i kommunen var fler än antalet personer som avled. Det föddes 696 barn medan det var 284 av invånarna som avled vilket innebär ett födelseöverskott på 412 personer. År 2010 var födelseöverskottet som jämförelse 376 personer. 4 Analys & Strategi

9 Tabell 3 Antal födda och avlidna i Sundbybergs stad år Kön Födda Döda Födelsenetto Män Kvinnor Totalt Att antal födda inte är samma som antal 0-åringar i slutet av året beror på flyttningar. Under året flyttade 53 0-åringar till kommunen medan 57 flyttade därifrån. I Tabell 4 visas det totala antalet in- och utflyttade under året. Tabell 4 Antal in- och utflyttare i Sundbybergs stad under år Kön Inflyttade Utflyttade Flyttnetto män kvinnor Totalt Anledningen till att summan av födelse- och flyttnettot inte stämmer exakt med den totala befolkningsökningen beror på att SCB har gjort justeringar för händelser (födslar, dödsfall, in- och utflyttningar) som har rapporterats under 2011 men som har inträffat tidigare. Analys & Strategi 5

10 2 Utvärdering av förra årets prognos I 2011 års prognos beräknades befolkningen i staden vid årets slut vara personer. Det verkliga utfallet blev personer, vilket är 217 personer färre än det prognostiserade. Det innebär att den relativa avvikelsen var ungefär 0,5 procent. I Tabell 5 visas utfall och prognos för 2011 uppdelat på åldersklasser. Den största avvikelsen i antal personer gjordes i åldersgruppen åringar, där utfallet var 101 personer eller 0,7 procent lägre än prognosen. För åldersklassen 1-5 år var avvikelsen också förhållandevis stor, 68 personer. Den relativt sett största avvikelsen gjordes dock för 6-åringarna med 4,4 procent. Prognosfelen för de olika åldersklasserna tyder på att inflyttningen till kommunen underskattades i prognosen. En mycket stor andel av inflyttarna till kommunen är mellan 20 och 35 år eller barn i förskoleåldrarna, de åldersgrupper som överskattades mest i prognosen. En bidragande orsak till prognosöverskattningen är att cirka 100 färre bostäder färdigställdes under året än vad som antogs vid framtagandet av prognosen. Sådana avvikelser inträffar ibland och är svåra att skydda sig mot i prognosen. Tabell 5 Jämförelse mellan utfall och prognos per åldersklass, Åldersklass Utfall 2011 Prognos 2011 Skillnad (antal) Skillnad (%) , , , , , , , , , , ,6 90-w ,9 Totalt ,5 6 Analys & Strategi

11 I Tabell 6 visas utfall och prognos för 2010 per kommundel. Det relativa prognosfelet var störst för nybyggnadsområdet Brotorp/Järvastaden (förutom de restförda). Det beror främst i att färre bostäder färdigställdes under 2011 i området än vad som antogs i prognosen. Det absoluta prognosfelet var störst i Ör, som hade en befolkningsminskning på 7 procent under Även i kommundelarna Lilla och Stora Ursvik samt Storskogen och var det relativa prognosfelet över 1 procent. För övriga kommundelar var överensstämmelsen mellan prognos och utfall god. Tabell 6 Skillnad mellan utfall och prognos per kommundel, Område Utfall 2011 Prognos 2010 Skillnad (antal) Skillnad (%) Brotorp/Järvastaden ,1 Centrala Sundbyberg ,7 Duvbo ,0 Hallonbergen ,9 Lilla Alby ,2 Rissne ,5 Storskogen ,2 Lilla Ursvik ,9 Stora Ursvik ,1 Ör ,0 Restförda* ,6 Totalt ,5 *Restförda avser personer utan geografisk hemvist. Jämfört med förra årets prognos har kvarboendetalen i kommundelarna justerats. I år antas en fortsatt stark boendeförtätning i Hallonbergen, Brotorp/Järvastaden och Stora Ursvik. En viss boendeförtätning antas i Duvbo och Centrala Sundbyberg. Övriga kommundelar antas varken ha förtätning eller utglesning av antalet boende i det befintliga bostadsbeståndet. Tidigare prognosavvikelser I Tabell 7 redovisas prognosavvikelser från tidigare prognoser. Under de senaste fem åren har boendeförtätningen i det befintliga beståndet i kommunen varit runt eller strax över 1 procent. Undantagen är år 2008 och 2011 då boendeförtätningen var runt 0,3 respektive 0,6 procent. Denna boendeförtätning har ofta underskattats i prognoserna, vilket lett till underskattning av folkmängden i kommunen. Under perioden var boendeförtätningen i kommunen i Analys & Strategi 7

12 genomsnitt nära 0. De senaste åren har även boendeförtätningen i hela Stockholms län varit stor, vanligen mellan 0,5 och 1 procent. Tabell 7 Prognosavvikelser perioden År Utfall Prognos Skillnad (antal) Skillnad (%) , , , , , , , , , , , , , ,5 8 Analys & Strategi

13 3 Sammanfattning av prognosen År 2026 beräknas Sundbybergs invånarantal uppgå till drygt personer vilket motsvarar en ökning på 61 procent från år Ökningen är betydligt kraftigare än den varit historiskt och beror på det stora antal bostäder som planeras i staden. Fram till prognosens slutår beräknas runt bostäder tillkomma. I Diagram 1 visas befolkningsutvecklingen historiskt från år 1970 och den prognostiserade från år 2012 och framåt. Diagram 1 Befolkningsutveckling i Sundbybergs stad, historiskt sett och framskrivning från år Historisk utveckling Prognos Folkmängd År I Diagram 2 visas befolkningsökningen i kommunen historiskt från 1970 och den prognostiserade förändringen i prognosen. I diagrammet syns att befolkningsökningen beräknas bli mycket stor under i stort sett hela prognosperioden, dock med en långsammare ökningstakt i slutet av prognosperioden. Analys & Strategi 9

14 Diagram 2 Befolkningsförändring i Sundbybergs stad historiskt sett och framskrivning från år Historisk utveckling Prognos Befolkningsförändring År I Tabell 8 redovisas den prognostiserade befolkningsförändringen mellan år 2011 och år 2026 för varje kommundel. Den största ökningen beräknas i Ursvik där antalet förväntas öka med omkring personer. Tabell 8 Befolkning per kommundel 31 december 2011 och prognos 2026 samt förändring. Delområde År 2010 År 2025 Förändring (antal) Förändring (%) Brotorp/Järvastaden Centrala Sbg Duvbo Hallonbergen Lilla Alby Rissne Storskogen Lilla Ursvik Stora Ursvik Ör Restförda* Totalt *Restförda avser personer utan geografisk hemvist. I Diagram 3 redovisas hur åldersstrukturen i staden såg ut år 2011 och hur den beräknas se ut år Åldersstrukturen visas också i Tabell 9 10 Analys & Strategi

15 Diagram 3 Åldersstrukturen i Sundbybergs stad, den faktiska år 2011 och prognostiserad år Folkmängd Ålder Under prognosperioden beräknas befolkningen öka i alla åldersgrupper utom för de äldsta. Relativt sett ökar antalet barn mellan 7 och 12 år mest, följt av 6- åringar samt ungdomar i åldrarna år. Detta beror på att barnfamiljer och personer i fruktsam ålder förväntas flytta in till kommunen i och med de nya bostadsområdena som planeras och redan påbörjats. Tabell 9 Befolkning i Sundbybergs stad per åldersklass 31 december år 2011 och enligt prognos år Åldersklass År 2010 År 2025 Förändring (antal) Förändring (%) w Totalt Analys & Strategi 11

16 4 Metod I följande avsnitt redogörs för hur befolkningsprognosen beräknas samt vilka specifika antaganden som gjorts för Sundbybergs stad. 4.1 Så görs prognosen För en kommun som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion, vilket är fallet för kommunerna i Stockholms län, är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet i kommunen är därför avgörande för prognosresultaten. I princip är det fyra saker som påverkar hur befolkningen förändras till struktur och antal: inflyttning, utflyttning, födsel och död. Prognosen görs på två nivåer, på totalnivån (dvs hela kommunen) och på NYKO-nivå. Först görs en prognos för totalbefolkningen i kommunen. Därefter görs en prognos på NYKO-nivå. Prognosresultaten för nyckelkodsområdena summeras och justeras så att de totalt sett överensstämmer med prognosen för hela kommunen avseende ålder och kön. Avstämningen görs för varje prognosår. Att stämma av mot prognosen för hela kommunen är nödvändigt då detta ger en större säkerhet. Särskilt viktigt är det för nyckelkodsområden med litet antal invånare, då osäkerheten mätt i relativa termer är större ju färre som bor i området. Boende Den totala befolkningen i kommunen under prognosperioden beror, förutom på bostadsbyggandets omfattning, på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet. I det befintliga bostadsbeståndet har vi en så kallad boendeförtätning som är beroende av bostädernas typ och ålder, men även av förhållandena på bostadsmarknaden i stort. Flyttande I prognosen bestäms antalet inflyttare utifrån bostadsbeståndet, både det befintliga inklusive boendeförtätningen och de planerade nya bostäderna. Antalet utflyttare fås genom att utflyttarrisker appliceras på befolkningen. Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för personer i olika åldrar. Varje nyckelkodsområde har klassats som ett visst typområde, där varje typområde har specifika åldersstrukturer på utflyttningsrisker och inflyttning som dessutom är olika för män och kvinnor. 12 Analys & Strategi

17 Födsel och död Hur många personer som avlider i prognosen beror på ålders- och könssammansättningen hos befolkningen. Antalet avlidna fås i prognosen genom att åldersoch könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar och andelen kvinnor i varje ålder som föder barn. I demografitermer talar vi om fruktsamhetstal, vilka anger antal födda barn per kvinna i en viss ålder. I prognosen antas dödsriskerna och fruktsamheten utvecklas över tiden på samma sätt som antagits för riket i SCB:s senaste prognos, medan inflyttarstruktur och utflyttarrisker antas vara konstanta över åren. Decimalpersoner För bästa noggrannhet beräknas prognosen på decimalnivå. För att minimera avrundningsfel är det viktigt att avrundning görs så sent i beräkningarna som möjligt. Prognosen är beräknad på decimalnivå och resultaten är på decimalnivå, vi talar om decimalpersoner, men redovisas i tabellerna på heltal. Summeringar görs på decimaltal. Därför förekommer en viss diskrepans mellan summorna i tabellerna och summan som erhålls om de ingående heltalen summeras. För att illustrera tar vi exemplet: 0,52 + 0,52 = 1,04 Om vi avrundar innan vi summerar fås: = 2 Vi får alltså ett avrundningsfel hos summan på nästan 100 procent. Som prognosen redovisas får vi i stället: = 1 Detta kan vid första anblicken verka fel, men är faktiskt det korrekta. Sådana här avrundningsfel blir som störst för små tal (som här i exemplet). Analys & Strategi 13

18 4.2 Prognosantaganden Som konstateras ovan finns det några olika faktorer som påverkar hur befolkningen i ett område förändras avseende storlek och struktur. Vilka antaganden som görs kring dessa faktorer är avgörande för prognosresultatet. Byggande Färdigställandet av nya bostadslägenheter beräknas ske i de olika kommundelarna till de antal och de år som anges i Tabell 10 nedan. Totalt antas nya bostäder färdigställas i kommunen fram till år Antagandet vad gäller både antal bostäder och fördelning på storleksklasser kommer från Sundbybergs stad. Tabell 10 Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus åren enligt prognosen. Antagandet kommer från Sundbybergs stad. F = lägenhet i flerbostadshus, S = småhus, T = totalt antal bostäder. Område Typ Totalt Brotorp/Järvastaden F S Centrala Sbg F S Duvbo F S Hallonbergen F S Lilla Alby F S Rissne F S Storskogen F S Lilla Ursvik F S Stora Ursvik F S Ör F S Totalt F S T Till antagandet om antal färdigställda bostäder kommer också ett antagande om försening i inflyttandet. Med detta menas att inflyttning sker först året efter det 14 Analys & Strategi

19 att bostäderna har färdigställts. I prognosen ligger ett antagande om 5 procents försening i inflyttandet år 2012, 15 procents försening år 2013, 20 procents försening år 2014 och 30 procent år från och med år Antagande om försening i inflyttandet kommer från Sundbybergs stad. För varje tillkommande bostad med mellan 1 och 3 rum och kök antas 2,1 personer flytta in till kommunen. För varje ny lägenhet i flerbostadshus med 4 rum och kök eller mer antas 3,3 personer flytta in. I varje bostad i småhus antas 3,6 personer flytta in. I genomsnitt antas 28 procent av de tillkommande lägenheterna i flerbostadshus och samtliga tillkommande bostäder i småhus vara 4 rum och kök eller större. År 2012 och 2014 planeras i Lilla Alby 27 respektive 50 seniorbostäder för personer som är 55 år eller äldre. År 2012 planeras också 57 ungdomsbostäder i Lilla Alby. År 2014 planeras 30 studentbostäder i Hallonbergen och år 2015 planeras i Storskogen 25 seniorbostäder. I dessa två bostadstyper antas i genomsnitt 1,5 personer per bostad flytta in. Antagandena om genomsnittligt antal inflyttande personer per bostad görs av WSP och bygger på statistik över inflyttning till nybyggda bostäder i kommunen och övriga Stockholm län. Boendetäthet I det befintliga bostadsbeståndet antas boendeförtätningen vara 0,55 procent år Under de följande åren antas boendeförtätningen successivt att minska för att vara noll från och med år Detta innebär att boendetätheten beräknas bli större under de närmsta åren för att sedan vara konstant. En konstant boendetäthet innebär att antalet personer i kommunen förblir oförändrat om det inte tillkommer eller rivs några bostäder. Antagandet om boendeförtätning görs av WSP och bygger på statistik där bostadsbyggande och befolkningsökning i kommunen har jämförts. Flyttningar För flyttande till och från kommunen har de inflyttarandelar och utflyttarrisker som redovisas i figurerna nedan antagits. Riskerna är beräknade av WSP och bygger på historisk statistik för kommunen från SCB. Analys & Strategi 15

20 Diagram 4 Utflyttarrisker per ålder och kön för Sundbybergs stad Män Kvinnor 0.2 Utflyttarrisk Ålder För både inflyttare och utflyttare gäller att kvinnor flyttar tidigare än män. Såväl in- som utflyttarna består i huvudsak av personer i årsåldern. Utflyttarna är emellertid något äldre än inflyttarna. En stor del av utflyttarna har historiskt sett varit nybildade familjer, som söker sig till andra kommuner med ett mer familjevänligt bostadsbestånd. Detta yttrar sig i att utflyttarriskerna för de boende i kommunen är jämförelsevis stora även för barn i unga åldrar. Diagram Inflyttarandelar per ålder och kön för Sundbybergs stad. Män Kvinnor 0.02 Inflyttarandel Ålder Sundbybergs bostadsbestånd består till ungefär hälften av smålägenheter. Nybyggda och planerade bostäder inom kommunen skiljer sig dock från den tidigare strukturen, vilket kommer att påverka flyttmönstren i framtiden. Trenden 16 Analys & Strategi

21 med utflyttande barnfamiljer har vänts i och med att de nya bostadsområdena med större lägenheter och småhus, främst i nybyggnadsområdena Stora Ursvik och Brotorp/Järvastaden, har påbörjats. För de olika delområdena används typstrukturer på in- och utflyttningen, efter vilken typ av bostäder som dominerar i respektive område. Sundbybergs delområden har klassificerats efter om de domineras av villor, hyreslägenheter eller bostadsrätter. Fruktsamhet Sundbybergs stad hade år 2011 ett summerat fruktsamhetstal på 1.98 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sundbyberg låg precis som 2010 något högre än genomsnittet i länet på 1,89. Fruktsamheten i länet har ökat kraftigt under de tio senaste åren men 2011 innebar en liten minskning jämför med Nivån är dock fortfarande hög, exempelvis låg fruktsamheten i kommunen år 1999 på 1,29 barn per kvinna. Den framtida utvecklingen av fruktsamheten i prognosen följer utvecklingen i SCB:s senaste befolkningsprognos för riket och antas därmed sjunka något fram till år I Diagram 6 visas denna utveckling för Sundbybergs stad och för länet som helhet. Diagram 6 Summerade fruktsamhetstal för Sundbybergs stad och Stockholms län, historiskt och prognostiserade från och med år historik Stockholms län prognos Summerat fruktsamhetstal (barn/kvinna) Sundbyberg År I Diagram 7 redovisas hur fruktsamheten i prognosen beräknas variera mellan kvinnor i olika åldrar i Sundbybergs stad och länet år Fruktsamheten antas vara som högst för kvinnor i åldern 33 år med knappt 0,15 barn per kvinna. Analys & Strategi 17

22 Diagram Prognostiserad fruktsamhet år 2012 i Sundbybergs stad samt i Stockholms län. Sundbyberg Länet Fruktsamhet Moderns ålder För kommundelarna Rissne, Hallonbergen, Lilla Alby, Storskogen och Ör antas att fruktsamheten är lägre än kommungenomsnittet. I Centrala Sundbyberg, Lilla Ursvik och Duvbo antas nivån vara samma som kommunens genomsnittsnivå. I nybyggnadsområdena Stora Ursvik och Brotorp/Järvastaden antas fruktsamheten vara lika hög som i liknande områden i länet, vilket är klart högre än kommungenomsnittet. Samtliga antaganden om och beräkningar av fruktsamheten kommer från WSP och bygger på statistik från SCB. Dödlighet Dödligheten i Sundbyberg Stad är högre än för Stockholms län i genomsnitt. För samtliga åldersklasser gäller att dödligheten är högre för män än för kvinnor. Dödsriskerna har antagits vara lika i samtliga Sundbybergs delområden. Dödsrisker per åldersklass och kön visas i figuren på följande sida. Dödsriskerna antas minska framöver i samma takt som antas i SCB:s senaste prognos för riket. Antaganden om och beräkningar av dödligheten är gjorda av WSP och bygger på statistik från SCB. 18 Analys & Strategi

23 Diagram 8 Dödsrisker per ålder och kön Män Kvinnor Dödsrisk Ålder Analys & Strategi 19

24 5 Osäkerhet i prognoser 5.1 Felkällor för befolkningsprognoser En befolkningsprognos beskriver befolkningsutvecklingen för ett geografiskt område, under förutsättning att de antaganden som gjorts för prognosen visar sig vara riktiga. Dessa antaganden har beskrivits ovan och rör bostadsbyggandet och utglesningen av befolkningen i de befintliga bostäderna, åldersstrukturer och nivåer på fruktsamhet, dödlighet, inflyttning och utflyttning. Fel i befolkningsstorlek När det gäller den totala befolkningsstorleken för ett område som är beläget i Stockholms län är antaganden om bostadsbyggande viktigast. Förseningar och ändringar i bostadsbyggnadsplaner är vanliga och leder till prognosfel. Exempelvis leder fel antagande om fördelning mellan små och stora bostäder till fel både i den totala folkmängden och i befolkningens åldersstruktur. Bostadens storlek avgör hur många personer som antas flytta in och bostädernas karaktär avgör vilka åldrar som antas flytta in och vilka som flyttar ut. Fel i befolkningsstruktur För fördelningen av befolkningen över olika åldersgrupper är de demografiska antaganden som ligger bakom beräkningarna av antalet födda, avlidna, in- och utflyttare viktiga. Dessa antaganden bygger på historisk statistik och på vad som antas om framtiden. Om situationen i samhället kraftigt förändras, t ex när det gäller arbetslöshet, priser på bostadsmarknaden, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får detta återverkningar på flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Även om inga sådana systematiska förändringar sker och de demografiska antaganden som prognosen bygger på är rimliga, kan slumpen medföra att prognosfel uppstår. Av de demografiska komponenterna är flyttningarna de som är svårast att prognostisera. Detta innebär att prognoserna är mer osäkra i åldrar med hög flyttbenägenhet, d v s årsåldern. Antalet födda barn är också svårt att förutse. Detta gäller i högre grad för mindre områden än för större. Antalet avlidna brukar vara den minst osäkra förändringsfaktorn i prognossammanhang. 20 Analys & Strategi

25 5.2 Prognoser för områden med liten befolkning Oetiskt När det gäller prognoser för befolkningsmässigt små områden, dvs under personer, är det viktigt att dessa hanteras med stor varsamhet. Om befolkningen är mycket liten i ett delområde kan spridningen av en prognos vara rent oetisk, eftersom det i många fall kan vara möjligt att följa enskilda personers levnadsöden över prognosåren. Osäkert Ytterligare en anledning till att vara försiktig med prognoser för områden med få invånare är att osäkerheten i prognoser, relativt sett, är större ju mindre ett område är. Rent slumpmässiga variationer medför att prognoser för områden med en liten befolkning blir ganska ointressanta. I statistiska sammanhang leder en större befolkning, till att slumpmässiga fel till stor del tar ut varandra och blir små. Att det trots detta beräknas prognoser för mindre delområden beror på att man vill kunna summera ihop delområden på olika sätt till större geografiska enheter. Analys & Strategi 21

26 6 Tabeller I denna del av rapporten redovisas prognosen i tabellform. Tabeller för samtliga år finns även i digitalt format på kommunkontoret i form av en excelfil. Avsnittet inleds med en redovisning av definitionen av kommundelarna, dels med hjälp av en karta, dels med hjälp av motsvarande NYKO-koder. Tabell 11 Sundbybergs kommundelar med motsvarande NYKO-koder. Kommundel NYKO Lilla Alby 100 Centrala Sundbyberg Varav Allén Varav Hästhagen 206 Varav Tulemarken Storskogen 310 Duvbo Ör Hallonbergen Rissne Lilla Ursvik 819 Stora Ursvik 820 Brotorp/Järvastaden Analys & Strategi

27 Figur 1 Karta över Sundbybergs stad och dess stadsdelar. Analys & Strategi 23

28 Sundbybergs stad: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,15 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 0,17 0,17 0,17 0,17 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 Analys & Strategi 24

29 Sundbybergs stad: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt Analys & Strategi 25

30 Lilla Alby: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,10 0,11 0,11 0,11 0,11 0,12 0,12 0,13 0,13 0,13 0,14 0,14 0,14 0,14 0,15 0,15 26 Analys & Strategi

31 Lilla Alby: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt Analys & Strategi 27

32 Centrala Sundbyberg: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,11 0,11 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,13 0,13 0,13 0,13 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 28 Analys & Strategi

33 Centrala Sundbyberg: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt Analys & Strategi 29

34 Allén (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,07 0,08 0,08 0,09 0,09 0,09 0,10 0,11 0,12 0,13 0,14 0,15 0,15 0,16 0,16 0,16 30 Analys & Strategi

35 Allén (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt Analys & Strategi 31

36 Hästhagen (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 0,20 0,20 0,20 0,20 0,21 0,21 32 Analys & Strategi

37 Hästhagen (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt Analys & Strategi 33

38 Tulemarken (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,15 0,16 0,17 0,17 0,17 0,18 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 0,17 34 Analys & Strategi

39 Tulemarken (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt Analys & Strategi 35

40 Resterande del av Centrala Sundbyberg: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,10 0,10 0,11 0,11 0,11 0,11 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,13 0,13 0,13 36 Analys & Strategi

41 Resterande del av Centrala Sundbyberg: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt Analys & Strategi 37

42 Storskogen: 0-w år uppdelat på åldersklasser Ålder w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,10 0,10 0,10 0,10 0,11 0,11 0,11 0,11 0,12 0,13 0,13 0,13 0,14 0,14 0,14 0,14 38 Analys & Strategi

43 Storskogen: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Ålder Totalt Analys & Strategi 39