En fördjupad redovisning av studietider i sfi

Transkript

1 PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider Deltagare 2003/ Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll läsåren 2002/ / Studietidens längd med avseende på olika bakgrundsfaktorer Kön, bosättningsgrund samt ålder Utbildningsbakgrund och studievägar Läs- och skrivinlärning Modersmål 10 4 Studietid för olika grupper En indelning i tre grupper Många avslutare lämnar sfi utan betyg Arbete den troligaste förklaringen Högre andel nyanlända flyktingar bland fortsättarna och andelen kvinnliga deltagare högst i gruppen avbrytare En sammanfattande jämförelse 15

2 PM 2 Sammanfattning Statskontoret har utifrån sin rapport Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens (Statskontoret 2009:2) analyserat ytterligare information om deltagarnas studietider. I korthet kan Statskontorets resultat sammanfattas enligt följande. Hur lång tid återfinns deltagare i sfi Under läsåret 2003/04 registrerades nybörjare i sfi. Efter fyra år kvarstod av dessa i sfi, vilket motsvarar 9 procent av det totala antalet nybörjare. Andelen deltagare i sfi som återfinns som registrerade efter en viss tid skiljer sig inte nämnvärt för läsåren 2003/ /07. Deltagare som påbörjade sfi 2002/03 och 2003/04 kvarstår dock något längre i sfi. Det tyder på att genomströmningen ökat under senare år. Nästan hälften av deltagarna som påbörjade sfi 2003/04 45 procent avslutade sfi inom ett år. Fyra av tio av dessa deltagare avslutade sfi utan att ha fullföljt någon kurs med godkänt betyg. Deltagare som deltog i sfi längre än ett år avslutade också sfi utan att fullfölja någon kurs med godkänt betyg. Andelen var dock lägre och varierar omkring 25 procent. Hur olika bakgrundsfaktorer påverkar studietiden Deltagare med längre studietider skiljer sig i olika avseenden från läsårskullen som helhet. Kvinnornas andel ökar efter hand från 58 procent till 72 procent efter fyra år. Andelen nyanlända flyktingar ökar något det första året men minskar därefter. Tidiga kontakter med arbetsmarknaden tycks öka sannolikheten att deltagare avbryter sfi. Deltagare som avslutar sfi utan att fullfölja med godkänt betyg på någon kurs har i högre utsträckning arbetsgivaruppgifter än deltagare som fullföljer med godkänt betyg. Det gäller dock i första hand manliga deltagare. Deltagare med långa studietider finns framför allt på studieväg 1 och 2. Av samtliga elever började 56 procent på studieväg 1 eller 2. Bland deltagare med en studietid på över fyra år utgjorde elever på dessa två studievägar 92 procent. Deltagare med längre studietider har i allmänhet kortare utbildning än årskullen som helhet. 32 procent av dem som påbörjade sfi 2003/04 hade högst nio års tidigare utbildning. Efter fyra år uppgick motsvarande andel till 58 procent av dem som återfanns i sfi.

3 PM 3 Deltagare i läs- och skrivinlärning skiljer sig inte nämnvärt från övriga deltagare i fråga om hur länge man återfinns i sfi. Vissa modersmål är överrepresenterade bland deltagare med längre studietider. Efter fyra år dominerar deltagare med modersmålen arabiska, somaliska, kurdiska samt thailändska. Dessa modersmål svarar för 53 procent av den grupp deltagare som finns kvar i sfi efter fyra år. I årskullen 2003/04 som helhet utgör de 32 procent.

4 PM 4 1 Inledning I denna PM redovisar Statskontoret hur länge eleverna deltar i sfi. Statskontoret utvärderade på regeringens uppdrag sfi under 2008 (Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens, Statskontoret 2009:2). Statskontoret analyserade bland annat deltagarnas resultat och hur lång tid man i genomsnitt deltog i sfi. I denna PM redovisar Statskontoret ytterligare information som rör deltagarnas studietider. I huvudsak är det två frågor som denna PM belyser: 1. Hur lång tid deltar elever i sfi? 2. Hur påverkar olika bakgrundsfaktorer (kön, utbildningsbakgrund, modersmål, kontakt med arbetsmarknaden) studietiden? Vi följer deltagarna över tiden. För varje år redovisar Statskontoret samtliga deltagare som då fortfarande är kvar i sfi. 1 Syftet är att visa hur deltagargruppen ser ut ett år, två år osv. efter det att gruppen påbörjat sfi och hur gruppens sammansättning förändras över tiden. En person förekommer således i redovisningen för alla år som han eller hon deltar i sfi. Statskontorets redovisning avser i första hand nybörjare som påbörjade sfi under läsåret 2003/04. Redovisningen bygger på uppgifter från Skolverkets register för sfi. Uppgifter om deltagande sträcker sig fram till den 30 juni Redovisningen baseras också på uppgifter från SCB om sysselsättning. I kapitel 2 och 3 skildras utvecklingen för populationen som helhet. I kapitel 4 redovisar vi också studietiden och faktorer som påverkar denna för olika grupper av studerande. 1 En deltagare kan vara inskriven under flera läsår (och kan ha gjort flera avbrott under sin studietid) och räknas som nybörjare det läsår deltagaren haft sin första kursstart i sfi. Samma deltagare kan återfinnas i flera kolumner.

5 PM 5 2 Sfi-elevernas studietider Redovisningen i detta kapitel omfattar nybörjare för läsåret 2003/04. För att få en uppfattning om övriga läsår, redovisas även nybörjare som påbörjade sfi under vårterminen 2003 samt läsåren 2004/ / Deltagare 2003/04 I diagram 1 redovisas hur stor andel av nybörjarna 2003/04 som kvarstod i sfi efter ett visst antal år. Efter fyra år kvarstod av nybörjarna i sfi, vilket motsvarar 9 procent av det totala antalet nybörjare 2003/04 som uppgick till personer i sfi. Av dessa fanns deltagare kvar i registret minst ett år senare av dessa deltagare återfanns i registret minst två år senare. Diagram 1. Andel deltagare som kvarstår i sfi efter viss tid (nybörjare 2003/04) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Påbörjade sfi 03/04 Ett år Två år Tre år Fyra år Uppgifter om deltagande sträcker sig fram till den 30 juni 2008 Statskontoret har även information om studierna fem år efter studiestarten för nybörjarna år 2002/03. 5 procent av dessa kvarstod då i sfi. 3 Den avtagande trenden tycks därmed fortsätta. I diagram 2 visas antalet deltagare som kvarstår i sfi efter en viss tid inklusive och exklusive studieuppehåll (diagram 1 redovisade studietid 2 Den 1 januari 2003 har valts som utgångspunkt eftersom den nya kursplanen infördes vid denna tidpunkt. 3 Uppgifterna avser enbart deltagare som påbörjade sfi vårterminen 2003.

6 PM 6 inklusive studieuppehåll). Den övre linjen visar hur många av de ursprungliga deltagarna som fortfarande är kvar i sfi inklusive deltagare som för tillfället har gjort avbrott. Den undre linjen visar hur många deltagare som faktiskt var registrerade i sfi vid en viss tidpunkt, exklusive de personer som gjort avbrott eller studieuppehåll. Diagram 2: Antal deltagare som kvarstår i sfi efter viss tid, inklusive respektive exklusive deltagare med studieuppehåll (nybörjare 2003/04) 20, ,000 Antal kvarstående 12,000 8, , År efter studiestart Efter ett år kvarstod deltagare i sfi. Endast av dessa var registrerade i sfi 365 dagar efter studiestart. Öriga personer hade gjort uppehåll i studierna. Att dessa personer hade gjort ett tillfälligt studieuppehåll, och inte slutgiltigt avbrutit studierna är möjligt att konstatera då de åter registrerar sig i sfi vid ett senare tillfälle. Eftersom avbrotten kan sträcka sig över ett eller flera år krävs en längre uppföljningstid för att kunna konstatera att en person återupptagit studier i sfi. Om den tidpunkt då en deltagare återupptar studierna ligger utanför vår uppföljningsperiod kommer denna deltagare (som gjort ett tillfälligt avbrott) att bokföras som att han eller hon avslutat sina studier vid tidpunkten för avbrottet. Detta innebär att ju kortare uppföljningsperioden är, desto större andel av deltagarna kommer att redovisas som att de avslutat studierna under de inledande åren. Det är därför inte lämpligt att jämföra studietid som även avser deltagare med studieuppehåll för olika årskullar utifrån olika långa

7 PM 7 uppföljningsperioder. För att få en fingervisning om skillnader i studietid mellan olika årskullar kan man däremot jämföra studietid för deltagare som faktiskt är registrerade i sfi vid en viss tidpunkt och som inte gjort uppehåll i studierna. En sådan jämförelse görs i följande avsnitt. Man bör dock hålla i åtanke att jämförelsen ändå kan halta, om dynamiken för studieavbrott och studieuppehåll förändras över tid. En sådan förändring kan tyda på att deltagare som påbörjar sfi under olika år inte är helt jämförbara. 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll läsåren 2002/ /07 I tabell 2 redovisas deltagare som inte avbrutit eller gjort tillfälliga uppehåll i sfi vid den tidpunkt under läsåret som uppgifterna rapporterats i Skolverkets register. Diagrammet visar antalet deltagare som är registrerade i sfi vid en viss tidpunkt. Uppgifterna redovisas separat för olika årskullar nybörjare. Vid en jämförelse av andelen kvarstående deltagare ett och två år efter påbörjade studier, förefaller det som om framför allt läsårskullen 2002/03, men i viss mån också läsårskullen 2003/04 kvarstår i studier under längre tid än de senare läsårskullarna. För de senare läsåren är det procentuellt färre som kvarstår i sfi ett respektive två år efter det att nybörjarna påbörjade sfi. Tabell 2: Läsår 02/03* 03/04 04/05 05/06 06/07 Antal och andel deltagare som kvarstår i sfi, fördelat på första läsår i sfi (endast deltagare som ej gjort studieavbrott eller studieuppehåll vid läsårsvis rapportering i Skolverkets register) Kvarstår i sfi efter antal år, antal och andel (%) Påbörjade sfi under resp läsår Ett år Två år Tre år Fyra år Fem år (49%) (25%) (15%) (9%) (4%) (44%) (22%) (12%) (7%) (42%) (20%) (9%) (44%) (17%) (43%) Uppgifter om deltagande sträcker sig fram till den 30 juni För läsåret 2002/03 redovisas enbart deltagare som påbörjade sfi vårterminen 2003.

8 PM 8 3 Studietidens längd med avseende på olika bakgrundsfaktorer Statskontoret har studerat vilka deltagarna är som återfinns i sfi med avseende på olika faktorer som exempelvis kön och utbildningsbakgrund. Det finns inga större skillnader mellan läsåren. Därför redovisar Statskontoret enbart resultaten för nybörjare läsåret 2003/ Kön, bosättningsgrund samt ålder Av tabell 3 framgår bland annat att andelen kvinnliga deltagare ökar med längre studietid. 58 procent av samtliga nybörjare var kvinnor. Fyra år senare var andelen 72 procent. Män ser alltså ut att avsluta sina sfi-studier snabbare än kvinnor. Andelen nyanlända flyktingar ökar något från 19 procent efter ett år till 21 procent, men avtar sedan. Fyra år efter påbörjade studier uppgår denna andel till 13 procent. Med andra ord, nyanlända flyktingar kvarstår inledningsvis i hög utsträckning i sfi men avslutar därefter sina studier i snabbare takt än övriga grupper. En trolig förklaring är att den statliga introduktionsersättningen sätter gränser för hur länge man förväntas delta i sfi. 4 Genomsnittsåldern varierar endast marginellt mellan deltagare som deltar i sfi under olika lång tid. Tabell 3. Andel kvinnliga deltagare respektive nyanlända flyktingar samt medelålder för deltagare som kvarstod i sfi efter ett visst antal år (deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/04) Kvarstår i sfi efter antal år (%) Variabel Alla som påbörjar sfi läsåret Ett år Två år Tre år Fyra år 2003/04 Andel kvinnliga deltagare Andel nyanlända flyktingar Ålder, genomsnitt Deltagare som är bosatta som nyanlända flyktingar har rätt till introduktionsersättning. Den statliga ersättningen till kommunerna utgår under två år. Kommunerna bestämmer själv med utgångspunkt i förordningen (1990:927) om introduktionsersättning om hur länge deltagare i sfi ska vara berättigade till introduktionsersättning.

9 PM Utbildningsbakgrund och studievägar Deltagare med kort utbildning är överrepresenterade bland deltagare med långa studietider (tabell 4). Deltagare med högst nio års tidigare utbildning utgjorde 2003/04 32 procent av samtliga nybörjare. Fyra år senare uppgick denna grupp till 58 procent av dem som kvarstod i sfi. Tabell 4. Andel deltagare som kvarstår i sfi efter ett visst antal år, fördelat på utbildningsbakgrund (deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/04) Antal års utbildning (ej sfi) Alla som påbörjar sfi läsåret 2003/04 Kvarstår i sfi efter antal år (%) Ett år Två år Tre år Fyra år Totalt Liknande förhållande gäller deltagare fördelat på studievägar (tabell 5). 44 procent av samtliga deltagare började på studieväg 3. Efter fyra år var andelen endast 8 procent. Andelen deltagare som återfinns i sfi och som började sfi på studieväg 1 har däremot fördubblats, från 19 till 42 procent. En orsak till denna skillnad är att deltagare på studieväg 3 endast har en eller två kurser att genomgå för att slutföra sfi. Deltagare på studieväg 1 och 2 behöver läsa fler kurser för att slutföra sfi t.o.m. kurs D. Tabell 5. Andel deltagare som kvarstår i sfi efter ett visst antal år, fördelat på första studieväg i sfi (deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/04) Kvarstår i sfi efter antal år (%) Alla som påbörjar sfi läsåret 2003/04 Första studieväg Ett år Två år Tre år Fyra år Totalt

10 PM Läs- och skrivinlärning Nio procent av nybörjarna 2003/04 deltog i läs- och skrivinlärning (tabell 6). På studieväg 1 var andelen 24 procent. Andelen avtar efter två år. En möjlig förklaring är att personer med flyktingstatus är överrepresenterade bland dem som genomgått läs- och skrivinlärning. I Statskontorets utvärdering från 2009 framgick att andelen nyanlända flyktingar var 16 procent jämfört med 8 procent för övriga nybörjare 2003/04 bland dem som deltar i läs- och skrivinlärning. 5 Tabell 6. Andel deltagare i läs- och skrivinlärning som kvarstår i sfi efter ett visst antal år, fördelat på första studieväg i sfi (deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/04) Kvarstår i sfi efter antal år (%) Alla som påbörjar sfi läsåret 2003/04 Första studieväg Ett år Två år Tre år Fyra år Totalt Modersmål Efter fyra år dominerar deltagare med arabiska, somaliska, kurdiska eller thailändska som modersmål (tabell 7). Dessa fyra grupper utgjorde drygt hälften (53 procent) av dem som finns kvar i sfi efter fyra år. Av samtliga nybörjare uppgick dessa grupper till 32 procent av deltagarna. 5 Statskontoret (2009). Skolverkets register för sfi som utgör underlag för redovisningen i denna PM

11 PM 11 Tabell 7. Andel deltagare som kvarstår i sfi efter ett visst antal år, fördelat på modersmål (deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/04) Modersmål Kvarstår i sfi efter antal år (%) Alla som påbörjar sfi läsåret 2003/04 Ett år Två år Tre år Fyra år Arabiska Bosniska/Kroatiska/Serbiska Engelska Nord- o Sydkurdiska Persiska Ryska Somaliska Spanska Thailändska Turkiska Övriga Totalt

12 PM 12 4 Studietid för olika grupper I syfte att sammanfatta resultaten i kapitel 3 och fördjupa vår redovisning av studietider har vi i detta kapitel delat deltagarna i grupper beroende på hur länge de studerar i sfi. Dessa grupper skiljer sig åt i förutsättningar och villkor. Vi redovisar deras studietid och hur olika faktorer påverkar deras studietid En indelning i tre grupper Avslutare Den första gruppen är deltagare som avlutar sina studier redan inom något år. Denna grupp består till stor del av personer med eftergymnasial utbildning från Västeuropa, USA och andra länder som ligger språkligt och institutionellt nära Sverige. I denna grupp finns också deltagare med eftergymnasial utbildning från språkområden som arabiska och persiska. Vi avgränsar denna grupp avslutarna till att omfatta deltagare som avslutar sina studier inom ett år. Avslutarna uppgår till 45 procent av deltagarna som påbörjade sfi under 2003/04. Andelen kvinnliga deltagare uppgår till 54 procent. Fortsättare Den andra gruppen består av personer som behöver längre tid för att tillägna sig svenska, eller för att hitta alternativ till studierna. Denna grupp fortsättarna omfattar deltagare som använder mer än ett år för sina studier. Fortsättarna uppgår till 42 procent av deltagarna som påbörjade sfi under 2003/04. Andelen kvinnliga deltagare uppgår till 59 procent. Avbrytare Den tredje gruppen är personer som av olika skäl gjort avbrott i studierna under en längre period ett eller flera år och som senare återtar studier i sfi. Genom avbrottet kommer tiden i sfi i många fall att sträckas ut över tre, fyra år. Vi avgränsar denna grupp avbrytarna till elever som gjort ett avbrott om ett år eller mer. Avbrytarna uppgår till 13 procent av deltagarna som påbörjade sfi under 2003/04. Andelen kvinnliga deltagare uppgår till 69 procent. 4.2 Många avslutare lämnar sfi utan betyg Av diagram 3 framgår att en betydande andel avslutar sfi utan att ha fullföljt någon kurs. Det gäller i första hand gruppen avslutare, dvs. deltagare som avslutar sfi inom ett år. 6 Redovisningen avser nybörjare för läsåret 2003/04.

13 PM 13 Drygt 40 procent av denna grupp avslutar sfi utan att ha fullföljt någon kurs. Merparten av dessa, närmare sju av tio, avslutar sfi redan under första halvåret. En viss andel av dem som fortsätter sfi efter minst ett år (avser både fortsättare och avbrytare ), avslutar också utan att fullfölja någon kurs. Andelen varierar omkring knappt 25 procent. Diagram 3 Antal deltagare som fullföljer respektive inte fullföljer minst en kurs fördelat efter antal år i sfi (deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) Ej fullföljt någon kurs Fullföljt minst en kurs 0-1 år 1-2 år 2-3 år år 4 - år 4.3 Arbete den troligaste förklaringen 7 Statskontoret har tidigare konstaterar i en analys av okända avbrottsorsaker att den vanligaste orsaken till avbrott av allt att döma är att deltagarna arbetar i stället. 8 Det bekräftas också i denna analys. Som framgår av tabell 8 finns det i högre grad arbetsgivaruppgifter för deltagare som avslutar sfi innan de fullföljt sfi med godkänt betyg på en kurs (36 procent) än för deltagare som inte fullföljer (24 procent). Det gäller inte enbart under det första året även om andelen är högre än övriga år utan samtliga år. I varje intervall i tabellen uppvisar deltagare med ingen kurs fullföljd en högre andel med arbetsgivaruppgift än deltagare med minst en kurs fullföljd. 7 Se även Statskontorets PM Inkomst, försörjningsstöd och sysselsättning ( ). 8 Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens, Statskontoret 2009:2

14 PM 14 Tabell 8. Tidpunkt då sfi avslutas Andel deltagare (%) med arbetsgivaruppgift under det år sfi påbörjades (deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) Minst en kurs Varar Varav män Ingen kurs Varav Varav män fullföljd kvinnor fullföljd kvinnor 0 1 år år år år år Samtliga Källa: Statskontorets bearbetning av Skolverkets och SCB:s statistik Tidiga kontakter med arbetsmarknaden tycks öka sannolikheten att deltagarna avbryter sfi. Det innebär dock inte att alla som avslutar sfi utan godkänt på någon kurs väljer att arbeta. Det finns en tydlig skillnad i fråga om kön. Den totala andelen män med arbetsgivaruppgift är 50 procent högre i gruppen som avbryter sfi utan fullfölja med godkänt på någon kurs än gruppen som fullföljer med godkänt betyg. För kvinnliga deltagare är skillnaden betydligt mindre, vilket skulle kunna tala för att deras avbrott i allmänhet är föranlett av andra orsaker. I PM om studieavbrott i sfi (datum) lämnas en redovisning av studietider i relation till olika registrerade avbrottsorsaker. Bland annat framgår att studieuppehåll som rör graviditet/barnledighet utgör tillsammans med arbete de främsta orsakerna till studieuppehåll. 4.4 Högre andel nyanlända flyktingar bland fortsättarna och andelen kvinnliga deltagare högst i gruppen avbrytare När det gäller hur andelen nyanlända flyktingar varierar mellan grupperna framgår det av tabell 9 att denna andel är överrepresenterad bland fortsättarna och underrepresenterad i såväl bland avslutarna och avbrytarna. Det förklaras antagligen av att den statliga introduktionsersättningen sätter gränser för hur länge man förväntas delta i sfi. Denna ersättning utgår till kommunerna under två år. Gruppen avslutare lämnar sfi redan inom ett år och gruppen avbrytare avslutar sfi senare än två år. Andelen kvinnliga deltagare är högst i gruppen avbrytare.

15 PM 15 Tabell 9 Andel flyktingar, andel kvinnor och antal utbildningsår (median), efter grupp (deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) Grupp Andel flyktingar, Procent Andel kvinnor, Procent Avslutarna Fortsättarna Avbrytarna Samtliga Antal utbildningsår, Median En sammanfattande jämförelse Avslutare och fortsättare Om vi jämför gruppen avslutare med gruppen fortsättare framgår att fortsättarna i allmänhet har färre års tidigare utbildning och andelen kvinnliga deltagare är högre. Fortsättarna verkar i mindre utsträckning ha haft kontakt med arbetsmarknaden och fullföljer i högre utsträckning sina studier till godkänt på åtminstone någon kursnivå. En förklaring kan vara att fortsatta studier väger tyngre än andra alternativ; otillräckliga kunskaper i svenska minskar möjligheterna till arbete. Inom gruppen fortsättare finns en stor spännvidd i studietiden, från drygt ett år till fyra år eller längre. Skillnaderna mellan grupperna avslutare och fortsättare blir allt mer koncentrerade ju längre tid en deltagare läser sfi. Andelen kvinnliga deltagare är högre, den genomsnittliga utbildningsnivån lägre och koncentrationen till vissa språkområden ökar, även om variationen fortfarande är betydande. Däremot avtar andelen med flyktingstatus ganska snart efter de första åren. Avslutare och avbrytare De skillnader vi kan iaktta mellan fortsättarna och avslutarna finns också mellan avslutarna och avbrytarna, men mer accentuerade. Det innebär att avbrytarna är kraftigt överrepresenterade i vissa grupper. Gruppen avbrytare omfattar 13 procent av eleverna i den aktuella årskullen, men är överrepresenterad bland kvinnliga deltagare och deltagare med färre års tidigare utbildning.