Studieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan

Transkript

1 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

2 Folkhögskolorna utfärdar grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen. Intyg om särskild behörighet i enskilda gymnasiekurser kan också avges. Den studerande får inte ämnesbetyg. I stället kan den studerande erhålla ett studieomdöme, som grundas på en gemensam bedömning av studieförmåga. Folkhögskolan utfärdar också intyg om fullgjord fritidsledarutbildning och andra eftergymnasiala yrkesutbildningar. Folkbildningsrådet genomförde under juni 2010 en uppföljning av folkhögskolornas studieomdömen under läsår 2009/10. Av 150 skolor utfärdade 146 studieomdömen. Den 1 januari 2010 tillkom Agnesbergs och Kista folkhögskolor. Folkhögskolornas rapportering av deltagaruppgifter till Statistiska Centralbyrån (SCB) ligger till grund för uppföljningen av studieavbrott och utfärdade behörigheter. 2 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

3 Innehåll Studieomdömen 4 Avvikelser och deras orsak 5 Omdömen i Allmän kurs 5 Utveckling över tid 5 Utfärdade behörigheter 6 Allmän kurs 6 Särskilda kurser 6 Avbrott läsåret 2009/

4 Studieomdömen Folkbildningsrådet genomförde under juni 2010 en uppföljning av folkhögskolornas studieomdömen under läsår 2009/10. Av 150 skolor utfärdade 146 studieomdömen. Den 1 januari 2010 tillkom Agnesbergs och Kista folkhögskolor. Utöver dessa sattes inga omdömen vid Mo Gård och PRO:s Folkhögskola. Genomsnittstal för satta omdömen var 2,63. De flesta omdömen avges i den behörighetsgivande Allmänna kursen dit deltagare söker sig i behov av behörighet för vidare studier eller för komplettering av ofullständigt gymnasiebetyg. 82 procent av deltagare i denna kurstyp hade som högsta avslutade utbildning 2-årigt gymnasium medan andelen i de särskilda kurserna var 29 procent. Tabell Studieomdömen 2009/2010 antal totalt antal omdömen därav på allmän kurs på särskild kurs 136 antal procent 1. Mindre god 508 9% 2. God % 3. Mycket god % 4. Utmärkt % Summa: % Genomsnittstal 2,63 Enligt Folkbildningsrådets riktlinjer för omdömesgivningen ska genomsnittet av angivna studieomdömen sammantaget vara talet 2,7 (+/- 5%) om antal omdömen av var grad multipliceras med talen 1-4 enligt den givna viktningen. Produkterna summeras och divideras sedan med det totala antalet angivna studieomdömen. Under läsår 2008/09 var medeltalet för de 146 folkhögskolorna som utfärdade studieomdömen 2,66 - något under det övre gränsvärdet (2,84). 4 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

5 Avvikelser och deras orsak Värden ligger i spannet 1,67 till 3,14. Tabell Genomsnittstal Spann Antal skolor Kumulativ procent <= 2, ,01-2, ,51-2, ,71-2, , Total procent (127 folkhögskolor) avger studieomdömen som ligger under snittvärdets övre gräns och 13 procent (19 folkhögskolor) över. Detta motiverar man bland annat med att deltagare som skulle ha fått omdömet Mindre god studieförmåga inte slutfört kursen. Omdömen i Allmän kurs Deltagare studerar mellan en termin till tre år i långa kurser. Utifrån folkhögskolans Deltagarregister kan utläsas att var tredje deltagare fortsätter ett andra år i Allmän kurs. Höstterminens deltagare används som ett schablonmått på faktiska deltagare under ett läsår, då samma elev kan förväntas gå höst- och vårtermin. Av de deltagarna i Allmän kurs, även med de som fortsatte sina studier erhöll (45 procent) omdömen. Skolornas praxis för omdömessättning skiljer sig åt. Generellt sätts färre omdömen till deltagare som studerar på en låg nivå eller med låg studietakt, i väntan på att målen ska uppnås. Utveckling över tid Sedan Folkbildningsrådet 1994 startade insamlingen av omdömessättningen har genomsnittet årligen totalt sett blivit 2,7 avrundat. Samtidigt har en viss förskjutning skett där fler deltagare erhållit omdömena Utmärkt och Mindre god. I det avseendet är studieomdömen läsår 2009/10 ett mindre trendbrott. Snittvärdet avrundat är 2,6 och andelen deltagare med omdömet Utmärkt minskar. Tabell Omdömenas fördelning Andel (%) Vikt 2009/ / /08 1= Mindre god 8,6% 8,0% 8,6% 2= God 37,0% 36,9% 35,9% 3= Mycket god 37,0% 36,1% 36,5% 4= Utmärkt 17,3% 19,0% 19,0% Summa: 100% 100% 100% Snittvärde 2,63 2,67 2,66 1 Antal omdömen I tidigare riktlinjer rekommenderades fördelningen (Utmärkt 15%, Mycket god 45%, God 35% och Mindre god 5%). 1 Snittvärden för 2008/09 och 2007/08 är korrigerade i förhållande till tidigare årsrapport

6 Utfärdade behörigheter Allmän kurs Allmän kurs kan ge behörighet till fortsatta studier motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet. Den kan bedrivas på grundskole- och gymnasial nivå. I det senare fallet ska studierna kunna leda till grundläggande behörighet för högskolestudier. Av deltagarna i Allmän kurs höstterminen 2010, hade 85 procent kortare utbildningsbakgrund än 3-årigt gymnasium. Studierna i Allmän kurs bedrivs mellan en termin och tre år. Under 2010 avslutade totalt deltagare sina studier med intyg om grundläggande behörighet. Särskilda kurser Av deltagarna i de särskilda kurserna 2010 studerar i genomsnitt deltagare vid eftergymnasial yrkesutbildning. Sådana kurser varierar i längd mellan en termin och fyra år. Under 2010 har studerande erhållit intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning. Antalet deltagare som avslutat en eftergymnasial yrkesutbildning vid folkhögskola har ökat mot föregående år. Grundläggande behörighet för högskolestudier och fullgjord eftergymnasial yrkesutbildning: Tabell Långa kurser Grundläggande behörighet Eftergymnasial yrkesutbildning Termin höst vår Totalt Tabell Per kurstyp och kön i långa kurser 2010 Kurstyp Kön Grundläggande Eftergymnasial Allmän kurs Kvinnor Män Deltagare inkl S* Särskilda kurser Kvinnor Män Deltagare inkl S* Not. * I Deltagare inkl S inkluderas deltagare med skyddad identitet för vilka uppgift om kön saknas, vilket gör värdet större än summan av kvinnor och män. En viss efterrapportering av utfärdade behörigheter gör värdena marginellt högre för tidigare år mot värden i föregående års rapport. 6 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

7 Avbrott läsåret 2009/10 Samtliga folkhögskolor lämnar i deltagarrapport till SCB uppgifter om hur många deltagare som avbrutit sina studier. Skolorna redovisar antal studieavbrott per termin uppdelat på kurstyp. Dessa uppgifter utgör underlag i återrapporteringen. Samtliga deltagare i långa kurser vid folkhögskolorna ingår i studien. Studien presenterar termins- och årsuppgifter. Kurser av olika längd ingår, medan det för den Allmänna kursen finns en minimiomfattning av 30 veckor. Vid beräkning av andel avbrott hämtas antalet avbrott och deltagare 2009/2010 ur deltagarregistret. Snittvärde för deltagare används vid läsårsberäkning av avbrottsfrekvens. I genomsnitt deltog studerande i Allmänna kurser under läsåret, varav avbröt studierna, vilket motsvarar 17 procent av läsårsdeltagare. I den Särskilda kursen deltog i genomsnitt studerande under läsåret i verksamheten, varav avbröt studierna. Detta motsvarar 8 procent av snittdeltagarna under läsåret. Skillnaden i avbrott i de olika kurstyperna speglar skillnaden i kursernas inriktning och vilka deltagargrupper som rekryteras. Medan 75 procent av deltagarna i Särskilda kurser har utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre och därmed studievana, har den Allmänna kursens deltagare per definition huvudsakligen en kortare tidigare utbildning. 75 procent har en kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. I tidigare uppföljningar har skolor poängterat att deltagargruppen i Allmän kurs förändrats. Yngre elever som ej fullföljt studier i gymnasieskolan är en ökande andel av deltagarna. Avbrotten var 12 procent i de långa kurserna sammantaget. Totalt sett är avbrotten i långa kurser oförändrat mot föregående år. Tabell Avbrott i lång kurs läsår 2009/10 Allmän kurs Särskilda kurser Totalt Deltagare Avbrott Andel (%) Deltagare Avbrott Andel (%) Deltagare Avbrott Andel (%) höst % % % vår % % % Snitt % % % Not. Uppgifter hämtas ur deltagarregistret och avviker marginellt från statistikrapportens gruppstatistik

8 Motiv till avbrott I en tidigare studie som på Folkbildningsrådets uppdrag genomfördes av Ramböll Management framkom att vanliga orsaker till avbrott, i synnerhet på Allmän kurs, är att eleverna inte är mogna för att studera vidare, att de har hemlängtan, motivationsbrist eller hög frånvaro på kurserna. Många elever inom just denna grupp har också en problematisk bakgrund med tidigare misslyckanden inom skolvärlden bakom sig. Andra anledningar kan vara familjeproblem, missbruk eller sjukdom. Tabell Deltagare och andel avbrott i Långa kurser 2009/10 fördelat på län Allmän kurs Särskilda kurser Län Deltagarsnitt Avbrott Procent Deltagarsnitt Avbrott Procent Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Totalt I en jämförelse med föregående läsår framkommer att Jämtlands län minskat sina avbrott i båda kurstyper med två procentenheter. Gotland och Södermanlands län minskar avbrott i Allmän kurs med sju procentenheter vardera. Sammantaget för båda kurstyper är avbrotten för folkhögskolan totalt på samma nivå som föregående läsår. I Värmlands- och Västernorrlands län ökar avbrotten i Allmän kurs med åtta respektive sex procentenheter. 8 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan

9

10 10 Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan