Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum Tjänsteskrivelse Vår referens Ann Andersson Ekonomichef Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för Ärende 3 Dnr GyVF Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för läsåret syftar till att ge en stödstruktur i kvalitetsarbetet samt beskriva kvalitetsarbetet på både enhets- och förvaltningsnivå. Denna plan integreras i respektive skolas kvalitetsplan. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att fastställa Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för läsåret Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för läsåret Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ärendet Se separat bilaga. Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör SIGNERAD

2 2 (2)

3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Kvalitetsplan för

4 Kvalitetsplanen Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för läsåret syftar till att ge en stödstruktur till kvalitetsarbetet både på både enhets- och förvaltningsnivå. Denna plan integreras i respektive skolas kvalitetsplan. Det är viktigt att det i varje skolas kvalitetsrapport framgår hur man arbetat med samtliga mål i nämndens kvalitetsplan. Denna kvalitetsplanen har två delar: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens mål för Kvalitetsmått för analys av skolornas resultat Skolornas kvalitetsplaner har även: Utrymme för mål som respektive skola själv sätter GyVF:s mest genomgripande instrument för att stimulera en systematisk kvalitetsutveckling är systemet Qualis som fortsatt implementeras på samtliga skolor. I respektive skolas kvalitetsrapport ska det framgå vilka utvecklingsområden man arbetat med utifrån Qualisanalysen. Eftersom uthållighet är centralt i kvalitetsarbete är nämndens övergripande kvalitetsmål desamma som föregående läsår. Nämndens mål för utvecklings- och kvalitetsarbetet kopplas i denna kvalitetsplan till föregående läsårs resultat. För att tydliggöra att nämndens mål och Qualis kvalitetssystem överlappar och kan stärka varandra har Qualisdefinitioner integrerats i nämndens målbeskrivningar. 2

5 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens mål för Öka andelen elever som genomför ett nationellt program genom att minska antalet studieavbrott och öka andelen elever som går från introduktionsprogram till nationellt program. För att förebygga avhopp är det av stor betydelse att varje skola fördjupar sin analys över studieavbrotten (gäller ej elever som byter utbildning) och använder slutsatserna för att utveckla främjande och förebyggande insatser. Flera studier understryker undervisningens och kunskapsutvecklingens betydelse för elevernas motivation att genomföra en påbörjad utbildning. En elev som lyckas med studierna hoppar sällan av sin utbildning. Det är av stor vikt att varje skola har rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Åtgärdsprogram måste finnas för de elever som har behov av särskilt stöd. Det måste också utvecklas om det inte redan finns på skolan metoder för att stimulera och handleda dessa elever. Skolans resultatanalys ska ligga till grund för förbättringar av utbildningen och resursfördelningen anpassas till elevernas behov av utveckling och stöd. Tid behöver avsättas för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningens innehåll och arbetssätt. För att öka andelen elever som går från introduktionsprogram till ett nationellt program utvecklas samarbetet mellan skolförvaltningarna. Mål: Avbrott som innebär att elever avslutar sina studier och övergår till uppföljningen ska minska med minst 5 % fram till Skolans insatser och statistik över avhopp följs upp i enhetens kvalitetsrapport. Andelen elever som går till nationellt program från introduktionsprogram ska öka med minst 5 % till Skolans insatser följs upp i enhetens kvalitetsrapport. Förvaltningsövergripande åtgärder rapporteras i nämndens kvalitetsrapport. Inom vuxenutbildningen ska andelen kurser som avlutas med ett godkänt betyg (som lägst betyget E) öka med minst 5%. Följs upp i kvalitetsrapporten. 1.2 Fortbildning är i centrum för utvecklingsarbetet En försvagning av resultaten inom gymnasieskolan konstaterades Ett viktigt mått är andelen elever som når högskolebehörighet, där andelen behöriga elever minskade med 3,24 procentenheter till 73,95 %. Skolforskning visar samstämmigt att lärarnas kompetens är den mest avgörande faktorn för lyckade resultat och som stöd för skolornas arbete fortsätter Skolsatsning 2012 att erbjuda vidareutbildning inom formativ bedömning och språkutvecklande arbetssätt. 3

6 Det är av stor betydelse att lärarna regelbundet dokumenterar och omprövar sin undervisning och att skolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. De nya förstelärarna kommer att kunna bidra till högre måluppfyllelse genom att ta del i pågående utvecklingsarbete och driva den pedagogiska utvecklingen framåt på sina skolor och i sina arbetslag. Mål: Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet på varje skola. De skolor som ännu inte deltar aktivt i något utvecklingsarbete ska under 2014 påbörja sådant arbete. Följs upp i skolans kvalitetsrapport för där det framgår på vilket sätt skolan arbetat och vilket resultat detta gett. Matematiklyftet Inom GyVF kommer fem skolor (56 lärare) att delta i den statliga satsningen under Arbetet leds av tre processtödjare och bygger på kollegialt lärande, där deltagarna genom strukturerat samarbete utvecklar undervisningen. Mål : Att förbättra undervisningskvaliteten i matematik på samtliga skolor och öka elevernas kunskaper i matematik. Resultatet mäts i betygsuppföljningen under projektperioden för matematiklyftet fram till vt Mål: Kollegialt lärande som fortbildningsmodell tas tillvara och sprids inom skolorna som varit del av Matematiklyftet. Utvärderas i skolornas kvalitetsrapport. Qualis För att bredda och fördjupa implementeringen av kvalitetssystemet Qualis ska fler arbetslagsledare och förstelärare utbildas i systemet. Mål: Samtliga arbetslagsledare på samtliga skolor ska genomföra en grundläggande Qualisutbildning. Deltagande rapporteras av skolan i enhetens kvalitetsrapport för Elevinflytandet ska öka Det är viktigt att ledning och medarbetare systematiskt tar med eleverna i skolans planeringsprocesser och att skolan involverar eleverna i arbetet med förbättring av verksamheten. På klassrums-/individnivå: Eleverna tränas i att ta egna initiativ och öka förmågan att ta personligt ansvar för sitt lärande samt att arbeta i demokratiska former. Lärarna stimulerar 4

7 eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande. (Se koppling till Skolsatsning 2012 om språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, där lärare och elev gemensamt sätter kunskapsmål och bedömningen blir en del av lärandet.) Mål: Alla elever blir formativt bedömda av sina lärare i alla ämnen. Följs upp i årskurs 2-enkäten där eleverna svarar på frågor om inflytande över sin lärsituation. På skolnivå: Enligt arbetsmiljölagen ska varje skola ha två elevskyddsombud/nationellt program. Mål: På varje skola finns två elevskyddsombud/nationellt program. Följs upp genom att skolan dokumenterar vilka elevskyddsombud skolan har inom respektive nationellt program och när dessa har fått utbildning för uppdraget. Bifogas kvalitetsrapporten På alla skolor ska det enligt skollagen finnas ett eller flera forum för samråd mellan elevsammanslutning och skolledning där elever kan lyfta frågor som berör skolvardagen. Mål: Varje skola har minst ett forum för samråd mellan elevsammanslutning och skolledning. Följs upp genom att skolan dokumenterar samråden så att det framgår vilka effekter och förändringar som samrådet mellan elevsammanslutning och skolledning haft. Bifogas kvalitetsrapporten På förvaltningsnivå: Nätverk som arbetar med olika frågor, såsom likabehandlingsnätverket, involverar elever från olika skolor. Därmed deltar elever i både förberedelsearbete och analys av årskurs 2-enkäten. Mål: Ökat inflytande för elever på förvaltningsövergripande nivå. Följs upp i nämndens kvalitetsrapport. 1.4 Användandet av genuspedagogik ska öka Pojkarnas resultat försvagas mer än flickornas. Deras meritvärde sjunker och en minskad andel blir behöriga till högskolan. Det pågående arbetet med att utveckla genuspedagogiken på skolorna är därför viktigt att fortsätta. Utifrån de nationella styrdokumenten behöver varje skola utveckla metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen stöttar implementeringen av genusmedveten pedagogik på samtliga gymnasieskolor, bl.a. genom det nätverk av genuspiloter och förstelärare med särskilt ansvar för genusarbete. Varje skola behöver ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling och arbeta aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Mål: Samtliga skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Samtliga rektorer erbjuds utbildning under hösten

8 Varje skola samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättring av utbildningen. Uppföljning: I skolans kvalitetsrapport för ska det framgå på vilket sätt skolan arbetat med utvecklingen av genuspedagogik och vilket resultat detta gett. 2. Kvalitetsmått för analys av skolornas resultat För att kunna göra analyser av skolornas resultat behövs kvalitetsmått, som betygsresultat, jämförelse mellan nationella prov och satta betyg, avhopp mm. Måtten är valda för att synliggöra skolornas måluppfyllelse och för att skapa jämförelser över tid. Kvalitetsmått för bifogas i bilaga. 3. Mål som varje skola sätter Det är på skolorna det viktigaste arbetet pågår för att eleverna ska nå optimal måluppfyllelse. Utifrån arbetet med Qualis utarbetar skolorna ett begränsat antal mål för ökad måluppfyllelse. Det är angeläget att se verktyget ur två perspektiv: (1) som ett underlag för att vidareutveckla arbetet i någon eller några av processerna. Detta görs utifrån självvärderingarna där rektor och medarbetare identifierar områden där skolan är mindre utvecklad. Även skolans egna utvärderingar, årskurs 2-enkäten, skolinspektionskritik mm ger vägledning i vad skolan behöver prioritera. Därför kan också andra (2) identifierade utvecklingsbehov, utifrån andra analyser än Qualis självvärderingar, integreras i skolans målsättningar. Dessa arbeten kategoriseras sedan så man ser vilka Qualisprocesser som rymmer även dessa behov. 6

9 Bilaga 1: Kvalitetsmått Tabell 5 fyller enheterna själva igenom med egna uppgifter. Tabellen 7 fyller GyVF i efter årsskiftet. Detta statistiska underlag kan kompletteras av enheten som kan vilja fördjupa sig i enskilda klasser, kurser, andelen elever som går vidare från Introduktionsprogram till Nationellt program etc. Tabell 1: Slutbetyg summerat per Program, samt elever med uppnådd gymnasieexamen (dokumenteras i juni) Program: Antal Andel % Kvinnor Män Elever i år 3 den 15 oktober 2014 på program: Med yrkesexamen Med högskoleförberedande examen Genomsnittlig betygspoäng i samtliga gymnasieexamina Genomsnittlig betygspoäng för samtliga elever Samtliga avgångselevers genomsnittliga meritvärde vid intagningen år 1 Avgångselever med slutbetyg, genomsnittligt betygsvärde år 1 Genomsnitt Kvinnor Män Källa: Dexter Definition: Elever i år 3 den 15 oktober 2014 Elever med samlat betygsdokument eller slutbetyg som var elever i år 3 den 15 oktober 2014 Tabell 2: Value added (dokumenteras i juni) Definition: Jämförelse mellan elevers meritvärde vid avgång från gymnasieskolan jämfört med meritvärde vid start på gymnasieskolan. Måttet ger en möjlighet att bedöma en enskild skolas resultat, utifrån de förutsättningar eleverna har när de börjar sina studier. a) samtliga elever på programmet b) elever med gymnasieexamen på programmet 7

10 Tabell 3: Studieavbrott från nationella program, specialutformade program och särskolan, per program och årskurs efter (Dokumenteras i juni) Orsak/ ny sysselsättn År 1 Program År 2 Program År 3 Program År 4 Program Totalt Avbrott Klassbyte inom skolan Program byte inom skolan Skolbyte Malmö komm. skola Skolbyte externt Ny antagning år 1 Tot alt M Tot Alt Kv Studieavbrott från introduktionsprogram Antal elever på individuellt program som gjort studieavbrott under läsåret Orsak/ ny Totalt sysselsättning Yrkesintroduktion Preparandutbildning Språkintroduktion Individuellt alternativ Programinriktat individuellt val Totalt Avbrott Program byte inom skolan Skolbyte Malmö komm. skola Skolbyte externt Ny antagning år 1 M Totalt Kv 8

11 Tabell 4: Jämförelse mellan betyg på nationella prov och kursbetyg per program (Dokumenteras i juni) Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyget Ämne Ma 1a Ma 1b Ma 1c Ma 2b Ma 2c Sv 1 SVA 1 En 5 En 6 Antal elever med provoch slutbetyg Lägre Lika Högre Definition/källa: Dexter samtliga NP och betygsresultat på samma elever läsåret fördelade på skola och program Tabell 5: Elever i behov av stöd utifrån antal upprättade åtgärdsprogram (Dokumenteras i juni) Program / verksamhet: Årskurs Klass NP Kv M Kv M Kv M Språkintroduktion Preparandutbildning Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Programinriktat individuellt val 9

12 Tabell 6: Andel lärare med lärarexamen och antal lärare/100 elever (Dokumenteras i juni) HR tar fram uppgifterna. Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Antal lärare - med lärarutbildning - med specialpedagogisk högskoleexamen - med ej fullföljd lärarutbildning Antal elever Lärartäthet Definition/källa: Egna uppgifter per den 15 september Lärartäthet, totalt antal tillsvidareanställd och visstidsanställd verksam personal med anställning som lärare omräknat till helårstjänster/heltid, dividerat med antalet elever och multiplicerat med 100 Tabell 7: Ekonomi (Dokumenteras i januari) Kompetensutveckling per år och medarbetare i kronor 2014 Nettoresultat för budgetåret 2014 Bilaga 3 Kalendarium för kvalitetsarbete Aktiviteter Augusti Analys kursutvärderingar, kvalitetsmått och NP Självvärdering avslutad Ansvarig /ekonomi och kval. September Delårsrapport 2 med underlag från skolornas kvalitetsrapporter Enhetens kvalitetsrapport med kvalitetsplan beslutas och implementeras och inlämnas till avdelningen för ekonomi och kvalitet. Utbildningschef, samordnas av Utbildningschef Oktober Skolornas reviderade likabehandlingsplaner November 10

13 Internbudget December GyVF:s kvalitetsrapport, redovisas i nämnden Uppföljning på individ- och gruppnivå inom vux Vux-avdelningen Januari Årsanalys Februari Elevenkät år 2 Mars Budgetskrivelse Kvalitetsdialoger April Kvalitetsdialoger och Utbildningschef och Kvalitetsplan GyVN Rapport elevenkät år 2 Maj Delårsrapport 1 Analys av resultaten på nationella prov Kartläggning inför likabehandlingsarbetet Uppföljning av synpunkter/klagomål Självvärdering i arbetslagen enligt Qualismodellen Analys och åtgärder för förbättring Nämndens beslut om kvalitetsplan Juni 11

14 Nationella prov sammanställs Betygsresultat sammanställs Kursutvärderingar Uppföljning av verksamhetsåret (enligt Qualis kvalitetskriterier) Uppföljning av prioriterade utvecklingsområden /Ekonomi och kv 12

15 Bilaga 4 Vuxenutbildningen Tabell 3 fyller enheterna själva i. Övriga statistisk underlag för måtten levereras av GyVF. Nedan angivna kvalitetsmått kan kompletteras av för enheten relevanta mått. BETYG Tabell 1, Kursbetyg Kommunal vuxenutbildning/ Särskild utbildning för vuxna/utbildning i svenska för invandrare 1. Vuxenutbildning Antal elever F % E % D % C % B % A % Skolform/verksamhet: Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning: Allmänna: Yrkes: Utbildning i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Kommunal vuxenutbildning Definition: Kursbetyg för elever som läst kurs inom respektive skolform: totalt antal samt andel F/E/D/C/B/A. 1 Samma elev kan förekomma flera gånger i statistiken pga att det är möjligt att läsa flera kurser. 13

16 PRODUKTION Tabell 2 Produktion Skolform/Verksamhet Antal producerade poäng (GY)/ verksamhetspoäng (GRUV) resp. undervisningstimmar (Särvux/Sfi) Antal helårsplatser Antal fysiska studerande Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning: Allmänna: Yrkes: Utbildning i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Kommunal vuxenutbildning Totalt X 2 Definition: Antal producerade verksamhetspoäng/undervisningstimmar (Särvux/sfi) Andel kvinnor Andel män Tabell 2b Produktion Utbildning i Svenska för Invandrare Antal studerande per studieväg sista datum i perioden. VKC VSÖ TOT Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Övr Tot Tabell 2C Nyinskrivningar (I) och utskrivningar (U) under perioden. VKC VSÖ Totalt Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Övr sfi Totalt sfi I U I U I U I U I U 2 Samma elev kan förekomma flera gånger i statistiken pga att det är möjligt att läsa flera kurser. 14

17 AVBROTT Tabell 3 Antal elever på vuxenutbildningen som gjort studieavbrott under året. Orsak/ny sysselsättning Arbete Annan kommun Annan utbildning Annat land Komvux Malmö Centrum Astar Hermods Lernia Miroi Komvux Malmö Södervärn Komvux Malmö Pauli Komvux Malmö Agnesfrid Komvux Malmö Värnhem Komvux Malmö Universitetsholmen Malmö Byggymnasium Komvux Malmö Borgarskola Totalt Definition: Okänd anledning placeras under kategorin Övrigt. Ekonomiska skäl Övrigt Totalt Tabell 3b Avbrott Utbildning i svenska för invandrare Studieväg Sfi kurs Fullföljd (slutat med betyg) Avbrott (slutat utan betyg) Pågående 1 Kurs A 1 Kurs B 2 Kurs B 2 Kurs C 3 Kurs C 3 Kurs D TOTALT * Slutat är här summan av de som slutat med betyg och de som slutat utan betyg Antal kursdeltagare Betyg / Slutat* Prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi-bonus) Tabell 4 Sfi-bonus genomströmning (beslut uppdelat på kön) Man Kvinna Totalt sfibonus Totalt sfi Studieväg Beviljad Avslag Beviljad Avslag studerande 1B 2C 3D Totalt 15

18 16