Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Kvalitetsplan för

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum Vår referens Ann Andersson Ekonomichef Tjänsteskrivelse Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Kvalitetsplan för Ärende 2 GyVF Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för läsåret , syftar till att ge en stödstruktur i kvalitetsarbetet samt beskriva kvalitetsarbetet både på enhets- och förvaltningsnivå. Denna plan ska integreras i skolans egen kvalitetsplan. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att fastställa gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ärendet Se separat bilaga. Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör SIGNERAD

2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Kvalitetsplan för Innehåll Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Kvalitetsplan Förord... 2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens mål för Genuspedagogik... 2 Skolsatsning Kvalitetsarbetet... 3 Matematiklyftet... 3 Kvalitetsmått för analys av skolornas resultat... 4 Utrymme för av skolorna egna satta mål... 4 Bilagor... 6 Bilaga 1 Kvalitetsmått Bilaga 2 Mall för enhetens kvalitetsrapport Bilaga 3 Kalendarium för kvalitetsarbete Bilaga 4 Vuxenutbildningen

3 Förord Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för läsåret , syftar till att ge en stödstruktur i kvalitetsarbetet samt beskriva kvalitetsarbetet både på enhets- och förvaltningsnivå. Denna plan ska integreras i skolans egen kvalitetsplan. I bilagan för kvalitetsmått framgår vilka mått som ska användas för skolornas rapportering för På samma sätt återfinns i bilaga en struktur för hur skolorna ska rapportera sitt arbete från det nu avslutade läsåret. En rapport som främst ska användas för skolornas egna fortsatta utvecklingsarbete. Kvalitetsplan har tre delar - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden mål för Kvalitetsmått för analys av skolornas resultat - Utrymme för av skolorna egna satta mål Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens mål för Genuspedagogik Skolans nationella styrdokument ställer tydliga krav på medvetenhet kring genus. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ska arbeta med att implementera genusmedveten pedagogik på samtliga gymnasieskolor. Detta görs bl.a. genom att varje skola utbildar genuspiloter som ska stödja processerna på skolorna. Skolorna har varit delaktiga i ett skolverksprojekt Jämställdhet och kunskap under och utarbetat handlingsplaner genom sina genuspiloter. Handlingsplanerna syftar till att utveckla elevernas språkliga kompetenser. Mål: Ökad måluppfyllelse genom att skolorna implementerar och genomför utarbetade handlingsplaner med koppling mot språkutvecklingsarbete. Årskurs 2 enkäten visar att elever som inte identifierar sig som vare sig man eller kvinna utan använder möjligheten att beteckna sig som annat, i större utsträckning än övriga elever upplever sämre trivsel, kränkningar mm. Att göra: Skolorna ska analysera egen statistik för att se vad som kan göras på enheten i förebyggande och främjande syfte. Mål: Alla elever oberoende av könsidentitet ska uppleva sig trygga, känna trivsel och slippa kränkningar. Skolsatsning 2012 Malmö stads långsiktiga språksatsning, Skolsatsning 2012, som har tydligt fokus på språkutveckling, flerspråkighet och formativ bedömning i syfte att öka måluppfyllelsen fortsätter även under Forskning visar att skolornas pågående utvecklingsarbete med formativ bedömning är effektivt för att uppnå resultatförbättringar, inte minst p.g.a. att elevernas synpunkter och erfarenheter tas tillvara och påverkar undervisningen. På motsvarande sätt visar forskningen att ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen förbättrar måluppfyllelsen. Det inledda arbetet på skolorna behöver breddas och fördjupas. 2

4 Mål: Alla elever blir formativt bedömda av sina lärare i alla ämnen. Mål: Språket är inget hinder för eleverna för att nå målen i alla ämnen. Kvalitetsarbetet För att fortsätta utveckla arbetet med Qualis som kvalitetssystem är mycket vunnet om samtliga arbetslagsledare på skolorna får utbildning i Qualis som kvalitetsverktyg. På så sätt säkras att det finns en bred förståelse inom organisationen för kvalitetsarbetet och att många kan kommunicera frågor och behov som uppstår för att förbättra arbetet. I skollagens portalparagraf framgår att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Några nyckelfaktorer enligt skolforskning för lyckade resultat är: - det finns processfärdigheter hos de som leder processen, såväl hos skolledning som hos processtödjare. - en god gemensam förståelse på skolan för nya idéer - externt forskarstöd Organiserat forskarsstöd från bland andra FoU Malmö utbildning kan bidra i kvalitetsarbetet. Mål: Kvalitetsarbetet är strukturerat och skolorna får stöd i sitt förbättringsarbete, på vetenskaplig grund. Matematiklyftet Inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kommer sex skolor (34 lärare) att delta i den statliga satsningen. Arbetet leds av två processtödjare. Matematiklyftet syftar till att etablera en modell för fortbildning som ska kunna vara applicerbar på andra ämnen. Att göra: Erfarenheterna från läsårets arbete med matematiklyftet ska tillvaratas genom en utvärdering av arbetet. Mål: Ta till vara erfarenheterna från matematiklyftets fortbildningsmodell för att utveckla metoder för kompetensutveckling Större elevinflytande På klassrums/individnivå: Elevernas motivation för studierna förutsätter en undervisning som upplevs som meningsfull med tydliga mål och som utgår från elevernas kunskaper och erfarenheter. Se Skolsatsning 2012 om språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning. Skolan tar tillvara elevers åsikter genom att klassföreståndare för vidare dessa från klassrummet till skolans ledning. På skolnivå: Enligt arbetsmiljölagen ska varje skola ha två elevskyddsombud/nationellt program. På alla skolor ska det enligt skollagen finnas ett eller flera forum för samråd mellan elevsammanslutning och skolledning. Där kan elever lyfta frågor som berör skolvardagen. Det är önskvärt att rektor deltar i de forum för samråd med eleverna som varje skola har. Samråden dokumenteras och utvärderas på ett sätt så att det framgår vilka effekter och förändringar som samrådet mellan elevorganisation och skolledning haft. En utbildning för elevskyddsombud höstterminen 2013 samordnas av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. På nämndsövergripande nivå: En referensgrupp bildas med elever från varje skola. Samarbetsformer och frågeområden för denna grupp ska utvecklas under läsåret, bland annat kan referensgruppen hjälpa till att tolka och efterarbeta resultatet av årskurs 2-enkäten 3

5 Mål: Alla elever känner att de har möjlighet påverka sin utbildning och arbetsmiljö i skolan. Öka andelen elever som genomför ett nationellt program, genom att minska studieavbrott och öka andelen elever på introduktionsprogram som går över till nationellt program (nytt mål) Studieavbrott: De allra flesta avhoppen från gymnasieskolan äger rum under de första skolveckorna. Eleverna flyttar runt till andra skolor och till viss del till andra utbildningar. Det är svårt att komma runt detta faktum, då elever som inte kommit in på sina förstahandsval, ofta byter skola om det visar sig att det blir en ledig plats till ett högre valt alternativ. Det är värt att påminna sig att ett avhopp inte behöver vara negativt. Ett större problem är de drop-outs (studieavbrott) som förekommer. Fem av förvaltningens skolor har deltagit i ett interregprojekt som syftar till att utveckla metoder för att förhindra drop-outs. Arbetet med avbrottselever kommer ytterligare att vidareutvecklas. Organisatoriskt och pedagogiskt görs många insatser för att försöka nå dessa elever. Elever som avbryter studier och kategoriseras som drop-outs hamnar lätt i ett utanförskap. Att göra: Varje enskild skola behöver fördjupa sin analys över avhoppen med särskild koncentration på avbrott och använda slutsatserna för att utveckla främjande och förebyggande insatser. Att påverka elevens attityder till skolan och den egna självbilden är viktiga insatser i sådant arbete. Mål: Avbrott som innebär att elever avslutar sina studier ska minska. Introduktionsprogram: Malmö har en jämförelsevis mindre andel av det totala antalet individer som genomför en gymnasial utbildning på nationellt program. En stor andel elever från grundskolan har påbörjat studier på Individuellt program, numera Introduktionsprogram. Detta medför att av ungdomarna i Malmö når 2/3 ett slutbetyg medan det för riket är tre av fyra som lyckas med detta. Att göra: Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen behöver utveckla sitt arbete på Introduktionsprogrammen så fler går över till ett nationellt program och når ett slutbetyg. Ett samarbete med grundskoleförvaltningen behöver initieras och utvecklas. Mål: Andelen elever som går till nationellt program från introduktionsprogram ska öka. Kvalitetsmått för analys av skolornas resultat För att kunna göra analyser av skolornas resultat behövs kvalitetsmått. Exempel på detta är betygsresultat, jämförelse mellan nationella prov och satta betyg, avhopp mm. Måtten är valda för att synliggöra skolornas måluppfyllelse och för att skapa jämförelser över tid. Kvalitetsmått för och bifogas i bilaga som skolorna och förvaltningen använder för sina analyser. Utrymme för av skolorna egna satta mål Utifrån arbetet med Qualis utarbetar skolorna ett begränsat antal mål för ökad måluppfyllelse. I nämndens riktlinjer för kvalitetsarbetet framgår att ett viktigt syfte med kvalitetsarbetet är: Enhetens interna utvecklingsbehov ska vara styrande princip för kvalitetsarbetet. Det är på skolorna, utifrån skolornas egna behov det viktigaste arbetet pågår för att eleverna ska nå optimal 4

6 måluppfyllelse. Ett systematiskt arbete för att förbättra de processer som kategoriseras som huvud- resp. stödprocesser i Qualisverktyget är grunden för alla skolors kvalitetsarbete. Det är angeläget att se verktyget ur två perspektiv: (1) som ett underlag för att vidareutveckla arbetet i någon eller några av processerna. Detta görs utifrån självvärderingarna där rektor med personal identifierat områden som skolan är mindre utvecklad. Alla behov av utveckling härleds dock inte automatiskt via självvärderingarna. Skolans egna utvärderingar, årskurs 2-enkäten, skolinspektionskritik mm ger också vägledning för vad skolan behöver prioritera i sitt utvecklingsarbete. Därför ska också andra (2) identifierade utvecklingsbehov, utifrån andra analyser än Qualis självvärderingar, integreras i skolans egna målsättningar. Dessa arbeten kategoriseras sedan så man ser vilket eller vilka Qualisprocesser som blir berörda av detta/dessa utvecklingsarbeten. 5

7 Bilagor Bilaga 1 Kvalitetsmått Tabell 5 fyller enheterna själva igenom med egna uppgifter. Tabellerna 7-8 fyller GyVF i efter årsskiftet. Detta statistiska underlag kan kompletteras av enheten som kan vilja fördjupa sig i enskilda klasser, kurser, andelen elever som går vidare från Introduktionsprogram till Nationellt program etc. Tabell 1: Slutbetyg summerat på Program, samt högskolebehörighet (dokumenteras i juni) Program: Antal Andel % Kvinnor Män Elever i år 3 den 15 oktober 2012 på program: Med samlat betygsdokument Med slutbetyg Med yrkesexamen Med högskoleförberedande examen Genomsnittlig betygspoäng i samtliga slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng för samtliga elever Samtliga avgångselevers genomsnittliga meritvärde vid intagningen år 1 Avgångselever med slutbetyg, genomsnittligt betygsvärde år 1 Genomsnitt Kvinnor Män Källa: Dexter Definition: Elever i år 3 den 15 oktober 2012 Elever med samlat betygsdokument eller slutbetyg som var elever i år 3 den 15 oktober 2012 Tabell 2 Value added (dokumenteras i juni) Definition: Jämförelse mellan elevers meritvärde vid avgång från gymnasieskolan jämfört med meritvärde vid start på gymnasieskolan. Måttet ger en möjlighet att bedöma en enskild skolas resultat, utifrån de förutsättningar eleverna har när de börjar sina studier. a) samtliga elever på programmet b) elever med slutbetyg på programmet 6

8 Tabell 3: Studieavbrott från nationella program, specialutformade program och särskolan, per program och årskurs efter (Dokumenteras i juni) Orsak/ ny sysselsättn År 1 Program År 2 Program År 3 Program År 4 Program Avbrott Klassbyte inom skolan Program byte inom skolan Skolbyte Malmö komm. skola Skolbyte externt Ny antagning år 1 Tot alt M Tot Alt Kv Studieavbrott från introduktionsprogram Antal elever på individuellt program som gjort studieavbrott under läsåret Orsak/ ny sysselsättning Yrkesintroduktion Preparandutbildning Språkintroduktion Individuellt alternativ Programinriktat individuellt val Avbrott Program byte inom skolan Skolbyte Malmö komm. skola Skolbyte externt Ny antagning år 1 M Kv 7

9 Tabell 4: Jämförelse mellan betyg på nationella prov och kursbetyg per program (Dokumenteras i juni) Kurs Antal elever IG % G % VG % MVG % Ma A Ma B Ma C Ma D Sv B SVA B En A En B NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs Ämne Antal elever F % A % B% C% D % E % NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs Ma 1a Ma 1b Ma 1c Ma 2b Ma 2c Sv 1 SVA 1 En 5 En 6 Definition/källa: Dexter samtliga NP och betygsresultat på samma elever läsåret fördelade på skola och program 8

10 Tabell 5: Elever i behov av stöd utifrån antal upprättade åtgärdsprogram (Dokumenteras i juni) Program / verksamhet: Årskurs Klass NP Kv M Kv M Kv M Språkintroduktion Preparandutbildning Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Programinriktat individuellt val Tabell 6: Andel lärare med lärarexamen och antal lärare/100 elever (Dokumenteras i juni) HR tar fram uppgifterna. Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Antal lärare - med lärarutbildning - med specialpedagogisk högskoleexamen - med ej fullföljd lärarutbildning Antal elever Lärartäthet Definition/källa: Egna uppgifter per den 15 september Lärartäthet, totalt antal tillsvidareanställd och visstidsanställd verksam personal med anställning som lärare omräknat till helårstjänster/heltid, dividerat med antalet elever och multiplicerat med 100 Tabell 7: Ekonomi (Dokumenteras i januari) Kompetensutveckling per år och medarbetare i kronor 2012 Nettoresultat för budgetåret 2012 Bilaga 2 Mall för enhetens kvalitetsrapport

11 s rapport ska utgöra ett transparent verktyg inom enheten för alla medarbetare. De ska känna igen sig, dels genom delaktighet i den process som lett fram till beslut om vad som ska prioriteras och dels genom ansvarstagande i genomförandearbetet. Denna höst ska rapporten vara klar till 1 september med en beskrivning och analys av resultat och arbete av och plan för Kvalitetsrapport för : 1. Sammanfattning 1.1 Starka områden och förbättringsområden. 1.2 De viktigaste slutsatserna från års kvalitetsarbete. 1.3 Viktigaste resultaten. 1.4 Vad ska prioriteras framöver utifrån slutsatserna 2. Resultat av arbetet, kvalitetsmått 2.1 analys av respektive kvalitetsmått: Orsaker till resultatförändringar 2.2 brister i måluppfyllelse 3. Prioriterade utvecklingsområden Föregående läsårs prioriterade utvecklingsområde/-n beskrivs. Hur har enheten försökt åtgärda brister i måluppfyllelse? Både de egna och nämndens prioriterade mål beskrivs. 3.2 Vilka insatser, arbetsprocesser har genomförts? 3.3 Hur vet man att insatserna gett resultat? Lärdomar för framtiden. Hur går enheten vidare? 4. En analyserande konklusion som beskriver hur slutsatserna ska användas för att förbättra organisationen och undervisningen avrundar rapporten. Vad ska vidareutvecklas och vad ska avslutas? Ska något nytt utvecklingsområde påbörjas utifrån slutsatserna? Övrigt rektor bedömer angeläget att redovisa för att underlätta sitt inre utvecklingsarbetet. Kvalitetsplan för : Prioriterade kvalitetsområden i Qualis, utifrån skolans analys Qualismål: Vad ska uppnås och förväntade konkreta effekter Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur? Uppföljning/utvärdering: När görs utvärderingen som ska kunna svara på om vidtagna åtgärder gett önskat resultat Nämndens prioriterade mål i kvalitetsplanen Mål: Vad ska uppnås och förväntade konkreta effekter Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur? Uppföljning/utvärdering: När görs utvärderingen som ska kunna svara på om vidtagna åtgärder gett önskat resultat. 5.3 I förekommande fall andra egna mål, som inte enkelt låter sig anpassas till Qualis strukturen Mål: Vad ska uppnås och förväntade konkreta effekter Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur? Uppföljning/utvärdering: När görs utvärderingen som ska kunna svara på om vidtagna åtgärder gett önskat resultat. 10

12 Bilaga 3 Kalendarium för kvalitetsarbete Aktiviteter Ansvarig Deadline Augusti Analys kursutvärderingar, kvalitetsmått och NP Självvärdering avslutad Enhetens kvalitetsrapport med kvalitetsplan beslutas och implementeras /ekonomi och kval., samordnas av Utbildningschef 10 augusti 20 augusti 31 augusti September Delårsrapport 2 med underlag från skolornas kvalitetsrapporter Utbildningschef Ekonomi och kvalitet 1 september 3 september Oktober Skolornas reviderade likabehandlingsplaner Återkoppling av enheternas likabehandlingsplaner Elevenkät år 2 Ekonomi och kvalitet 1 oktober 31 oktober 31 oktober November Internbudget Rapport elevenkät Ekonomi och kvalitet Ekonomi och kvalitet 30 nov December GyVF:s kvalitetsrapport, redovisas i nämnden Uppföljning på individ- och gruppnivå inom vux Januari Ekonomi och kvalitet Vux-avdelningen 20 dec Årsanalys Ekonomi och kvalitet 30 januari Februari Mars 11

13 Budgetskrivelse Ekonomi och kvalitet 15 mars April Kvalitetsplan GyVN Ekonomi och kvalitet 30 april Maj Delårsrapport 1 Analys av resultaten på nationella prov Kartläggning inför likabehandlingsarbetet Uppföljning av synpunkter/klagomål Ekonomi och kvalitet Elevhälsan Uf 21 maj Uppföljning och utvärdering av arbetet med särskilt stöd Självvärdering i arbetslagen enligt Qualismodellen Analys och åtgärder för förbättring Nämndens beslut om kvalitetsplan Elevhälsan Uf Ekonomi och kvalitet skickar ut till skolorna Juni Nationella prov sammanställs Betygsresultat sammanställs Kursutvärderingar Uppföljning av verksamhetsåret (enligt Qualis kvalitetskriterier) Uppföljning av prioriterade utvecklingsområden Påbörja färdigställande av kvalitetsrapport Juli /Ekonomi och kv 12

14 Bilaga 4 Vuxenutbildningen Tabell 3 fyller enheterna själva i. Övriga statistisk underlag för måtten levereras av GyVF. Nedan angivna kvalitetsmått kan kompletteras av för enheten relevanta mått. BETYG Tabell 1, Kursbetyg Kommunal vuxenutbildning/ Särskild utbildning för vuxna/utbildning i svenska för invandrare. Definition: Kursbetyg för elever som läst kurs inom respektive skolform: totalt antal samt andel Vuxenutbildning Antal elever F % E % D % C % B % A % Skolform/verksamhet: Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning: Allmänna: Yrkes: Utbildning i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Kommunal vuxenutbildning F/E/D/C/B/A. 13

15 PRODUKTION Tabell 2 Produktion Skolform/Verksamhet Antal producerade poäng (GY)/ verksamhetspoäng (GRUV) resp. undervisningstimmar (Särvux/Sfi) Antal helårsplatser Antal fysiska studerande Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning: Allmänna: Yrkes: Utbildning i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Kommunal vuxenutbildning Definition: Antal producerade verksamhetspoäng/undervisningstimmar (Särvux/sfi) Andel kvinnor Andel män Tabell 2b Produktion Utbildning i Svenska för Invandrare Antal studerande per studieväg sista datum i perioden. VKC VSÖ TOT Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Övr Tot Tabell 2C Nyinskrivningar (I) och utskrivningar (U) under perioden. VKC VSÖ Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Övr sfi sfi I U I U I U I U I U 14

16 AVBROTT Tabell 3 Antal elever på vuxenutbildningen som gjort studieavbrott under året. Orsak/ny sysselsättning Arbete Annan kommun Annan utbildning Annat land Komvux Malmö Centrum Bräcke Diakoni Hermods JB Kompetens Lernia Miroi Komvux Malmö Södervärn Komvux Malmö Pauli Komvux Malmö Rönnen Gy-skolor AFG FJG NSG Definition: Okänd anledning placeras under kategorin Övrigt. Ekonomiska skäl Övrigt Tabell 3b Avbrott Utbildning i svenska för invandrare Studieväg Sfi kurs Fullföljd (slutat med betyg) Avbrott (slutat utan betyg) Pågående 1 Kurs A 1 Kurs B 2 Kurs B 2 Kurs C 3 Kurs C 3 Kurs D TOTALT * Slutat är här summan av de som slutat med betyg och de som slutat utan betyg Antal kursdeltagare Betyg / Slutat* Prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi-bonus) Tabell 4 Sfi-bonus genomströmning (beslut uppdelat på kön) Man Kvinna sfibonus sfi Studieväg Beviljad Avslag Beviljad Avslag studerande 1B 2C 3D 15