Tjänsteskrivelse Resultatrapport gymnasieskolor

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum Vår referens Katarina Falk Utvecklingssamordnare Katarina.Falk@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Resultatrapport gymnasieskolor GYVF Sammanfattning I rapporten sammanfattas de kommunala gymnasieskolorna resultat beträffande examen, poängsnitt, avbrott samt övergång från introduktionsprogram till nationella program. Resultat från elevenkäten i årskurs 2 sammanfattas vad gäller trygghet, trivsel, elevers uppfattning om undervisningen och de egna förmågornas utveckling. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag Resultatrapport gymnasieskolor Tjänsteskrivelse Resultatrapport gymnasieskolor Beslutsplanering Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Ärendet Ansvariga Ann Andersson, Ekonomichef SIGNERAD

2 MALMÖ STAD, ARBETSMARKNADS-, GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Resultat kommunala gymnasieskolor Avdelningen för ekonomi och kvalitet I rapporten sammanfattas de kommunala gymnasieskolorna resultat beträffande examen, poängsnitt, avbrott samt övergång från introduktionsprogram till nationella program. Resultat från elevenkäten i årskurs 2 sammanfattas vad gäller trygghet, trivsel, elevers uppfattning om undervisningen och de egna förmågornas utveckling.

3 Innehållsförteckning 1. Behörighet för högskolestudier Yrkesexamen Genomsnittlig poäng Studieavbrott Andel elever som påbörjar nationellt program efter studier på ett introduktionsprogram Trivsel och trygghet Likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna Elevers uppfattning om undervisningen Inflytande Meningsfull undervisning Arbetsro på lektionerna Lärarna är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha Elevers uppfattning om sina förmågor Förmågan att ta ansvar för sina studier Förmågan att tänka kritiskt och granska fakta Förmågan att arbeta tillsammans med andra Rektor bryr sig om eleverna... 14

4 1. Behörighet för högskolestudier Andel avgångselever med grundläggande behörighet för högskolestudier: 66,2 procent : 68,6 procent Andel avgångselever med grundläggande högskolebehörighet i riket : 69,2 procent. Samtliga diagram visar resultat för Malmö kommunala gymnasieskolor. I statistiken på skolnivå är Malmö idrottsgymnasium sammanslagen med Malmö Borgarskola. Behörighet för högskolestudier samtliga avgångselever 68,6% 66,2% 2013/ /2015 Andelen elever på yrkesprogram med behörighet för högskolestudier ökar. Andelen elever på högskoleförberedande program med behörighet för högskolestudier minskar. Andel avgångselever totalt med behörighet för högskolestudier, per programtyp 85,0% 79,8% 22,7% 26,8% Högskoleförberedande Yrkesprogram Högskoleförberedande Yrkesprogram 2013/ /2015 Det är pojkar som står för hela minskningen av andelen elever med behörighet för högskolestudier Andel avgångselever totalt med grundläggande behörighet för högskolestudier, per kön 64,9% 72,1% 60,1% 72,1% Pojke Flicka Pojke Flicka 2013/ /2015

5 Andelen pojkar på högskoleförberedande program med behörighet för högskolestudier minskar från 84 till 75 procent. Behörighet för högskolestudier - högskoleförberdande program 83,5% 86,3% 74,8% 84,4% Pojke Flicka Pojke Flicka 2013/ /2015 Resultatet på teknikprogrammet har sjunkit drastiskt, från 89 till 60 procent med högskolebehörighet. Likaså resultatet på estetiska programmet, från 81 till 63 procent med högskolebehörighet. Andel avgångselever med behörighet för högskolestudier, per högskoleförberedande program 84,7% 88,8% 82,7% 77,5% 90,7% 88,1% 81,0% 80,0% 66,0% 62,8% 80,0% 73,3% 75,0% 91,4% 96,1% 96,8% 93,8% 86,8% 75,9% 89,2% 58,9% 70,1% 59,6% Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet 2013/ / / / / / / /2015 Malmö Borgarskola Malmö latinskola S:t Petri skola Pauliskolan Andelen elever på yrkesprogram som når grundläggande behörighet för högskolestudier ökar. Men är inte uppe i de dryga 30 procent som är rikssnittet. Av yrkesprogrammen har hotell- och turismprogrammet samt handels- och administrationsprogrammet högst andel elever som når studieförberedande examen.

6 Lägst andel elever som når högskoleförberedande examen återfinns på VVS och fastighetsprogrammet, naturbruksprogrammet samt bygg- och anläggningsprogrammet. Behörighet för högskolestudier - per yrkesprogram 19,2% 50,0% 35,0% 0,0% 15,2% 44,4% 7,3% 35,6% 31,8% 16,3% 65,4% 0,0% 41,2% Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet El- och energiprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet 2014/ / / / /2015 Agnesfrids gymnasium Malmö Borgarskola Universitetsholmens Gymnasium Byggymnasiet Värnhemsskolan

7 2. Yrkesexamen Andel avgångselever på yrkesprogram med yrkesexamen 2015: 59,5 procent. 2014: 56,2 procent Riket 2014: 66 procent Inom yrkesprogrammen ökar andelen pojkar som når yrkesexamen mer än andelen flickor som gör detsamma. Andel avgångselever på yrkesprogram med yrkesexamen 53,4% 59,4% 57,9% 61,2% Pojke Flicka Pojke Flicka 2013/ /2015 Naturbruksprogrammet har full måluppfyllelse, dock har programmet bara ett fåtal elever. På handels- och administrationsprogrammet på MIG/Malmö Borgarskola är andelen med examen 86 procent. Restaurang- och livsmedel samt hotell- och turismprogrammet på Värnhemsskolan lyckas också i hög utsträckning att ge eleverna yrkesexamen. På bygg- och anläggningsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet når mindre än hälften av eleverna en yrkesexamen.

8 Universitetsholmens gymnasium: En positiv utveckling av andelen avgångselever med examen på el- och enegiprogrammet samt vårdoch omsorgsprogrammet. Andel med yrkesexamen förändring från till , Universitetsholmens gymnasium 50,0% 60,0% 57,1% 58,5% 27,3% 39,0% 2013/ / / / / /2015 El- och energiprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Universitetsholmens Gymnasium Värnhemsskolan: andelen elever med yrkesexamen ökar på handels- och administrationsprogramet, naturbruksprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet. Andel med yrkesexamen förändring från till , Värnhemsskolan 100,0% 82,4% 57,6% 51,1% 42,3% 63,6% 65,1% 62,8% 73,9% 73,1% 62,5% 72,3% 2013/ / / / / / / / / / / /2015 Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Värnhemsskolan På Byggymnasiet minskar andelen elever med yrkesexamen. På Agnesfrids gymnasium ökar andelen elever som går ut med yrkesexamen. Andel med yrkesexamen, förändring från till bygg- och anläggning respektive fordon- och transportprogrammet 23,1% 57,7% 61,1% 40,0% 2013/ / / /2015 Agnesfrids gymnasium Byggymnasiet

9 3. Genomsnittlig poäng Den genomsnittliga poängen för elever med examensbevis sjunker från 14, till 13, Rikssnittet var 2014: 14,0 Den genomsnittliga poängen för samtliga avgångselever ligger i princip stilla, från 13,8 till 13,9 Genomsnittlig poäng samtliga avgångselever 13,8 13,9 2013/ /2015 Bland gymnasieskolorna med studieförberedande program står S:t Petri skola för ökningen. Pauliskolan står för minskningen. Genomsnittlig poäng avgångselever samtliga skolor med högskoleförberedande program 14,5 14,4 14,1 13,8 15,5 16,0 13,1 12,5 2013/ / / / / / / /2015 Malmö Borgarskola Malmö latinskola S:t Petri skola Pauliskolan Bland gymnasieskolorna med yrkesprogram gör Agnesfrids gymnasium en anmärkningsvärd höjning. Genomsnittlig poäng för avgångselever vid samtliga skolor med yrkesprogram 8,5 10,9 10,6 11,4 12,6 12,6 10,8 10,8 2013/ / / / / / / /2015 Agnesfrids gymnasium Universitetsholmens Gymnasium Värnhemsskolan Byggymnasiet

10 4. Studieavbrott 294 elever avbröt studierna mellan 15 sep 2014 och 1 juni Av de totalt 294 avhopparna går 203 INTE kvar i gymnasieskolan inom KFSK-regionen, övriga 91 har återupptagit studierna. Vilka dessa är syns inte i statistiken som följer. 167 elever avbröt något av introduktionsprogrammen Individuellt alternativ (IMIND), Yrkesintroduktion(IMYRK), Språkintroduktion (IMSPR), Programinriktat individuellt val (IMPRO), Preparandutbildning (IMPRE). Avbrott från introduktionsprogram Individuellt alternativ Yrkesintroduktion Språkintroduktion Programinriktat individuellt val Preparandutbildning Av de nationella programmen sticker samhällsvetenskapsprogrammet ut med 47 avhopp. 15 elever lämnade estetiska programmet 10 lämnade och handels- och administrationsprogrammet Avbrott från högskoleförberedande program

11 Avbrott från yrkesprogram Av skolorna har Värnhemsskolan flest avbrott, 129 stycken. Därefter följer Bellevue gymnasium och Pauliskolan med 45 avbrott vardera under läsåret Avbrott fördelat på skolor

12 5. Andel elever som påbörjar nationellt program efter studier på ett introduktionsprogram 82 elever har bytt från IM under pågående läsår (15 sep juni 2015) 70 procent av dessa kommer från introduktionsprogram på Värnhemsskolan, 17 procent från Byggymnasiet. Från övriga gymnasieskolors IM-program sker en marginell förflyttning. 1 juni har tre av de 82 eleverna slutat, 28 är tillbaka på IM och 51 elever går nationella program. Dessa 51 elever som lyckats ta sig till nationellt program och är kvar där fördelar sig enligt följande diagram:

13 Årskurs 2-enkäten Årskurs 2-enkäten genomfördes under våren Svarsfrekvensen var 80 procent. Enkätsvaren visar att elevernas trivsel och trygghet ligger på en fortsatt hög nivå. Däremot försvagas resultaten när det gäller elevernas upplevelse av inflytande och hur deras förmågor i olika avseenden förbättras. Upplevelsen av arbetsro och meningsfull undervisning försämras också. Flickorna är mer kritiska än pojkarna. 6. Trivsel och trygghet Andelen elever som anger att de trivs och är trygga ligger stabilt mellan 90 och 95 procent Årskurs 2-elever om trygghet och trivsel Trivs mycket eller ganska bra Känner mig alltid eller för det mesta trygg Flickor anger i högre grad bättre trivsel än pojkarna (95 procent jämfört med pojkarnas 92 procent). Eleverna på högskoleförberedande utbildningar trivs bättre än de som går på yrkesutbildningar (95 procent jämfört med 90 procent). 7. Likabehandling utifrån diskrimineringsgrunderna En jämförelse med tidigare år låter sig inte göras, då frågekonstruktionen förändrats vid årets enkät. Eleverna har kunnat ange mer än en diskrimineringsgrund som orsak till utsattheten. Mest frekvent är elever som upplever sig kränkta på grund av sin etniska tillhörighet (4 procent) och sitt kön (4 procent), religion (3 procent), sexuell läggning (2 procent), könsidentitet (2 procent), ålder (3 procent) och funktionsnedsättning (2,0 procent). Resultaten är mycket lika mellan yrkesutbildningar och högskoleförberedande utbildningar. Tre procent av samtliga svarande elever anger att de varit utsatta för våld. Mest frekvent på grund av etnisk tillhörighet (1 procent), religion eller annan tro (1 procent) och funktionsnedsättning (1 procent). Pojkarna uppger sig i högre grad vara utsatta för våld (4 procent) än flickorna (2 procent). Elever på yrkesutbildningarna uppger sig i högra grad vara utsatta för våld (7 procent) än elever på högskoleförberedande utbildningar (3 procent). Det är nästan lika vanligt att flickor på yrkesprogram utsätts för våld som pojkar på yrkesprogram.

14 6,8 procent av flickorna på yrkesprogram och 0,7 procent av flickorna högskoleförberedande utbildningar uppger sig ha blivit utsatta för våld. 37 procent av eleverna har berättat för personal att de blivit utsatta för kränkning, hot eller våld. 47 procent av dessa elever uppger att fick väldigt litet eller inget stöd alls från skolan efter att de berättat om sin situation. 8. Elevers uppfattning om undervisningen Har inflytande på undervisningens innehåll Årskurs 2-elever om undervisningen Har arbetsro på lektionerna Undervisningen är meningsfull Lärarna är tydliga med vad som krävs för nästa betyg Inflytande Tendensen är sjunkande ansåg 61 procent av eleverna att de har inflytande över innehållet i alla eller de flesta kurser. Sedan dess han andelen minskat och 2015 instämmer endast 41 procent av eleverna i påståendet. En mindre andel flickor (38 procent) än pojkar (44 procent) anser sig ha inflytande över innehållet i alla eller de flesta kurser. Elever på yrkesförberedande utbildningar anser sig i större utsträckning (51 procent) än eleverna på högskoleförberedande utbildningar (38 procent) ha inflytande över innehållet. Värdena för yrkesutbildningarna sjunker dock från 69 procent 2014 till 51 procent Meningsfull undervisning En minskande andel elever uppfattar undervisningen som meningsfull i alla eller de flesta kurser. Sedan 2012 då 77 procent av eleverna instämde i att undervisningen är meningsfull har andelen minskat stadigt och är 2015 nere i 62 procent. Resultatskillnaden mellan könen är marginell. Elever på yrkesprogram anser i något högre grad (65 procent) att undervisningen är meningsfull än högskoleförberedande program (62 procent). Arbetsro på lektionerna Den nedåtgående tendensen fortsätter instämde 75 procent av eleverna helt eller ganska mycket i att det rådde arbetsro instämmer 66 procent.

15 77 procent av pojkarna och 64 procent av flickorna uppger att de har den arbetsro de behöver på lektionerna. Av eleverna på yrkesutbildningar instämmer 61 procent i att de har den arbetsro som de behöver. Bland eleverna på högskoleförberedande program instämmer till 68 procent. Lärarna är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha En minskande andel elever instämmer i att alla eller de flesta lärare är tydliga med vad som ska göras för att nå de betyg eleven vill ha. 51 procent av eleverna uppger 2015 att deras lärare är tydliga med vad elever behöver göra för att nå ett högre betyg var motsvarande andel 62 procent. 56 procent av pojkarna och 47 procent av flickorna anser att de flesta eller alla lärare är tydliga. En större andel (63 procent) av eleverna på yrkesutbildningar än elever på högskoleförberedande utbildningar (47 procent) är nöjda. På yrkesutbildningarna är skillnaderna mellan pojkars (70 procent) och flickors inställning (54 procent) mycket stor. 9. Elevers uppfattning om sina förmågor 90 Årskurs 2-eleverna om sina förmågor Kolumn Förbättrat förmågan ta ansvar Förbättrat förmågan granska fakta och tänka kritiskt Förbättrat förmågan arbeta tillsammans Förmågan att ta ansvar för sina studier Allt färre elever anser att de absolut eller ganska mycket förbättrat sin förmåga att ta ansvar för sina studier. Totalt instämmer 64 procent instämde 84 procent av eleverna. Skillnaderna i resultat för flickor och pojkar är marginella. Elever på yrkesutbildningar (73 procent) svarar instämmande i större utsträckning än elever på högskoleförberedande utbildningar (62 procent). Förmågan att tänka kritiskt och granska fakta En allt lägre andel elever instämmer i att de absolut eller ganska mycket förbättrat sin förmåga att tänka kritiskt och granska fakta. Värdet nu är 73 procent, 2012 var motsvarande siffra 83 procent.

16 Elever på högskoleförberedande utbildningar instämmer i högre grad (75 procent) än elever på yrkesutbildningar (67 procent). Flickor på yrkesutbildningar har mycket lägre värde (62 procent) än pojkar (72 procent). Förmågan att arbeta tillsammans med andra En något mindre andel elever upplever förbättrad samarbetsförmåga. Värdet denna gång är 73 procent instämde 76 procent att förmågan att arbeta tillsammans med andra förbättrats absolut eller ganska mycket var motsvarande andel 83 procent. Bland pojkarna är nedgången störst det senaste året, från 79 till 72 procent. Förändringen är större bland yrkesutbildningar från (82 till 77 procent). På högskoleförberedande utbildningar ligger värdet mer stabilt (från 74 till 72 procent). Rektor bryr sig om eleverna På frågan om rektor bryr sig om hur det går för eleverna, uppger 70 procent att rektor bryr sig helt eller ganska mycket om hur det går för skolans elever. Det är en minskning med tre procentenheter sedan Det är marginell skillnad i resultat mellan flickor och pojkar. Mest nöjda är flickor på högskoleförberedande program (70 procent) och minst nöjda är flickor på yrkesprogram (58 procent).