Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Kvalitetsplan för

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Ann Andersson Ekonomichef Tjänsteskrivelse Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Kvalitetsplan för Ärende 4 GyVF Sammanfattning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för läsåret , syftar till att ge en stödstruktur i kvalitetsarbetet samt beskriva kvalitetsarbetet både på enhets- och förvaltningsnivå. Denna plan ska integreras i skolans egen kvalitetsplan. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott föreslås besluta att fastställa gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för att kvalitetsrapporten ska återrapporteras till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden under höstterminen 2014 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndes arbetsutskott Central samverkansgrupp Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ärendet Se separat bilaga. Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör SIGNERAD

2 2 (2)

3 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens Kvalitetsplan för Innehåll Kvalitetsplanen Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens mål för Kvalitetsmått för analys av skolornas resultat Utrymme för av skolorna satta mål... 5 Bilagor... 6 Bilaga 1 Kvalitetsmått Bilaga 2 Mall för enhetens kvalitetsrapport Bilaga 3 Kalendarium för kvalitetsarbete Bilaga 4 Vuxenutbildningen... 13

4 2 Kvalitetsplanen Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för läsåret syftar till att ge en stödstruktur i kvalitetsarbetet samt beskriva kvalitetsarbetet både på enhets- och förvaltningsnivå. Denna plan integreras i skolans egen kvalitetsplan. I bilagan för kvalitetsmått framgår vilka mått/resultat som skolorna ska rapportera för På samma sätt återfinns i bilaga en struktur för hur skolorna ska rapportera sitt arbete. Den senare är främst tänkt att användas i skolornas interna utvecklingsarbete. Kvalitetsplanen har tre delar: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens mål för Kvalitetsmått för analys av skolornas resultat Utrymme för av skolorna satta mål I skollagens portalparagraf framgår att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Några nyckelfaktorer enligt skolforskning för lyckade resultat är: - det finns processfärdigheter hos de som leder processen, såväl hos skolledning som hos processtödjare. - en god gemensam förståelse på skolan för nya idéer - externt forskarstöd GyVF:s mest genomgripande instrument för att stimulera en utveckling enligt ovan är kvalitetsutvecklingssystemet Qualis som ska fortsätta att implementeras på samtliga skolor. I skolans kvalitetsrapport ska det till exempel framgå vilka utvecklingsområden utifrån Qualisanalysen som varje skola arbetat med.

5 3 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens mål för Minska antalet studieavbrott,öka andelen elever som går från introduktionsprogram till nationellt program samt öka andelen elever som genomför ett nationellt program. Studieavbrott: Varje enskild skola behöver fördjupa sin analys över studieavhoppen (gäller ej elever som byter utbildningar) och använda slutsatserna för att utveckla främjande och förebyggande insatser. Att påverka elevens attityder till skolan och den egna självbilden är viktiga insatser i sådant arbete. Mål: Avbrott som innebär att elever avslutar sina studier ska minska. Skolans insatser och statistik över avhopp följs upp i enhetens kvalitetsrapport för Introduktionsprogram - NP: Malmö har en jämförelsevis låg andel elever som genomför en gymnasial utbildning på nationellt program. En stor andel elever från grundskolan går till studier på Introduktionsprogram vilket medför att av gymnasieleverna i Malmö når bara 2/3 slutbetyg, genomsnittet i Sverige är att tre av fyra når slutbetyg. Att göra: GyVF behöver utveckla sitt arbete på introduktionsprogrammen så fler går över till ett nationellt program och når slutbetyg. Ett samarbete med grundskoleförvaltningen behöver initieras och utvecklas. Mål: Andelen elever som går till nationellt program från introduktionsprogram ska öka. Skolans insatser följs upp i enhetens kvalitetsrapport för Fortbildning är i centrum för utvecklingsarbetet Skolsatsning 2012 Malmö stads långsiktiga språksatsning, Skolsatsning 2012, som har tydligt fokus på språkutveckling, flerspråkighet och formativ bedömning fortsätter även under Hittills bedrivs arbetet i projektform på skolorna med inriktning mot formativ bedömning och språkutveckling. Vid prioritering av medel ur Skolsatsning 2012 ska skolor som ännu inte deltar prioriteras vid medelsfördelningen. Mål: De skolor som ännu inte deltar aktivt i något utvecklingsarbete ska under 2014 påbörja sådant arbete. Följs upp i skolans kvalitetsrapport för ska det framgå på vilket sätt skolan arbetat och vilket resultat detta gett. Matematiklyftet Inom GyVF kommer sex skolor (34 lärare) att delta i den statliga satsningen under Arbetet leds av två processtödjare och bygger på kollegialt lärande, en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där deltagarna genom strukturerat samarbete utvecklar undervisningen. Tillsammans analyserar och utvärderar lärarna sin undervisning. Det innebär att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Mål : Att på sikt förbättra undervisningskvaliteten i matematik på samtliga skolor och öka elevernas kunskaper i matematik. Resultatet mäts på sikt genom förändring i betyg.

6 4 Mål: Kollegialt lärande som fortbildningsmodell tas tillvara och sprids inom skolorna som varit del av Matematiklyftet. Utvärderas i skolornas kvalitetsrapport för Qualis För att bredda och föredjupa implementeringen av kvalitetssystemet Qualis ska fler arbetslagsledare utbildas i systemet. Mål: Samtliga arbetslagsledare på samtliga skolor ska genomföra en grundläggande Qualisutbildning Deltagande rapporteras av skolan i enhetens kvalitetsrapport för Elevinflytandet ska öka På klassrums/individnivå: Elevernas motivation för studierna förutsätter en undervisning som upplevs som meningsfull med tydliga mål och som utgår från elevernas kunskaper och erfarenheter. Se Skolsatsning 2012 om språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning, där lärare och elev gemensamt sätter kunskapsmål och bedömningen blir en del av lärandet. Mål: Alla elever blir formativt bedömda av sina lärare i alla ämnen. Följs upp i år 2-enkäten där eleverna svarar på frågor om inflytande över sin lärsituation. På skolnivå: Enligt arbetsmiljölagen ska varje skola ha två elevskyddsombud/nationellt program. En utbildning för elevskyddsombud samordnas under läsåret av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Mål: På varje skola finns två elevskyddsombud/nationellt program. Följs upp genom att skolan dokumenterar vilka elevskyddsombud skolan har inom respektive nationellt program. Bifogas kvalitetsrapporten På alla skolor ska det enligt skollagen finnas ett eller flera forum för samråd mellan elevsammanslutning och skolledning. Där kan elever lyfta frågor som berör skolvardagen. Mål: Varje skola har minst ett forum för samråd mellan elevsammanslutning och skolledning. Följs upp genom att skolan dokumenterar samråden så att det framgår vilka effekter och förändringar som samrådet mellan elevsammanslutning och skolledning haft. Bifogas kvalitetsrapporten På förvaltningsnivå: En referensgrupp bildas med elever från olika skolor och skolformer. Samarbetsformer och frågeområden för denna grupp ska utvecklas under läsåret, bland annat kan referensgruppen delta i både förberedelsearbete och analys av årskurs 2-enkäten. Mål: Ökat inflytande för elever på förvaltningsnivå. Följs upp i nämndens rapportering inom ramen för Ungas inflytande 1.4 Användandet av genuspedagogik ska öka Skolans nationella styrdokument ställer tydliga krav på medvetenhet kring genus. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ska arbeta med att implementera genusmedveten pedagogik på samtliga gymnasieskolor. Detta görs bl.a. genom att varje skola utbildar genuspiloter som ska stödja processerna på skolorna. Skolorna har varit delaktiga i ett

7 5 skolverksprojekt Jämställdhet och kunskap under och utarbetat handlingsplaner genom sina genuspiloter. Handlingsplanerna syftar bl.a. till att utveckla elevernas språkliga kompetenser och ska genomföras under läsåret Mål: Samtliga skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Uppföljning: I skolans kvalitetsrapport för ska det framgå på vilket sätt skolan arbetat med utvecklingen av genuspedagogik och vilket resultat detta givit. 2. Kvalitetsmått för analys av skolornas resultat För att kunna göra analyser av skolornas resultat behövs kvalitetsmått. Exempel på detta är betygsresultat, jämförelse mellan nationella prov och satta betyg, avhopp mm. Måtten är valda för att synliggöra skolornas måluppfyllelse och för att skapa jämförelser över tid. Kvalitetsmått för och bifogas i bilaga. 3. Utrymme för av skolorna satta mål Utifrån arbetet med Qualis utarbetar skolorna ett begränsat antal mål för ökad måluppfyllelse. I nämndens riktlinjer för kvalitetsarbetet framgår att ett viktigt syfte med kvalitetsarbetet är: Enhetens interna utvecklingsbehov ska vara styrande princip för kvalitetsarbetet. Det är på skolorna det viktigaste arbetet pågår för att eleverna ska nå optimal måluppfyllelse. Ett systematiskt arbete för att förbättra de processer som kategoriseras som huvud- resp. stödprocesser i Qualisverktyget är grunden för alla skolors kvalitetsarbete. Det är angeläget att se verktyget ur två perspektiv: (1) som ett underlag för att vidareutveckla arbetet i någon eller några av processerna. Detta görs utifrån självvärderingarna där rektor och medarbetare identifierar områden där skolan är mindre utvecklad. Alla behov av utveckling härleds dock inte automatiskt via självvärderingarna. Skolans egna utvärderingar, årskurs 2- enkäten, skolinspektionskritik mm ger också vägledning i vad skolan behöver prioritera. Därför ska också andra (2) identifierade utvecklingsbehov, utifrån andra analyser än Qualis självvärderingar, integreras i skolans målsättningar. Dessa arbeten kategoriseras sedan så man ser vilka Qualisprocesser som rymmer även dessa behov.

8 6 Bilagor Bilaga 1 Kvalitetsmått Tabell 5 fyller enheterna själva igenom med egna uppgifter. Tabellerna 7-8 fyller GyVF i efter årsskiftet. Detta statistiska underlag kan kompletteras av enheten som kan vilja fördjupa sig i enskilda klasser, kurser, andelen elever som går vidare från Introduktionsprogram till Nationellt program etc. Tabell 1: Slutbetyg summerat på Program, samt högskolebehörighet (dokumenteras i juni) Program: Antal Andel % Kvinnor Män Elever i år 3 den 15 oktober 2012 på program: Med samlat betygsdokument Med slutbetyg Med yrkesexamen Med högskoleförberedande examen Genomsnittlig betygspoäng i samtliga slutbetyg Genomsnittlig betygspoäng för samtliga elever Samtliga avgångselevers genomsnittliga meritvärde vid intagningen år 1 Avgångselever med slutbetyg, genomsnittligt betygsvärde år 1 Genomsnitt Kvinnor Män Källa: Dexter Definition: Elever i år 3 den 15 oktober 2012 Elever med samlat betygsdokument eller slutbetyg som var elever i år 3 den 15 oktober 2012 Tabell 2 Value added (dokumenteras i juni) Definition: Jämförelse mellan elevers meritvärde vid avgång från gymnasieskolan jämfört med meritvärde vid start på gymnasieskolan. Måttet ger en möjlighet att bedöma en enskild skolas resultat, utifrån de förutsättningar eleverna har när de börjar sina studier. a) samtliga elever på programmet b) elever med slutbetyg på programmet

9 7 Tabell 3: Studieavbrott från nationella program, specialutformade program och särskolan, per program och årskurs efter (Dokumenteras i juni) Orsak/ ny sysselsättn År 1 Program År 2 Program År 3 Program År 4 Program Avbrott Klassbyte inom skolan Program byte inom skolan Skolbyte Malmö komm. skola Skolbyte externt Ny antagning år 1 Tot alt M Tot Alt Kv Studieavbrott från introduktionsprogram Antal elever på individuellt program som gjort studieavbrott under läsåret Orsak/ ny sysselsättning Yrkesintroduktion Preparandutbildning Språkintroduktion Individuellt alternativ Programinriktat individuellt val Avbrott Program byte inom skolan Skolbyte Malmö komm. skola Skolbyte externt Ny antagning år 1 M Kv

10 8 Tabell 4: Jämförelse mellan betyg på nationella prov och kursbetyg per program (Dokumenteras i juni) Kurs Antal elever IG % G % VG % MVG % NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs Ma A Ma B Ma C Ma D Sv B SVA B En A En B Ämne Antal elever F % A % B% C% D % E % NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs NP Kurs Ma 1a Ma 1b Ma 1c Ma 2b Ma 2c Sv 1 SVA 1 En 5 En 6 Definition/källa: Dexter samtliga NP och betygsresultat på samma elever läsåret fördelade på skola och program

11 9 Tabell 5: Elever i behov av stöd utifrån antal upprättade åtgärdsprogram (Dokumenteras i juni) Program / verksamhet: Årskurs Klass NP Kv M Kv M Kv M Språkintroduktion Preparandutbildning Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Programinriktat individuellt val Tabell 6: Andel lärare med lärarexamen och antal lärare/100 elever (Dokumenteras i juni) HR tar fram uppgifterna. Personalkategori Antal Antal omräknat till helårstjänster Antal lärare - med lärarutbildning - med specialpedagogisk högskoleexamen - med ej fullföljd lärarutbildning Antal elever Lärartäthet Definition/källa: Egna uppgifter per den 15 september Lärartäthet, totalt antal tillsvidareanställd och visstidsanställd verksam personal med anställning som lärare omräknat till helårstjänster/heltid, dividerat med antalet elever och multiplicerat med 100 Tabell 7: Ekonomi (Dokumenteras i januari) Kompetensutveckling per år och medarbetare i kronor 2012 Nettoresultat för budgetåret 2012 Bilaga 2 Mall för enhetens kvalitetsrapport

12 10 s rapport ska utgöra ett transparent verktyg inom enheten för alla medarbetare. De ska känna igen sig, dels genom delaktighet i den process som lett fram till beslut om vad som ska prioriteras och dels genom ansvarstagande i genomförandearbetet. Denna höst ska rapporten vara klar till 1 september med en beskrivning och analys av resultat och arbete av och plan för Kvalitetsrapport för : 1. Sammanfattning 1.1 Starka områden och förbättringsområden. 1.2 De viktigaste slutsatserna från års kvalitetsarbete. 1.3 Viktigaste resultaten. 1.4 Vad ska prioriteras framöver utifrån slutsatserna 2. Resultat av arbetet, kvalitetsmått 2.1 analys av respektive kvalitetsmått: Orsaker till resultatförändringar 2.2 brister i måluppfyllelse 3. Prioriterade utvecklingsområden Föregående läsårs prioriterade utvecklingsområde/-n beskrivs. Hur har enheten försökt åtgärda brister i måluppfyllelse? Både de egna och nämndens prioriterade mål beskrivs. 3.2 Vilka insatser, arbetsprocesser har genomförts? 3.3 Hur vet man att insatserna gett resultat? Lärdomar för framtiden. Hur går enheten vidare? 4. En analyserande konklusion som beskriver hur slutsatserna ska användas för att förbättra organisationen och undervisningen avrundar rapporten. Vad ska vidareutvecklas och vad ska avslutas? Ska något nytt utvecklingsområde påbörjas utifrån slutsatserna? Övrigt rektor bedömer angeläget att redovisa för att underlätta sitt inre utvecklingsarbetet. Kvalitetsplan för : Prioriterade kvalitetsområden i Qualis, utifrån skolans analys Qualismål: Vad ska uppnås och förväntade konkreta effekter Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur? Uppföljning/utvärdering: När görs utvärderingen som ska kunna svara på om vidtagna åtgärder gett önskat resultat Nämndens prioriterade mål i kvalitetsplanen Mål: Vad ska uppnås och förväntade konkreta effekter Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur? Uppföljning/utvärdering: När görs utvärderingen som ska kunna svara på om vidtagna åtgärder gett önskat resultat. 5.3 I förekommande fall andra egna mål, som inte enkelt låter sig anpassas till Qualis strukturen Mål: Vad ska uppnås och förväntade konkreta effekter Organisation: Vem/vilka gör vad, när och hur? Uppföljning/utvärdering: När görs utvärderingen som ska kunna svara på om vidtagna åtgärder gett önskat resultat.

13 11 Bilaga 3 Kalendarium för kvalitetsarbete Aktiviteter Ansvarig Deadline Augusti Analys kursutvärderingar, kvalitetsmått och NP Självvärdering avslutad Enhetens kvalitetsrapport med kvalitetsplan beslutas och implementeras /ekonomi och kval., samordnas av Utbildningschef 10 augusti 20 augusti 31 augusti September Delårsrapport 2 med underlag från skolornas kvalitetsrapporter Utbildningschef Ekonomi och kvalitet 1 september 3 september Oktober Skolornas reviderade likabehandlingsplaner Återkoppling av enheternas likabehandlingsplaner Elevenkät år 2 Ekonomi och kvalitet 1 oktober 31 oktober 31 oktober November Internbudget Rapport elevenkät Ekonomi och kvalitet Ekonomi och kvalitet 30 nov December GyVF:s kvalitetsrapport, redovisas i nämnden Uppföljning på individ- och gruppnivå inom vux Januari Ekonomi och kvalitet Vux-avdelningen 20 dec Årsanalys Ekonomi och kvalitet 30 januari Februari Mars

14 12 Budgetskrivelse Ekonomi och kvalitet 15 mars April Kvalitetsplan GyVN Ekonomi och kvalitet 30 april Maj Delårsrapport 1 Analys av resultaten på nationella prov Kartläggning inför likabehandlingsarbetet Uppföljning av synpunkter/klagomål Ekonomi och kvalitet Elevhälsan Uf 21 maj Uppföljning och utvärdering av arbetet med särskilt stöd Självvärdering i arbetslagen enligt Qualismodellen Analys och åtgärder för förbättring Nämndens beslut om kvalitetsplan Elevhälsan Uf Ekonomi och kvalitet skickar ut till skolorna Juni Nationella prov sammanställs Betygsresultat sammanställs Kursutvärderingar Uppföljning av verksamhetsåret (enligt Qualis kvalitetskriterier) Uppföljning av prioriterade utvecklingsområden Påbörja färdigställande av kvalitetsrapport Juli /Ekonomi och kv

15 13 Bilaga 4 Vuxenutbildningen Tabell 3 fyller enheterna själva i. Övriga statistisk underlag för måtten levereras av GyVF. Nedan angivna kvalitetsmått kan kompletteras av för enheten relevanta mått. BETYG Tabell 1, Kursbetyg Kommunal vuxenutbildning/ Särskild utbildning för vuxna/utbildning i svenska för invandrare. Definition: Kursbetyg för elever som läst kurs inom respektive skolform: totalt antal samt andel Vuxenutbildning Antal elever F % E % D % C % B % A % Skolform/verksamhet: Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning: Allmänna: Yrkes: Utbildning i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Kommunal vuxenutbildning F/E/D/C/B/A.

16 14 PRODUKTION Tabell 2 Produktion Skolform/Verksamhet Antal producerade poäng (GY)/ verksamhetspoäng (GRUV) resp. undervisningstimmar (Särvux/Sfi) Antal helårsplatser Antal fysiska studerande Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning: Allmänna: Yrkes: Utbildning i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Särskild utbildning för vuxna Lärlingsutbildning - Kommunal vuxenutbildning Definition: Antal producerade verksamhetspoäng/undervisningstimmar (Särvux/sfi) Andel kvinnor Andel män Tabell 2b Produktion Utbildning i Svenska för Invandrare Antal studerande per studieväg sista datum i perioden. VKC VSÖ TOT Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Antal studerande Antal platser Beläggningsgrad Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Övr Tot Tabell 2C Nyinskrivningar (I) och utskrivningar (U) under perioden. VKC VSÖ Sfi 1 Sfi 2 Sfi 3 Övr sfi sfi I U I U I U I U I U

17 15 AVBROTT Tabell 3 Antal elever på vuxenutbildningen som gjort studieavbrott under året. Orsak/ny sysselsättning Arbete Annan kommun Annan utbildning Annat land Komvux Malmö Centrum Bräcke Diakoni Hermods JB Kompetens Lernia Miroi Komvux Malmö Södervärn Komvux Malmö Pauli Komvux Malmö Rönnen Gy-skolor AFG FJG NSG Definition: Okänd anledning placeras under kategorin Övrigt. Ekonomiska skäl Övrigt Tabell 3b Avbrott Utbildning i svenska för invandrare Studieväg Sfi kurs Fullföljd (slutat med betyg) Avbrott (slutat utan betyg) Pågående 1 Kurs A 1 Kurs B 2 Kurs B 2 Kurs C 3 Kurs C 3 Kurs D TOTALT * Slutat är här summan av de som slutat med betyg och de som slutat utan betyg Antal kursdeltagare Betyg / Slutat* Prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare (sfi-bonus) Tabell 4 Sfi-bonus genomströmning (beslut uppdelat på kön) Man Kvinna sfibonus sfi Studieväg Beviljad Avslag Beviljad Avslag studerande 1B 2C 3D