KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun Gymnasieskolan

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Österlengymnasiet Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet Genomströmning 3 Nationella prov jämfört med betyg Attitydundersökningen ht Uttalade åtgärder för utveckling 7 2

3 11. Österlengymnasiet 11.1 Resultat och kommentarer Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet Genomsnittlig betygspoäng över tid Simrishamn S:a nationella program 13,6 13,4 14,2 14,1 14,8 14,3 14,3 14,5 13,8 Gymnasieskolan totalt 13,6 13,5 14,2 14,1 14,8 14,4 14,6 14,9 14,1 Nationellt S:a nationella program 13,7 13,8 13,9 14,0 14,0 14,0 14,0 13,9 14,0 Gymnasieskolan totalt 13,7 13,8 14,0 14,1 14,1 14,1 14,1 14,0 14,1 Sedan 2003 har Österlengymnasiet uppvisat ett resultat över riksgenomsnittet är betygsmedelvärdet för första gången lägre än riket som helhet. Det är framförallt elever som påbörjade studier 2006 som ingår i 2009 års medelbetygsresultat. Genomströmning Andel med slutbetyg inom fyra år Simrishamn S:a nationella program 80,1 78,4 79,0 80,9 81,7 81,9 82,1 86,5 85,3 Gymnasieskolan totalt 75,7 72,5 73,6 75,1 76,0 76,0 76,3 82,8 76,3 Nationellt S:a nationella program 90,7 85,4 82,5 87,4 81,5 87,2 82,0 83,3 82,8 Gymnasieskolan totalt 87,6 82,4 77,6 81,9 78,8 80,3 74,4 75,5 75,9 Sedan 2002 har genomströmningen ökat årligen, framförallt för elever som går på nationella program. Denna utveckling har brutits i och med 2009 års resultat. Totalt ligger genomströmningsvärdet för Österlengymnasiet 2009 på 76,3 %. Det är fortfarande högre än riket som helhet men det är en försämring mot tidigare år. Det är alltså elever som påbörjade sin utbildning 2005 som halkar efter i genomströmning. Efter 2006 har både frisök och fritt sök genomförts i Skåne och en allt större andel av våra elever söker sig till gymnasieskolor utanför kommunen. Det är rimligt at anta att pressen på Österlengymnasiet vad gäller andelen elever som söker utan att ha tillräckliga betyg ökar. Detta ställer i sin tur stora krav på mentorer och arbetslag att stödja eleverna i deras skolvardag. 3

4 Nationella prov jämfört med betyg NP och betyg i matematik A 2008 NP och betyg MA IG G VG MVG V MV NP och betyg MA V MV NP och betyg i engelska A 2008 NP och betyg EN IG G VG MVG V MV NP och betyg i svenska B 2008 IG G VG MVG NP och betyg SV V MV I de yrkesförberedande programmen ingår här Barn- och fritidsprogrammet, Elprogrammet, Handel och administration samt Hotell- och restaurangprogrammet. I de studieförberedande ingår förutom Natur- och Samhällsvetenskapliga programmet även Teknikprogrammet, Estetiska pro- 4

5 grammet samt de två specialutformade programmen inom det estetiska och det samhällsvetenskapliga området SMES och SMSP. Resultaten varierar kraftigt mellan de studieförberedande programmen och de yrkesförberedande programmen. Allra störst skillnad är det i matematik A (MA1201). Skillnaden är inte lika kraftig i engelska och svenska. En förklaring till dessa skillnader är givetvis de förkunskaper eleverna har med sig från grundskolan och det intresse eleverna visar för de mer teoretiska ämnena matematik, engelska och svenska på de yrkesförberedande programmen. Inom forskning har man påvisat olika faktorer som påverkar elevers resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen kräver att Österlengymnasiet själva analyserar viktiga resultat så som betyg och provresultat för att förverkliga en effektiv mål- och resultatstyrning. Barn- och utbildningsförvaltningen påminner om att höga förväntningar på samtliga elever samt innehåll och arbetssätt som motiverar eleverna är sätt att nå ökad måluppfyllelse. 5

6 Attitydundersökningen ht 2008 Attitydundersökning detta år bygger på faktorer som finns i s.k. framgångsrika skolor. Det är ett antal påståenden fördelade på olika områden som förväntningar, lärares stöd o.s.v. Svarsalternativen med deras siffervärde i parentes var stämmer precis (4), stämmer ungefär (3), Stämmer dåligt (2) samt stämmer inte alls (1). På så sätt har medelvärden kunnat beräknas. Intervallen 3,0 3, 5 betraktas som acceptabelt och 3,5 4,0 som bra. Av olika skäl har inte personalen på gymnasieskolan besvarat 2008 års enkät. Av års elever i åk 2 var det 63 av 86 som svarade på enkäten. Här visas samtliga elevers svarsmedelvärden för respektive område. 4,00 ÖG Sammanställning PESOK ht ,50 3,33 3,00 2,50 2,90 2,96 2,78 2,73 2,54 2,89 3,08 2,77 2,00 1,50 1,78 1,00 Eleverna har acceptabla värderingar på lärares förväntningar. Lärares höga och positiva förväntningar på alla elever är en av de viktigaste faktorerna för att en skola ska nå framgång i sin verksamhet. Elevernas medel överstiger 3 också vad gäller att kunna rekommendera sin skola och sitt program. De flesta områdena får medel under 3. Framförallt på påståenden om undervisningen, elevmedverkan och miljön i skolan samt påståenden kring skolledningen. 6

7 11.2 Uttalade åtgärder för utveckling I Österlengymnasiets kvalitetsredovisning anges ett antal åtgärder för utveckling Inom området delaktighet och inflytande Förbättra kommunikationen som rör elevers delaktighet och inflytande, elevernas möjligheter att påverka verksamheten. Elever påverkar inte undervisningen på det sätt som är önskvärt. Skolledningens dialog med elever kan och ska utvecklas. I dagens organisation finns inte ett naturligt sätt för elever och skolledning att mötas. Att påverka och vara delaktig för elever, personal och skolledning. För att få en bild av elevernas utveckling måste alla elever ges möjlighet att komma till tals. Inom området utvärdering Utveckla system för utvärderingar av kurser, program, aktiviteter, studiebesök, arbetsmiljö, APU etc. Inför kommande läsår kommer en skolövergripande utvärderingsgrupp att tillsättas. Utvärderingsgruppens uppdrag handlar om att hitta metoder för utvärdering och informationsinsamling som ska ligga till grund för det fortsatta kvalitetsarbetet Inom området kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning Den tid kvalitetsredovisningen omfattar har till det yttre präglats av ekonomisk obalans med neddragningar av personal som följd. Detta kommer även att prägla kommande års arbete. Ett effektivt kvalitetsarbete kräver struktur, delaktighet och en tydlig organisation, något som Österlengymnasiet måste utveckla. De resultat som presenteras i kvalitetsredovisningen lå 2008/2009, skiljer sig mycket lite från tidigare års resultat. Verksamheten håller hög kvalitet, men där finns förbättringsområden. Inom området Utveckling av arbetslagens inre arbete Samarbetet mellan lärarna i de nya arbetslagen måste utvecklas. 7