Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013

Transkript

1 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Gymnasieskola

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 6 Personal... 7 IKT... 7 Kvalitetsuppföljning gymnasieskola... 9 Kunskaper... 9 Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande

3 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen skall varje huvudman systematiskt och kontinuerligt, utifrån de nationella målen, följa upp verksamheten, analysera resultaten och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Motsvarande arbete skall göras på enhetsnivå av varje rektor. I denna kvalitetsuppföljning ges en övergripande bild av verksamhetens förutsättningar, samt hur kvalitet sett ut i gymnasieskolan. En analys görs också av resultaten och därefter beskrivs vilka utvecklingsområden som finns att arbeta med för år

4 Verksamhetens förutsättningar Organisation Solbergagymnasiet Sedan 1/ finns det en rektor och en biträdande rektor för enheten. Program: - Estetiska programmet bild - Estetiska programmet musik - Ekonomiprogrammet - Handels- och administrationsprogrammet - Naturvetenskapliga programmet - Teknikprogrammet - Gymnasiesärskolan, Estetiska programmet Taserudsgymnasiet Sedan 1/ finns det två enheter på skolan med var sin rektor. Enhet 1: - Barn- och Fritidsprogrammet - Bygg- och anläggningsprogrammet - El- och energiprogrammet - Industritekniska programmet - Gymnasiesärskolans individuella program samt de nationella programmen Fordonsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet Enhet 2: - Fordon- och transportprogrammet - VVS- och fastighetsprogrammet - Vård- och omsorgsprogrammet - Introduktionsprogrammen 4

5 Ekonomi och nyckeltal Utvecklingen vad gäller elevantal visas nedan mellan 2011 till Under perioden ser vi en elevminskning Sol Tas Varav IM Sol Tas Varav IM Sol Tas Varav IM Åk Åk Åk Tot Källa: Siris Även antalet elever i gymnasiesärskolan har minskat åren : Antal elever i gymnasiesärskolan Källa: Skolverkets jämförelsetal I nedanstående tabell ser vi andelen elever som går på en gymnasieskola utanför vår egen. Källa: Skolverkets jämförelsetal Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen som gick i annan kommuns gymnasieskola 20,1 21,3 20,4 Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen som gick i egna kommunens gymnasieskola 70,6 66,1 67,4 Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen som gick i fristående gymnasieskola belägen i annan kommun 7,7 10,2 8,5 Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen som gick i fristående gymnasieskola belägen i den egna kommunen 1,4 2,4 3,7 Några nyckeltal om gymnasieskolan Arvika Kommungruppen Riket Andel (%) elever - på yrkesprogram - på högskoleförbered progr - på introduktionsprogr Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) lärare m pedagogisk högskoleexamen 45,5 (43,6) 45,9 (43,9) 8,6 (12,5) 43,6 (42,9) 44,9 (43,4) 11,6 (13,7) 32,4 (32,2) 57,2 (54,9) 10,4 (12,9) 10,7 (9,4) 10,2 (10,1) 11,7 (11,6) 86 (83) 78 (77) 82 (81) Andel (%) elever som - avbröt studierna efter 1 år 4 (2) 4 (3) 4 (3) 5

6 - fullföjt utb inom 4 år tot - fullföljt utb inom 4 år exkl IV 76 (84) 85 (92) 78 (78) 85 (85) Nyckeltal för de senaste två åren med 2012 års värden i parantes. Källa: Skolverket 77 (77) 84 (84) Ekonomi Kostnad/elev gysk - undervisning Kostnad/elev gysk - lokaler Nyckeltal för de senaste två åren med 2013 års värden angivet överst. *oktober 2012 **oktober 2011 Arvika Kommungruppen Riket * * * ** ** ** * * * ** ** ** Under perioden ser vi en minskning av antalet elever i vår gymnasieskola. Det är till stor del beroende på den demografi vi har, färre elever totalt i årskurserna. Vi har i stort sett behållit vår andel kring 70% i vår egen gymnasieskola över tid. Ekonomiskt betyder det att lokalkostnader och andra fasta kostnader blir högre då det är färre antal elever att dela dessa på. Gymnasieskolans programutbud och dess inriktningar styr i större utsträckning ekonomin än elevantalet i sig. Vidare har det betydelse huruvida vi lyckas fylla våra platser per program samt att eleverna väljer att gå kvar i vår gymnasieskola även under år två och tre då en del väljer inriktningar i annan kommun då vi inte erbjuder alla inriktingar som finns på de olika programmen. Det sistnämnda kan vara en förklaring till varför kostnaden /elev, undervisning har ökat 2012 jämfört med Lokaler Gymnasieskolan i Arvika har behov av en översyn gällande lokaler. På de respektive enheterna råder olika svårigheter och en dialog förs med Arvika Fastighetsbolag för att skapa så bra arbetsmiljö som möjligt för både elever och personal. Solbergagymnasiet har svårt att få ordning på sin ventilation till stor del beroende på gamla system som innebär svårigheter att reglera värme och kyla i rätt proportion, likväl som korrekt ventilation. Taserudsgymnasiet är en stor byggnad men lokalerna är inte anpassade till dagens gymnasiestudier som kräver att fler kurser är förlagda till skolan och i ändamålsenliga verkstäder. Gateskolan disponerar dessutom en del av lokalerna vilket gör att det numera är trångt på skolan. Även här har det under året varit bekymmer med ventilation och rätt inomhustemperatur. 6

7 Personal Nedan visas andelen lärare i gymnasieskolan som har pedagogisk högskoleutbildning i Arvika, kommungruppen och riket. Under året inrättades även ett lektorat i kemi. Lärare med pedagogisk högskoleutbildning Arvika Kommungruppen Riket Andel (%) lärare m pedagogisk 86 (83) 78 (77) 82 (81) högskoleexamen Nyckeltal för de senaste två åren med 2012 års värden i parantes. Källa: Skolverket Andelen lärare i kommunen med pedagogisk högskoleutbildning ligger högre än i kommungruppen och riket. Gymnasieskolan har en del bekymmer när det gäller rekrytering av yrkeslärare. När det gäller lärare för övrigt har vi lyckats i de rekryteringar vi har gjort under året. Vi hyser oro kring framtida rekryteringar kring just yrkeslärare men också kring matematik och naturvetenskapliga ämnen. Den inre organisationen med intendentstjänster på skolorna har varit lyckosam och skapat arbetsro och ett gott stöd till rektorerna. Vi ser även att arbetet kring ekonomi har fått en tydligare och bättre struktur tack var detta. Rektorerna har på så sätt fått mer tid för sitt pedagogiska ledarskap. På Taserudsgymnasiet genomfördes det under året en utbildning i Arbetslagsutveckling för att stärka den enskilde läraren och arbetslagen. Av gymnasieskolans fyra rektorer har två genomgått den gamla statliga rektorsutbildningen och två genomgår den nya statliga rektorsprogrammet. En rektor av de som redan har utbildning deltog under året i Rektorslyftet. IKT Under året arbetade en arbetsgrupp bestående av lärare från båda skolorna, en rektor, gymnasiechef och två IT-tekniker för att förbereda digitaliseringen av gymnasieskolan. Arbetet bestod i att göra studiebesök i bl a Borås och Kongsvinger, Norge samt träffar med grundskolans IT-pedagoger. Arbetsgruppen fick prova surfplatta och dator för att finna ut vad som skulle lämpa sig bäst för gymnasieskolan. Gruppen hade också samarbete med grundskolans IKTpedagog för att få viktig information om hur satsningen med surfplattor slagit ut på högstadiet. 7

8 Skolorna använder Dexter som plattform för frånvarohantering och är på gång in i att använda den som underlag för utvecklingssamtal. Samarbetet med grundskolan pågår med att finna en gemensam lärplattform för båda skolformerna.. 8

9 Kvalitetsuppföljning gymnasieskola Kunskaper Resultat Arvika Riket Betyg, andel (%) elever med minst G i kärnämneskurserna i En, Ma och Sv på nat pgm NV, SP och TE Betyg. andel (%) elever med minst G i kärnämneskurserna i En, Ma och Sv på övriga nat pgm Betygspoäng, totalt i genomsnitt 14,3 13,8 14,0 14,0 Arvika Riket Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildn. i gy, andel (%) av elever folkbokförda i kommunen Slutbetyg Här visas antalet elever som fick slutbetyg från gymnasieskolor som tillämpar måloch kunskapsrelaterade betyg vårterminen För att få slutbetyg måste en elev ha fått kursbetyg i alla de kurser som normalt ingår i hans eller hennes studieplan. Dessutom måste eleven ha fått betyg i specialarbete/projektarbete. Genomsnittlig betygspoäng Uppgiften visar den genomsnittliga betygspoängen från gymnasieskolan vårterminen Den genomsnittliga betygspoängen beräknas enligt Högskoleverkets meritvärderingsmodell vid antagning till högskolan, där betyget Godkänd i en kurs ges värdet 10, betyget Väl godkänd 15 poäng och betyget Mycket väl godkänd 20 poäng och IG ger 0 poäng. Poängen per kurs viktas sedan med hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. Om en elev t.ex. har betyget "Väl godkänd" på alla kurser har eleven 15 i genomsnittlig betygspoäng. 9

10 Gymnasieskolan - Slutbetyg Läsåret 2012/13 Program Antal m Genomsn. % minst G % utökat slutbetyg betygspoäng alla ämnen program Nationella program BF Barn- och fritidsprogrammet BP Byggprogrammet 12 12, ,7 EC Elprogrammet 14 12, EN Energiprogrammet 14 11,8 57,1 0 ES Estetiska programmet 25 14, FP Fordonsprogrammet 14 13,2 85,7 7,1 HP Handels- och adm programmet 15 11,4 40 6,7 IP Industriprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet 24 16,2 79,2 37,5 OP Omvårdnadsprogrammet SP Samhällsvetenskapsprogrammet 33 14,7 87,9 6,1 TE Teknikprogrammet 27 14,5 66,7 55,6 S:a nationella program ,7 74,3 18,3 SM Specialutformat program 19 14,9 73,7. Gymnasieskolan totalt ,8 74,2 18,1 Om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. (..) visas istället för utfall. Källa: Siris 10

11 Analys Framgångsfaktorer Under ett par års tid har Taserudsgymnasiets yrkesprogram haft stöd i form av att varje program har bildat en klass, d v s det har inte skett samläsning av kärnämnen. Detta har ökat måluppfyllelsen och fler elever har kunnat ta ut ett slutbetyg. Solbergagymnasiet har god måluppfyllelse när det gäller uttagande av slutbetyg och även här ligger det stöd genom att man vid behov gjort fler grupptimmar inom olika ämnen. Kommunal likvärdighet Gymnasieskolan i Arvika har under året haft en hög ambition att eleverna ska nå målen och därmed få ut sina slutbetyg. Gymnasiekolans ledningsgrupp har gemensamt skapat aktiviteter på respektive skola för att nå målet, bl a stöd i olika former. Utvecklingsområden Att vi fortsätter på den inslagna banan och sätter in rätt stöd för rätt grupper med siktet inställt på en än högre andel som tar ut sina slutbetyg och därmed blir behöriga för vidare arbete och studier dels genom sin yrkesexamen eller högskolexamen. Utvecklingsområden åtgärder -Digitaliseringen 1-1 -Säkerställa att de stödinsatser skolorna arbetar med, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet -Regelbunden analys av nationella prov i förhållande till satta betyg Normer och värden Resultat Under året har det gjorts flera ansträngningar att intressera ungdomarna att välja gymnasieskolan i Arvika. Handels- och administrationsprogrammet deltog bl a i Tjejkväll på stan ihop med Eda gymnasieskola. Elever som utmärkt sig inom UF har marknadsförts på ett trevligt och informativt sätt. Teknikcollegesamarbetet med företagen i västra Värmland har fördjupats och utvecklats. Branschen och skolan har kommit varandra närmare i flera frågor och mätbara resultat av insatserna börjar kunna skönjas. Här genomfördes bl a en mingelkväll för flickor i åk 9 för att attrahera fler flickor till det Industritekniska programmet och Teknikprogrammet. 11

12 Samtliga program utom Handels-och administrationsprogrammet har under året haft fungerande programråd, där företrädare för branschen, skolan och politiken deltar. Handels- och adminstrationsprogrammet har haft samarbete med branschen genom Servicecollege, som under året avvecklades, men där har vi upparbetat ett bra samarbete med branschen som fortgår. Avbrott/studieuppehåll: Avbrott/studieuppehåll föregående år, andel (%) av nybörjare Källa: Skolverkets jämförelsetal 12

13 Resultat av elevenkät : ENKÄTSAMMANSTÄLLNING NÖJD ELEV GYMNASIET Påstående 2011 SOL 2011 TGY 2012 SOL 2012 TGY 2013 SOL 2013 TGY Jag har klassråd en gång per vecka 66% 78% 59% 93% 48% 91% Jag har utvecklingssamtal med min mentor en gång/termin 88% 79% 88% 94% 89% 90% Jag upplever utvecklingssamtalet som meningsfullt 76% 62% 59% 76% 65% 70% Jag får utvärdera de kurser jag läser 66% 71% 61% 82% 65% 87% Jag kan framföra synpunkter till skolans lärare och annan personal 82% 79% 79% 85% 78% 86% Jag kan påverka i innehållet i min utbildning 66% 66% 51% 69% 53% 80% Mentor har tydliggjort programmål och programmets struktur för mig 86% 84% 81% 82% 79% 90% Undervisande lärare har vid kursstart tydliggjort kursmål och betygskriterier 87% 88% 85% 86% 84% 91% Jag upplever ett varierat sätt att lära mig på 73% 72% 62% 79% 66% 76% Jag upplever att jag får det stöd jag behöver i undervisningen 82% 78% 77% 88% 82% 88% Jag får regelbunden återkoppling var jag befinner mig betygsmässigt 52% 57% 52% 60% 47% 62% Jag upplever att det finns mobbing på vår skola 17% 25% 16% 20% 10% 18% Jag upplever att det finns sexuella trakasserier på vår skola 10% 14% 10% 8% 10% 12% Jag har blivit kränkt eller illa behandlad av någon elev 11% 11% 9% 10% 6% 8% Jag har blivit kränkt eller illa behandlad av någon personal på skolan 11% 11% 10% 14% 9% 7% Nöjd elevindex 70% 68% 74% 83% 75% 84% 13

14 Analys Den enkät rörande Nöjd elev-index som genomförs årligen ser vi att eleverna på Taserudsgymnasiet har blivit mer och mer nöjda med sin skola och sin egen insats, även eleverna på Solberga följer samma kurva, men med mindre variation då de började på en högre nivå. Ser vi till enskilda frågor i enkätsvaren så har det skett förbättringar i stort sett på samtliga områden. Vid enkätundersökningen 2013 hade båda skolorna mycket dålig svarsfrekvens Solbergagymnasiet 47% och Taserudsgymnasiet 35%, detta gör resultatet för året en aning osäkert rent statistiskt. Detta kan jämföras med Skolinspektionens elevenkät för åk2 i november 2013 där Solberga hade en svarsfrekvens på 93% och Taserud på 82% vilket är betydligt bättre, dock gäller det endast en årskurs. Däremot är andelen kränkningar, mobbing och sexuella trakasserier på oacceptabla nivåer. Även om resultaten blivit bättre över tid är det nolltolerans som ska gälla i dessa viktiga frågor. Båda skolorna är angelägna om elevernas välbefinnade, engagemang kring sina studier och är ytterst angelägena om deras delaktighet i sin utbildning. Mentorerna på både skolorna får tydliga signaler från sina rektorer om att detta är ett viktigt område som nogsamt skall bevakas. Elevkårerna på skolorna får även de inspel om att de tillsammans med skolledningen ska jobba för nolltolerans kring mobbing, kränkningar och sexuella trakasserier. Taserudsgymnasiet utbildar elevskyddsombud som förutom skyddsarbetet i verkstäder även får utbildning inom detta område. Utvecklingsområden och åtgärder Rektorer och mentorer har normer och värden som ett fokusområde i sitt fortsatta arbete med eleverna. -Elevråden på skolorna får i uppdrag att komma med förslag på hur vi bäst ska komma till rätta med problematiken. -Likabehandlingsplanen gås igenom på samtliga klassråd för kompletteringar och revideringar 14

15 Elevernas ansvar och inflytande Resultat Elevernas inflytande över sin utbildning upplevs varierande som kan utläsas nedan. På Taserudsgymnasiet har det under perioden varit ett tydligt fokus på att elevernas inflytande på sin utbildning ska genomsyra verksamheten och vi ser även att det har visat sig framgånsgrikt. På Solbergagymnasiet är resultat inte lika tydligt. Här varierar det mer över tid och ligger generellt lägre än på Taserudsgymnasiet. ENKÄTSAMMANSTÄLLNING NÖJD ELEV GYMNASIET Påstående 2011 SOL 2011 TGY 2012 SOL 2012 TGY 2013 SOL 2013 TGY Jag har klassråd en gång per vecka 66% 78% 59% 93% 48% 91% Jag har utvecklingssamtal med min mentor en gång/termin 88% 79% 88% 94% 89% 90% Jag får utvärdera de kurser jag läser 66% 71% 61% 82% 65% 87% Jag kan framföra synpunkter till skolans lärare och annan personal 82% 79% 79% 85% 78% 86% Jag kan påverka i innehållet i min utbildning 66% 66% 51% 69% 53% 80% Analys På Taserudsgymnasiet har elevernas inflytande ökat och lärarnas engagemang kring möten med eleverna utanför undervisningen har ökat betydligt under perioden. Ett fokuserat arbetssätt från lärare och rektorer har bidragit till detta. Tittar vi på Skolinspektionens enkät för Taseruds del gällande elevinflytande ger det en lägre siffra, 63,5% istället för ovan nämnda siffra på 80%. Solbergagymnasiet har lägre resultat över lag även om utvecklingssamtalen ligger högt över tid. På Solbergagymnasiet ser vi att i Skolinspektionens enkät om elevinflytande ligger nöjdhetsgraden betydligt högre, 66% mot ovanstående siffra på 53%. Vi tror att skillanderna i nöjdhetstalen kan hänföras till den låga svarfrekvensen på vår egen enkät. När det gäller delaktighet och inflytande ser vi även i Skolinspektionens enkät för åk2 att vi har ett utvecklingsområde. Den låga svarfrekvensen för årets enkät är ett bekymmer, detta till trots ger det oss en indikation på att vi här har ett utvecklingsområde att ta tag i. 15

16 Utvecklingsområden och åtgärder Gymnasieskolan i Arvika kommer att använda resultatet för att visa på behovet av att få eleverna mer delaktiga i sin utbildning. Vi behöver framhålla att för att få fler nöjda elever på vår gymnasieskola måste vi fokusera på delaktigheten av eleverna för att påverka sin utbildning. -Lärare och särskilt mentorer kommer att engageras i hur vi bättre ska få eleverna delaktiga i sin egen undervisning. - Digitaliseringen kommer att underlätta kursutvärdering och användas regelbundet - Elevråden får i uppdrag att komma med idéer och förslag på hur vi kan förbättra elevinflytandet på våra skolor. Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon vx: E-post: arvika.kommun@arvika.se Org nr: