Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013

Transkript

1 R E S U L T A T B E S K R I V N I N G Relationen mellan nationella prov och betyg, årskurs 6 vårterminen 2013 Jämförelser av relationen mellan provbetygen och vårterminsbetygen i årskurs 6 görs i svenska, matematik och engelska. Statistik visas om det finns minst 15 elever i årskurs 6 som har både betyg och provbetyg i respektive ämne. Sammanfattning I årskurs 6 är betygen i både matematik och engelska lägre än vad resultaten i de nationella proven motiverar på både riks- och länsnivå. I svenska är betygen däremot något högre jämfört med resultatet i det nationella provet. Karlskoga kommun följer detta mönster. I Karlskoga är betygsinflationen i svenska högre än i länet och riket i övrigt. I matematik syns ingen betygsinflation, och betygen jämfört med resultatet i det nationella provet är lägre i Karlskoga än i länet och riket i övrigt. Det innebär att Karlskogas elever på gruppnivå får lägre betyg jämfört med sina prestationer i de nationella proven än eleverna i riket i övrigt får. I engelska syns ingen betygsinflation. Betygen jämfört med resultatet i det nationella provet är dock högre i Karlskoga än i länet och riket i övrigt. Det innebär att Karlskogas elever på gruppnivå får ett lägre betyg jämfört med sina prestationer i de nationella proven men högre än vad eleverna i riket och länet i övrigt får. Skolorna uppvisar ibland stora skillnader i samstämmighet mellan nationella prov och betyg. Det innebär att den enskilda elevens betyg kan variera beroende på vilken skola och eller vilken kommun eleven har sin skolgång i för samma nivå av uppvisad kunskap eller förmågor i de nationella proven. Om skillnaderna mellan Karlskoga kommun och riket respektive mellan skolorna beror på olikheter i bedömarkompetens, på i vilken utsträckning de nationella proven påverkar betygsättningen eller på andra faktorer går inte att fastslå med ledning av denna jämförelse.

2 Svenska På kommunnivå är det fler elever som har fått ett högre betyg i svenska än resultatet i det nationella provet jämfört med både riket och länet. Samtidigt är det färre som har fått ett lägre betyg. Det innebär att betygsinflationen jämfört med resultaten i de nationella proven i svenska är högre i Karlskoga än i länet och riket i övrigt. Resultatbilden varierar dock mellan de enskilda skolorna. På tre av skolorna är betygsinflationen lägre än i riket och länet och på övriga högre eller betydligt högre. Matematik I matematik är det värt att notera att betygen i på både riks-, läns- och kommunnivå är väsentligt lägre än vad resultatet i de nationella proven motiverar. Det innebär att det inte finns någon betygsinflation i detta ämne på gruppnivå ur denna aspekt. I Karlskoga kommun är det något färre elever som har fått ett högre betyg i matematik än resultatet i det nationella provet jämfört med både riket och länet. Samtidigt är det fler som har fått ett lägre. Helhetsbilden pekar på att betygen jämfört med resultaten i de nationella proven därmed är lägre i Karlskoga än i länet och riket i övrigt. Resultatbilden varierar dock mellan de enskilda skolorna. På tre av skolorna är betygen väsentligt lägre än i riket och länet och på tre högre. På två av de senare skolorna är dock överensstämmelsen mellan nationella prov och betyg god eller relativt god. Engelska Även i engelska är det värt att notera att betygen i på både riks-, länsoch kommunnivå är väsentligt lägre än vad resultatet i de nationella proven motiverar. Det innebär att det inte finns någon betygsinflation i detta ämne på gruppnivå ur denna aspekt. I Karlskoga kommun är det något fler elever som har fått ett högre betyg i engelska än resultatet i det nationella provet jämfört med både riket och länet. Samtidigt är det färre som har fått ett lägre betyg. Som helhet har Karlskogas elever fått lägre betyg i engelska än vad de nationella proven motiverar men högre jämfört med elevgruppen på riksoch länsnivå. Detta innebär dock samtidigt att överensstämmelsen mellan nationella prov och betyg i engelska är bättre i Karlskoga än i riket respektive länet i övrigt. Resultatbilden i engelska varierar mellan de enskilda skolorna i Karlskoga kommun. På två av skolorna är betygen jämfört med resultaten i de nationella proven betydligt lägre än i riket och länet. På två skolor är betygen lägre eller något lägre än vad resultaten i de nationella proven motiverar men högre än på riks- och länsnivå. På två av skolorna syns en viss reell betygsinflation i och med att betygen som helhet är högre än vad de nationella proven motiverar. Katarina Holmsten Kvalitetsledare

3 Läsåret 2012/13 Vald organisation: Karlskoga Rapporten visar statistik om det finns minst 15 elever i årskurs 6 med både terminsbetyg och provbetyg i ämnena svenska, matematik och engelska. Om data saknas visas en prick(.) istället för utfall. Svenska Matematik Engelska elever elever elever elever med provbetyg och terminsbetyg Andel (%) elever med lägre, lika elever med provbetyg och terminsbetyg Andel (%) elever med lägre, lika elever med provbetyg och terminsbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre terminsbetyg än provbetyget eller högre terminsbetyg än provbetyget eller högre terminsbetyg än provbetyget Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,7 72,7 16, ,3 69,2 10, ,9 68,7 4,3 Län, Samtliga ,2 72,2 17, ,4 68,9 12, ,7 72,9 3,4 Kommun, Samtliga ,3 74,2 18, ,9 65,3 9, ,7 77,9 5,4 Aggeruds skola ,1 4, ,1 80,3 10, ,1 86,2 10,8 Bregårdsskolan ,6 56,5 23, ,4 30,8 3, ,5 57,7 3,8 Bråtenskolan ,5 25,9 55, ,9 44,4 3, ,3 66,7 0 Karlbergsskolan åk F ,4 76, ,3 62,3 26, ,1 85,7 10,2 Sandvikens skola ,7 71,4 22, ,4 73,8 4, ,1 90,5 2,4 Stråningstorps skola ,8 6, ,1 91,5 6, ,3 83,7 2

4 R A P P O R T Öppna Jämförelser 2014 Resultat för Karlskoga, grundskolan R E S U L T A T B E S K R I V N I N G De satsningar på måluppfyllelse i kunskapsuppdraget och betygshänseende som barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen gjort de senaste åren börjar synas i statistiken. År 2014 förbättrades Karlskogas rankning i Öppna jämförelser 1 vad gäller betygsresultaten i årskurs 9. Detta gäller såväl andelen elever som nådde kunskapskraven i samtliga ämnen, även om resultatet mätt i faktiska siffror var något lägre än tidigare, som det genomsnittliga meritvärdet och gymnasiebehörigheten. Störst var skillnaden vad gäller det genomsnittliga meritvärdet och därefter andelen elever som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Rankningen av andelen elever som nådde kunskapskraven i samtliga ämnen, det genomsnittliga meritvärdet och behörigheten till de studieförberedande programmen utom det estetiska låg bland de 50 % i mitten. Behörigheten till det estetiska programmet samt yrkesprogrammen låg bland de 25 % lägsta. När det gäller resultaten i de nationella proven försämrades rankningen i samtliga ämnen 2 och årskurser utom i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Samtliga resultat låg bland de 50 % i mitten utom andelen elever som nådde kravnivån i det nationella provet i årskurs 9 i engelska och i årskurs 6 i svenska och svenska som andraspråk, där de låg bland de 25 % lägsta. Rankningen försämrades mest i matematik i årskurs 6, engelska i årskurs 9 och matematik i årskurs 3. Där var förändringen runt hundra steg på rankningslistan. I årskurs 9 förbättrades dock den genomsnittliga provbetygspoängen i matematik, både mätt i faktiska siffror och i rankningen. Detta resultat ligger, liksom andelen elever som nådde kunskapskraven för provet, bland de 50 % i mitten men har en högre rankning. I Öppna jämförelser har hittills också ingått kommunens sammanlagda resultat i Dagens Nyheters Nutidsorientering. Där förbättrades Karlskogas resultat i både faktiska siffror och i rankning till det absoluta toppskiktet. Denna parameter kommer troligen att lyftas ur Öppna jämförelser från och med 2015 på grund av förändringar i tävlingen. Karlskoga kommuns sammanvägda resultat för kunskapsresultaten rankades på plats 73 av 289 kommuner, en förbättring med 13 placeringar jämfört med Öppna jämförelser Parallellt med arbetet för högre måluppfyllelse har vi arbetat med lärarnas bedömarkompetens. Detta tycks ha fått effekt, eftersom Karlskoga har en låg eller till och med obefintlig betygsinflation i åtminstone de ämnen där det genomförs nationella prov jämfört med riket. Detta förhållande medför dock samtidigt att måluppfyllelsen och det genomsnittliga merit- 1 I Öppna jämförelser 2014 ingår 2013 års resultat och ibland resultat från läsåret 2012/ I mätningen ingår svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk.

5 värdet för Karlskogas elever inte ökar i samma takt som i riket. Det kan också uttryckas i termer av att våra elever får en hårdare och mer korrekt bedömning än i vissa andra kommuner och att de betyg som sätts i Karlskoga i högre grad speglar en verklig kunskapsnivå. Detta faktum framgår också i Öppna jämförelser, även om det inte finna någon rankning av samstämmigheten mellan nationella prov och betyg. Den pedagogiska miljön 3 i våra skolor upplevs huvudsakligen som god. Resultatet för de olika delfrågorna ligger bland de 50 % i mitten utom vad gäller tryggheten bland de yngre eleverna, där den ligger bland de 25 % lägsta. Sammanvägd rankning för pedagogisk miljö är plats 89 av 185 respektive plats 63 av 183 för årskurs 5 och 8. Jämfört med Öppna jämförelser 2013 förbättrades rankningen något för de äldre eleverna, medan de sjönk för de yngre. Styrkorna i den pedagogiska miljön 45 för de äldre eleverna är att de möts av höga förväntningar, känner till vad som förväntas av dem och får återkoppling på sina resultat. Även för de yngre eleverna är styrkorna att de möts av höga förväntningar och känner till vad som förväntas av dem men också att de upplever undervisningen som stimulerande. Verksamheten bedrivs till en låg kostnad, både i faktiska siffror och jämfört med standardkostnaden, och är kostnadseffektiv. Kostnadseffektiviteten har ökat. De låga kostnaderna kan möjligen sattas i samband med att antalet elever per lärare är högre i Karlskoga än medianen i Öppna jämförelser och att detta antal har ökat något. Sammanfattningsvis har kunskapsresultaten förbättrats inom många områden, vilket kan ha flera förklaringar. Förvaltningen har under ett antal år gjort en fokuserad satsning på ökad måluppfyllelse i kunskapsuppdraget med en palett av åtgärder. Bedömarkompetensen har ökat bland lärarna och det pedagogiska klimatet är huvudsakligen gott. En tänkbar bidragande orsak till resultaten är också att Karlskoga har en hög andel behöriga lärare, bland de 25 % högsta, och att den andelen har ökat. Sammanställt av Katarina Holmsten Kvalitetsledare Eleverna ger sin syn på hur skolan fungerar utifrån ett antal frågor om generella framgångsfaktorer i undervisningen; trygghet, stimulerande undervisning, inflytande, kunskap om vad som förväntas av dem, i vilken utsträckning de upplever stöd av sina lärare, återkoppling av resultat och höga förväntningar. 4 Utifrån vilka parametrar som har högst rankning i Öppna jämförelser I Öppna jämförelser 2014 ingår resultat från elevenkäten läsåret 2012/2013.

6 TABELL Öppna jämförelser (resultat fr fg läsår) Åk 5 Rank Åk 8 Rank Åk 5 Rank Åk 8 Rank Trygghet / / / /186 Stimulerande undervisning 77 63/ / / /181 Hänsyn till elevernas åsikter 87 93/ / / /180 Kunskap om målen 90 70/ / / /183 Hjälp av lärarna / / / /182 Återkoppling av resultat 90 76/ / / /179 Förväntan att nå målen 94 40/ / / /179 Sammanvägt resultat 89 70/ / / / (res 2012) 2014 (res 2013) (resultat fr fg läsår) Resultat Rankning Resultat Rankning Andel e som nått målen i alla 75, ,5 178/289 = Genomsnittligt 197,3 meritvärde , Nv/Tk 78, ,1 211 = Ek/Hum/Sam 81, ,2 205 = Est 82, ,7 218 = yrkespr 83, ,3 223 = målen NP ma, åk , målen NP eng, åk 9 96, , målen NP sv, åk 9 96, ,5 202 = målen NP sva, åk 9 62,5 61

7 målen NP ma, åk ,6 188 målen NP eng, åk ,6 151 målen NP sv/sva, åk ,6 265 Andel e åk 3 som klarat alla dp i NP, ma ,3 181 Andel e åk 3 som klarat alla dp i NP, sv/sva ,2 135 rätt i DN:s yrkesorientering 12, ,8 15/260 Sammanvägt resultat av 289 Nettokostnad per elev, snitt 5 år / /290 Avvikelse fr standardkostnad, % -9% 26-10% 16 Effektivitetstal av 289 Lärare m ped högskoleexamen, % 89, ,1 61/289 elever/lärare 11,7 12 Median 11,5 Avvikelse betyg/np ma högre/lägre 19,3/1,7 25,0/0,9 15,6/2,3 Median 20,1/4,7 Avvikelse betyg/np eng högre/lägre 5,2/6,9 7,7/5,5 8,9/17,5 7,4/17,7 Avvikelse betyg/np sv högre/lägre 9,8/7,6 14,0/5,9 21,9/16,1 22,9/10,2 Genomsnittl provbetyg NP ma åk 9 9, ,5 184/288