Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Transkript

1 Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt

2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan... 3 Metod vuxenutbildning... 4 KVALITETSOMRÅDEN Kunskaper... 4 Var är vi?... 4 Vart ska vi?... 5 Hur gör vi? Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande... 6 Var är vi?... 6 Vart ska vi?... 7 Hur gör vi? Utbildningsval arbete och samhällsliv... 7 Var är vi?... 7 Vart ska vi?... 8 Hur gör vi? Bedömning och betyg... 8 Var är vi?... 8 Vart ska vi?... 9 Hur gör vi? Särskilt stöd... 9 Var är vi?... 9 Vart ska vi? Hur gör vi?

3 Verksamhetsbeskrivning Den finns 110 ungdomar i gymnasieålder i kommunen. Av dessa går 28 ungdomar på Överkalix gymnasium, d.v.s. 25 %. Överkalix gymnasieskola erbjuder studier vid tre nationella program Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet samt Språkintroduktionen. Skolan strävar efter att ge eleverna så stor valmöjlighet som möjligt. Vi erbjuder många olika kurser inom ramen för det individuella valet. Elever har också möjlighet att läsa ett utökat program, för att få breddad eller fördjupad kompetens. Detta görs möjligt genom samläsning mellan olika kurser, årskurser och program. Vuxenstuderande erbjuds gymnasial utbildning i form av heltids- eller deltidsstudier. De kan välja att läsa kurser på dagtid tillsammans med gymnasieskolans elever, eller med ett flexibelt upplägg, Vuxflex. I Sfi-undervisningen deltar 26 elever fördelade på tre grupper. Som ett led i arbetet med lokal kompetensförsörjning har en yrkesförarutbildning genomförts med egen kommunal finansiering under Tre kvinnor och tio män har genomgått utbildningen. I mars 2014 har ytterligare en omgång av yrkesförarutbildningen startats med sju elever, denna gång finansierad med statliga medel. Inom gymnasiet och vuxenutbildningen finns en rektor på 75 % tjänstgöring, sexton lärare med varierande tjänstgöringsomfattning samt en halvtidsanställd gymnasievärd. Studie- och yrkesvägledare på 75 % delas med grundskolan. Lärarna vid gymnasieskolan/vux organiseras i tre arbetslag för respektive årskurs/klass. Personalen vid Sfi bildar ett eget arbetslag. Metod Upplägg och former för det systematiska kvalitetsarbetet 2013/2014 har diskuterats i kollegiet i aug 2013, samt löpande under året i gymnasiets utvecklingsgrupp GUG, på AP-möten och i Forum för samråd i december och februari. I februari 2014 beslutade barn- och utbildningsnämnden om riktlinjer för enheternas systematiska kvalitetsarbete. Utifrån nämndens beslut om kvalitetsområden, analys av under året uppkomna frågor samt insamlat material/inkomna elevsynpunkter, har vi valt ut 6 kvalitetsområden för granskning. Arbete med insamling och analys av underlag beskrivs för respektive skolform nedan. Rektor informerar barn- och utbildningsnämnden varje kvartal om skolenhetens kvalitetsarbete. Forum för samråd tar upp dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet vid höstens första möte. Därefter fastställs dokumentationen av rektor, kvalitetsarbetet presenteras muntligen för nämnden och dokumentationen överlämnas slutligen till huvudmannen. Metod gymnasieskolan Som underlag för vår bild av gymnasieskolans verksamhet läsåret 2013/2014 har vi använt oss av en elevenkät, avgångselevernas skriftliga utvärdering, betyg vårterminen 2014, dokumentation från barn- och utbildningsnämndens verksamhetsbesök samt dialog med elever och elevgrupper. Vårdnadshavare har getts möjlighet att delta vid utvecklingssamtalen, 3

4 där kunskapsutveckling och sociala relationer/trivsel har tagits upp. Skolan informerar vårdnadshavare till elever i årskurs 1 om rutiner för kontakt med skolan. Enkätresultaten har presenterats, diskuterats och analyserats arbetslagsvis med eleverna. Synpunkter och slutsatser dokumenterades. Utifrån elevernas enkätanalyser har kollegiet gjort en fortsatt analys på en arbetsplatsträff i maj. På en U-dag i slutet av läsåret har kollegiet fördjupat analysen av utvecklingsbehoven och föreslagit åtgärder för 2014/2015. I augusti 2014 har mål och åtgärder konkretiserats efter diskussion i kollegiet. Metod vuxenutbildning Eleverna vid förarutbildningen har svarat på en enkät. Resultatet har analyserats med rektor och yrkesläraren. Arbetslaget vid Sfi har diskuterat och analyserat nuläget i sin verksamhet. Kvalitetsområden 1. Kunskaper Var är vi? Resultat och analys Läsårets betyg har sammanställts. Underlaget har presenterats för barn- och utbildningsnämnden i juni Underlaget har presenterats för lärarna, som sedan i grupp har analyserat resultatet. Jämförelser av treornas slutbetyg 2013/gymnasiebetyg 2014 har gjorts ligger genomsnittlig betygspoäng på 14,0, jämfört med året innan 16,7. Denna jämförelse är inte helt relevant, då betygen satts i olika kurs- och betygssystem. Eleverna har ibland fört fram funderingar om hur kraven i Gy2011 påverkar deras betyg. Vi finner den frågan intressant. Vi avvaktar nationell statistik för att kunna göra ytterligare jämförelser. Det statistiska underlaget är litet hos oss, och vi kan inte dra alltför långtgående slutsatser. Kollegiet har gemensamt studerat betyg satta på individ- och kursnivå och samtalat om elevernas kunskapsresultat, skillnader mellan olika ämnen, skillnader mellan elever i olika årskurser. Vi ser några förbättringsområden i arbetet med bearbetning av underlaget, och avser utveckla detta till nästa läsår analys. Vi konstaterar att bland de kursbetyg som satts under vårterminen finns det några F. har vidtagits, men dessa har visat sig inte vara tillräckliga. Uppföljning av elevens studiesituation och insatta åtgärder görs, men leder ändå inte alltid till önskad utveckling. Vid analysen framkommer att uppföljningen behöver i ökad utsträckning leda till nya eller reviderade åtgärder, i de fall progression inte uppnåtts. Enskild handledning erbjuds till gymnasie- och vuxeleverna, utöver lektioner. Att erbjuda och uppmuntra elever till enskild handledning bedömer kollegiet ha fått positiva effekter. Möjligheten utnyttjas av individen i varierande grad. Att elever söker upp lärare mellan lektionerna för att ställa någon kompletterande fråga eller gör detta via e-post, bedömer kollegiet rent generellt att det förekommer i högre utsträckning än tidigare. Då vi har små undervisningsgrupper torde detta inte vara ett tecken på att möjlighet till frågor och 4

5 handledning inte finns under lektionstid. Istället kan en tänkbar förklaring vara att eleverna i ökad utsträckning tar ansvar för sina studier och för sina studieresultat. Skolan har delat in eleverna på Språkintroduktionen i två grupper i eng och ma. Lärarna har gjort en noggrann översyn av samt anpassat kurslitteratur. På Språkintroduktionen är det mycket muntliga genomgångar, samtal om texter och stoff strategier för ett språkutvecklande arbetssätt. Under läsåret har personalen deltagit i fortbildning om språkutvecklande arbetssätt, både på enheten och enhetsövergripande. Vid analys av detta kvalitetsområde samtalar kollegiet om vikten av att möta varje elev på rätt nivå. Lärare på Språkintroduktion beskriver effekterna av ökad individanpassning. Samtidigt som det är en förutsättning för lärande, kan elever ibland uppleva viss frustration när de upplever att kursmål inte uppnås tillräckligt snabbt, då ofta i jämförelse med andra. Lärare får ibland lägga ner mycket tid på samtal med elever om skolsystemet, hur kunskaper byggs på samt hur kursplaner och kunskapskrav för olika nivåer innebär en progression. Många samtal har förts elev lärare rektor. Rektors analys är att lärarnas medvetenhet om detta har ökat, och att det lett till konkreta förbättringsåtgärder på kursnivå. Under året har Sfi-verksamheten utvecklat former för behovsgrupper/-behovsplacering. Från höstterminen 2013 placerades eleverna i tre grupper, utifrån de tre studievägarna. Som grund för placeringen låg elevens studiebakgrund och dennes aktuella studiesituation. Till följd av detta bildades tre elevgrupper med olika studietakt. En elev byter grupp när lärarna bedömer att denne behöver det och är redo. Eleverna är i sina fasta klassrum och lärarna alternerar mellan de olika grupperna. Varje lärare har dock ansvar för en särskild elevgrupp. Eftersom lärarna undervisar i alla tre grupperna får eleverna möta olika undervisningsstilar. Bedömning av måluppfyllelse sker i samråd mellan lärarna. Efter att ha deltagit i ett Sfi-projekt med östra Norrbottens kommuner läsåret 12/13 har lärarna haft tillgång till två ipads i undervisningen. Vid utvärdering och analys i lärarlaget framkom att elever med kort skolbakgrund har stor nytta av ipad som hjälpmedel. I övrigt konstateras att Sfi-verksamheten har få avhopp under läsåret, endast en elev och det är på grund av arbete. Ett område att undersöka vidare är genomströmning och studiernas längd för att nå målen för de olika kurserna. Betygen vid yrkesförarutbildningen har analyserats och genomsnittlig betygspoäng är 17,02. Vi konstaterar att elevernas måluppfyllelse är hög. Vart ska vi? Nya mål Eleverna förstår skolsystemets olika nivåer, kurs- och betygssystem. Skolan har en tydlig översikt av vuxenelevers genomströmning och eventuella studieavbrott. Hur gör vi? Varje lärare följer fortlöpande upp sin undervisning och resultat, och för en kontinuerlig dialog med eleven, för att på bästa sätt underhålla och stimulera elevernas utveckling. Vid behov genomför lärarna grundliga kartläggningar på kursnivå. 5

6 Uppmärksamma all personal på rutiner för uppföljning av elevs studiesituation och särskilt betona att i de fall progression inte uppnåtts, behöver uppföljningen i ökad utsträckning leda till nya eller reviderade åtgärder. Stegvist ger skolan eleverna strukturerad information om utbildningssystem och -nivåer. Arbeta för att under det kommande året få in ipads i Sfi-verksamheten. Ta fram rutiner för hur vuxenelevers studier och avbrott anmäls och registreras. Ta fram en modell för uppföljning av genomströmning och studieavbrott inom vuxenutbildningen. 2. Normer och värden Området likabehandling och kränkande behandling beskrivs i enhetens likabehandlingsplan. 3. Elevernas ansvar och inflytande Var är vi? Resultat och analys Forum för samråd med representanter från elever och personal har sammanträtt tre gånger under läsåret och behandlat frågor om kvalitet, likabehandling, gymnasieskolans framtid, trivselskapande åtgärder. Vid behov samlas ungdomsgymnasiets klasser för klassråd. Alla klasser har valt elevskyddsombud, som deltagit i arbetsmiljöarbetet. För att värdera och välja bland kulturevenemang som erbjuds skolan finns en Kulturgrupp bestående av två elever och två lärare. Representanter för eleverna finns även i det skolformsövergripande Matrådet. Majoriteten elever uppger i enkäten att de får vara med och planera undervisningen. Några elever uppger att de får ganska goda möjligheter att vara med och planera skolarbetet. På följdfrågan om de varit med och planerat uppger samma elever att de i mindre utsträckning varit med och planerat. Vid analysen tolkar vi detta som att dessa elever anser sig ha haft möjlighet att vara med och planera, men inte till fullo utnyttjat möjligheten. Ändå är det alltför många elever som uppger att de har ganska liten möjlighet att vara med i planeringen av skolarbetet. Vid analys med klasserna förs resonemang att det varit svårt att svara på denna fråga, för det ser olika ut med inflytande och planering i olika ämnen. Några av eleverna i avgångsklassen uppger i sin utvärdering att gymnasiearbetet har varit väldigt stimulerande, för där har de haft extra stor möjlighet att påverka planering, innehåll och arbetssätt. Enligt elevenkäten anser eleverna i huvudsak att lärarna tar deras frågor, synpunkter och önskemål på allvar, men ungefär 1/5 av eleverna uppger i enkäten att det är i liten utsträckning eller inte alls som detta sker. Ett av områdena där eleverna upplever detta är arbetsbelastning med läxor och prov etc. Vi konstaterar även att eleverna vid enkätanalysen upplevt vissa svårigheter att tolka och besvara denna fråga, som uppfattades som tre frågor i en. Kontaktpolitiker från barn- och utbildningsnämnden har gjort verksamhetsbesök med temat elevinflytande. De har samtalat med elever och personal samt gjort lektionsbesök. 6

7 Sammanfattningsvis konstaterar politikerna att eleverna har stort inflytande och att elevaktiv undervisning bedrivs. Vi konstaterar att detta är ett område för fortsatt utveckling. Vart ska vi? Nya mål Varje elev upplever att de har en jämn arbetsbelastning, för att undvika negativ stress. Varje elev upplever sig delaktig i planering och genomförande av kursen. Hur gör vi? Respektive lärare för en dialog med eleverna vid planering av inlämningar, redovisningar och prov. Mentor följer upp elevernas arbetsbelastning genom samtal. Uppföljning i kollegiet om elevers arbetsbelastning. Anordna kompetensutveckling med konkreta tips för lärare: hur kan jag som lärare ge ökade möjligheter till elevinflytande? 4. Utbildningsval arbete och samhällsliv Var är vi? Under läsåret har år 3 gjort studiebesök på Luleå Tekniska universitet, besökt utbildningsmässa, undersökt turistnäring i närområdet och i norra Finland, deltagit i projekt med näringsliv och kommun. Eleverna har fått information från Högskoleförbundet. Studieoch yrkesvägledaren har informerat om högskoleprov och -studier. SYV har varit med på treans utvecklingssamtal ht 13. Resultat och analys På enkätfråga 23 om eleven får den hjälp eleven behöver för att kunna välja studievägar inom och efter gymnasiet är det spridning bland svaren. En övervägande del svarar ganska lite eller inte alls. När eleverna diskuterar enkätresultatet ger de synpunkter på innehåll i informationen samt SYV:s tillgänglighet. Eleverna uppger också att de får hjälp av lärare ang studier och framtida studier. Enligt treans utvärdering upplever eleverna att detta område bör förbättras. Hur ska skolan tillgodose elevens behov och på vilket sätt ska skolan informera och vägleda eleverna inför framtiden? Kollegiet har diskuterat vad som är elevens ansvar, att t.ex. själv söka upp SYV för samtal, respektive vad som är skolans ansvar. Arbetsfördelningen diskuteras, och vi bör verka för ökad tydlighet under läsåret 14/15. I kollegiet konstateras att vi i relativt stor utsträckning utnyttjat kontakter med det omgivande samhället. Detta kan bero på att vi är en liten kommun med närhet och kontakter med ex arbetslivet. Elever vid Sfi kombinerar studier i svenska med praktik två dagar i veckan. 7

8 12 av 13 f.d. yrkesförarelever har svarat på en enkät, nio månader efter avslutad utbildning. Alla är mycket nöjda med utbildningen, en elev är ganska nöjd. Elva uppger att de har en heltidsanställning idag, varav tio som yrkesförare. En person arbetar delvis som yrkesförare. En person har annan huvudsaklig sysselsättning. Vid utbildningsstarten var sju av dessa tolv arbetslösa. Vid analysen konstateras att sex av dessa sju personer gått till arbete som yrkesförare. Detta bedöms vara ett gott tillskott till branschen, samtidigt som det inneburit att flera personer har kunnat gå från arbetslöshet till arbete. Vart ska vi? Nya mål Varje elev i vår skola upplever sig få studie- och yrkesvägledning utifrån sina enskilda behov. Hur gör vi? Rektor för en dialog med berörda om hur vi ska organisera arbetet med studie- och yrkesvägledning. 5. Bedömning och betyg Var är vi? Under läsåret har personalen deltagit i lokala fortbildnings-/ämnesträffar, där bedömning och betyg diskuterats ur olika perspektiv: Skolverkets kommentarmaterial, examinationsformer, sambedömning, flickors och pojkars resultat. Resultat och analys På enkätfråga 18 om eleverna känner till vad som krävs för att nå minst godkänt betyg, är det 1/3 som uppger att de endast i liten utsträckning eller inte alls känner till kunskapskraven. Elever i år 3 har uppfattningen att det ser olika ut mellan olika ämnen. När eleverna analyserar enkätresultatet framkommer synpunkter att det inte är så mycket lönt att gå igenom kunskapskrav i början av en kurs. Kollegiet konstaterar att framför allt eleverna i år tre har haft funderingar kring betyg, ställt frågor och samtalat med personalen om allmänna konsekvenser för eleverna av det nya betygssystemet. I elevenkätens fråga 19 framkommer också att några elever inte vet hur det går för dem i skolarbetet. När personalen tolkar elevenkäten och -analysen lyfts svårigheten med att tolka diffusa elevkommentarer. Ibland har eleverna tyckt att lärarna är för konkreta, som att det t.ex. hänger på en enda uppgift för ett visst betyg. Personalen ser ett ökat behov av att bättre hjälpa eleven in i systemet. Hur kan vi vara tydligare? Frågan om betyg och kunskapskrav diskuteras ofta i kollegiet, mellan enskilda kollegor eller lärare-rektor. Personalens upplevelse är att detta ökar medvetenheten hos lärarna, har en stimulerande effekt och ökar sannolikheten att eleverna ska bli mer medvetna om sin kunskapsutveckling. 8

9 Vi konstaterat att det här är ett utvecklingsområde, för ökad måluppfyllelse. Vart ska vi? Nya mål Eleverna känner till på vilka grunder betygssättning sker. Hur gör vi? Fortbildning med gruppsamtal om ämnesstrukturplanen i Gymnasieboken samt kommentarmaterial till olika ämnen, och hur vi kan använda dessa i arbetet med eleverna. Lärarna ger varje elev fortlöpande information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna. 6. Särskilt stöd Var är vi? Framtagande av enhetens handlingsplan för arbete med elevers behov av särskilt stöd. Kartläggningsmallar och andra blanketter som uppfyller styrdokumentens krav har tagits fram och finns tillgängliga i skolans intranät First Class. Resultat och analys Inledningsvis konstaterar vi att det är svårt att dra en gräns mellan vad som är stöd inom ramen för en individanpassad undervisning och vad som är särskilt stöd 1. I sig är inte begreppen det viktiga, utan det faktum att alla i skolan arbetar för att varje elev ska få den hjälp han eller hon behöver. Efter många samtal i kollegium och gymnasiets utvecklingsgrupp under våren 2013, fastställdes i september 2013 en handlingsplan för arbetet med elevers behov av särskilt stöd. I planen tydliggörs vem som ansvarar för vad och i vilket skede olika aktiviteter sker när vi en elev riskerar att inte nå målen: upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp. I elevenkäten uppger en övervägande del att de i mycket stor eller ganska stor utsträckning får den hjälp de behöver. Rektor och kvalitetsutvecklare har analyserat arbetet med särskilt stöd på enheten och konstaterar att skolan genomsyras av ett inkluderande förhållningssätt. När vi upptäcker att en elev riskerar att inte nå målen eller har andra svårigheter i skolarbetet, stöttar i första hand ämnesläraren upp eleven, ex genom val av metoder eller arbetssätt. Om avsedd effekt inte uppnås, eller om den egna kompetensen inte räcker till, kontaktas elevhälsan för konsultation. Förhållningssättet utesluter alltså inte att läraren eller eleven kan få hjälp av andra, för att vi på bästa sätt ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. 1 Skolverket, Socialstyrelsen (2014). Vägledning för Elevhälsan. Falun: Edita Bobergs. 9

10 Arbetet med särskilt stöd och uppföljningen på elevnivå dokumenteras. Under året har frågan rests att en viss otydlighet råder om vad som är ämneslärarens respektive mentors ansvar. Vi bedömer att avstämningar och uppföljningar av en elevs studiesituation görs regelbundet, på både mentors och ämneslärares initiativ. Kan det finnas en risk att lärare överuppdaterar mentor om en elevs situation, i tron att jag då som ämneslärare har klargjort situationen, lämnat över uppgifter och därmed ansvaret? Enligt vår handlingsplan har mentor en samordnande roll och behöver ha information om sin elevs studiesituation. Vi betonar däremot att det är den undervisande läraren som har ansvar för undervisning och uppföljning, och det ansvaret lämnas inte över till mentor. Vart ska vi? Nya mål Skolan har rutiner för hur dokumentation ska ske. Hur gör vi? Utveckla rutiner för dokumentation och hur uppföljning ska ske. 10